{"id":28169,"date":"2024-05-04T22:42:37","date_gmt":"2024-05-04T19:42:37","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=28169"},"modified":"2026-01-23T00:14:57","modified_gmt":"2026-01-22T22:14:57","slug":"snellmans-eller-gabrielssons-gard-pa-strandgatan-83","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=28169","title":{"rendered":"Snellmans eller Gabrielssons g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 83"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r 3-v\u00e5ningsbyggnaden \u201dBostads Ab Varvsgatan 2\u201d uppf\u00f6rde Byggnadsbyr\u00e5 Konte fr\u00e5n Vasa \u00e5r 1971. Tomten hade de k\u00f6pt redan i juli 1966 av Gabrielssons sterbhus. Byggnaden anv\u00e4nder i dag adressen Parkgatan 2 men de gamla byggnaderna p\u00e5 samma tomt har haft adresserna Varvsgatan 2 eller Strandgatan 83. Fotot taget fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2024. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla Syd-\u00d6sterbotten. Fotografier kan vara l\u00e5nade fr\u00e5n SLS:s arkiv, stadens museum Carlsro, Jyllis och Juhani Saaris samlingar och Lasses egna foton.<\/strong><\/span><\/p>\n

Tomtens gamla historia.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Byggnaden l\u00e4ngs med Varvsgatan uppf\u00f6rdes 1846 och vinkeldelen l\u00e4ngs med dagens Parkgatan byggdes 1899. Omkring 1902 fick hela byggnaden en enhetlig ny br\u00e4dfodring och den m\u00e5lades med h\u00e5llbar oljef\u00e4rg. G\u00e5rden revs \u00e5r 1970.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1800 till 1813<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten nr 2 av skomakaren Johan H. V\u00e4sterman, som bodde d\u00e4r med hustrun Cajsa och en piga.<\/p>\n

\u00c5r 1825 <\/strong>\u00e4gdes den h\u00e4r tomten nr 2 av Bolaget Fontell & Hasselblatt, men n\u00e5gon av dem bodde inte d\u00e4r och det gjorde ingen annan heller.<\/p>\n

\u00c5r 1828<\/strong> gjorde Bolaget Fontell & Hasselblatt konkurs och tomten nr 2 och g\u00e5rden s\u00e5ldes d\u00e5 p\u00e5 konkursauktion. H\u00f6gsta godk\u00e4nda budet p\u00e5 590 rubel gavs av Anton Herman Hasselblatt.<\/p>\n

\u00c5r 1830 <\/strong>\u00e4gdes den obebodda tomten nr 2 av handlanden Anton <\/u>Herman Hasselblatt (1803-1857). Han var son till den f\u00f6rsta Hasselblattaren i Kristinestad, Isak Reinhold Hasselblatt. Anton var gift med Maria Wilhelmina Berggren (1810-1883) och de hade \u00e5tminstone 5 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1834, den 4 december<\/strong> s\u00e5lde Anton Hasselblatt tomten nr 2 med alla \u00e5byggnaden \u00e5t sin storebror, viktualiahandlaren Isak Ulric Hasselblatt (1798-1854). Isak Ulric var gift med Johanna Sofia Hollfast (1803-1844). F\u00f6r att finansiera aff\u00e4ren l\u00e5nade han pengar av Johan Bernhard Sj\u00f6berg.<\/p>\n

I slutet av 1830-talet<\/strong> s\u00e5lde Isak Ulric Hasselblatt g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 2 \u00e5t r\u00e5dmannen Salomon Wilhelm Fremdeling och hans hustru Katarina. De bodde sj\u00e4lva i g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 42.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1839<\/strong> uppf\u00f6rde Fremdeling ett magasin ute i vattnet, som stod p\u00e5 stenar och stockar. Det byggdes av nytt virke och det var 7 meter l\u00e5ngt och 6 meter h\u00f6gt<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> uppf\u00f6rde Fremdeling en magasinbyggnad p\u00e5 tomten i dess s\u00f6dra r\u00e5 och han anv\u00e4nde b\u00e5de gammalt och nytt timmer. Det var 5 meter h\u00f6gt och lika brett och l\u00e5ngt, och det var byggt endast p\u00e5 knutstenar och det hade ett br\u00e4dtak.<\/p>\n

\u00c5r 1845, den 23 mars<\/strong> avled r\u00e5dmannen Fremdeling och den obebodda g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Katarina Fremdeling, som hela tiden bodde p\u00e5 Strandgatan 42.<\/p>\n

\u00c5r 1845, den 15 maj<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Katarina Fremdeling den obebodda men bebyggda tomten nr 2 \u00e5t skepparen Erik Henrik <\/u>Sj\u00f6holm (1807-1862) f\u00f6r 200 rubel silver. Erik Henrik var f\u00f6dd i Sideby och \u00e5t 1847 gifte han sig med Catharina<\/u> Sofia \u00d6stman (f\u00f6dd i Kask\u00f61823-1868). Erik Henrik och Catharina fick sex barn men det ser ut som att det endast \u00e4r d\u00f6ttrarna Rosa (1853-1935) och Olga (f.1860) som lever till vuxen \u00e5lder. Henrik Sj\u00f6holm var skeppare p\u00e5 flera fartyg, bland annat Delphin, Tre S\u00f6ner, Neptunus, Toivo, Alexander, Jakob och Vilhelmina. Han dog i lungsot 1862.<\/p>\n

\u00c5r 1846<\/strong> uppf\u00f6rde skepparen Sj\u00f6holm en ny g\u00e5rd vid h\u00f6rnet av Varvsgatan och Nytorgsgr\u00e4nden. Den h\u00e4r g\u00e5rden stod kvar \u00e4nda tills den revs \u00e5r 1970 och det \u00e4r oklart vart han flyttade den tidigare bostadsbyggnaden. Den nya g\u00e5rden hade 8 rum, n\u00e4mligen ett k\u00f6k, en f\u00f6rstuga, en sal och fem kamrar. Den var byggd i en v\u00e5ning och dess l\u00e4ngd var 16,8 meter. Ink\u00f6rsporten fanns mot Varvsgatan och tomten var ing\u00e4rdad med ett h\u00f6gt plank.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1846 uppf\u00f6rde skepparen Sj\u00f6holm en g\u00e5rd Nr 1 l\u00e4ngs med Varvsgatan. Byggnad nr 2 var ett uthus medan nr 3 och 4 var magasiner.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes den nya g\u00e5rden och tomt nr 2 av skepparen Henrik Sj\u00f6holm, som bodde med hustrun Catharina, som kallades Cajsa. P\u00e5 hyra i deras g\u00e5rd bodde skepparen Johan Gustav Lundblad med sin hustru Sofia.<\/p>\n

Detta \u00e5r uppf\u00f6rde skeppare Sj\u00f6holm en kombinerad bagarstuga och uthus, som var n\u00e4rmare 30 meter l\u00e5ngt. Det placerades l\u00e4ngst s\u00f6derut p\u00e5 tomten och med gaveln fast i Varvsgatan. I byggnaden fanns det 8 rum, n\u00e4mligen en bagarstuga, en kammare, en f\u00f6rstuga, en fruktkammare, en hush\u00e5llsbod, en foderlada, ett f\u00e4hus, och ett vagnslider. Det h\u00e4r uthuset uppf\u00f6rdes n\u00e4ra uthuset och smedjan, som fanns p\u00e5 granntomten.<\/p>\n

\u00c5r 1854<\/strong> var ju Vasa navigationsskola evakuerad till Kristinestad efter Vasa brand \u00e5r 1852 och d\u00e5 bodde navigationsl\u00e4raren Ernst Filip Selin och hans hustru Mathilda p\u00e5 hyra i g\u00e5rden p\u00e5 tomt 2.<\/p>\n

\u00c5r 1862, den 28 januari<\/strong> avled skepparen Henrik Sj\u00f6holm och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Catharina och sonen Henrik Edvard (1851-1862) dottern Rosa, som d\u00e5 var 9 \u00e5r och Olga, som var 2 \u00e5r. Deras r\u00e4tt vid faderns d\u00f6dsfall bevakades av f\u00f6rmyndaren, hattmakaren Henrik Johan Rosenberg.<\/p>\n

\u00c5r 1863<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av skeppare\u00e4nkan Sj\u00f6holm och hennes tv\u00e5 d\u00f6ttrar och de hyrde ut ett par l\u00e4genheter. Den ena hyrdes \u00e5t gjelbgjutaren Ananias Silander med hustru och i den andra bodde f\u00f6re detta stadsfiskalen Carl Werner Ingman (1803-1879) som var f\u00f6dd i Orivesi. Han hade \u00e5r 1841 gift sig med Ulrika (f. Lindbom 1812-1873). Ulrika hade fr\u00e5n tidigare dottern Ida (1840-1917) som Carl Werner adopterade vid gifterm\u00e5let. Carl Werner och Ulrika fick \u00e5tminstone tre gemensamma barn. De hade tidigare bott i \u00e4nkan Ramstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 32.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 2 av \u00e4nkan Sj\u00f6holm, som bodde med de tv\u00e5 d\u00f6ttrarna. P\u00e5 hyra bodde tobaksfabrikanten Vilhelm Lilja, som var f\u00f6dd \u00e5r 1822 i Kask\u00f6\u00a0 men sl\u00e4kten kom fr\u00e5n Gamlakarleby. Han var gift med Maria Margareta, som var f\u00f6dd 1817 i Kask\u00f6.<\/p>\n

\u00c5r 1868, den 3 maj<\/strong> avled modern Catharina Sj\u00f6holm och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av d\u00f6ttrarna Rosa och Olga.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av skeppare\u00e4nkan Sj\u00f6holms arvingar Rosa och Olga men de ser inte ut bo d\u00e4r. P\u00e5 hyra bodde matrosen Tobias Korell med hustrun Katharina, smeden Anders H\u00f6gman och Sofia Sj\u00f6lund.<\/p>\n

\u00c5r 1871<\/strong> gifte sig Rosa Sj\u00f6holm med handlanden Vilho Parmanen<\/a> (1844-1913). Denne var f\u00f6dd som Wilhelm Parman men \u00e5r 1864 hade han f\u00f6rfinskat sitt namn.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av skeppare\u00e4nkan Sj\u00f6holms arvingar Rosa och Olga men de ser inte ut bo d\u00e4r. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Johan H\u00f6gholm med hustrun Fredrika och skr\u00e4ddarges\u00e4llen August Lagerqvist med hustrun Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1878, den 28 juni<\/strong> s\u00e5lde handlanden Vilho Parmanen hustrun Rosas andel av g\u00e5rden medan Olga Sj\u00f6holm f\u00f6r egen del s\u00e5lde sin halva \u00e5t skepparen Matts Herman Lacke f\u00f6r 6 000 mark. Olga Sj\u00f6holms f\u00f6rmyndare, bagaren Mathias \u00d6sterberg godk\u00e4nde f\u00f6rs\u00e4ljningen f\u00f6r Olgas del. K\u00f6pebrevet var skrivet p\u00e5 finska av Vilho Parmanen och s\u00e4llan har det funnits s\u00e5 m\u00e5nga skriv- och grammatikfel i n\u00e5got k\u00f6pebrev som i detta. Vid den efterf\u00f6ljande tomtm\u00e4tningen uppgavs att den norra sidan av tomten st\u00f6tte mot S\u00f6dra Qvarngr\u00e4nden, den \u00f6stra mot kvarnen, den s\u00f6dra mot tomt 1 och i v\u00e4ster mot \u00d6stra L\u00e5nggatan.<\/p>\n

Matts Herman Lacke (1833-1925) var f\u00f6dd i Pyh\u00e4joki och \u00e5r 1864 gifte han sig med Brita Sofia<\/u> Palm (1849-1883) fr\u00e5n Kristinestad men hennes sl\u00e4kt kom fr\u00e5n Gamlakarleby. De fick 4 barn men det ser ut som att endast dottern Annie (1869-1950) levde till vuxen \u00e5lder. Matts Herman var kapten p\u00e5 flera fartyg fr\u00e5n Kristinestad, bland annat Ulrika under en tid av 14 \u00e5r. Han gick i land \u00e5r 1889.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1879 tecknade sj\u00f6kapten Lacke en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 alla byggnader p\u00e5 sin tomt och han bifogade den h\u00e4r planteckningen, som visar var byggnaderna l\u00e5g. Strandgatan hade nu f\u00f6rl\u00e4ngts, s\u00e5 att den gick mellan tomten och stranden.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 2 av sj\u00f6kaptenen Matts Herman Lacke med hustrun Sofia. Hos dem bodde ocks\u00e5 Sofias mor Sofia Palm och pigan Maria Holm (f.1861). P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6kaptenen Carl Hjulman (1842-1882), hustrun Johanna (f. Huchtelin i Gamlakarleby1845-1933) och deras tv\u00e5 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1883<\/strong> avled Sofia Lacke och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nklingen Matts Herman Lacke och dottern Annie, som d\u00e5 var 14 \u00e5r gammal.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6kaptenen Matts Herman Lacke, som bodde med dottern Annie, hush\u00e5llerskan Lovisa Ekstr\u00f6m (f.1839) och pigan Maria Lassila (f.1860). P\u00e5 hyra bodde timmermannen Karl Silverstr\u00f6m (f.1832) och hans hustru Sofia (f.1853) med tv\u00e5 sm\u00e5 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1889<\/strong> gifte sig Lackes dotter Annie med sj\u00f6kaptenen Johan Gerhard<\/u> Vilhelm Snellman (1861-1916), som flyttade till Kristinestad fr\u00e5n Ule\u00e5borg 1889. Han var f\u00f6dd i Jorois och var son till Georg Vilhelm Snellman (1838-1870) i Varkaus och Emma Fredrika (f. Oxman 1838-1914) fr\u00e5n Jorois. Makarna Snellman fick fem barn mellan \u00e5ren 1890 och 1899, varav ett dog i sp\u00e4d \u00e5lder. De \u00f6vriga barnen flyttade som vuxna till andra orter i landet.<\/p>\n

\u00c5r 1889, den 21 oktober<\/strong> utbr\u00f6t en brand i grannen, smeden Lindfors uthus och en uthusbyggnad f\u00f6rst\u00f6rdes och den andra brandskadades. Elden spred sig ocks\u00e5 till Lackes uthusbyggnader, som brandskadades. De kunde dock r\u00e4ddas eftersom det fanns en bra brunn p\u00e5 g\u00e5rden. Skadan kunde repareras med f\u00f6rs\u00e4kringsers\u00e4ttningen men Lacke ans\u00e5g att den st\u00f6rsta skadan p\u00e5 hans tomt var den nedrivna \u00f6verbyggnaden p\u00e5 brunnen och att allt var nedtrampad i hans tr\u00e4dg\u00e5rd.<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Matts Herman Lacke. Dottern Annie bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med sin man, som f\u00f6r det mesta var ute till sj\u00f6ss som sj\u00f6kapten. Annies sv\u00e5ger, styrmannen Gustaf Theodor Snellman (1863-1896) bodde ocks\u00e5 en tid i g\u00e5rden. P\u00e5 hyra bodde \u00e4nkan Lovisa Ekstr\u00f6m (f.1831) och handlandedottern Amanda Starck (f.1830).<\/p>\n

\u00c5r 1894<\/strong> f\u00f6rv\u00e4rvade sj\u00f6kapten Lacke g\u00e5rden p\u00e5 tomt 37, allts\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 61 och han flyttade d\u00e5 dit ensam. F\u00f6ljande \u00e5r bodde barnmorskan Rosa Rosendahl p\u00e5 hyra hos Lacke.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong>, s\u00e5 \u00e4gdes g\u00e5rden enligt mantalsl\u00e4ngden av sj\u00f6kaptenen Gerhard Snellman, som bodde d\u00e4r med hustrun Annie och 4 mindre barn. Hos dem bodde ocks\u00e5 pigorna Maria \u00d6sterholm (f.1850) och Maria Koskenniemi (f.1853).<\/p>\n

\u00c5r 1897, den 15 juli<\/strong> s\u00e5lde Matts Herman Lacke sin g\u00e5rd och tomt nr 2 \u00e5t sin dotter Annie och hennes man Gerhard Snellman f\u00f6r 8\u00a0000 finska mark. Gerhard hade f\u00e5tt styrmansexamen 1882, blev kapten \u00e5r 1885 och mellan \u00e5ren 1887 och 1892 f\u00f6rde han bef\u00e4l p\u00e5 fregatten Imatra. \u00c5r 1893 blev han del\u00e4gare i bolaget Heros och f\u00f6rde bef\u00e4l p\u00e5 dess \u00e5ngfartyg Heros. \u00c5r 1900 gick han i land och blev verkst\u00e4llande direkt\u00f6r f\u00f6r det nybildade bolaget Navigator i Kristinestad. Gerhard flyttade till Helsingfors \u00e5r 1912 som VD f\u00f6r Navigator och han avled d\u00e4r \u00e5r 1916. L\u00e4s mera om d\u00f6dsfallet H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1899<\/strong> byggde Gerhard Snellman till g\u00e5rden vid Varvsgatan med en l\u00e5ng vinkel l\u00e4ngs med Nytorgsgr\u00e4nden. Sj\u00e4lva arbetet utf\u00f6rdes av byggm\u00e4staren Henry H\u00e4ggblad<\/a>, som hade m\u00e5nga andra intressanta byggprojekt p\u00e5 g\u00e5ng samtidigt. Den nya delen fick br\u00e4dfodring \u00e5r 1902, d\u00e5 ocks\u00e5 den gamla delens br\u00e4dfodring f\u00f6rnyades. Wilhelm Hagen skrev en kommentar i ett brandf\u00f6rs\u00e4kringsdokument att g\u00e5rden \u00e4r helt f\u00e4rdig, b\u00e5de ut- och inv\u00e4ndigt \u201delegant och stilenligt\u201d renoverad. I juni 1899 flyttade provinciall\u00e4karen, \u00e4nklingen Torsten Munsterhjelm (1856-1939) till Snellmans g\u00e5rd men han flyttade efter en kort tid till Kyrkogatan 4.<\/p>\n

\"\"
Gerhard Snellman (1861-1915) var f\u00f6dd i Jorois och han gifte sig sedan med Annie Lacke (1869-19125), fr\u00e5n Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1899 byggde Gerhard Snellman till sin g\u00e5rd med en vinkel l\u00e4ngs Nytorgsgr\u00e4nden och p\u00e5 samma g\u00e5ng renoverade han den gamla byggnaden l\u00e4ngs med Varvsgatan.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomt nr 2 av sj\u00f6kaptenen Gerhard Snellman, som bodde d\u00e4r med hustrun Annie, tre s\u00f6ner och en dotter.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> hade sj\u00f6kaptenen Gerhard l\u00e4mnat livet till sj\u00f6ss och g\u00e5tt i land f\u00f6r gott. Han bodde i g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 2 med hustru och 4 barn. Hos dem bodde ocks\u00e5 pigorna Hilda Vahlberg (f.1887) och Fina Vesterlund (f.1881). Pigorna byttes \u00e5rligen, till exempel \u00e5ret innan var Olga Thesl\u00f6f (f.1885) piga och \u00e5r 1906\u00a0 var Ida Granfors (f.1887) och Adolfina \u00d6sterberg (f.1883) pigor i Snellmans hem.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Gerhard Snellman, som bodde med hustrun Annie och barnen Ernst (1890-1947), Gej (1892-1940), Gunnar (1893-1918) och Annie Dolores <\/u>(1897-1924). \u00c4ldsta sonen Ernst var sjuklig och vistades p\u00e5 \u201dnervsjukhuset i Nickby och i augusti 1947 blev han r\u00e5nm\u00f6rdad i Sibbo. Mellansonen Gej var l\u00e4kare i Ule\u00e5borgstrakten och han avled 1940, i en \u00e5lder av 48 \u00e5r. Yngsta sonen Gunnar blev f\u00f6r \u00f6vrigt avr\u00e4ttad i Helsingfors av r\u00f6dgardister den 15 februari 1918, han var just d\u00e5 VD f\u00f6r rederiet Navigator och han h\u00f6rde till skyddsk\u00e5ren.<\/p>\n

Hos Snellmans bodde pigorna Henrika Cederstr\u00f6m (f.1855), Anna Johansson (f.1887) och Hulda Thesl\u00f6f (f.1888). \u00c5r 1912<\/strong> hade Snellmans pigorna Sofia F\u00f6rn\u00e4s (f.1868) och Fanny Ruusuvaara (f.1884 i Stor\u00e5).<\/p>\n

\u00c5r 1912 f<\/strong>lyttade Gerhard Snellman med sin familj till Helsingfors, d\u00e4r han blev direkt\u00f6r f\u00f6r det Kristinestadsbaserade f\u00f6retaget Navigator. G\u00e5rden blev d\u00e5 obebodd fram till 1 juni 1914. De hade redan \u00e5r 1913 f\u00f6rs\u00f6kt s\u00e4lja g\u00e5rden men de hittade ingen k\u00f6pare den g\u00e5ngen. I maj 1914 s\u00e5lde de husger\u00e5dssaker och diverse m\u00f6bler p\u00e5 auktion, s\u00e5dant de inte hade kunnat ta med sig till Helsingfors.<\/p>\n

\u00c5r 1913, den 3 december <\/strong>undertecknade Gerhard Snellman och en direkt\u00f6r Nyberg fr\u00e5n Telegrafstyrelsen ett hyresavtal, d\u00e4r Gerhard hyrde ut hela g\u00e5rden med alla uthus \u00e5t Post- och telegrafstyrelsens telegrafkontor i Kristinestad. Avtalet skulle tr\u00e4da i kraft den 1 juni 1914 och g\u00e4lla i fem \u00e5rs tid. \u00c5rshyran best\u00e4mdes till 500 ryska rubel eller 2 000 finska mark och den skulle betalas halv\u00e5rsvis i f\u00f6rskott. Telegrafens tj\u00e4nstem\u00e4n hade r\u00e4tt att bo i g\u00e5rden, som d\u00e5 hade 8 rum, vindsrum, tv\u00e5 k\u00f6k och de magasin som fanns p\u00e5 g\u00e5rden fick anv\u00e4ndas f\u00f6r kronans varor.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Gerhard Snellman, bosatt i Helsingfors. I g\u00e5rden fanns telegrafens kontor, vaktm\u00e4starens bostad, telegrafchefens bostad och en bostad till \u00e5t en tj\u00e4nsteman.<\/p>\n

\u00c5r 1916, den 11 oktober<\/strong> avled Gerhard Snellman ov\u00e4ntat i Helsingfors och g\u00e5rden i Kristinestad \u00f6vertogs d\u00e5 av sterbhuset. Den var fortfarande uthyrd \u00e5t Kristinestads telegrafkontor och d\u00e4r bodde telegrafchefen Andreas Wuori (f.1885) med hustrun Tyra (f.1885) och telegrafisten Selma Ellfolk (f.1893). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 g\u00e5rdskarlarna Aarno och Armas Kahila. L\u00e4s mera om Snellman d\u00f6dsfall H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1919<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Gerhard Snellmans sterbhus men i b\u00f6rjan \u00e5ret f\u00f6rv\u00e4rvade Gerhards Snellman son, fil.mag. Ernst (1890-1947) g\u00e5rden och tomten. Telegrafen hade nu flyttat bort och f\u00f6ljande \u00e5r bodde handlanden Johan Fogelberg (f.1866) p\u00e5 hyra med hustrun Maria (f.1876) och sex minder\u00e5riga barn. Hos dem bodde ocks\u00e5 pigan Elvira Asplund (1885-1956), som var hemma fr\u00e5n Dagsmark. L\u00e4rarinnan Ester Larsson (f.1872) bodde i g\u00e5rden p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1919, den 1 september<\/strong> s\u00e5lde Ernst Snellman g\u00e5rden och tomt nr 2 med alla byggnader \u00e5r vicekonsul Eskil Carlstr\u00f6m f\u00f6r 70 000 mark. Eskil var yngsta son till kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m och Agnes, f\u00f6dd Wendelin<\/a>.<\/p>\n

\u00c5r 1921, den 11 mars<\/strong> s\u00e5lde vicekonsul Eskil och hustrun Ingeborg Carlstr\u00f6m g\u00e5rden och tomten nr 2 \u00e5t vicekonsul August Wilhelm Starck (1857-1928) f\u00f6r 70\u00a0000 mark. Denne bodde inte sj\u00e4lv i g\u00e5rden, utan han bodde p\u00e5 Strandgatan 58.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1921, den 15 augusti<\/strong> s\u00e5lde vicekonsul Starck g\u00e5rden och tomt nr 2 \u00e5t aff\u00e4rsmannen Johan Valfrid H\u00e4rk\u00f6nen f\u00f6r 95 000 mark. L. Backman hade haft ett Caf\u00e9\u00a0 i denna byggnad men verksamheten avslutades i juni 1921.<\/p>\n

\u00c5r 1921, den 30 augusti<\/strong> s\u00e5lde aff\u00e4rsmannen H\u00e4rk\u00f6nen g\u00e5rden och tomt nr 2 \u00e5t handlanden Frans Wuorinen (f.1882) och hans hustru Fiina (f.1885) fr\u00e5n Stor\u00e5 f\u00f6r 95 000 mark. Wuorinen idkade l\u00e4der- och skohandel i g\u00e5rden under en kortare tid. Ett stort antal hyresg\u00e4ster bodde i g\u00e5rden, l\u00e4ngre eller kortare tid. D\u00e4r bodde till exempel filaren Juho Koskinen (f.1879) med sin hush\u00e5llerska Elna Haavisto (f.1902), skr\u00e4ddaren Anselm Niemi, handlanden Harjula och m\u00e5nga till.<\/p>\n

\u00c5r 1923, den 8 november<\/strong> s\u00e5lde aff\u00e4rsmannen Frans och Josefiina Wuorinen g\u00e5rden och tomt nr 2 \u00e5t f\u00f6re detta bonden Mauritz Laakkonen (f.1864) fr\u00e5n Joutsa f\u00f6r 130\u00a0000 mark. K\u00f6pet finansierades med att Laakkonen tog \u00f6ver ett inteckningsl\u00e5n p\u00e5 80\u00a0000 mark i Teuvan S\u00e4\u00e4st\u00f6pankki och ett annat l\u00e5n p\u00e5 40\u00a0000 i Unionbanken och kontant skulle han betala 10\u00a0000 mark. Wuorinen tog \u00e5t sig fri r\u00e4tt att bo i g\u00e5rden till 1 juni 1924. I k\u00f6pet ingick 14 plankor, korkmattorna och i g\u00e5rden befintliga v\u00e4rmekaminer. Ocks\u00e5 nu fanns det en stor m\u00e4ngd hyresg\u00e4ster.<\/p>\n

\u00c5r 1929<\/strong> \u00f6vertogs g\u00e5rden av Kristiinankaupungin metodistiseurakunta.<\/p>\n

\"\"
Till h\u00f6ger Snellmans g\u00e5rd och mitt i bild Axelins g\u00e5rd. L\u00e4ngst till v\u00e4nster hade den svenska folkskolan st\u00e5tt \u00e4nda tills den f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand \u00e5r 1922. Fotot \u00e4r taget kort efter branden eftersom stenfoten fortfarande finns kvar i v\u00e4ntan p\u00e5 beslut om den skall byggas upp p\u00e5 nytt eller flyttas. Fotot l\u00e5nat av Jarkko Ikkel\u00e4-Koski.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1932, den 11 januari<\/strong> s\u00e5ldes g\u00e5rden p\u00e5 exekutiv auktion p\u00e5 grund av en skuld till N\u00e4rpes Sparbank. Sparbanken tvingades att ta \u00f6ver den intecknade g\u00e5rden av den finska metodistf\u00f6reningen och de satte den genast till f\u00f6rs\u00e4ljning.<\/p>\n

\u00c5r 1934 i september<\/strong> s\u00e5lde N\u00e4rpes Sparbank g\u00e5rden f\u00f6r 107 000 mark \u00e5t pensionerade banm\u00e4staren Karl Anton Gabrielsson, som med familj hade flyttat till Kristinestad \u00e5r 1913. Karl Anton var f\u00f6dd 1868 i Kask\u00f6 och \u00e5r 1895 gifte han sig med Margaretha Bergman, som var f\u00f6dd 1870 i Sverige. K\u00f6pebrevet skrevs den 11 september 1934 och i k\u00f6pet ingick alla byggnader men inget l\u00f6s\u00f6re.<\/p>\n

K. A. Gabrielsson hade g\u00e5tt i Industriskolan i Vasa 1893 och han blev d\u00e5 ritare p\u00e5 V\u00e4g- och vattenverket d\u00e4r. Efter en tid fick han tj\u00e4nst som yngre banm\u00e4stare p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen i Vasa och \u00e5r 1905 flyttades han till stationen i T\u00f6ys\u00e4 och blev banm\u00e4stare d\u00e4r. \u00c5r 1913 fick han samma tj\u00e4nst i Kristinestad och han flyttade d\u00e5 dit med sin familj och bodde d\u00e5 p\u00e5 stationen p\u00e5 \u00d6stra sidan. D\u00e4rifr\u00e5n gick han i pension \u00e5r 1934, allts\u00e5 samma \u00e5r som han k\u00f6pte snellmanska g\u00e5rden i s\u00f6derstan.<\/p>\n

K. A. Gabrielsson var mycket aktiv i metodistf\u00f6rsamlingen och h\u00f6ll mindre tillst\u00e4llningar ocks\u00e5 i sitt hem men f\u00f6r det mesta deltog han p\u00e5 m\u00f6ten i Betlehemskyrkan i Kristinestad. Ocks\u00e5 i \u00f6vrigt var han aktiv i stadens f\u00f6reningsliv, fr\u00e4mst i Senapskornet och i skyddsk\u00e5ren. Ocks\u00e5 inom stadens f\u00f6rvaltning var han delaktig, bland annat som byggnadssakkunnig p\u00e5 magistraten.<\/p>\n

\"\"
Karl Anton Gabrielsson var aktiv i den lokala skyddsk\u00e5ren och h\u00e4r st\u00e5r han med s\u00f6nerna fr\u00e5n v\u00e4nster Birger (1905-1978). Karl Arthur (1897-1961) och Johan Rudolf (1904-1972). Fotot ur Suomen Postimerkkilehti 2006.<\/figcaption><\/figure>\n

Under 1930-talet<\/strong> bodde det flera hyresg\u00e4ster i Gabrielssons g\u00e5rd. Kantor Bertil Blomberg (f.1891) bodde d\u00e4r en tid med hustrun Aili (f.1901), arbetar\u00e4nkan Vendla Stenroos (f.1877) bodde d\u00e4r med flera barn och chauff\u00f6ren Siltanen (f.1902) bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med hustrun Aune Susanna (f.1904). V\u00e4gm\u00e4stare Nils Hugo Nyman (f.1900) bodde i b\u00f6rjan av 1930-talet d\u00e4r med hustrun Judit Alice (f.1905) men efter 1936 ersattes han av v\u00e4gm\u00e4stare Einar Viking Nylund (f.1907 i Peders\u00f6re) som bodde d\u00e4r med hustrun Signe (f.1910 i Ule\u00e5borg) och s\u00f6nerna Bjarne Olof (f.1936 i J\u00e4\u00e4ski) och Jarl Erik (f.1937 i Sein\u00e4joki). Hos dem bodde ocks\u00e5 kontoristen M\u00e4rtha Dagmar Andtfolk (f.1911 i Sideby). Arbetaren Karl Viktor Prosi (1859-1938) fr\u00e5n B\u00f6tom bodde d\u00e4r tills han dog.<\/p>\n

I slutet av 1940-talet<\/strong> bodde f\u00f6re detta stationschefen Johan Lennart Latvala (f. 1878 i Vasa) p\u00e5 hyra med hustrun Kerttu Vilhelmina (f.1891 i Kuopio) och tv\u00e5 barn som var f\u00f6dda i Punkaharju.<\/p>\n

\u00c5r 1949, den 25 oktober<\/strong> avled f\u00f6re detta banm\u00e4staren Karl Anton Gabrielsson och genom ett inb\u00f6rdes testamente fr\u00e5n 1931 \u00f6vertog \u00e4nkan Margareta g\u00e5rden och tomten nr 2.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1950-talet<\/strong> bodde fiskaren och maskinisten Axel Evald Ekholm (f.1898 i Sideby) i \u00e4nkan Gabrielsson g\u00e5rd med sin familj. M\u00e5laren Viljo Markus Koivistoinen (f.1911 i Ruokolahti) bodde p\u00e5 hyra en tid med hustrun Olga Maria och sonen Kari Kullervo.<\/p>\n

\u00c5r 1963, den 16 maj<\/strong> avled banm\u00e4stare\u00e4nkan Margareta Gabrielsson och g\u00e5rden och tomen nr 2 \u00f6vertogs av sterbhusdel\u00e4garna:<\/p>\n

-dottern, sjuksk\u00f6terskan Ester Alina L\u00f6nnberg i Helsingfors. Hon var f\u00f6dd i Vasa och flyttade med f\u00f6r\u00e4ldrarna till Kristinestad \u00e5r 1913 och sedan till Helsingfors \u00e5r 1930. Gift 1930 i Helsingfors med aff\u00e4rsmannen Karl Erik Edvard L\u00f6nnberg (1896-1965) och de fick dottern Karin Margareta, gift Maijanen \u00e5r 1933<\/p>\n

-avlidna sonen, f\u00e4nriken Karl Artur Gabrielssons (1897-1961) barn Kaarlo Kaj och Eine Marita. Karl Artur flyttade till Helsingfors \u00e5r 1927. Gift 1928 med Ruth Eine Maria Ekholm, fr\u00e5nskilda 1937 men de gifte sig p\u00e5 nytt \u00e5r 1941<\/p>\n

-dottern, sjuksk\u00f6terskan Maria \u201dMaja\u201d Gabrielsson, bosatt i Kristinestad. F\u00f6dd i T\u00f6ys\u00e4 1899, flyttade med f\u00f6r\u00e4ldrarna till Kristinestad \u00e5r 1913.<\/p>\n

-sonen, f\u00e4nrik Johan Rudolf i Helsingfors, f\u00f6dd i T\u00f6ys\u00e4 1904, flyttade till Helsingfors \u00e5r 1930. \u00c5r 1937 gift med Martta Savolainen, fr\u00e5nskilda 1949.<\/p>\n

-sonen, l\u00f6jtnant Birger Eugen Napoleon i Helsingfors, f\u00f6dd i T\u00f6ys\u00e4 1905, flyttade till Viborg \u00e5r 1930. Gift \u00e5r 1930 med Irja Aino Lehto fr\u00e5n B\u00f6tom<\/p>\n

-dottern Ebba Teresa Gabrielsson i Vasa, f\u00f6dd i T\u00f6ys\u00e4 \u00e5r 1908, flyttade till Vasa \u00e5r 1935 och sedan till Jakobstad.<\/p>\n

\"\"
”Det K:stad som f\u00f6rsvinner…” skrev Syd\u00f6sterbotten 18 augusti 1966. Tidningen skrev att Konte fr\u00e5n Vasa har k\u00f6pt g\u00e5rden, t\u00e4nker riva den och bygga en ny p\u00e5 samma st\u00e4lle. Konte h\u00f6ll d\u00e5 p\u00e5 att bygga ett 2-v\u00e5ningshus p\u00e5 Salav\u00e4gen 2.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1966, den 2 juli<\/strong> s\u00e5lde Maja Gabrielsson f\u00f6r egen del och som ombud f\u00f6r sterbhusets andra del\u00e4gare g\u00e5rden och tomt nr 2 f\u00f6r 25 000 nymark \u00e5t Byggnadsbyr\u00e5 Konte fr\u00e5n Vasa. Maja sj\u00e4lv flyttade till Stig Forsstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 Sibeliusgatan. Sterbhusdel\u00e4garna hade f\u00f6re det bjudit ut g\u00e5rden \u00e5t staden Kristinestad men de meddelade i juni 1966 att de inte hade n\u00e5got intresse av g\u00e5rden. Nybildade konstf\u00f6reningen Spectra kunde ha en atelj\u00e9 och h\u00e5lla utst\u00e4llningar i g\u00e5rden f\u00f6re de flyttade till nuvarande g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan.<\/a><\/p>\n

\"\"
Fotot som Markku Rajasalo har l\u00e5nat visar att Gabrielssons g\u00e5rd var i d\u00e5ligt skick \u00e5r 1970, just f\u00f6re den revs. Men det syns ocks\u00e5 att g\u00e5rden i sina glansdagar hade varit mycket st\u00e5tlig och p\u00e5kostad. Personerna p\u00e5 fotot \u00e4r inte identifierade.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1970, i oktober<\/strong> p\u00e5b\u00f6rjade Byggnadsbyr\u00e5 Konte rivningen av Gabrielssons g\u00e5rd och de anlitade Aaro J\u00e4rvenp\u00e4\u00e4 rivningsg\u00e4ng fr\u00e5n B\u00f6tom f\u00f6r uppdraget. Per-Erik Backlund, som var f\u00f6dd och uppvuxen i Dagsmark rev ner bagarstugan, f\u00f6r att anv\u00e4nda det gamla virket fr\u00e5n \u00e5r1850 i en ny g\u00e5rd som han uppf\u00f6rde i Veikars by i Korsholm.<\/p>\n

\u00c5r 1971 i juni<\/strong> p\u00e5b\u00f6rjades bygget av den 3-v\u00e5ningsbyggnad, som fortfarande st\u00e5r kvar p\u00e5 tomten och inom ett \u00e5r kunde den tas i bruk.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1971 hade J\u00e4rvenp\u00e4\u00e4 fr\u00e5n B\u00f6tom rivit bort st\u00f6rsta delen av g\u00e5rden. I bakgrunden syns Axelins g\u00e5rd, som var byggt runt sekelskiftet. Fotot finns i Alvar Utters fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1971 b\u00f6rjade byggbolaget Konte fr\u00e5n Vasa gr\u00e4vda grunden till det nya v\u00e5ningshuset. Till v\u00e4nster syns den Axelinska g\u00e5rden. Fotot fr\u00e5n Alvar Utters fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Som sig b\u00f6r \u00e4r den s\u00f6dra sidan av den nya 3-v\u00e5ningsbyggnaden f\u00f6rsedd med balkonger p\u00e5 alla v\u00e5ningar. Till v\u00e4nster bakom bilarna syns lite av Axelins g\u00e5rd<\/a> och till h\u00f6ger bakom tr\u00e4den i Badhusparken<\/a> syns lite av Stadsfj\u00e4rden. Fotot fr\u00e5n \u00e5r 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till v\u00e4nster det 3-v\u00e5ningshus som Byggnadsbyr\u00e5 Konte fr\u00e5n Vasa b\u00f6rjade uppf\u00f6ra \u00e5r 1971 p\u00e5 Gabrielssons tomt och till h\u00f6ger Axelins g\u00e5rd<\/a> fr\u00e5n f\u00f6rra sekelskiftet. Fotot taget fr\u00e5n Strandgatans och Parkgatans korsning sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n

Foton.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Till v\u00e4nster bakom bj\u00f6rkarna syns gaveln p\u00e5 Gerhard Snellmans g\u00e5rd och till h\u00f6ger syns Emil Axelins g\u00e5rd<\/a>. Bakom den g\u00e5rden skymtar den svenska folkskolan som f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand 1922 och h\u00f6gst uppe p\u00e5 backen den finska folkskolan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ina Roos var en duktig fotograf och h\u00e4r har hon lyckats v\u00e4ldigt bra d\u00e5 Snellmans och Axelins g\u00e5rd syns bakom de rimfrostiga bj\u00f6rkarna. Mitt i bild syns ocks\u00e5 lite av de b\u00e5da folkskolbyggnaderna. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skymd bakom bj\u00f6rkarna st\u00e5r den svenska folkskolbyggnaden, som togs i bruk h\u00f6sten 1900 och som f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand den 20 januari 1922. I v\u00e4nstra kanten syns knuten p\u00e5 den finska folkskolbyggnaden och l\u00e4ngre ner p\u00e5 gatan mot Badhusparken syns den Axelinska g\u00e5rden. Till h\u00f6ger st\u00e5r den Gabrielsonska g\u00e5rden, som revs p\u00e5 1970-talet. Fotot fr\u00e5n Jyllis samlingar \u00e4r taget i b\u00f6rjan av 1900-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
K\u00f6ksing\u00e5ngen eller kanske det \u00e4r ing\u00e5ngen till telegrafkontoret, som fanns i denna byggnad under \u00e5ren 1914-1919. Till h\u00f6ger syns uthuset med bagarstugan i gaveln n\u00e4rmast gatan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Margarethas d\u00f6dsannons ur Syd-\u00d6sterbotten 18 maj 1963.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2024. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla Syd-\u00d6sterbotten. Fotografier kan vara l\u00e5nade fr\u00e5n SLS:s arkiv, stadens museum Carlsro, Jyllis och Juhani Saaris samlingar och Lasses egna foton. Tomtens gamla historia. Forts\u00e4tt l\u00e4sa Snellmans eller Gabrielssons g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 83<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":83,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-28169","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28169","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=28169"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28169\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30624,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28169\/revisions\/30624"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=28169"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}