{"id":28107,"date":"2024-04-24T23:18:07","date_gmt":"2024-04-24T20:18:07","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=28107"},"modified":"2024-04-25T22:51:35","modified_gmt":"2024-04-25T19:51:35","slug":"kristinestad-ungdomsminnenas-stad","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=28107","title":{"rendered":"Kristinestad \u2013 ungdomsminnenas stad"},"content":{"rendered":"

Den h\u00e4r artikeln \u00e4r skriven av en anonym ”gammal, bortflyttad pjelaxbo” och den publicerades i Syd-\u00d6sterbotten 5 maj 1970. Lasse Backlund har renskrivit och moderniserat texten i april 2024:<\/b><\/span><\/p>\n

I dessa tider, d\u00e5 tidningspolemiken fyller sidorna av b\u00e5de Syd-\u00d6sterbotten och konkurrentbladet N\u00e4rpes Tidning, kommer jag som f\u00f6re detta Pjelaxbo att l\u00e5ta tankarna g\u00e5 tillbaka till sekelskiftet, ja f\u00f6re 1900 och fram till tiden f\u00f6r naturahush\u00e5llningens slut.<\/p>\n

F\u00f6r min inre syn ser jag \u00e4nnu med respekt p\u00e5 storhetstiden, n\u00e4r grossisterna Carlstr\u00f6m och Henrikson dominerade handelslivet, som en slags gyllene tidsperiod d\u00e5 allt nytt blev \u00f6verraskningar.<\/p>\n

Att b\u00f6rja med s\u00e5 g\u00e5r tankarna till det f\u00f6rsta stadsbes\u00f6ket som sju\u00e5ring en kall vinterdag. Min farfar, som var f\u00f6dd i mitten av 1800-talet, skulle till \u201dstaden\u201d och s\u00e4lja ett par vedlass. Mitt hj\u00e4rta dunkade av sp\u00e4nning, d\u00e5 jag s\u00e5g de f\u00f6rsta konturerna av gamla kyrkan och levde i sp\u00e4nning en hel dag med att begapa allt det stora, spm man s\u00e5g den f\u00f6rsta g\u00e5ngen.<\/p>\n

Vi k\u00f6rde med tv\u00e5 h\u00e4star, allts\u00e5 en tre alnars famn, som slutligen fann k\u00f6pare. Det blev 8 mark f\u00f6r b\u00e5da lassen och s\u00e5 fick jag mitt f\u00f6rsta par skor, som kostade 5 mark.<\/p>\n

Det \u00e4r inte att undra p\u00e5 att Kristinestad var och blev Pjelaxbornas stad. Det var torgdagar tv\u00e5 dagar i veckan med h\u00e4stforor i tv\u00e5 rader l\u00e4ngs hela torget. Pjelaxborna st\u00e4llde sig h\u00f6gre upp p\u00e5 torget medan gummorna fr\u00e5n Tj\u00f6ck i sina nationaldr\u00e4kter h\u00f6ll tid p\u00e5 den nedre delen.<\/p>\n

Det var fr\u00e5n dessa torgdagar, som b\u00f6nderna fick de n\u00f6digaste slantarna, allts\u00e5 f\u00f6re mejerierna kom till. N\u00e4rpes fick v\u00e4l mejeriet f\u00f6rst och det ledde till att h\u00e4stfororna d\u00e4rifr\u00e5n minskade. Det i sin tur betydde att Tj\u00f6ckborna kunde flytta h\u00f6gre upp p\u00e5 torget. Det h\u00e4r fick den tr\u00e4gnaste torghandlaren fr\u00e5n Pjelax Adrian Danielsson att s\u00e4vligt s\u00e4ga \u201dJass\u00e5, \u00a0tj\u00f6ckarna har blivit tama nu\u201d.<\/p>\n

Hur m\u00e5nga som har f\u00f6rlovat sig hos guldsmed Sandelin kan jag inte r\u00e4kna men om det blev lite dyrare ringar p\u00e5 f\u00f6rlovningsdagen, som vanligtvis var p\u00e5 h\u00f6stmarknaden, s\u00e5 bj\u00f6d Sandelin de unga tu p\u00e5 kaffe.<\/p>\n

Det skulle s\u00e4kert bli m\u00e4ngder av anekdoter, om allt skulle skrivas ned. Bland annat den g\u00e4stv\u00e4nligheten, som g\u00e5rds\u00e4garna visade landsborna, d\u00e5 de l\u00e4t dem f\u00f6ra in h\u00e4starna och fordon p\u00e5 de rymligt tilltagna g\u00e5rdsplanerna.<\/p>\n

Jag har gl\u00f6mt namnet p\u00e5 \u00f6lboden men det var ett st\u00e4lle d\u00e4r de flesta karlar och husb\u00f6nder samlades f\u00f6r att f\u00e5 ett \u00f6lstop och f\u00e5 ber\u00e4tta vad han f\u00e5tt f\u00f6r sm\u00f6ret eller potatisen.<\/p>\n

Den sanna ber\u00e4ttelsen handlar om folks \u00e4rlighet i staden och den handlar om Josef Ellfolk, som var del\u00e4gare i Pjelax \u00e5ngs\u00e5g. Han var inne till staden f\u00f6r att lyfta likvid f\u00f6r s\u00e5lda virkesprodukter. Han hade ett zink\u00e4mbare fullt med sedlar, som han st\u00e4llde ifr\u00e5n sig p\u00e5 sl\u00e4den p\u00e5 den g\u00e5rd d\u00e4r \u00f6lboden fanns. Sj\u00e4lv gick han in och tog en \u00f6l. En man som gick f\u00f6rbi h\u00e4sten lade m\u00e4rke till \u00e4mbaret, som var fyllt med pengar. Han tog d\u00e5 h\u00e4stt\u00e4cket av h\u00e4sten och t\u00e4ckte \u00f6ver zink\u00e4mbaret. N\u00e4r Josef kom ut och m\u00e4rkte vad som h\u00e4nt blev han f\u00f6rbannad, att n\u00e5got hade tagit t\u00e4cket av h\u00e4sten. \u201dIngalunda finns det n\u00e5gra tjuvar i Kristinestad\u201d sade han.<\/p>\n

Under storhetstiden omkring 1906-1907 var Carlsro ett sommarresidens f\u00f6r Alfred Carlstr\u00f6m. N\u00e5got s\u00e5 fint byggdes inte av vanliga d\u00f6dliga. Min egen morfar, hade kommit hem fr\u00e5n Amerika och han var modellsnickare. Han ber\u00e4ttade f\u00f6r mig att det var han som skar ut prydnaderna p\u00e5 Carlsro, bland annat drakarna som spyr ut regnvattnet fr\u00e5n det branta pl\u00e5ttaket.<\/p>\n

Det var denna tid som vi pjelaxbor s\u00e5g den f\u00f6rsta bilen, d\u00e5 grossisten Henrikson en s\u00f6ndag kom till sin hemby f\u00f6r att h\u00e4lsa p\u00e5 sina sl\u00e4ktingar. Vi h\u00f6rde motorvr\u00e5let p\u00e5 flera kilometers h\u00e5ll och det var tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att det skulle samlas ett hundratal bybor vid K. J. Mangs butik och p\u00e5 sm\u00e5skolans backe. Det var ett underverk det hela och respekten var stor f\u00f6r b\u00e5de bilen och den m\u00e4nniska som kunde skaffa sig n\u00e5got s\u00e5dant.<\/p>\n

Tiden gick och allt f\u00f6r\u00e4ndrades. P\u00e5 tal om torghandeln borde Adrian Danielsson och hans hustru ha slagit rekordet. Flera \u00e5r efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget fortsatte den familjen sin tur tv\u00e5 g\u00e5nger i veckan till stadens torg. \u00c5ldern satte ju stopp f\u00f6r denna handel s\u00e5 sm\u00e5ningom.<\/p>\n

En episod g\u00e5r inte ur mitt minne. Det var h\u00f6sten 1917, d\u00e5 revolutionens v\u00e5gor n\u00e5dde \u00e4ven Kristinestad. Den sj\u00e4lvutn\u00e4mnda polism\u00e4staren gick myndigt omkring bland b\u00f6ndernas k\u00e4rror och s\u00e5g till att n\u00e5got \u00f6verpris inte f\u00f6rekom. Det var denna h\u00f6st som vissa f\u00f6rs\u00f6kte f\u00e5 alla att sympatisera med de ryska revolution\u00e4rerna genom att b\u00e4ra en r\u00f6d rosett i rockkragen. Polism\u00e4staren bj\u00f6d ut en s\u00e5dan ocks\u00e5 \u00e5t Danielsson, varvid denne spydigt svarade att \u201djag skiter i din r\u00f6da blomma\u201d. Det ledde till att \u201dpolism\u00e4staren\u201d placerade en rosett i byxbaken p\u00e5 Adrian, n\u00e4r han gr\u00e4vde i potatiss\u00e4cken, utan att denne m\u00e4rkte det. Han l\u00e4r ha f\u00e5tt en utsk\u00e4llning d\u00e4r hemma av sin gumma, d\u00e5 hon trodde att han hade haft n\u00e5got fuffens med stadsflickorna.<\/p>\n

Vackra minnesrika Kristinestad!<\/p>\n

Strid om j\u00e4rnv\u00e4gsbygget<\/strong><\/h4>\n

Jag samtalade en g\u00e5ng h\u00e4r i s\u00f6dra Finland med en Lappfj\u00e4rdsbo, som hade flyttat bort f\u00f6r 50 \u00e5r sedan. Men han kommer ih\u00e5g hur diskussionerna gick h\u00f6ga om vilken sida av staden som skulle f\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsstationen. Det fanns framsynta borgare, som ville dra j\u00e4rnv\u00e4gen norr om Norrfj\u00e4rden och v\u00e4ster om staden, d\u00e4r det fanns en djup hamn. Men nej. Ingen j\u00e4rnv\u00e4g skulle g\u00e5 ut i \u00f6demarken, utan den skulle komma dit den nu \u00e4r p\u00e5 \u00d6stra sidan. Vem kan se s\u00e5 bra in i framtiden? Det hette att Ebba Munck kom bra in i hamnen med passagerare, ofta hemv\u00e4ndande \u201damerikanare\u201d, som kom via \u00c5bo.<\/p>\n

D\u00e5 man i dessa dagar kan f\u00f6lja med kraftm\u00e4tningen om hamnar och industrier, kan man inte annat \u00e4n \u00f6nska att j\u00e4rnv\u00e4gen skulle ha g\u00e5tt v\u00e4ster om staden. Kristinestad skulle ha sluppit den m\u00e5ng\u00e5riga t\u00f6rnrosas\u00f6mnen och kunde ha varit en fabriksstad i detta nu av stora m\u00e5tt.<\/p>\n

Utvecklingen har gjort j\u00e4ttespr\u00e5ng fram\u00e5t. Utvecklingen har till och med g\u00e5tt s\u00e5 snabbt att m\u00e4nniskan inte hunnit med. Men vi skall erk\u00e4nna att i Kristinestad \u00e4r m\u00e4nniskan i centrum<\/p>\n

Jag som \u00e4r en gammal, utflyttad Pjelaxbo har f\u00f6rs\u00f6kt forska i h\u00e4ndelserna fr\u00e5n kriget 1808-09 och det finns en lucka, som jag i egenskap av amat\u00f6rforskare inte ha lyckats p\u00e5 klarhet i. Jag har forskat i Uppsala och genoml\u00e4st rikssvenska krigshistoriska forskningar.<\/p>\n

Men jag har kammat noll i ett fall. Som k\u00e4nt landsteg ju general Vegesack med 2\u00a0000 man och med honom den legendariske Wilhelm von Schwerin. Det heter att en del av de av stormen skingrade roslagsskutorna kunde samlas och att landstigningen skedde i sk\u00e4rg\u00e5rden v\u00e4ster om Kristinestad, n\u00e4rmare best\u00e4mt vid \u201dRask\u00f6\u201d.<\/p>\n

Krigshistorien ber\u00e4ttar att det var en svensk mils marsch fr\u00e5n landstigningen till Kristinestad. Namnet \u201dRask\u00f6\u201d \u00e5terkommer i flera sammanhang.<\/p>\n

Landstigningsstyrkan hann ju vara med om slaget vid Lappfj\u00e4rd och von Schwerins ber\u00f6mda strid i \u00d6mossa. Jag hade en g\u00e5ng kontakt med f\u00f6re detta konstapeln Lars Ax\u00e9n, men vi kom inte n\u00e4rmare en l\u00f6sning om denna mystiska \u00f6. Finns det n\u00e5gon historiker i v\u00e5r gamla hemstad Kristinestad, som kunde fylla denna lucka s\u00e5 vore jag tacksam.<\/p>\n

N\u00e5gon arkeologisk unders\u00f6kning har inte heller gjorts p\u00e5 Stormossen mellan v\u00e4ggrenarna Kristinestad-Tj\u00f6ck, fyra-fem kilometer fram\u00e5t. Vid denna mosse stod en het drabbning mellan det frivilliga uppb\u00e5det bland b\u00f6nder och borgare och de ryska trupperna. Som straff gav ju general Buxh\u00f6vden order om att straffa N\u00e4rpesborna och Pjelax by fick sota mest. Hela byn br\u00e4ndes ned och om hur m\u00e5nga som h\u00e4ngdes och br\u00e4ndes inne finns inga uppgifter.<\/p>\n

Dessa ovanst\u00e5ende rader \u00e4r n\u00e4rmast \u00e4gnade barndomsminnen fr\u00e5n hemstaden Kristinestad, som nog m\u00e5ste s\u00e4gas vara \u00e4ven pjelaxbornas stad, trots all utveckling i N\u00e4rpes city. Kanske Kristinestad nu har blivit \u00e4n mera Pjelaxbornas stad, efter det \u00f6vriga N\u00e4rpes \u2013 \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge \u2013 f\u00f6rs\u00f6ker hindra pjelaxborna att v\u00e4rna sina vackra str\u00e4nder och i denna str\u00e4van f\u00e5tt medh\u00e5ll bland annat fr\u00e5n Kristinestad.<\/p>\n

Hur som helst, s\u00e5 varje sommar har jag haft gl\u00e4djen att \u00e5terse den gamla, k\u00e4ra hemstaden Kristinestad och hj\u00e4rtat klappar varmt f\u00f6r de minnen, som vi m\u00e5nga har haft och har av en stad. Den \u00e4r liten men har en charm som den alltid burit med sig i \u00e5rhundraden.<\/p>\n

<\/h4>\n

Syd-\u00d6sterbotten 21 maj 1970:<\/strong><\/h4>\n

Margaretha Ultvedt (f.1899) som var en historiskt intresserad Kristinestadsbo hade ett svar p\u00e5 \u201df\u00f6re detta pjelaxbons\u201d fr\u00e5ga om Rask\u00f6n. Hon h\u00e4vdade att det finns ett missf\u00f6rst\u00e5nd med den f\u00f6rsta bokstaven som nog skall vara ett \u201dK\u201d, vilket betyder att Vegesack anl\u00e4nde till Kask\u00f6. S\u00e5 h\u00e4r skrev hon bland annat i sitt inl\u00e4gg i tidningen:<\/p>\n

N\u00e4r generalmajor von Vegesack i augusti 1808 med sin flotta, \u00f6rlogsskeppet Vladislaff, fregatten Fr\u00f6ja och fyra gal\u00e4rer, efter en seglats p\u00e5 tv\u00e5 veckor fr\u00e5n Grisslehamn n\u00e4rmade sig Bottenhavets sk\u00e4rg\u00e5rd, kunde man inte landstiga i Bj\u00f6rneborg, som det var t\u00e4nkt. Kursen st\u00e4lldes l\u00e4ngre norrut och de sex svenska bataljonerna landsattes i st\u00e4llet i Kask\u00f6, d\u00e4rifr\u00e5n man sedan t\u00e5gade till Lappfj\u00e4rd, \u00d6mossa och s\u00e5 vidare. I min gamla, trevliga geografi l\u00e4ser jag f\u00f6ljande notiser ang\u00e5ende Kask\u00f6:<\/p>\n

\u201dKask\u00f6n, en \u00f6, n\u00e4ra vid inloppet ifr\u00e5n Hafvet, til \u00d6sterbottens Sk\u00e4rg\u00e5rd, har en makal\u00f6s bel\u00e4genhet och h\u00e4rlig hamn, l\u00e4glig at kunna med F\u00e4stning f\u00f6rses. Dit blifver nu Wasa stad flyttad, och der f\u00e5r fin Stapel, enligt R. H. St\u00e4nders anordnande p\u00e5 Riksdagen \u00e5r 1765.<\/p>\n

Icke l\u00e5ngt ifr\u00e5n Kask\u00f6n i N\u00e4rpes Socken har fordom warit genom det s\u00e5 kallade Silmar- eller Sk\u00e5lmans Sundet en s\u00e5 stor Segelled, at det till Sj\u00f6farandes tjest, varit upbygd och inwigd Kyrka och Kyrkog\u00e5rd hwarefter synas l\u00e4mningar, men nu \u00e4r samma sund igengrundadt.\u201d<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den h\u00e4r artikeln \u00e4r skriven av en anonym ”gammal, bortflyttad pjelaxbo” och den publicerades i Syd-\u00d6sterbotten 5 maj 1970. Lasse Backlund har renskrivit och moderniserat texten i april 2024: I dessa tider, d\u00e5 tidningspolemiken fyller sidorna av b\u00e5de Syd-\u00d6sterbotten och Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kristinestad \u2013 ungdomsminnenas stad<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":21456,"menu_order":12,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-28107","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28107","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=28107"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28107\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28114,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/28107\/revisions\/28114"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21456"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=28107"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}