{"id":27927,"date":"2024-03-08T17:37:57","date_gmt":"2024-03-08T15:37:57","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=27927"},"modified":"2025-10-31T20:51:37","modified_gmt":"2025-10-31T18:51:37","slug":"bagarnas-gard-pa-strandgatan-26","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=27927","title":{"rendered":"\u201dBagarnas g\u00e5rd\u201d p\u00e5 Strandgatan 26"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 26 byggdes \u00e5r 1887 av bagarm\u00e4staren Gustaf Adolf \u00d6hman, som hade kommit fr\u00e5n \u00c5land d\u00e5 han gifte sig med bagare\u00e4nkan Amalia Packal\u00e9n. G\u00e5rden kallas \u201dNelsonas g\u00e5rdin\u201d men eftersom en stor m\u00e4ngd bagare har \u00e4gt g\u00e5rden och d\u00e4r bedrivits bagerir\u00f6relse, s\u00e5 kan den ocks\u00e5 kallas \u201dBagarnas g\u00e5rd\u201d. G\u00e5rden fotograferad sommaren 2020 fr\u00e5n sydv\u00e4st.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00a0<\/strong>Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2024. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar.<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h4>\n

Om du vill l\u00e4sa om brandf\u00f6rs\u00e4kringarna och br\u00e4nderna p\u00e5 denna tomt, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h3>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 har tomten p\u00e5 Strandgatan 26 nummer 4 i det fj\u00e4rde kvarteret och \u00e4gare d\u00e5 var r\u00e5dmannen Carl Zederman.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1751 <\/strong>\u00e4gdes tomten och den g\u00e5rd, som stod p\u00e5 tomten av r\u00e5dmannen Carl Zederman och han gjorde det \u00e4nda till \u00e5r 1776.<\/p>\n

Handlande Casper Lebell tar \u00f6ver.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1776<\/strong> hade handlanden Casper Lebell junior (1746-1813) f\u00f6rv\u00e4rvat tomten nr 4 i det fj\u00e4rde kvarteret. Casper var f\u00f6dd i Kristinestad och han var son till Casper Lebell (1717-1787) som i sin tur var son till Casimir Lebell. Det var ju denne Casimir som var av adlig sl\u00e4kt i Polen och hade kommit som krigsf\u00e5nge till \u00d6sterbotten i b\u00f6rjan av 1700-talet.<\/p>\n

Den yngre Casper Lebell gifte sig 1774 med Margareta Elisabeth<\/u> Arosell (1743-1779) fr\u00e5n Kristinestad, som d\u00e5 var \u00e4gare till g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15<\/a>. Den g\u00e5rden \u00f6vertogs efter att Elisabeth gift sig, av hennes bror Johan Gustaf Arosell. Elisabeth och Casper fick dottern Helena Christina (1775-1826). som sedan gifte sig med handlanden Josef Holmstr\u00f6m (1773-1819).<\/p>\n

Elisabeth Lebell avled \u00e5r 1779 och den yngre Casper gifte om sig \u00e5r 1881 med Brita Norrman (1758-1815) fr\u00e5n Kristinestad. Med henne fick Casper 9 barn men det var endast dottern Margareta Lovisa (1787-1831) som levde till vuxen \u00e5lder.\u00a0 Hon gifte sig \u00e5r 1815 med handlanden Johan Bernhard Sj\u00f6berg (1785-1852), som \u00e4gde flera g\u00e5rdar i staden och han \u00e4gde ocks\u00e5 hemmanet Skrattn\u00e4s.<\/p>\n

\u00c5r 1780 till 1790<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 4 av Casper Lebell junior, som bodde med sin hustru Brita, vars far Abraham Norrman ocks\u00e5 bodde i g\u00e5rden.<\/p>\n

Borgaren Henrik Berg tar \u00f6ver och bygger en ny g\u00e5rd.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1801, den 27 juli <\/strong>fick borgarsonen Henrik Berg och hustrun Maria Rebecka fastebrev till h\u00e4lften av Casper Lebells tomt nr 4 i det fj\u00e4rde kvarteret. Samma \u00e5r byggde han en ny g\u00e5rd av f\u00e4rskt furutimmer l\u00e4ngs med Strandgatan. G\u00e5rden var 30 meter l\u00e5ng, allts\u00e5 n\u00e4stan lika l\u00e5ng som tomten var bred. G\u00e5rden var i en v\u00e5ning, br\u00e4dfodrad och m\u00e5lad med gr\u00f6n f\u00e4rg, d\u00e4r fanns 12 rum, varav ett var en salubod.<\/p>\n

\u00c5r 1816 <\/strong>avled Maria Rebecka Berg och g\u00e5rden \u00f6vertogs till h\u00e4lften av hennes man Henrik Berg och den andra halvan av barnen Carl Henrik, Hans Johannes, Josef Erik, Maria Henrika, Anna Magdalena och Christina Elisabeth.<\/p>\n

\u00c5r 1820, den 14 augusti<\/strong> erh\u00f6ll handlanden Henrik Berg fastebrev p\u00e5 den andra halvan av den s\u00e5 kallade Lebellska g\u00e5rden. Denna del hade han i januari 1820 k\u00f6pt av r\u00e5dmannen Johan Bernhard Sj\u00f6berg f\u00f6r 300 Riksdaler Svenskt Banko. Denne Sj\u00f6berg var m\u00e5g \u00e5t Casper Lebell.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1825 togs den nya stadsplanen i bruk och tomten fick d\u00e5 numret 173.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1826, i oktober<\/strong> avled handlanden Henrik Berg och hans andel av g\u00e5rden skiftades mellan barnen, s\u00e5 att var och en kom att \u00e4ga en sj\u00e4ttedel. Sonen Hans Johan och dottern Christina Elisabeth hade avlidit utan att l\u00e4mna n\u00e5gra arvingar, vilket betydde att de \u00f6vriga syskonen nu \u00e4gde en fj\u00e4rdedel var. D\u00e5 Josef Erik Berg gjorde konkurs, s\u00e5 s\u00e5ldes hans fj\u00e4rdedel p\u00e5 auktion \u00e5t garvarem\u00e4staren Johan Henrik Widenius (f.1818) som var gift med Maria F\u00e4rm (1806-1869).<\/p>\n

\u00c5r 1856, den 28 november<\/strong> s\u00e5lde garvarem\u00e4staren Widenius sin \u00e4gande fj\u00e4rdedel av g\u00e5rden f\u00f6r 235 rubel silver \u00e5t Carl Henrik Berg, vilket gjorde att denne nu \u00e4gde h\u00e4lften av g\u00e5rden och de tv\u00e5 systrarna \u00e4gde en fj\u00e4rdedel var.<\/p>\n

Bagaren Hamr\u00e9n tar \u00f6ver.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1858, den 1 februari <\/strong>s\u00e5lde Carl Henrik Berg sin halva av g\u00e5rden \u00e5t bagarm\u00e4staren Gustaf Mauritz Hamr\u00e9n (1829-1877) fr\u00e5n Vasa. Hamr\u00e9n var gift med Serafia Olivia Emeli<\/u> Lindberg (f.1831) fr\u00e5n Gamlakarleby. N\u00e4r de flyttade till staden hade de med sig s\u00f6nerna Gustaf Valdemar (f.1853) och Charles Emil (f.1854). Efter flytten f\u00f6ddes barnen Ragnar Mortimer (f.1859) och Hildur Emilia (f.1861).<\/p>\n

Carl Henrik Bergs minder\u00e5riga systrar Maria Henrika Berg och Anna Magdalena Berg, s\u00e5lde p\u00e5 samma g\u00e5ng deras \u00e4gande andra halva till samma bagarm\u00e4stare Hamr\u00e9n. K\u00f6peskillingen var 2\u00a0100 rubel silver och k\u00f6pet finansierades genom ett l\u00e5n av stadens fattigkassa. G\u00e5rden var f\u00f6rs\u00e4krad i Skandia bolaget f\u00f6r 2\u00a0200 rubel silver och i k\u00f6pebrevet fanns villkoret att f\u00f6rs\u00e4kringen m\u00e5ste h\u00e5llas i kraft, s\u00e5 l\u00e4nge inteckningen \u00e4r i kraft. S\u00e4ljarna fick bo kvar i den s\u00f6dra \u00e4ndan av g\u00e5rden och hade r\u00e4tt att bo d\u00e4r till oktober samma \u00e5r och de hade r\u00e4tt att anv\u00e4nda vissa delar av de m\u00e5nga magasinen. S\u00e4ljaren hade under sommaren r\u00e4tt att anv\u00e4nda kryddg\u00e5rden, allts\u00e5 tr\u00e4dg\u00e5rden och de hyresg\u00e4ster som bodde i bagarstugan och i kammaren skall f\u00e5 bo kvar till oktober.<\/p>\n

Bagarm\u00e4stare Hamr\u00e9n tecknade \u00e5r 1858 en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 alla sju byggnader p\u00e5 tomt nr 173 och till brandf\u00f6rs\u00e4kringsans\u00f6kan bifogade han en planteckning, som visade hur byggnaderna var placerade.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g planteckningen ut som bagare Hamr\u00e9n bifogade brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1858, i renritad form. Vill du l\u00e4sa mera om brandf\u00f6rs\u00e4kringarna p\u00e5 denna g\u00e5rd, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1859 <\/strong>uppf\u00f6rde bagaren Hamr\u00e9n en ny bagarbyggnad nere vid stranden och den tidigare bagarstugan l\u00e4ngs med Kolargr\u00e4nden byggdes om till bostad. Den nya byggnaden bestod av tre rum, n\u00e4mligen en f\u00f6rstuga, en kammare och en bagarstuga. I bagarstugan fanns en st\u00f6rre bakugn och golvet var lagt med murtegel.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r bagarbyggnaden uppf\u00f6rde bagaren Hamr\u00e9n \u00e5r 1859. Den st\u00e5r fortfarande kvar och p\u00e5 senare tid har den renoverats totalt. Fotot taget fr\u00e5n \u00f6ster sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av bagaren G. M. Hamr\u00e9n med hustrun Emeli, som var f\u00f6dd 1831 i Gamlakarleby. Hos dem bodde en bagarl\u00e4rling och 2 pigor. P\u00e5 hyra bodde handlanden C. G. Nystr\u00f6m med hustrun Charlotta. Mamsellen Hulda Friesenfeldt bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra och hon hade ocks\u00e5 en dr\u00e4ng och en piga.<\/p>\n

Bagare Packal\u00e9n tar \u00f6ver.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1862, i oktober <\/strong>s\u00e5lde bagaren G. M. Hamr\u00e9n den bebyggda tomten nr 173 med b\u00e5de g\u00e5rd och bageri \u00e5t bagaren Gustaf Packal\u00e9n (1834-1873). Packal\u00e9n var f\u00f6dd i Vampula och han kom till Kristinestad via Bj\u00f6rneborg \u00e5r 1860, d\u00e5 han b\u00f6rjade som l\u00e4rling hos bagare Hamr\u00e9n. Packal\u00e9n gifte sig \u00e5r 1867 med Amalia Enholm (1846-1929), f\u00f6dd i Kristinestad. Gustaf och Amalia fick s\u00f6nerna Hugo (1867-1890), Anton Julius (1869-1875) och Gustaf (1872-1955 i K\u00f6penhamn). Sonen Gustaf skickades genast efter frihetskriget 1918 till Danmark f\u00f6r att bevaka de finl\u00e4ndska cellulosaexport\u00f6rernas intressen. Han stannade d\u00e4r i 32 \u00e5r och skapade en f\u00f6rm\u00f6genhet p\u00e5 hela 34 miljoner mark, som han testamenterade till \u00c5bo akademi.<\/p>\n

P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde r\u00e5dmannen Johan Fel\u00e9n med hustrun Anna, d\u00f6ttrarna Johanna och Helena. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 \u00e4nkan Klara Ekblom med sonen Karl, och arbetskarlen Anders Rosenlund med hustrun Fredrika.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes tomten med alla byggnader av bagaren Gustaf Packal\u00e9n, som bodde ensam med dr\u00e4ngen Otto och pigorna Maja och Fina. P\u00e5 hyra bodde bokhandlare\u00e4nkan Vilhelmina Stendahl (1807-1865) med dottern Hilda och brandvaktaren Johan Kad\u00e9n med hustrun Eva. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 skeppare\u00e4nkan Eugenie Roos (f. i Vasa1829-d. i Eken\u00e4s 1897) med sex sm\u00e5 barn och en piga. Hon var \u00e4nka efter skepparen Carl Roos, som omkom p\u00e5 sj\u00f6resa i Kapstaden i januari 1864.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rdarna av bagaren Gustaf Packal\u00e9n, som nu var gift med Amalia Enholm. Hos dem bodde en f\u00f6rs\u00e4ljerska Lucina Sandberg, dr\u00e4ngen Jakob och pigan Sofia Lehtim\u00e4ki. P\u00e5 hyra bodde f\u00e4rgare\u00e4nkan Fredrika Edman och f\u00f6rre brandvakten Johan Kad\u00e9n med hustrun Eva. Ett stort antal bagarl\u00e4rlingar och ges\u00e4ller bodde hos Packal\u00e9ns.<\/p>\n

Bagare \u00d6hman tar \u00f6ver.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1873 <\/strong>avled Gustaf Adolf Packalen och h\u00e4lften av den bebyggda tomten och alla byggnader \u00f6vertogs av bagare\u00e4nkan Amalia Packal\u00e9n och den andra halvan av de 3 minder\u00e5riga s\u00f6nerna. Efter en tid gifte \u00e4nkan Amalia om sig med en annan Gustaf Adolf, n\u00e4mligen bagare \u00d6hman (1858-1934). Denne var f\u00f6dd p\u00e5 \u00c5land och med Amalia fick han 2 barn. P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde nu sj\u00f6mans\u00e4nkan Klara Eklund, hattmakare\u00e4nkan Anna Enholm och kapellans\u00e4nkan Amalia Bergman.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes tomten, g\u00e5rdarna och bageriet av bagaren Gustaf Adolf \u00d6hman, som bodde med hustrun Amalia <\/u>Alexandra och 3 barn. Hos dem bodde ocks\u00e5 en l\u00e4rling Rankanen (f.1861). P\u00e5 hyra bodde f\u00f6rra brandvakten Isak Tarkka (f.1847) med hustrun Maria (f.1853) och 3 barn. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 telegrafrevisorn Jakob Forsman (f.1838) med hustrun Maria (f.1853)<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes tomten och byggnaderna av bagaren \u00d6hman, som bodde med hustru, barn och sv\u00e4rmodern Anna Enholm (f.1817). P\u00e5 hyra bodde urmakaren J. Arvid Sundstr\u00f6m (1854-1917) med hustrun Sofia (1844-1926) och Sofias dotter fr\u00e5n f\u00f6rsta giftet Hulda S\u00f6derlund (1865-1943). De hade flyttat fr\u00e5n den s\u00f6dra g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 33, som de ocks\u00e5 \u00e4gde. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 sadelmakare Johan, timmermannen Josef Viktor Wahlberg (f.1847) och \u00e4nkan E. H. Blomqvist (f.1837).<\/p>\n

G\u00e5rdsbranden \u00e5r 1886.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1886, den 31 augusti<\/strong> utbr\u00f6t en brand i bagarm\u00e4stare \u00d6hmans g\u00e5rd. Huvudbyggnaden nr 1 totalf\u00f6rst\u00f6rdes och efter branden hittades endast lite brandrester, v\u00e4rderade till 20 mark. Bostadsbyggnaden nr 2 brandskadades ocks\u00e5 men den kunde repareras f\u00f6r 40 mark. Ink\u00f6rsporten och planket mot gatan f\u00f6rst\u00f6rdes men alla \u00f6vriga byggnader klarade sig. I samma brand f\u00f6rst\u00f6rdes ocks\u00e5 bostadsbyggnaden p\u00e5 granntomten s\u00f6derut. L\u00e4s mera om branden H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Omkring \u00e5r 1887<\/strong> byggde bagaren \u00d6hman en ny g\u00e5rd p\u00e5 samma st\u00e4lle som den nedbrunna men den blev 5 meter kortare i den s\u00f6dra \u00e4ndan. Det var f\u00f6rst detta \u00e5r som makarna \u00d6hman fick lagfart p\u00e5 7\/12 av g\u00e5rden och hustruns tv\u00e5 levande, minder\u00e5riga s\u00f6ner fr\u00e5n f\u00f6rsta \u00e4ktenskapet fick lagfart p\u00e5 5\/12 delar.<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och strandtomten 173 av bagaren Gustaf Adolf \u00d6hman (f\u00f6dd p\u00e5 \u00c5land 1858-1934). Han bodde med hustrun Alexandra Amalia (f\u00f6dd i staden 1846-1929) och vuxna s\u00f6nerna Karl (f.1872), Hugo (f.1867) och 4 yngre barn. Hos dem bodde ocks\u00e5 bagarl\u00e4rlingen Karl Wahlstr\u00f6m (f.1837). P\u00e5 hyra bodde arbetskarlen A. H. Mannfolk (f.1846) med hustrun Anna (f.1838) och p\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 \u00e4nkan Katharina Mattsson (f.1852).<\/p>\n

\u00c5r 1891<\/strong> gjorde bagaren \u00d6hman konkurs och eftersom han hade \u00e5kt iv\u00e4g till Amerika uts\u00e5g r\u00e5dhusr\u00e4tten i staden konsul Gustaf Hyd\u00e9n till god man, d\u00e5 g\u00e5rden skulle s\u00e4ljas p\u00e5 auktion. Den 7 juli h\u00f6lls auktionen och g\u00e5rden bj\u00f6ds ut f\u00f6r ett fast pris om 7\u00a0000 mark men vid auktionen gavs det h\u00f6gsta budet p\u00e5 3\u00a0750 av handlanden och sj\u00f6kaptenen Johan Wilhelm Olin.<\/p>\n

\"\"
Vbl 17.1.1891 bagare \u00d6hmans nybyggda g\u00e5rd till salu.<\/figcaption><\/figure>\n

Bagare Jahnsson tar \u00f6ver.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1891, den 28 november<\/strong> s\u00e5lde handlanden Johan Wilhelm Olin den bebyggda tomten med alla p\u00e5byggnader f\u00f6r 7\u00a0900 mark \u00e5t bagarm\u00e4staren Johannes Wilhelm Jahnsson (1872-1907) och hans hustru Ida (f.1867).<\/p>\n

\u00c5r 1892<\/strong> \u00e4gdes tomten med alla byggnader av bagaren J. W. Jahnsson men han bodde inte sj\u00e4lv d\u00e4r, utan p\u00e5 Varvsgatan 4 i s\u00f6derstan. Det gjorde d\u00e4remot bagaren Johan Konstantin Klingstedt (f.1856) med hustrun Ida (f.1864) och 3 barn. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 bagarehustrun Alexandra \u00d6hman med sonen Karl och 4 yngre barn. Bagaren Gustaf Adolf \u00d6hman ser ut att vistas i Amerika.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av bagaren J. W. Jahnsson. Nu ser det ut som att telegrafkontoret skulle ha flyttat hit fr\u00e5n Strandgatan 13. \u00c5tminstone telegrafstationsf\u00f6rest\u00e5ndaren John Fedosejeff (f.1840) bodde h\u00e4r med hustrun Charlotta (f.1840) och vuxna barnen Alexandra och Xenia och deras piga Lena Ralli (f.1875). P\u00e5 hyra bodde bagaren Karl Salminen (f.1870) med hustrun Emma och 3 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1897<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av bagaren Johan Wilhelm Jahnsson och hans hustru Ida, som nu ser ut att bo i g\u00e5rden med en minder\u00e5rig son. Telegrafstationschefen Johan Fedosejeff, bodde d\u00e4r med sin familj och m\u00f6jligtvis var telegrafstationen inrymd i samma byggnad.<\/p>\n

\u00c5r 1902<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 26 av bagaren Johan Wilhelm Jahnsson med hustrun Ida och 2 mindre barn. Hos dem bodde pigorna Sofia Harjunp\u00e4\u00e4 och Ida Hietaoja, och l\u00e4rlingen Karl Palmgren. P\u00e5 hyra bodde arbeterskan Johanna Mattfolk (f.1876) med en liten dotter. Arbetaren Viktor Viljanen (f.1871) bodde d\u00e4r, liksom l\u00e4rarinnan Aina Holmstr\u00f6m (f.1868) med sin piga Helmi Sjuls.\u00a0 P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbeterskan Greta Agn\u00e4s (f.1851), arbetaren Anders Peltoniemi (f.1873) med hustrun Justina (f.1871) och arbetaren Matti Mukkala (f.1875) med hustrun Hilda (f.1880).<\/p>\n

M\u00e5lare Nyfors tar \u00f6ver.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1903, den 10 januari<\/strong> s\u00e5lde bagaren Jahnsson g\u00e5rden \u00e5t m\u00e5laren Frans Evert Nyfors (f.1872) och hans hustru Ida Wilhelmina (f.1866) f\u00f6r 20\u00a0000 mark.<\/p>\n

\"\"
I april 1903 annonserade Evert Nyfors att han och r\u00f6relsen hade flyttat till g\u00e5rden nr 173.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1908<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av m\u00e5laren och metodisten Frans Evert<\/u> Nyfors med hustrun Vilhelmina och 3 barn. P\u00e5 hyra bodde rektor Henrik Karsten (f.1877) med hustrun Ester (f.1874) och 2 barn och pigan Mathilda Lillg\u00e4ls (f.1880). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 arbetaren Juho Nikolai M\u00e4ki (f.1871) med hustrun Mathilda (f.1861) och tv\u00e5 barn. Tj\u00e4narinnan Tyyni Haapanen (f.1887) var skriven i g\u00e5rden trots att hon hade utvandrat till Amerika och samma sak var det med tryckeriarbetaren Karl Vartiainen (f.1882). Arbetaren Jakob Jaakola (f.1861) d\u00e4remot bodde i g\u00e5rden med hustrun Elmia (f.1868) och 3 barn. Distriktsdjurl\u00e4karen Carl Henrik Trygg (f.1850) bodde ocks\u00e5 h\u00e4r med hustrun Fransiska med en yngre son och med pigan Adelina H\u00e5x och dr\u00e4ngen Kalle Koivisto (f.1888).<\/p>\n

\"\"
I mitten l\u00e4ngst bort huvudbyggnaden fr\u00e5n 1887 och f\u00f6ljande till h\u00f6ger en bostadsbyggnad fr\u00e5n 1837. Byggnaden med gaveln mot g\u00e5rdsplan \u00e4r ett h\u00e4bbre uppf\u00f6rt 1829 och uthuset l\u00e4ngt till h\u00f6ger \u00e4r uppf\u00f6rt 1830. Samtliga byggnader utom h\u00e4bbret finns kvar p\u00e5 tomten. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1908 i april<\/strong> skadades bostadsbyggnaden l\u00e4ngs med Kolargr\u00e4nden i en h\u00e4ftig brand. Vill du l\u00e4sa mera om den branden, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
Ida Nyfors annonserade ett tiotal g\u00e5nger i Syd-\u00d6sterbotten d\u00e4r hon bj\u00f6d ut g\u00e5rden till salu. Av n\u00e5gon orsak s\u00e5 blev det aldrig n\u00e5gon aff\u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n

Ida Nyfors annonserade ett tiotal g\u00e5nger i Syd-\u00d6sterbotten d\u00e4r hon bj\u00f6d ut g\u00e5rden till salu. Av n\u00e5gon orsak s\u00e5 blev det aldrig n\u00e5gon aff\u00e4r.<\/p>\n

\"\"
I augusti 1910 s\u00e5ldes m\u00e5lare Nyfors g\u00e5rd p\u00e5 exekutiv auktion.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1910, den 29 augusti<\/strong> s\u00e5ldes m\u00e5lare Nyfors g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 26 p\u00e5 exekutiv auktion och h\u00f6gsta godk\u00e4nda budet p\u00e5 16\u00a0000 mark gavs av handelsmannen Erik T\u00f6tterman.<\/p>\n

Skr\u00e4ddaren Iisakki Aalto tar \u00f6ver.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1910, den 31 augusti<\/strong> s\u00e5lde Erik T\u00f6tterman g\u00e5rden vidare \u00e5t skr\u00e4ddaren Iisakki Aalto (f.1881-d.i Tammerfors 1961) f\u00f6r 19 000 mark. Aalto betalade kontant 2 000 mark och 17 000 mark genom att \u00f6verta ett inteckningsl\u00e5n p\u00e5 17 000 mark. Isak var f\u00f6dd M\u00e4enp\u00e4\u00e4 i Kurikka men sl\u00e4kten kom fr\u00e5n Hangaskyl\u00e4 i Kauhajoki. Han flyttade via Raumo till Kristinestad \u00e5r 1904 och han hade d\u00e5\u00a0 antagit sl\u00e4ktnamnet Aalto. Under \u00e5ren 1898 – 1899 hade han g\u00e5tt tre terminer i skola i Kristinestad, s\u00e5 staden var bekant f\u00f6r honom. Han gifte sig \u00e5r 1902 med Selma Alexandra Vuori (1882 i Eurajoki-1916), som var dotter till handlanden Kustaa Berggren, senare Vuori. Denne var f\u00f6dd \u00e5r 1851 i Eurajoki och var gift med Wilhelmina Gustafsdotter, som var f\u00f6dd 1851 i Kokem\u00e4ki och de h\u00e4r flyttade till Kristinestad \u00e5r 1902.<\/p>\n

Isak och Selma fick 5 barn: a) Taimi Lemmitty, f. 1902 i Kristinestad, som gifte sig \u00e5r 1923 med kontoristen Veikko Johannes Koski fr\u00e5n Storkyro, dit hon sedan flyttade. b) Lauri Oiva Veli, f.1904 i Raumo, kontorist, gift med Saga Svens (1905-1989) c) Kerttu Viola (f. i Kristinestad 1905-1912). d) Aili Alexandra (1907-1956) f\u00f6dd i Kristinestad flyttade till Tammerfors 1926, gifte sig med en Salo, avled i Haapakoski och ligger begravd i Pieks\u00e4m\u00e4ki. e) Aatos Ahti (1909-1910). Iisakki, som kallades \u201dIikka\u201d, b\u00f6rjade som ges\u00e4ll i skr\u00e4ddare Honkanens g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 29 men flyttade snart \u00f6ver till ett eget skr\u00e4dderi p\u00e5 Strandgatan 22,<\/a> d\u00e4r han bodde p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\"\"
Iisakki och Selma Alexandra Aalto fick fem barn men endast tre levde till vuxen \u00e5lder. P\u00e5 fotot fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1910-talet fr\u00e5n Nya Ateliern st\u00e5r dottern Aili (1907-1956) till v\u00e4nster och bakom st\u00e5r Taimi (f.1902) och Lauri (f.1904). Fotot utl\u00e5nat av Pia Aalto.<\/figcaption><\/figure>\n

Redan det f\u00f6rsta \u00e5ret valdes Isak Aalto in i styrelsen f\u00f6r \u201dKristinestads fabriks- och hantverksf\u00f6rening\u201d, d\u00e4r guldsmed Sandelin var ordf\u00f6rande.<\/p>\n

\"\"
Iisakki avslutade sin slutf\u00f6rs\u00e4ljning i mars 1919 och i juli samma \u00e5r \u00f6ppnade Ester Slotte, Alma \u00d6sterberg och Edit Lax ”Kristinestads Modeaff\u00e4r” i Aaltos tidigare aff\u00e4rsutrymme. Annonserna ur Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n

I b\u00f6rjan av 1920-talet<\/strong> bodde skr\u00e4ddaren Matti Hangasluoma (f.1889 i Kurikka-d. i Kristinestad 1966) p\u00e5 hyra med hustrun Sanni (f.Suomi1891-d.1965 i Kristinestad) i sin bror Isak Aaltos g\u00e5rd. Hangasluoma flyttade sedan till \u00d6stra L\u00e5nggatan 51 och \u00f6ppnade aff\u00e4r d\u00e4r. Skr\u00e4ddaren Otto Mikkonen (f.1890) bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med hustrun Maria (f.1888). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetaren Jakob Jaakkola (f.1861) med hustrun Elina (f.1868) och vuxna barnen Johan (f.1894) och Olga (f.1903). Fattiga arbetaren Helmi Nousiainen (f.1891) bodde med 3 minder\u00e5riga barn, skr\u00e4ddaren V\u00e4in\u00f6 Sivula med hustrun Helmi och flera till bodde kortare tider p\u00e5 hyra.<\/p>\n

I oktober 1920<\/strong> \u00f6ppnade Mimmi Toivonen en barberaraff\u00e4r i Aaltos g\u00e5rd, som h\u00f6gst troligt \u00f6vertogs av Valdemar S\u00f6derqvist, som i augusti 1922 \u00f6ppnade en rakstuga i g\u00e5rden. Den h\u00e4r S\u00f6derqvist var f\u00f6dd i staden men d\u00e5 det hotades med rysk milit\u00e4rtj\u00e4nstg\u00f6ring reste han \u00e5r 1902 som s\u00e5 m\u00e5nga andra till Amerika. D\u00e4r hade han en rakstuga och d\u00e4rf\u00f6r var det naturligt att raksalongen i Aaltos g\u00e5rd fick namnet ”Nya Amerikanska raksalongen”. Den h\u00e4r raksalongen blev inte heller l\u00e5ngvarig eftersom Karl Fallenius \u00f6ppnade en raksalong i mars 1923 i Aaltos g\u00e5rd. Snart \u00f6vertogs denna av Sivi\u00e4 Lappalainen, som dock flyttade till Reunanens g\u00e5rd i mars 1924.<\/p>\n

\u00c5r 1924 i mars<\/strong> \u00f6ppnade Juho Eemil Aalto en sportaff\u00e4r och remontverkstad i Aaltos g\u00e5rd och den hade namnet ”Suupohjan Urheiluliike”. I maj 1925 \u00f6ppnade E. Oaharju en ”Velocipedreparationsverkstad” i Aaltos tidigare utrymme.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den gamla farstukvisten ut. Fotot utl\u00e5nat av Pia Aalto.<\/figcaption><\/figure>\n

Handlande Nelson tar \u00f6ver.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1926<\/strong> flyttade Isak Aalto till Tammerfors och f\u00f6ljande \u00e5r den 8 november s\u00e5lde han och hustruns arvingar g\u00e5rden \u00e5t handlanden Axel Nelson (1890-1959) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd f\u00f6r 120\u00a0000 mark. Axel var sedan 1916 gift med Ida Klockars (1895-1969) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Paret Nelson flyttade d\u00e5 till g\u00e5rden med barnen Algot (f.1916), Agda (f.1918), Gunni Ragnhild (f.1920), Albert (f.1921), Nils Erik (f.1923) och Maj-Lis (f.1926). Samtliga barn f\u00f6dda i Lappfj\u00e4rd och efter flytten fick de sedan barnen Anna Viola (f.1932) och Jarl (f.1933).<\/p>\n

I slutet av 1920-talet<\/strong> bodde till exempel fil.mag Emil Kr\u00e5kstr\u00f6m (f.1887) i Nelsons g\u00e5rd p\u00e5 hyra med hustru och flera barn. Maskinisten Gustaf P\u00e4lvi (f.1876), arbetaren Jaakkola och fil.mag. Vidar Calonius (f.1895) bodde ocks\u00e5 d\u00e4r.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1930<\/strong> bodde handlanden Axel Nelson i sin g\u00e5rd med hustrun Ida och barnen Sven Algot och Agda Linnea.<\/p>\n

I mitten av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes den bebyggda tomten 173 av Axel och Ida Nelson, som bodde d\u00e4r med flera barn. P\u00e5 hyra bodde bland annat redakt\u00f6r Eino Koskenniska (f.1907) med hustrun Elvira (f.1908) och chauff\u00f6ren Runar Roseng\u00e5rd (1914-1976), och hustrun M\u00e4rta (f\u00f6dd Viklund 1919-1991), b\u00e5da fr\u00e5n Dagsmark. Mekaniker Aaro V\u00e4\u00e4n\u00e4nen (f.1889) bodde d\u00e4r med hustrun Martta och en tid bodde arbetaren Fridolf R\u00f6nnholm (f.1908) d\u00e4r p\u00e5 hyra med hustrun Helena (f.1896). Ocks\u00e5 arbetaren Olga M\u00e4kinen (f.1888) bodde d\u00e4r med dottern Aili (f.1911).<\/p>\n

I slutet av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Axel Nelson, som bodde d\u00e4r med sin stora familj. Algot hade nu gift sig med Gunnevi Hannus fr\u00e5n Kask\u00f6 och de bodde i en egen l\u00e4genhet. P\u00e5 hyra bodde \u00e4nkan Elina Jaakkola (f. i Lappfj\u00e4rd 1868) med dottern, v\u00e4verskan Olga (f.1903). Redakt\u00f6r Koskenniska hade nu flyttat bort och i st\u00e4llet hade arbetaren Vihtori Joki flyttat dit. Han var f\u00f6dd i Lavia 1876 och hustrun Susanna var fr\u00e5n Karvia och de hade med sig 4 barn. Runar och M\u00e4rta Roseng\u00e5rd bodde fortfarande kvar. Elin Koskela som var f\u00f6dd Sipil\u00e4 i Teuva bodde p\u00e5 hyra med s\u00f6nerna Pauli och Reijo.<\/p>\n

I mitten av 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 26 av Axel och Ida Nelson, som nu flyttade till Dagsmark. G\u00e5rden f\u00f6rvaltades av dottern Gunni Nelson. Gunnis syster Agda hade \u00e5r 1940 gift sig med Urho Pihlaja medan de andra syskonen, aff\u00e4rsbitr\u00e4den Albert, Nils Erik och Maj-Lis bodde kvar i g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan. Algot bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med sin familj och det gjorde ocks\u00e5 Agda och Urho Pihlaja med lilla sonen Seppo (f.1941). Elina Jaakkola hade nu flyttat bort och ist\u00e4llet hade arbetaren Karl Rintala flyttat dit och han hade hustrun fr\u00e5n Sideby. Under en tid bodde likkistagenten Sigfrid Blomster fr\u00e5n Vasa p\u00e5 hyra med sin son Boris (f.1931). Servit\u00f6ren Fanni Ojala, som var f\u00f6dd 1919 i B\u00f6tom bodde h\u00e4r omkring 1946 och det gjorde ocks\u00e5 styrmannen Tor Elis Sten med hustrun Annikki. Det hade tidigare bott p\u00e5 Strandgatan 13 och \u00e5r 1950 k\u00f6pte de g\u00e5rd p\u00e5 Varvsgatan 4<\/a>. Ocks\u00e5 mont\u00f6ren Johan Backman, som var f\u00f6dd 1911 i N\u00e4rpes bodde p\u00e5 hyra med hustrun Signe Alice, som var fr\u00e5n Korsholm. Telefonmont\u00f6ren August Johan Skj\u00e4l (1899-1978, som var f\u00f6dd i Korsholm bodde i g\u00e5rden en tid med hustrun Linda (f. Hasselblatt 1912-2004). Linda var syster till Ruth, som gifte sig med Hjalmar Nylind.<\/p>\n

Axel och Ida Nelson k\u00f6pte i samma veva Frans Luomas hemman p\u00e5 Stor\u00e5v\u00e4gen i Dagsmark, d\u00e4r de byggde en ny g\u00e5rd och startade ett stort nyodlingsprojekt.<\/p>\n

Omkring \u00e5r 1950<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Nils Erik Nelson. Agda och Urho Pihlaja hade \u00e5r 1949 \u00f6ppnat en aff\u00e4r p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 26, d\u00e4r de ocks\u00e5 bodde. Hyresg\u00e4sten Vihtori Ojala hade avlidit men \u00e4nkan Susanna bodde kvar och det gjorde hennes son Alfred ocks\u00e5. Tidningsredakt\u00f6ren Jussi Loppi (f. 1899 i Ilmajoki) som hade bott en tid i g\u00e5rden hade nu flyttat till St. Michel med hustru och barn. Mont\u00f6ren Johan Backman, bodde kvar p\u00e5 hyra med hustrun och sonen Sven (f.1938 i Vasa).<\/p>\n

I augusti 1950<\/strong> k\u00f6pte Axel och Ida Nelson g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 44 och de s\u00e5lde i samma veva hemmanet och g\u00e5rden i Dagsmark.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1950-talet<\/strong> f\u00f6rvaltades g\u00e5rden av Nils Erik Nelson och d\u00e4r bodde n\u00e5gra av hans syskon. P\u00e5 hyra bodde poliskonstapel Sigurd Engman fr\u00e5n Tj\u00f6ck, som var gift med Verna Forsberg (f.1920) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Aff\u00e4rsmannen Aarne Kuula fr\u00e5n Jyv\u00e4skyl\u00e4, som var gift med Marita fr\u00e5n Nykarleby bodde p\u00e5 hyra med sin son Kaj Kuula (f.1947).<\/p>\n

\u00c5r 1951, den 17 december<\/strong> utbr\u00f6t en brand i en av g\u00e5rdsbyggnaderna. D\u00e4r bodde Hilda Pihlaja och Sanni Joki p\u00e5 hyra och deras bost\u00e4der blev helt utbr\u00e4nda. Elden hade f\u00e5tt sin b\u00f6rjan av ett brinnande ljus, som var placerat ovanp\u00e5 en kista. B\u00e5de byggnaden och hyresg\u00e4sternas l\u00f6s\u00f6re var f\u00f6rs\u00e4krade men alldeles f\u00f6r l\u00e5gt.<\/p>\n

\u00c5r 1956<\/b> \u00f6vertogs g\u00e5rden av Axel och Idas dotter Gunni Nelson, och m\u00f6jligtvis bodde n\u00e5gon av hennes syskon d\u00e4r ocks\u00e5. P\u00e5 hyra bodde skomakaren Eino Kirviharju, som var f\u00f6dd 1904 i Stor\u00e5. Han bodde med hustrun Signe Sofia (f.H\u00e4gg 1906) och sonen Erik, som var postiljon. Konstapel Engman hade flyttat bort och i st\u00e4llet hade arbetaren Ida Santala flyttat in. Hon var f\u00f6dd 1914 i B\u00f6tom och med sig hade hon en dotter, f\u00f6dd 1940. Makarna Kuula hade flyttat till Sverige och under en kort tid bodde Martti Kallioja (f.1906) p\u00e5 hyra med hustrun Elli (f. Sten 1917). Ocks\u00e5 Torsten S\u00e4rs bodde h\u00e4r en tid med sin familj och han var d\u00e5 inspekt\u00f6r p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringsbolaget Pohja.<\/p>\n

\u00c5r 1960, den 28 april <\/b>s\u00e5lde Gunni Nelson g\u00e5rden \u00e5t sin bror Jarl Nelson f\u00f6r 1,5 miljoner gamla mark. Ett stort antal hyresg\u00e4ster bodde kortare eller l\u00e4ngre tid i g\u00e5rden. Arbetaren Helle Siltanen, som var f\u00f6dd 1915 i Stor\u00e5 bodde med sin dotter, kontoristen Raija Kyllikki (f.1938). Kontoristen Anders Mattila och Judit (f.Str\u00f6m 1916) bodde i g\u00e5rden med 2 barn och Torsten S\u00e4rs, som var f\u00f6dd 1928 i Terj\u00e4rv bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra. Torsten var gift med Iris Inga-Lisa Malm (f\u00f6dd i \u00d6vermark 1931) och de hade 3 barn f\u00f6dda under \u00e5ren 1953 \u2013 1957. \u00c5r 1962, i maj<\/strong> flyttade skomakaren Jalmari Huolman fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och han \u00f6ppnade en skomakeriverkstad i g\u00e5rden och ”allt arbete utf\u00f6res med maskiner”. Hans verkstad i Lappfj\u00e4rd fanns i Sparbanksg\u00e5rden, som ocks\u00e5 kallas Fenniahuset och Vilho Romoi fortsatte med skomakeri d\u00e4r i samma utrymmen.<\/p>\n

I mitten av 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Jarl Nelson. Han bodde i g\u00e5rden med hustrun Leena Annikki (f. Peuralahti 1937 i Stor\u00e5) och med dem bodde 2 d\u00f6ttrar. Jarls mamma Ida Nelson bodde nu igen i g\u00e5rden efter att hon blivit \u00e4nka. P\u00e5 hyra bodde timmermannen Viljo Saarinen fr\u00e5n Kokem\u00e4ki och det gjorde Elin Mannstr\u00f6m fr\u00e5n Tenala ocks\u00e5. Under en tid bodde arbetaren Yrj\u00f6 Lehtim\u00e4ki p\u00e5 hyra och han var f\u00f6dd 1916 i J\u00e4mij\u00e4rvi. Han var gift med Sylvi Maria (f. Uusitalo i Stor\u00e5 1915) och de hade 4 barn med sig.\u00a0 Arbetaren Unto Johannes Ketola bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra en tid och han var f\u00f6dd 1938 i Jalasj\u00e4rvi och hade sin hustru fr\u00e5n Parkano. P\u00e5 hyra bodde Risto Kallio, som var f\u00f6dd 1923 i Stor\u00e5 och han var gift med Aira Alanko, som var f\u00f6dd 1928 i Stor\u00e5.<\/p>\n

\u00c5r 1977, den 25 maj<\/strong> s\u00e5lde Jarl Nelson g\u00e5rden \u00e5t byggm\u00e4staren Kurt Westerlund (f.1954) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. K\u00f6peskillingen p\u00e5\u00a0 82 000 mark kvittades mot att Jarl Nelson fick en l\u00e4genhet i det radhus som Kurt Westerlunds byggbolag just d\u00e5 uppf\u00f6rde p\u00e5 Skolbrinken 17.<\/p>\n

\u00c5r 1979, den 10 april<\/strong> s\u00e5lde byggm\u00e4staren Kurt Westerlund tomten nr 173 med alla byggnader \u00e5t stadsgeodeten Henrik Manns. Henrik var f\u00f6dd \u00e5r 1940 i Helsingfors och \u00e5r 1967 hade han gift sig med Helj\u00e4 (f. Heiman i Pielavesi \u00e5r 1944). K\u00f6peskillingen p\u00e5 125 000 betalades med att kvitta k\u00f6pesumman mot en bostadslokal i Bostads Ab Oskar p\u00e5 Kopp\u00f6v\u00e4gen och en del betalades kontant.<\/p>\n

Stadsgeodeten Henrik Manns l\u00e4t utf\u00f6ra grundliga renoveringar i flera byggnader. Han byggde bland annat en ny och vacker farstukvist men i \u00f6vrigt beh\u00f6ll han den gamla stilen p\u00e5 g\u00e5rden. Han installerade jordv\u00e4rme, som tiden var relativt nytt.<\/p>\n

\u00c5r 1994<\/strong> s\u00e5lde Henrik och Helj\u00e4 Mangs tomten med alla byggnader \u00e5t den nuvarande \u00e4garen g\u00e5rden och denne anv\u00e4nder den som stadigvarande bostad. G\u00e5rden \u00e4r i dag en prydnad i Norrstan och den nuvarande \u00e4garen har renoverat uthusbyggnaderna under de senaste \u00e5ren. Bagarstugan fr\u00e5n 1859 nere vid Sj\u00f6gatan genomg\u00e5r en totalrenovering, som blir f\u00e4rdig inom n\u00e5got \u00e5r.<\/p>\n

Foton och annonser.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
1800-tals g\u00e5rden i h\u00f6rnet av Strandgatan och Kolargr\u00e4nden \u00e4r en prydnad i Norrstan. Fotot fr\u00e5n 2019 \u00e4r taget fr\u00e5n nordv\u00e4st.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Byggnaderna p\u00e5 Strandgatan 26 fotograferade fr\u00e5n Sj\u00f6gatan \u00e5r 2019. Vid den stora renoveringen i slutet av 1970-talet fick huvudbyggnaden en ny och stilig farstukvist och vid en nyligen genomf\u00f6rd renovering har uthusbyggnaderna l\u00e4ngs med Kolargr\u00e4nden piffats upp ordentligt.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
De gamla uthusen l\u00e4ngs med Kolargr\u00e4nden har nyligen renoverats och f\u00e5tt ny br\u00e4dfodring och takpl\u00e5t.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den gamla bagarstugan som byggdes om till bostadshus brandskadades sv\u00e5rt \u00e5r 1908 men kunde \u00e4nd\u00e5 byggas upp p\u00e5 nytt. Kolla speciellt stenfoten, som \u00e4r uppbyggd av ihop plockade stenar. L\u00e4ngst till v\u00e4nster skymtar Norrfj\u00e4rden bakom Sj\u00f6gatan. Fotot fr\u00e5n \u00e5r 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
En del av uthuset och det gamla bostadshuset l\u00e4ngs med Kolargr\u00e4nden. Fotot taget fr\u00e5n nordost sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det gamla uthuset fr\u00e5n 1830 r\u00e4tades upp vid renoveringen och fick ny br\u00e4dfodring och vattentak. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till h\u00f6ger Utterg\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 28 och f\u00f6ljande \u00e4r Strandgatan 26, p\u00e5 tomt nr 173. Fotot fr\u00e5n Museiverket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I januari 1898 b\u00f6rjade Isak Aalto i skolan i Kristinestad och efter tre terminer fick han detta avg\u00e5ngsbetyg. Betyget utl\u00e5nat av Pia Aalto.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skr\u00e4ddaren Aaltos \u00e4mbetsbetyg fr\u00e5n november 1927.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kontoristen Lauri Aalto skriver p\u00e5 skrivmaskin, m\u00f6jligtvis i g\u00e5rden Strandgatan 26. P\u00e5 v\u00e4ggen h\u00e4nger Iisakkis och Selma Alexandras portr\u00e4tt. Fotot utl\u00e5nat av Pia Aalto.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

\"\" \"\" \"\" \"\" \"\"<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00a0Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2024. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa om brandf\u00f6rs\u00e4kringarna och br\u00e4nderna p\u00e5 denna tomt, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! G\u00e5rdens historia \u00c5r 1751 \u00e4gdes Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dBagarnas g\u00e5rd\u201d p\u00e5 Strandgatan 26<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":26,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-27927","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27927","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=27927"}],"version-history":[{"count":35,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27927\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30393,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27927\/revisions\/30393"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=27927"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}