{"id":27830,"date":"2024-01-22T14:27:01","date_gmt":"2024-01-22T12:27:01","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=27830"},"modified":"2026-04-30T17:06:00","modified_gmt":"2026-04-30T14:06:00","slug":"varuhus-a-talas-pa-salutorget-2-el-strandgatan-40","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=27830","title":{"rendered":"Varuhus A. Talas p\u00e5 Strandgatan 40 eller Salutorget 2"},"content":{"rendered":"
\"\"
F\u00f6rsta delen av detta varuhus byggdes \u00e5ren 1963 -1964 och kunde tas i bruk i mars 1964. \u00c5r 1985 byggdes varuhuset till l\u00e4ngs med Sj\u00f6gatan och den gamla delen f\u00f6rs\u00e5gs med ett nytt tak. Sedan dess har varuhuset byggts till i flera repriser, s\u00e5 att det som mest hade 3 500 m\u00b2 f\u00f6rs\u00e4ljningsyta. Talas varuhus ligger vid Salutorget 2 men kan ocks\u00e5 anv\u00e4nda adressen Strandgatan 40 eller Sj\u00f6gatan. Fotot taget fr\u00e5n nordost sommaren 2025 d\u00e5 det inte fanns n\u00e5gon verksamhet i byggnaden.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2024. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfarter, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar. De flesta \u00e4ldre fotografier \u00e4r l\u00e5nade fr\u00e5n Carlsro eller SLS:s arkiv medan de nyare \u00e4r tagna av Lasse Backlund.<\/strong><\/span><\/p>\n

Tomtens och g\u00e5rdarnas historia<\/strong>.<\/h2>\n

G\u00e5rds\u00e4gare Matts Brunck<\/strong><\/h4>\n

\u00c5ren 1751 till 1782 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av r\u00e5dmannen och handelsmannen Matts Brunck (1709-1782) och enligt flera tillg\u00e4ngliga k\u00e4llor uppf\u00f6rde han den \u00e4ldsta delen av g\u00e5rden i h\u00f6rnet av torget och Strandgatan \u00e5r 1764. Han bodde f\u00f6re det p\u00e5 andra sidan Strandgatan<\/a> och flyttade d\u00e4rifr\u00e5n d\u00e5 nya g\u00e5rden var f\u00e4rdig \u00e5r 1764.<\/p>\n

Matts var son till Henrik Brunck (d.1763) och hans hustru Maria Berg (d. 1753). Maria var dotter till handlanden Matts Jonsson Berg. Matts Brunck \u00e4gde ocks\u00e5 den bebyggda tomten p\u00e5 andra sidan Strandgatan, den s\u00e5 kallade hotelltomten.<\/a><\/p>\n

Matts var f\u00f6dd i staden och han var f\u00f6rsta g\u00e5ngen gift med kapellansdottern Magdalena Carlander (d.1746) fr\u00e5n \u00d6stermark och de fick flera barn men endast dottern Magdalena (1743-1821) levde till vuxen \u00e5lder. Dottern Magdalena var gift med Josef Hannelius (1736-1804) som byggde den 2-v\u00e5nings byggnad som fortfarande st\u00e5r kvar vid torget. Matts var andra g\u00e5ngen gift med Margaretha Fonselius (1719-1767) och tredje g\u00e5ngen med Anna Enroth (1733-1806) fr\u00e5n staden. Ocks\u00e5 med henne fick Matts flera barn men det ser ut som om endast sonen Gabriel (1757-1804) levde till vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

G\u00e5rds\u00e4gare Anders Ekstr\u00f6m<\/strong><\/h4>\n

Efter handelsman Bruncks d\u00f6d \u00e5r 1782 \u00f6vertogs tomten och g\u00e5rden av handlanden Anders Ekstr\u00f6m (1755-1818). Han var f\u00f6dd i Kristinestad och var gift med Rebecka Berg (1757-1816).<\/p>\n

\u00c5r 1790 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden och tomten, som nu hade nummer 4 av handlanden Anders Ekstr\u00f6m, som bodde med hustrun Rebecka och vuxna barnen Johan och Elisabeth.<\/p>\n

Apotekare Lars Thod\u00e9n tar \u00f6ver g\u00e5rden<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1806<\/strong> \u00f6vertogs g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 4 av apotekaren Lars<\/u> Gustaf Thod\u00e9n (1779-1832) som var f\u00f6dd i Peders\u00f6re. Hans far som var f\u00f6dd i Stockholm, var f\u00e4ltsk\u00e4r vid \u00d6sterbottens regemente och bosatt i Peders\u00f6re. Lars Gustaf var gift med Maria Amalia Bergbom (1780-1833) som var f\u00f6dd i Stockholm. Lars Thod\u00e9n hade redan i juni 1804 \u00f6vertagit apotekare Heckens apotek p\u00e5 Strandgatan 41 och han flyttade d\u00e5 dit. D\u00e5 han fick sin apotekarlicens 1806 k\u00f6pte han Ekstr\u00f6ms g\u00e5rd vid torget och flyttade apoteket dit. Apoteket var inte stort, utan det inrymdes i tre sm\u00e5 rum men s\u00e5 bodde det inte heller mer \u00e4r 550 personer i staden den tiden.<\/p>\n

F\u00f6re flytten till Kristinestad hade de en son som dog i sp\u00e4d \u00e5lder medan de andra barnen samtliga var f\u00f6dda i Kristinestad:<\/p>\n

a). Augusta<\/u> Christina Thod\u00e9n (1805-1851), gift med apotekaren Ollander.<\/h6>\n
b). Maria Wilhelmina Thod\u00e9n (1807-1874), som var gift med skepparen Petter Gustaf B\u00f6ckelman.<\/h6>\n
c). Carl Gustaf Thod\u00e9n (1809-1837), som var gift med Elisabeth \u201dLisa\u201d Maria Sandberg (1816-1903). Apotekare f\u00f6rst p\u00e5 Strandgatan 40 vid torget och sedan p\u00e5 Strandgatan 30.<\/h6>\n
d). Mathilda<\/u> Sofia Thod\u00e9n (1811-1890), som var gift med Johan Gustaf Ramstedt (1810-1873) fr\u00e5n \u00c5bo.<\/h6>\n
e). Johan Edvard Thod\u00e9n (1813-1873), handlande i Kristinestad.<\/h6>\n
f). Robert Wilhelm Thod\u00e9n, (1816-1838) sj\u00f6man som dog i Trieste.<\/h6>\n
g). Lars Adolf (1818-1850) d\u00f6d m\u00f6jligtvis i Amerika.<\/h6>\n
h). Amanda Lovisa Thod\u00e9n (1820-1823).<\/h6>\n

 <\/p>\n

\u00c5ren 1805 till 1820 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 4 av apotekare Thod\u00e9n, som bodde d\u00e4r med hustru och barn. Inga elever eller pigor finns antecknade.<\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> fanns g\u00e5rden p\u00e5 tomten, som d\u00e5 hade numret 4 i det andra kvarteret och den \u00e4gdes av apotekare Lars Thod\u00e9n, som bodde d\u00e4r med hustru och m\u00e5nga barn. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 Pharmacie Studiosus Jacob Ollander, som sedan gifte sig med apotekarens dotter Augusta. Hos apotekaren bodde hela tiden tv\u00e5 pigor, som byttes s\u00e5 gott som \u00e5rligen.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825, som togs i bruk 1830 s\u00e5 har tomten f\u00e5tt nummer 91 och den str\u00e4ckte sig mellan Strandgatan och Stadsfj\u00e4rden. Den \u00f6stra tullstugan har nu flyttats till sin nuvarande plats i norra \u00e4ndan av Strandgatan.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1832 i januari<\/strong> avled apotekaren Lars<\/u> Gustaf Thod\u00e9n och f\u00f6ljande \u00e5r i januari avled hustrun Maria Amalia och efter deras d\u00f6d f\u00f6rr\u00e4ttades arvskifte och de 7 barnen erh\u00f6ll en sjundedel var av g\u00e5rden. Direkt efter faderns d\u00f6d tog sonen Carl Gustaf Thod\u00e9n \u00f6ver sk\u00f6tseln av apoteket.<\/p>\n

\u00c5r 1834<\/strong> tecknade del\u00e4garna en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna 1-4 som fanns p\u00e5 tomten, medan de \u00f6vriga l\u00e4mnades utan brandf\u00f6rs\u00e4kringar.<\/p>\n

\"\"
Handlanden Ramstedt var bland de f\u00f6rsta som tecknade en brandf\u00f6rs\u00e4kring i Kristinestad och s\u00e5 h\u00e4r var byggnaderna placerade \u00e5r 1834 d\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringen togs.<\/figcaption><\/figure>\n
    \n
  1. Bostadsbyggnad i tv\u00e5 v\u00e5ningar uppf\u00f6rd \u00e5r 1764, br\u00e4dfodrad 1771, n\u00e4vertak.<\/li>\n
  2. Bagarstuga uppf\u00f6rd \u00e5r 1829, r\u00f6dm\u00e5lad med n\u00e4vertak.<\/li>\n
  3. Laboratoriebyggnad, uppf\u00f6rd \u00e5r 1819 av timmer med n\u00e4vertak.<\/li>\n
  4. Byggnad f\u00f6r skedvattenlaboratorium, uppf\u00f6rd \u00e5r 1832 av timmer med n\u00e4vertak.<\/li>\n
  5. Uthusbyggnad i en v\u00e5ning, med n\u00e4vertak.<\/li>\n
  6. Uthusbyggnad i en v\u00e5ning, med n\u00e4vertak.<\/li>\n
  7. Uthusbyggnad i en v\u00e5ning, med n\u00e4vertak.<\/li>\n
  8. Ladug\u00e5rdsbyggnad av timmer, med n\u00e4vertak.<\/li>\n
  9. Vedlider med n\u00e4vertak.<\/li>\n
  10. En gammal bod med n\u00e4vertak.<\/li>\n<\/ol>\n

    Handlande Ramstedt tar \u00f6ver g\u00e5rden<\/strong><\/h4>\n

    \u00c5r 1836, den 2 januari<\/strong> s\u00e5lde sex av syskonen Thod\u00e9n sina arvedelar \u00e5t systern Mathilda<\/u> Sofia f\u00f6r 200 \u201driksdaler svensk banko sedlar\u201d och Mathilda och hennes man Johan Gustaf Ramstedt erh\u00f6ll lagfart p\u00e5 tomten den 26 september samma \u00e5r. Paret Ramstedt finansierade aff\u00e4ren med att l\u00e5na pengarna ur Handelssocietetens Mudderpr\u00e5mkassa. Carl Gustaf Thod\u00e9n flyttade detta \u00e5r apoteket till g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 30. Det var en stor g\u00e5rd med nio rum och k\u00f6k och i ett par rum i den norra inr\u00e4ttade han det nya apoteket.<\/p>\n

    Johan Gustaf Ramstedt var f\u00f6dd \u00e5r 1810 i St. Maria och flyttade till Kristinestad via \u00c5bo \u00e5r 1826 och gifte sig i b\u00f6rjan av 1830-talet med Mathilda Thod\u00e9n. De fick m\u00e5nga barn men flera dog i unga \u00e5r men n\u00e5gra blev ocks\u00e5 vuxna:<\/p>\n

    -officeren Gustaf Theodor f.1836, bosatt i Helsingfors sedan 1851<\/h6>\n
    -Hilda Amalia d. 1841,<\/h6>\n
    -Lars Edvard f.1843, studerade i Helsingfors 1864<\/h6>\n
    -Johannes f.1845.<\/h6>\n

     <\/p>\n

    \u00c5r 1840<\/strong> tecknade r\u00e5dmannen Johan Gustaf Ramstedt en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring i \u201dSt\u00e4dernas allm\u00e4nna brandstodsbolag\u201d eftersom n\u00e4stan alla byggnader hade genomg\u00e5tt f\u00f6r\u00e4ndringar. Apotekets laboratorium och skedvattenfabrik hade rivits eller flyttats och flera nya byggnader hade uppf\u00f6rts. P\u00e5 tomten fanns det nu fyra byggnader:<\/p>\n

    \"\"
    Redan \u00e5r 1840 tecknade Ramstedt en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring, efter han hade gjort flera f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 tomten. Den tiden trafikerade en f\u00e4rja \u00f6ver Stadsfj\u00e4rden och nedanf\u00f6r Ramstedts g\u00e5rd syns f\u00e4rjbryggan och f\u00e4rgvaktens stuga.<\/figcaption><\/figure>\n
      \n
    1. Huvudbyggnaden hade nu f\u00e5tt ett nytt tak av br\u00e4der och ny br\u00e4dfodring, som hade m\u00e5lats med gul oljef\u00e4rg. Stenfoten var gjord av kilade stenar.<\/li>\n
    2. Den gamla bagarstugan fr\u00e5n 1829 tillbygges \u00e5r 1838 v\u00e4sterut och blev f\u00f6ljande \u00e5r br\u00e4dfodrad och m\u00e5lad med gul oljef\u00e4rg. Taket var lagt med br\u00e4der och stenfoten av kilade stenar.<\/li>\n
    3. En bostadsbyggnad uppf\u00f6rd \u00e5r 1839, inneh\u00e5llande en stuga och en kammare. Stenfoten var gjord av grundstenar och taket var lagt med br\u00e4der.<\/li>\n
    4. Uthusbyggnad uppf\u00f6rd 1838, inneh\u00e5llande f\u00f6rstuga, 3 magasin, ett vagnslider, vedlider, stall, f\u00e4hus med spillhus. Stenfoten var gjord av grundstenar och taket var lagt med br\u00e4der.<\/li>\n<\/ol>\n

      \u00c5r 1842<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handelsmannen och r\u00e5dmannen Johan Gustaf Ramstedt och hustrun Mathilda. Hos dem bodde handelsbetj\u00e4nten Adolf Manke, betj\u00e4nten Carl Juselius, dr\u00e4ngen Adam och 4 pigor.<\/p>\n

      \u00c5r 1845<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlande Ramstedt, som bodde med hustru och barn. Hos dem bodde ocks\u00e5 Mathildas bror Johannes Thod\u00e9n och hela 4 pigor.<\/p>\n

      \u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlande Ramstedt. Hos familjen bodde handelsbetj\u00e4nten Felix Fahlgren och pigorna Maria, Albertina och Maria.<\/p>\n

      \u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handelsmannen och r\u00e5dmannen Ramstedt och hans familj. Hos dem bodde dr\u00e4ngen Jakob och pigan Sofia. P\u00e5 hyra bodde f\u00f6rre garvaren Adolf Berg med hustrun Margareta och vuxna dottern Ulla. Under n\u00e4stan hela 1860-talet var Ramstedt stadens agent i brandf\u00f6rs\u00e4kringsbolaget \u201dSt\u00e4dernas allm\u00e4nna brandstodbolag\u201d och p\u00e5 1870-talet var han agent f\u00f6r \u201dEldf\u00f6rs\u00e4kringsbolaget Phoenix i London\u201d.<\/p>\n

      \u00c5r 1862<\/strong> tecknade r\u00e5dmannen Ramstedt en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 fyra byggnader p\u00e5 sin tomt vid torget, eftersom det hade gjorts flera f\u00f6rb\u00e4ttringar och tillbyggnader.<\/p>\n

      \"\"
      D\u00e5 Ramstedt \u00e5r 1862 f\u00f6rnyade sin brandf\u00f6rs\u00e4kring, s\u00e5 l\u00e4t han rita upp denna planteckning, som skulle bifogas f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet. Planteckningen redigerad av Lasse Backlund.<\/figcaption><\/figure>\n
        \n
      1. Huvudbyggnaden<\/strong>, f\u00f6rsta delen uppf\u00f6rd \u00e5r 1764, tillbyggd l\u00e4ngs med Strandgatan \u00e5r 1856, br\u00e4dfodrad och m\u00e5lad med gr\u00f6n oljef\u00e4rg och taket var lagt med br\u00e4der. I byggnaden fanns det totalt 7 rum, 2 salubodar, 2 f\u00f6rstugor och p\u00e5 g\u00e5rdssidan en veranda, byggd av hyvlade br\u00e4der \u00e5r 1856.<\/li>\n
      2. Bostadshus<\/strong> uppf\u00f6rt \u00e5r 1829, tillbyggdes \u00e5r 1838 och blev f\u00f6ljande \u00e5r br\u00e4dfodrad och m\u00e5lad med gr\u00f6n oljef\u00e4rg. Taket var lagt med br\u00e4der och stenfoten av kilade stenar.<\/li>\n
      3. Uthusbyggnad<\/strong> uppf\u00f6rd av stock \u00e5r 1838 och tillbyggd f\u00f6ljande \u00e5r. M\u00e5lad med oljef\u00e4rg och hade ett tak av p\u00e4rtor. I byggnaden fanns en f\u00f6rstuga, 3 magasin, vagnslidet, vedlider, stall, f\u00e4hus med f\u00f6rstuga, 2 avtr\u00e4den och spillningsrum.<\/li>\n
      4. Boningshus<\/strong> av timmer, uppf\u00f6rt \u00e5r 1862 och taket var lagat med p\u00e4rtor. I huset fanns det 3 boningsrum och en salubod. Under byggnaden fanns en k\u00e4llare uppf\u00f6rd av timmer.<\/li>\n<\/ol>\n

        5 och 6<\/strong> var sm\u00e5 skjul uppf\u00f6rda av br\u00e4der.<\/p>\n

        \u00c5r 1873, den 13 december<\/strong> avled handlanden och r\u00e5dmannen Johan Gustaf Ramstedt och han efterl\u00e4mnade \u00e4nkan Matilda, sonen stabskaptenen Gustav Ramstedt, sonen apotekaren i Alavo Lars Ramstedt, dottern Hilda, som var gift med handlanden Petter Johan Barkman och sj\u00f6mannen Johannes i Norge.<\/p>\n

        Efter r\u00e5dman Ramstedts d\u00f6dsfall besl\u00f6t magistraten och r\u00e5dstuvur\u00e4tten att den lediga r\u00e5dmanstj\u00e4nsten inte skulle bes\u00e4ttas utan i st\u00e4llet skulle en justitier\u00e5dmans tj\u00e4nst tills\u00e4ttas. Ramstedt hade ocks\u00e5 sk\u00f6tt tj\u00e4nsten som tolagsbokh\u00e5llare och efter hans d\u00f6d utn\u00e4mndes r\u00e5dman Carl Adam Savander till innehavare av den tj\u00e4nsten.<\/p>\n

        \u00c5r 1878, den 15 augusti<\/strong> avled Johan Gustafs och Matildas son Johannes i G\u00f6teborg. Johannes hade varit gift med Hanna Andrea Hansen, som var f\u00f6dd i Arendal i Norge 1857 och med henne hade han tv\u00e5 barn.<\/p>\n

        \"\"
        S\u00e5 h\u00e4r var byggnaderna placerade i kvarteret omkring 1890. Ramstedts tomt nr 91 n\u00e4rmast torget.<\/figcaption><\/figure>\n

         <\/p>\n

        \"\"
        D\u00e5 makarna Ramstedt avled p\u00e5 1800-talet, s\u00e5 utkom inga svenska tidningar i Kristinestad men Vasabladet hade m\u00e5nga prenumeranter.<\/figcaption><\/figure>\n

        \u00c5r 1890, den 26 juni<\/strong> avled \u00e4nkan Matilda Ramstedt och g\u00e5rden vid Salutorget \u00f6vertogs d\u00e5 av barnen, \u00bc var.<\/p>\n

        \u00c5r 1892<\/strong> s\u00e5lde avlidna Johannes Ramstedts ombud, Alfred M\u00f6ller i Arendal i Norge dennes \u00bc av g\u00e5rden \u00e5t sina 3 syskon, som efter det \u00e4gde 1\/3 var.<\/p>\n

        \u00c5r 1898 i maj<\/strong> h\u00f6lls bouppteckning och arvskifte efter avlidna Johan Gustaf<\/u> Ramstedt och hans hustru Matilda. Enligt ett testamente s\u00e5 skulle barnen apotekaren Lars Ramstedt, handlande\u00e4nkan Hilda Barkman och avlidna \u00f6versten Gustaf Ramstedts arvingar erh\u00e5lla en tredjedel var.<\/p>\n

        Gustaf Hyd\u00e9n tar \u00f6ver g\u00e5rden<\/strong><\/h4>\n
        \"\"
        Aff\u00e4rsmannen Gustaf Hyd\u00e9n k\u00f6pte byggnaderna och tomt nr 91 \u00e5r 1898 av handlande Ramstedts arvingar och \u00e5r 1918 s\u00e5lde han dem vidare \u00e5t aff\u00e4rsmannen Axel Lilltr\u00e4sk fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Denne s\u00e5lde tomten och byggnaderna vidare f\u00f6ljande \u00e5r \u00e5t ett under bildning varande bolag, som sedan fick namnet Ab Svenska g\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n

        \u00c5r 1898, den 27 maj<\/strong> s\u00e5lde g\u00e5rdens tre del\u00e4gare tomt 91 och g\u00e5rden \u00e5t Gustaf Hyd\u00e9n f\u00f6r 40\u00a0000 mark. Hyd\u00e9n bodde sj\u00e4lv p\u00e5 Strandgatan 57 och han var en av stadens fr\u00e4msta och mest f\u00f6rm\u00f6gna aff\u00e4rsm\u00e4n. \u00c5r 1887 hade han k\u00f6pt h\u00e4lften av Norra Bayerska bryggeriet av SA Wendelins konkursbo och efter n\u00e5gon tid k\u00f6pte han den andra halvan av handlande Lindqvist. D\u00e5 han f\u00f6rv\u00e4rvade g\u00e5rden nere vid torget s\u00e5 \u00f6ppnade han d\u00e4r till och med tv\u00e5 \u00f6lutsk\u00e4nkningsst\u00e4llen, det ena vid Strandgatan och det andra mot torget n\u00e4ra stranden.<\/p>\n

        Det h\u00e4r \u00f6lutsk\u00e4nkningsst\u00e4llet mot stranden, som kallades \u201dSista styfvern\u201d hade inte det b\u00e4sta ryktet och den kvinnliga f\u00f6rest\u00e5ndaren beskylldes f\u00f6r att servera \u00f6l \u00e5t berusade personer. Detta skulle hon ha gjort i f\u00f6rtj\u00e4nstsyfte, eftersom Hyd\u00e9n gav henne provision p\u00e5 s\u00e5ld m\u00e4ngd. V\u00e4ldigt ofta var det br\u00e5k, b\u00e5de d\u00e4r inne och ute p\u00e5 torget och stadspoliserna hade fullt upp med att h\u00e5lla is\u00e4r slagsbultarna. Hyd\u00e9n, som i staden var en aktad man fick mycket negativ kritik p\u00e5 grund av detta \u00f6lst\u00e4lle. Syd-\u00d6sterbotten skrev i februari 1899 om en \u201dmindre v\u00e4l beryktad kvinna\u201d som hade blivit utkastad fr\u00e5n \u201dSista styfvern\u201d men som tack vare sn\u00f6drivorna klarade sig oskadd ur flygf\u00e4rden.<\/p>\n

        \"\"
        Mellan \u00e5ren 1898 och 1918 \u00e4gdes byggnaderna p\u00e5 tomt nr 91 av Gustaf Hyd\u00e9n, som sj\u00e4lv bodde lite s\u00f6derut p\u00e5 Strandgatan. D\u00f6rren till \u00f6lutsk\u00e4nkningsst\u00e4llet Sista styfvern st\u00e5r \u00f6ppen p\u00e5 foto fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet. Det var r\u00e5dmannen Ramstedt som \u00e5r 1862 uppf\u00f6rde denna byggnad, d\u00e4r Hyd\u00e9n b\u00f6rjade s\u00e4lja \u00f6let fr\u00e5n sitt bryggeri i Norrstan. Fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        S\u00e5g\u00e4garen Viktor Nylunds son Rurik fr\u00e5n Dagsmark studerade i gymnasiet och han bodde d\u00e5 i \u00f6vre v\u00e5ningen i Ab Svenska g\u00e5rdens aff\u00e4rshus vid torget. Fotot finns i Viktors fotosamling p\u00e5 SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

        Det var konsul Gustaf Hyd\u00e9n som \u00e4gde denna g\u00e5rd vid torget i b\u00f6rjan av 1900-talet men \u00e5r 1918 s\u00e5lde han den \u00e5t aff\u00e4rsmannen Axel Lilltr\u00e4sk fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Lilltr\u00e4sk gjorde p\u00e5 sin tid stora g\u00e5rds- eller hemmansaff\u00e4rer p\u00e5 ett stort omr\u00e5de i Syd\u00f6sterbotten och hans tanke var s\u00e4llan att han skulle beh\u00e5lla sia ink\u00f6pta fastigheter v\u00e4ldigt l\u00e4nge.<\/p>\n

        Axel Lilltr\u00e4sk tar \u00f6ver och s\u00e4ljer \u00e5t Ab Svenska G\u00e5rden.<\/strong><\/h4>\n

        \u00c5r 1918, den 29 augusti<\/strong> s\u00e5lde Gustaf Hyd\u00e9n g\u00e5rden p\u00e5 tomt 91 \u00e5t \u201dAxel Lilltr\u00e4sk Tr\u00e4varuhandel\u201d f\u00f6r 100\u00a0000 mark. Axel (1877-1832) var f\u00f6dd i Uttermossa och b\u00f6rjade redan i unga \u00e5r att g\u00f6ra virkesaff\u00e4rer och han blev tack sina snabba aff\u00e4rer en f\u00f6rm\u00f6gen man.<\/p>\n

        \u00c5r 1919, den 18 mars<\/strong> s\u00e5lde \u201dAxel Lilltr\u00e4sk Tr\u00e4varuhandel\u201d g\u00e5rden vidare \u00e5t ett konsortium, som kallades \u201dSvenska G\u00e5rden Aktiebolag Kristinestad\u201d f\u00f6r 130\u00a0000 mark. Bolaget hade till uppgift att \u00e4ga tomterna 90 vid Strandgatan och 91 vid torget. Bakom det h\u00e4r bolaget l\u00e5g flera svenska aff\u00e4rsm\u00e4n fr\u00e5n Syd\u00f6sterbotten. K\u00f6pebrevet undertecknades av A. W. Starck och Emil Norrback. Aktiekapitalet uppgick till 500\u00a0000 mark och d\u00e5 det konstituerade bolagsst\u00e4mman h\u00f6lls \u201d\u00e5 Kvarnen\u201d i april 1919 s\u00e5 var aktiekapitalet fulltecknat. D\u00e4r valdes Emil Norrback till verkst\u00e4llande direkt\u00f6r. medan borgm\u00e4stare Elis Granfelt och bankdirekt\u00f6r Frans Teir valdes in i direktionen med handlande Hugo Snickars och vicekonsul Erik T\u00f6tterman till suppleanter. Vid behov beh\u00f6vdes en f\u00f6rst\u00e4rkt styrelse och till den valdes lantdagsmannen Oskar Nix fr\u00e5n N\u00e4rpes, handlande Michael Mangs fr\u00e5n Tj\u00f6ck, apotekare Henrik Sandlund, Frans Henrikson och vicekonsul A. W. Starck.<\/p>\n

        I b\u00f6rjan av 1920-talet bodde aff\u00e4rsbitr\u00e4det Elsa Malmberg (f.1884) p\u00e5 hyra och det gjorde tj\u00e4narinnan Amanda P\u00e4rus ocks\u00e5. Bagaren Arvi Salminen (f.1895) bodde p\u00e5 hyra en tid med hustrun Julia (f.1897) och det gjorde ocks\u00e5 \u00e4nkan Rosa Rosenqvist (f.1874) och kontoristen Jenni \u00c5djers (f.1903). Guldsmeden Evert Hellman (f.1894) hade sin aff\u00e4r i h\u00f6rnbyggnaden och bakom den bodde han p\u00e5 hyra med hustrun Gurli (f.1894) och hos dem bodde minder\u00e5riga tj\u00e4narinnan Alina Ojala (f.1906).<\/p>\n

        I samma veva k\u00f6pte Svenska G\u00e5rden den s\u00e5 kallades Fremdelings g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 52 och det fanns ett beslut p\u00e5 att de skulle sammansl\u00e5 de b\u00e5da tomterna.<\/p>\n

        \u00c5r 1920 i april<\/strong> inf\u00f6rdes \u201dSvenska g\u00e5rden A. B. i Kristinestad\u201d i handelsregistret och dess verksamhet skulle vara \u201dhandel med tomter och g\u00e5rdsfastigheter, samt byggnads- och bos\u00e4ttningsmaterialer och varor\u201d.<\/p>\n

        I b\u00f6rjan av 1920-talet<\/strong> hade planerna klarnat vad som skulle g\u00f6ras med tomterna och det best\u00e4mdes att det skall byggas ett st\u00f6rre aff\u00e4rshus av sten p\u00e5 tomten n\u00e4rmare torget. I april 1920 bj\u00f6ds de tre boningsbyggnaderna p\u00e5 torgtomten ut f\u00f6r bortrivning. Byggnaderna skulle vara bortrivna f\u00f6re 15 augusti men tydligen blev det \u00e4ndrade planer. Endast byggnaden d\u00e4r krogen hade varit inrymd revs medan alla andra byggnader fick st\u00e5 kvar och n\u00e5gra nya byggnader uppf\u00f6rdes inte.<\/p>\n

        \u00c5r 1920 i december<\/strong> flyttade handlande Felix Gr\u00f6nholm sin aff\u00e4r fr\u00e5n \u00d6stra sidan till den Svenska g\u00e5rden och d\u00e4r fanns ocks\u00e5 ett kaf\u00e9 med \u201dvarm mat portionsvis\u201d. Felix omkom f\u00f6ljande \u00e5r d\u00e5 fartyget \u201dSvea\u201d f\u00f6rliste, och varulagret och inventarierna s\u00e5ldes p\u00e5 auktion efter det. Guldsmeden Evert Hellman (f.1894 i Lappfj\u00e4rd) passade d\u00e5 p\u00e5 att \u00f6ppna en guldsmedsaff\u00e4r i h\u00f6rnet av Salutorget och Strandgatan.<\/p>\n

        \u00c5r 1922, i september<\/strong> flyttade Albert Rosenqvist (1869-1924) sin barberarsalong fr\u00e5n Henriksons g\u00e5rd p\u00e5 \u00f6vre torget till \u201dsnett \u00f6ver torget, butiken n\u00e4rmast fiskstranden\u201d. Albert var f\u00f6dd i G\u00f6teborg och flyttade via Helsingfors till Kristinestad \u00e5r 1917 och han var gift med Rosa (f. Liukkoinen 1874-1963) fr\u00e5n J\u00e4ms\u00e4.<\/p>\n

        N\u00e5gon riktigt stor guldgruva blev inte Svenska G\u00e5rden Ab f\u00f6r dess del\u00e4gare och redan \u00e5r 1923 framkastades ett f\u00f6rslag att byggnaderna skall s\u00e4ljas men n\u00e5gon aff\u00e4r blev det inte den g\u00e5ngen.<\/p>\n

        \u00c5r 1926<\/strong> bodde Axel Nelson (1890-1959) p\u00e5 hyra i Svenska g\u00e5rden med hustrun Ida (1895-1969) med 6 barn. Nelson \u00f6ppnade ocks\u00e5 en aff\u00e4r i byggnaden och han hade p\u00e5b\u00f6rjat sin aff\u00e4rsbana med att bedriva handel i Lappfj\u00e4rd redan 1919. Sin f\u00f6rsta aff\u00e4r i staden hade han haft p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan i Norrstan. Ocks\u00e5 tapetseraren Frans Johansson (f.1876) bodde i Svenska g\u00e5rden med hustrun Elisabeth (f.1873).<\/p>\n

        Under hela 1930-talet<\/strong> och under l\u00e5nga tider fram till 1955 s\u00e5 fanns det inte m\u00e5nga hyresg\u00e4ster i Svenska g\u00e5rden. Anna Printz flyttade sin aff\u00e4r fr\u00e5n \u00d6stra L\u00e5nggatan 46 och drev den till \u00e5r 1948, d\u00e5 hon s\u00e5lde den \u00e5t Tyyne Silfverberg. Den h\u00e4r Tyyne Silfverberg (f. Aavamo 1901 i Tammerfors-1963) hade \u00f6ppnat en fotoatelj\u00e9\u00a0 Aavamo i byggnaden mot torget redan \u00e5r 1937. Tyynes man Frans (f.1898 i Lappfj\u00e4rd-1963) sk\u00f6tte om Printzonas hemsl\u00f6jdsff\u00e4r i samma byggnad och \u00e4ndrade om den till en sportaff\u00e4r. Frans var utbildad forsttekniker fr\u00e5n S\u00f6derkulla skogsskola och hade arbetat f\u00f6r flera stora skogsbolag f\u00f6re han blev handlande i Kristinestad. I april 1952 s\u00e5lde Frans Silfverberg sin handarbets- och sportaff\u00e4r \u00e5t Gerda Lindedahl och p\u00e5 1950-talet bodde familjen Lindedahl d\u00e4r och de innehade \u201dLindedahls textil o Sport\u201d i den \u00f6stra \u00e4ndan och de bodde d\u00e4r \u00e4nda tills g\u00e5rden revs \u00e5r 1963.<\/p>\n

        P\u00e5 1950-talet hade intressenterna bakom Ab Svenska g\u00e5rden planer p\u00e5 att bygga ett st\u00f6rre varuhus eller k\u00f6pcenter p\u00e5 tomten vid torget men av n\u00e5gon anledning f\u00f6rverkligades inte planerna. \u00c5r 1952 avslutade Atelj\u00e9 Aavamo sin verksamhet i g\u00e5rden och hennes elev Anja Lassfolk (1923-1995) startade d\u00e5 egen verksamhet i samma utrymmen och kallade sin atelj\u00e9 ”Fotografiatelj\u00e9 Foto-Valo”. Anja var f\u00f6dd Nieminen i Loimaa och flyttade till Kristinestad \u00e5r 1944 och \u00e5r 1947 gifte hon sig med chauff\u00f6ren Henry Lassfolk.<\/p>\n

        \u00c5r 1953, i mars<\/strong> \u00f6ppnade Gunnar B\u00e4ckstr\u00f6m en skoaff\u00e4r i Svenska g\u00e5rden med d\u00f6rren mot torget. Den fanns d\u00e4r \u00e4nda tills byggnaderna revs \u00e5r 1963 och han flyttade d\u00e5 aff\u00e4ren till R\u00e5dhusgatan 3.<\/p>\n

        \u00c5r 1957<\/strong> s\u00e5ldes ett 20 meter l\u00e5ngt magasin inne p\u00e5 g\u00e5rden f\u00f6r bortrivning och ett par \u00e5r senare uppf\u00f6rdes en ny busstation p\u00e5 nedre delen av Fremdelings tomt.<\/p>\n

        Familjen Talas tar \u00f6ver<\/strong><\/h4>\n

        \u00c5r 1961, i november<\/strong> f\u00f6rv\u00e4rvade bolaget A. Talas samtliga aktier i Ab Svenska g\u00e5rden och familjen Talas hade d\u00e5 planer att bygga ett nytt aff\u00e4rshus vid torget. Aarne Talas (1896-1966) hade d\u00e5 redan bedrivit handel i 37 \u00e5r, eftersom han startade en handel i hyrd g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 45 i december 1922. Efterhand hade han utvecklat r\u00f6relsen och innehade p\u00e5 1950-talet tre butiker. F\u00f6rutom huvudaff\u00e4ren p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 39, s\u00e5 hade han en aff\u00e4r p\u00e5 \u00d6stra sidan invid Tj\u00e4rhovsv\u00e4gen och en bekl\u00e4dnadsaff\u00e4r p\u00e5 Strandgatan 49.<\/p>\n

        Aarne var son till Vilho Parmanen (1844-1912) och Alma W\u00f6rsten (1874-1898) och \u00e5r 1924 hade han gift sig med Ida (f. Ylikahri 1898-2000) fr\u00e5n Siikais. Aarne och Ida hade fyra barn: Risto, Irja, Pirkko och Jouko.<\/p>\n

        \u00c5r 1962, i april<\/strong> bes\u00f6kte Risto Talas, tillsammans med en byggm\u00e4stare fr\u00e5n Kesko och stadsdirekt\u00f6r Dahlstr\u00f6m byggnadsstyrelsen i Helsingfors. Risto hade \u00f6nskat att den ink\u00f6pta tomten skulle f\u00f6rstoras mot torget, s\u00e5 att den fick samma linje som det gamla stadshotellet. Andra alternativet var att r\u00e4ta upp tomten s\u00e5 att den skulle ha samma str\u00e4ckning som granntomten. Arkitekt Tausti sade direkt att n\u00e5gra \u00e4ndringar inte kan g\u00f6ras, s\u00e5 trion fick \u00e5terv\u00e4nda med of\u00f6rr\u00e4ttat \u00e4rende.<\/p>\n

        \u00c5r 1962, den 17 september<\/strong> godk\u00e4nde magistraten i Kristinestad ritningarna f\u00f6r nybygget vid torget.<\/p>\n

        \"\"
        Mitt p\u00e5 Veljekset Karhum\u00e4kis flygfoto s\u00e5 syns Ab Svenska G\u00e5rdens byggnader vid torget. Busstationen nere vid Sj\u00f6gatan uppf\u00f6rdes \u00e5r 1959. Vykortet fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1960-talet \u00e4r utl\u00e5nat av Juhani Saari.<\/figcaption><\/figure>\n

        \u00a0<\/strong>\u00c5r 1963 <\/strong>besl\u00f6t familjen Talas med \u00e4ldsta sonen Risto i spetsen att de skall uppf\u00f6ra varuhuset enligt ritningarna som godk\u00e4nts av magistraten. I mars samma \u00e5r s\u00e5lde de byggnaderna p\u00e5 Salutorgsidan f\u00f6r bortrivning \u00e5t formannen \u00c5ke Weckstr\u00f6m f\u00f6r 100 nymark, allts\u00e5 10 000 gamla mark och han fick tid p\u00e5 sig endast en m\u00e5nad att flytta bort byggnaderna. Hyresg\u00e4sterna hade d\u00e5 redan flyttat till andra lediga lokaler. Lindedahls flyttade sin butik till f\u00f6re detta Oravaisbutiken p\u00e5 Strandgatan 55. Anja Lassfolk flyttade sin fotoatelj\u00e9 Valo-Foto till \u00f6vre v\u00e5ningen i Fremdelings g\u00e5rd, till borgm\u00e4starens l\u00e4genhet och hon flyttade ocks\u00e5 dit med sin familj.\u00a0 Gunnar B\u00e4ckstr\u00f6m flyttade sin aff\u00e4r till Lydia \u00c5kerfelts tidigare aff\u00e4rslokal p\u00e5 R\u00e5dhusgatan bredvid Glassbarshuset.<\/p>\n

        \u00c5r 1963, i maj m\u00e5nad<\/strong> p\u00e5b\u00f6rjade A. Talas uppf\u00f6randet av det aff\u00e4rshus som de hade planerat under en l\u00e4ngre tid. Ingmar Bj\u00f6rses fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd blev den f\u00f6rsta byggaren d\u00e5 han med Johan Reinholms gr\u00e4vmaskin gr\u00e4vde grunden. Massorna som gr\u00e4vdes bort k\u00f6rdes ned till stranden d\u00e4r omr\u00e5det mellan Strandbaren och Parmansgatan fylldes ut. Entreprenadkontrakt uppgjordes med byggnadsfirman S. & K. Koivisto fr\u00e5n Kauhajoki och det best\u00e4mdes att bygget skall vara klart inom ett \u00e5r.<\/p>\n

        Arkitekt Seppo Pitk\u00e4nen fr\u00e5n Helsingfors gjorde huvudritningarna medan Kesko sk\u00f6tte den tekniska planeringen. De \u00f6vriga planeringarna sk\u00f6ttes av f\u00f6retag fr\u00e5n Helsingfors. VVS-arbetena utf\u00f6rdes av Putkirakentajat Oy fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg, elektriska arbetena utf\u00f6rdes av H\u00e4meen S\u00e4hk\u00f6- ja Koneliike fr\u00e5n Tammerfors. Erik och Uno Lindstr\u00f6m fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd sk\u00f6tte om m\u00e5lningsarbetet. Redan i september 1963 kunde man fira taklagsfest med ett stort antal inbjudna g\u00e4ster och byggare.<\/p>\n

        \u00c5r 1964 i februari<\/strong> var de byggnadstekniska arbetena f\u00e4rdiga och de f\u00f6rsta hyresg\u00e4sterna Folkpensionsanstalten, Kerttu Jyllis damfrisering \u201dAnsan Kampaamo\u201doch S. Ulfves blomsterhandel kunde flytta in. Den 28 februari var det slutsyn p\u00e5 bygget och inga st\u00f6rre f\u00f6rb\u00e4ttringar beh\u00f6vde g\u00f6ras, s\u00e5 inredningsarbetet p\u00e5 varuhuset kunde p\u00e5b\u00f6rjas.<\/p>\n

        F\u00f6re \u00f6ppningen s\u00e5 beh\u00f6vde problemet med den lilla taxikiosken framf\u00f6r varuhuset l\u00f6sas och m\u00e5nga f\u00f6rslag till nytt st\u00e4lle inkom. Detta var till gl\u00e4dje f\u00f6r revymakarna i nejden, som kunde g\u00f6ra humoristiska sketcher av kioskflyttningen. N\u00e5gon dag f\u00f6re varuhusets \u00f6ppning kunde kiosken flyttas till Sj\u00f6gatan invid Keskos magasin, s\u00f6der om f.d. busstationen.<\/p>\n

        \"\"
        P\u00e5 Rafael Olins foto fr\u00e5n v\u00e5rvintern 1964 \u00e4r A. Talas nya varuhus f\u00e4rdigt utv\u00e4ndigt. Framf\u00f6r varuhuset st\u00e5r taxikiosken , som flyttades till Sj\u00f6gatan just f\u00f6re varuhuset \u00f6ppnades i mars. Den h\u00e4r ”hyrbilskiosken” tillkom i april 1953, i samarbete med polisinr\u00e4ttningen och den placerades d\u00e5 framf\u00f6r Lindedahls textilaff\u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        A. Talas annonserade p\u00e5 hela f\u00f6rsta sidan d\u00e5 de skulle \u00f6ppna sitt nya varuhus.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        A. Talas nybyggda varuhus. Fotot finns i Alvar Utters fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n

        \u00c5r 1964, s\u00f6ndagen den 22 mars<\/strong> skedde s\u00e5 den officiella invigningen av varuhuset f\u00f6r ett 70-tal inbjudna g\u00e4ster. D\u00e4r hyllades firmans grundare Aarne och Iida Talas och f\u00f6rst\u00e5s f\u00f6retagets direkt\u00f6r Risto Talas, som p\u00e5 detta s\u00e4tt fullf\u00f6ljt stadens gamla handelstraditioner. Byggnadskommitt\u00e9ns ordf\u00f6rande Uno Kopisto \u00f6verl\u00e4mnade varuhusets nycklar \u00e5t Risto men f\u00f6re det sk\u00e5lade g\u00e4sterna med champagne och kaffet avnj\u00f6ts.<\/p>\n

        \u00c5r 1964, m\u00e5ndagen den 23 mars<\/strong> \u00f6ppnade s\u00e5 varuhuset sina d\u00f6rrar f\u00f6r allm\u00e4nheten. I varuhusets \u00e5tta avdelningar arbetade omkring 30 personer och de betj\u00e4nade den f\u00f6rsta dagen omkring 2\u00a0000 kunder. Dessa bj\u00f6ds p\u00e5 \u00f6ppningskaffe och \u00f6ver 4\u00a0000 koppar serverades i kafeterian<\/p>\n

        \u00c5r 1965,<\/strong> p\u00e5 tv\u00e5 bolagsst\u00e4mmor i april och i maj besl\u00f6t familjen Talas att bolaget Ab Svenska G\u00e5rden skall avslutas och att tomterna och byggnaderna skall s\u00e4ljas \u00e5t syskonen Risto Talas, Irja g. R\u00f6nnholm, Pirkko g. Ahvio och Jouko Talas, i fyra j\u00e4mna delar.<\/p>\n

        \u00c5r 1966, den 10 januari<\/strong> avled aff\u00e4rsmannen Aarne Talas och r\u00f6relsen \u00f6vertogs av de fyra barnen.<\/p>\n

        \u00c5r 1968<\/strong> p\u00e5 v\u00e5ren b\u00f6rjade Talas bygga till varuhuset vid Strandgatan och \u00f6ppnade en j\u00e4rn- och maskinavdelning d\u00e4r i den n\u00e4rbel\u00e4gna Fremdelings g\u00e5rden. Ett varulager byggdes i borgm\u00e4starens gamla bostad p\u00e5 vinden. Livsmedelsavdelningen i k\u00e4llarv\u00e5ningen fick mera utrymme p\u00e5 samma g\u00e5ng. I varuhusets \u00f6stra \u00e4nda kunde nu inr\u00e4ttas en v\u00e4lf\u00f6rsedd skobutik, d\u00e4r det fanns 9\u00a0000 par skor till salu.<\/p>\n

        \u00c5r 1969 i december<\/strong> \u00f6ppnade Talas en f\u00f6rs\u00e4ljningshall i KU:s f\u00f6reningsg\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra sidan och d\u00e4r s\u00e5ldes allt fr\u00e5n m\u00f6bler och mattor till armaturer och hush\u00e5llsapparater.<\/p>\n

        \"\"
        Talas varuhus p\u00e5 1960-talet. Fotot l\u00e5nat fr\u00e5n Felenska g\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n

        \u00c5r 1970, under januari<\/strong> m\u00e5nad sluts\u00e5ldes varulagret p\u00e5 Talas aff\u00e4r vid Tj\u00e4rhovsv\u00e4gen p\u00e5 \u00d6stra sidan och de flyttade \u00f6ver r\u00f6relsen till varuhuset vid torget den 31 januari. I april samma \u00e5r st\u00e4ngdes ocks\u00e5 den tillf\u00e4lliga f\u00f6rs\u00e4ljningshallen i KU:s g\u00e5rd och verksamheten flyttade till den egna tomma fastigheten vid Tj\u00e4rhovsv\u00e4gen. Det h\u00e4r \u00e5ret utvidgade Talas sitt varuhus ocks\u00e5 till den Fremdelingska g\u00e5rden. J\u00e4rnaff\u00e4ren flyttade in i den tidigare m\u00f6belaff\u00e4ren och skoaff\u00e4ren flyttade in i det utrymme d\u00e4r Hj\u00f6rdis Dahl hade haft sin skoaff\u00e4r.<\/p>\n

        \u00c5r 1972, den 30 november<\/strong> genomf\u00f6rdes en st\u00f6rre \u00e4garf\u00f6r\u00e4ndring d\u00e5 Risto och Saga Talas l\u00f6ste ut Ristos tre syskon. Byggnaderna p\u00e5 tomterna 90 o 91 v\u00e4rderades till 550 000 mark, vilket betydde att Risto f\u00f6rv\u00e4rvade hela fastigheten genom att betala 131 250 \u00e5t var och en. Vid samma tillf\u00e4lle l\u00f6ste Jouko Talas ut sina tre syskon, d\u00e5 han f\u00f6rv\u00e4rvade tomterna 59 o 60 p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 39 f\u00f6r 60 000 mark totalt. Den 1 april 1972<\/strong> \u00f6vertog Henry Malinen Sigfrid Ulfves blomsterhandel, som denne hade k\u00f6pt av tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare Parikka i Norrstan \u00e5r 1922.<\/p>\n

        \"\"
        \u00c5r 1972, den 5 december fyllde varuhuset 50 \u00e5r eftersom det var \u00e5r 1922 som Aarne Talas \u00f6ppnade sin f\u00f6rsta aff\u00e4r i Hagas g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 45. Urklippet ur Syd-\u00d6sterbotten 2.5.1972.<\/figcaption><\/figure>\n

        \u00c5r 1974<\/strong> p\u00e5 h\u00f6sten uppf\u00f6rde Talas en st\u00f6rre lagerhall av pl\u00e5t p\u00e5 \u00d6stra sidan p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsomr\u00e5det. Golvytan var hela 1\u00a0 000 kvm och det gick att med st\u00f6rre bilar k\u00f6ra r\u00e4tt in i lagret. F\u00f6re \u00e5rsskiftet sade Talas upp det hyreskontrakt som de hade haft med staden, lager nr 6 i hamnmagasinet. Det h\u00e4r \u00e5rtiondet var f\u00f6r \u00f6vrigt det livligaste i stadens historia, Pohjolan Voima byggde kraftverk, Bottenhavets Kretssjukhus k\u00f6rde f\u00f6r fullt och det var allm\u00e4n optimism i hela Syd\u00f6sterbotten. Flera rad- och h\u00f6ghus byggdes och egnahemshus byggdes p\u00e5 flera nya bostadsomr\u00e5den. \u00c5r 1975 b\u00f6rjade Mets\u00e4-Botnia bygga sin stora fabrik i Kask\u00f6 och de positiva effekterna av det bygget str\u00e4ckte sig ocks\u00e5 till grannkommunerna.<\/p>\n

        \u00c5r 1982, i december<\/strong> d\u00e5 f\u00f6retaget firade sina 60 \u00e5r i Kristinestad avsl\u00f6jade direkt\u00f6r Risto Talas att varuhuset kommer att byggas ut ordentligt. Redan d\u00e5 hade varuhuset 1 760 m\u00b2 till f\u00f6rfogande och var d\u00e5 nejdens st\u00f6rsta. Utbyggnaden skall ske \u00f6sterut med en vinkel l\u00e4ngs Sj\u00f6gatan och binda ihop skoaff\u00e4ren med nybygget. Skoaff\u00e4ren var ju inrymd i den gamla busstationsbyggnaden. Risto kunde avsl\u00f6ja att nybygget p\u00e5 900 m\u00b2 kommer att bli i tre v\u00e5ningar och skall bli klart inom n\u00e5gra \u00e5r. Nybygget kommer att f\u00e5 ett valmat pl\u00e5ttak och p\u00e5 samma g\u00e5ng skall taket p\u00e5 den gamla delen f\u00e5 samma modell. Ingenj\u00f6rsbyr\u00e5 Sven Kormano h\u00e5ller p\u00e5 med planeringen, som \u00e4nnu kommer att ta en tid, eftersom avsikten \u00e4r att varje avdelning i varuhuset skall f\u00e5 mera utrymme.<\/p>\n

        \u00c5r 1984, i april<\/strong> kunde det slutgiltiga beslutet om tillbyggnaden tas d\u00e5 entreprenadkontrakten undertecknades. Sven Kormano, som nu hade bytt sl\u00e4ktnamn till S\u00f6derlund hade planeringen klar. Den gamla busstationsbyggnaden skall genast rivas f\u00f6r att ge plats f\u00f6r tillbyggnaden, som skall uppf\u00f6ras av Byggnadsbyr\u00e5 Harry Lillkull fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Till att b\u00f6rja med skall han bygga det nya valmade pl\u00e5ttaket p\u00e5 den gamla delen och efter det forts\u00e4tta med nybygget. Ocks\u00e5 de \u00f6vriga entrepren\u00f6rerna var lokala, d\u00e5 Antin S\u00e4hk\u00f6 installerade elektriciteten, N\u00e4rpes R\u00f6r installerade vatten och v\u00e4rme och L\u00e4nsirannikon Ilmastointi fr\u00e5n B\u00f6tom sk\u00f6tte om ventilationen. Bygget skulle st\u00e5 klart f\u00f6ljande \u00e5r.<\/p>\n

        \"\"
        Varuhusets \u00f6stra fasad fotograferad fr\u00e5n \u00f6ster sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n

        \u00c5r 1985<\/strong> kunde denna tillbyggnad l\u00e4ngs med Sj\u00f6gatan tas i bruk. Den gamla busstationen d\u00e4r Talas Sko var inrymd hade rivits och meningen var att skobutiken skulle inrymmas i den \u00f6versta v\u00e5ningen i nybygget. Planerna \u00e4ndrades dock och n\u00e5gon skoavdelning blev det inte utan hela \u00f6vre v\u00e5ningen fylldes med kl\u00e4der.<\/p>\n

        \"\"
        I slutet av 1980-talet uppf\u00f6rde Talas denna byggnad, som d\u00e5 den byggdes var t\u00e4nkt att inrymma en golfsimulator. Planerna \u00e4ndrades d\u00e5 det visade sig att underlag f\u00f6r en s\u00e5dan inte fanns. I december 1990 \u00f6ppnade Talas en blomsterhandel i byggnaden och den sk\u00f6ttes av Henry Malinen och en medhj\u00e4lpare. Inredningen hade planerats av Taina Talas-Pihlaja. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n

        S\u00e5 gott som varje \u00e5r gjordes st\u00f6rre eller mindre om\u00e4ndringar i de olika avdelningarna i varuhuset. V\u00e4ggar byggdes, revs eller flyttades och utrymmena moderniserades f\u00f6r att passa de d\u00e5tida kraven. En ny generation tog s\u00e5 sm\u00e5ningom \u00f6ver d\u00e5 Ristos barn Ari Talas och Taina Talas-Pihlaja tog \u00f6ver ansvaret f\u00f6r varuhusets sk\u00f6tsel.<\/p>\n

        \u00c5r 1996<\/strong> gjordes en st\u00f6rre renovering, d\u00e5 nya utrymmen p\u00e5 ett par hundra kvadrat kom till. En rulltrappa ner till matvaruavdelningen byggdes detta \u00e5r och det var stadens f\u00f6rsta och enda rulltrappa.<\/p>\n

        F\u00f6r\u00e4ndringar gjordes forts\u00e4ttningsvis och mindre tillbyggnader gjordes. \u00c5r 2003 f\u00f6rstorades matvaruavdelningen och flera varugrupper placerades om f\u00f6r att b\u00e4ttre passa kunderna. Det fanns knappast n\u00e5got \u00e5r d\u00e5 inga f\u00f6r\u00e4ndringar gjordes och Ristos m\u00e5g Pauli Pihlaja var ofta den som b\u00e5de planerade och gjorde dem.<\/p>\n

        \u00c5r 2022<\/strong> firade Varuhus A. Talas 100-\u00e5rs jubileum. Enligt VD Ari Talas s\u00e5 \u00e4r det inte m\u00e5nga handelsf\u00f6retag i Finland som har klarat sig i 100 \u00e5rs tid, under tre generationer. Antalet anst\u00e4llda var d\u00e5 fyra f\u00f6rutom \u00e4garna Ari och Taina. Som mest hade antalet anst\u00e4llda varit \u00f6ver 50. Varusortimentet har minskats och de olika avdelningarna har \u00e4ndrats f\u00f6r att motsvara kundunderlaget. Numera \u00e4r inte \u00f6versta v\u00e5ningen l\u00e4ngre i bruk och k\u00e4llarv\u00e5ningen \u00e4r uthyrd \u00e5t en second hand butik. De egna handelsutrymmena finns i mellanv\u00e5ningen d\u00e4r ocks\u00e5 Caf\u00e9 Saga finns och framtidstron \u00e4r stark. \u00c5tminstone enligt VD Ari Talas, som kommer att vara f\u00f6retagare hela livet, eller som han s\u00e4ger: man skall aldrig ge upp!<\/p>\n

        \u00c5r 2024, den 17 september<\/strong> s\u00f6kte sig f\u00f6retaget Varuhus A. Talas i konkurs och verksamheten \u00f6vertogs d\u00e5 av konkursboet. Slutf\u00f6rs\u00e4ljning av varulagret inleddes genast och i b\u00f6rjan av december var varuhuset t\u00f6mt, f\u00f6rutom en del inventarier.<\/p>\n

        \u00c5r 2025, den 31 januari<\/strong> s\u00e5lde Taina Talas-Pihlaja och hennes bror Ari Talas fastigheten \u00e5t ett nygrundat fastighetsbolag. Det nya bolaget, som skall heta ”Fastighets Ab Talas” har tio \u00e4gare, varav de flesta bor i Kristinestad eller i N\u00e4rpes. Gruppen inledde genast renovering av byggnaden och den 6 november kunde Veikon Kone fr\u00e5n Kurikka, som s\u00e4ljer vitvaror \u00f6ppna i gatuplanet, invid Strandgatan. Kim Hautaviitas Old Steel Gym flyttade fr\u00e5n H\u00e4sthagsv\u00e4gen till varuhusets bottenv\u00e5ning. I februari 2026 flyttade stadens n\u00e4ringslivscentral fr\u00e5n Skolgatan 3 till \u00f6vre v\u00e5ningen i varuhuset och Kristinestads Bost\u00e4der flyttade fr\u00e5n H\u00f6g\u00e5sen. Passligt till v\u00e5rmarknaden i april 2026 \u00f6ppnade Gajane Petrosjan ”Caf\u00e9 Riga” i den mellersta delen, med utsikt mot torget.<\/p>\n

        \u00c5r 2026, den 27 april<\/strong> invigdes det nyrenoverade varuhuset under h\u00f6gtidliga former. Samma dag \u00f6ppnade aff\u00e4rsmannen Markku Kivilahti fr\u00e5n Sastmola en aff\u00e4r med namnet Hem Mys, som s\u00e4ljer allt fr\u00e5n husger\u00e5d till sportartiklar och allting d\u00e4remellan. Kivilahti har sedan \u00e5r 2019 drivit RautaNet aff\u00e4ren vid H\u00e4sthagsv\u00e4gen.<\/p>\n

        Fotografier.<\/strong><\/h2>\n
        \"\"
        Fotot taget fr\u00e5n nordost sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        Varuhuset fotograferat fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2019. Till v\u00e4nster syns Caf\u00e9 Alma som sedan bytte namn till Restaurant Caf\u00e9 Bar Jungman.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        Det tomma varuhuset fotograferat sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        Varuhus A. Talas fotograferat fr\u00e5n sydost sommaren 2023. I byggnaden till v\u00e4nster finns Caf\u00e9 a piece of cake.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        Varuhuset fotograferat fr\u00e5n sydost i maj 2023 och d\u00e5 var endast nedre v\u00e5ningen i anv\u00e4ndning. I v\u00e4nstra kanten skymtar baksidan av Fremdelings g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 42. I h\u00f6gra kanten syns Wendelins g\u00e5rd d\u00e4r huvudbiblioteket finns.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        De flesta byggnader p\u00e5 varuhustomten har rivits och Lars Ax\u00e9n passade p\u00e5 med kameran. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        P\u00e5 f\u00f6rsommaren 1963 hade formannen \u00c5ke Weckstr\u00f6m rivit bort alla byggnader p\u00e5 tomten och byggandet av varuhuset kunde d\u00e5 p\u00e5b\u00f6rjas. I v\u00e4nstra kanten syns knuten p\u00e5 busstationen och den stora byggnaden bakom \u00e4r Fremdelings g\u00e5rd. De b\u00e5da byggnaderna till h\u00f6ger \u00e4gdes av KOP. Fotot taget av Lars Ax\u00e9n och finns p\u00e5 SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        P\u00e5 fotot fr\u00e5n Mikaelimarknaden 1963 s\u00e5 syns A. Talas varuhusbygge till h\u00f6ger. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        Rafael Olins foto fr\u00e5n Mikaelmarknaden 1963, d\u00e4r varuhusbygget syns till v\u00e4nster. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        Huvudentrepren\u00f6ren S. & K. Koivisto fr\u00e5n Kauhajoki h\u00f6ll p\u00e5 med uppf\u00f6randet av varuhuset sommaren 1963.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        Rafael Olins foto av nybygget vid torget och det finns p\u00e5 SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        N\u00e5gon vecka f\u00f6re varuhuset \u00f6ppnade, flyttade S. Ulfves blomsterhandel in i byggnaden vid Strandgatan. Den hade tidigare funnits i handelslagets g\u00e5rd vid \u00d6stra L\u00e5nggatan. Fotot taget av Rafael Olin och finns i SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        P\u00e5 Teuvo Kanervas foto fr\u00e5n \u00e5r 1981, s\u00e5 syns den f\u00f6rsta delen av varuhus A. Talas lite bakom KOP:s nyligen renoverade bankhus. Alla byggnader p\u00e5 denna sida Stadsfj\u00e4rden finns fortfarande kvar. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        Marknaden 1972 d\u00e4r A. Talas varuhus syns till v\u00e4nster. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        Torget ser tomt och \u00f6de ut p\u00e5 fotot som \u00e4r taget efter 1920, eftersom byggnaden d\u00e4r krogen Sista styfvern fanns \u00e4r bortskaffad. R\u00f6ken p\u00e5 \u00d6stra sidan ser ut att komma fr\u00e5n ett \u00e5nglok vid j\u00e4rnv\u00e4gsstationen. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        General Gustaf Mannerheim bes\u00f6kte Kristinestad den 21 november 1922, d\u00e5 han nedanf\u00f6r Ulrika Eleonorakyrkan invigde minnesm\u00e4rket \u00f6ver de fallna skyddk\u00e5risterna 1918. I bakgrunden syns Ab Svenska G\u00e5rdens byggnader. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        \u00c5r 1921 d\u00e5 fotot togs s\u00e5 har byggnaden med krogen nere vid stranden rivits eller flyttats till annan plats. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        F\u00f6rs\u00e4ljare och k\u00f6pare m\u00f6ts p\u00e5 Mikaelimarkanden i b\u00f6rjan av 1900-talet. Gustaf Hyd\u00e9ns aff\u00e4rshus syns i h\u00f6gra kanten och l\u00e4ngst ner mot stranden syns byggnaden d\u00e4r krogen Sista Styfvern var inrymd.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        P\u00e5 Augusta Brandts foto fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet s\u00e5 syns Stadshotellet l\u00e4ngst till h\u00f6ger och f\u00f6ljande byggnader tillh\u00f6rde Gustaf Hyd\u00e9n. Kolla in hur m\u00e5nga f\u00f6rr\u00e5dsbyggnader och magasin det fanns p\u00e5 andra sidan Stadsfj\u00e4rden. Fotot finns p\u00e5 stadens museum Carlsro.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        Mellan \u00e5ren 1898 och 1918 \u00e4gdes byggnaderna p\u00e5 tomt nr 91 av Gustaf Hyd\u00e9n, som sj\u00e4lv bodde lite s\u00f6derut p\u00e5 Strandgatan. D\u00f6rren till krogen Sista styfvern st\u00e5r \u00f6ppen p\u00e5 fotot fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet. Fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        Den gamla fiskbryggan byggdes p\u00e5 1840-talet, samtidigt som stenbron. H\u00e4rifr\u00e5n kunde stadsborna k\u00f6pa f\u00e4rsk fisk. Ina Roos har tagit fotot, som finns p\u00e5 SLS:s arkiv. L\u00e4ngst till h\u00f6ger syns Gustaf Hyd\u00e9ns krog Sista styfvern.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        Under s\u00e5ngfesten \u00e5r 1908 vandrade musikanterna och s\u00e5ngare \u00f6ver Stenbron till parken p\u00e5 \u00d6stra sidan. Till v\u00e4nster syns byggnaderna p\u00e5 kommerser\u00e5det Gustaf Hyd\u00e9ns tomt vid torget. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        L\u00e4ngs till v\u00e4nster fiskbryggan och ovanf\u00f6r den byggnaderna som tillh\u00f6rde kommerser\u00e5det och konsuln Gustaf Hyd\u00e9n. Fotot finns i \u00c5bo Akademis samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        Ab Svenska g\u00e5rden p\u00e5 1920-talet d\u00e5 barberare Albert Rosenqvist hyrde en del av byggnaden vid torget. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        V\u00e4lk\u00e4nd vy fotograferad av Ina Roos i b\u00f6rjan av 1900-talet. Samtliga byggnader p\u00e5 tomt 91 vid torget \u00e4gdes d\u00e5 av aff\u00e4rsmannen Gustaf Hyd\u00e9n, som blev kommerser\u00e5d \u00e5r 1912. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
        \"\"
        P\u00e5 h\u00f6sten 1992 genomf\u00f6rdes en st\u00f6rre renovering av livsmedelsavdelningen och bland annat b\u00f6rjade varuhuset saluf\u00f6ra f\u00e4rdigt packat k\u00f6tt. K\u00f6ttet f\u00f6rpackades i aff\u00e4ren och kyldes ned i en kyltunnel, som f\u00f6rs\u00e4ljaren Reijo M\u00e4ki-Ontto f\u00f6rvisar. Bilden ur Syd-\u00d6sterbotten 29 oktober 1992.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

        Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2024. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfarter, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar. De flesta \u00e4ldre fotografier \u00e4r l\u00e5nade fr\u00e5n Carlsro eller SLS:s arkiv medan de nyare \u00e4r tagna av Lasse Backlund. Tomtens och g\u00e5rdarnas historia. Forts\u00e4tt l\u00e4sa Varuhus A. Talas p\u00e5 Strandgatan 40 eller Salutorget 2<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":40,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-27830","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27830","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=27830"}],"version-history":[{"count":59,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27830\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30853,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27830\/revisions\/30853"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=27830"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}