{"id":27532,"date":"2023-11-24T19:05:30","date_gmt":"2023-11-24T17:05:30","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=27532"},"modified":"2025-07-09T12:00:04","modified_gmt":"2025-07-09T09:00:04","slug":"garden-strandgatan-23-pa-slakten-bjorkmans-tomt","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=27532","title":{"rendered":"G\u00e5rden Strandgatan 23, p\u00e5 sl\u00e4kten Bj\u00f6rkmans tomt"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 23 byggdes \u00e5r 1910 av Johan Remahl. Han hade samma \u00e5r f\u00f6rv\u00e4rvat tomten av fr\u00f6ken Anni T\u00f6tterman och d\u00e4r fanns d\u00e5 inga byggnader. Tomten hade varit obebyggd och obebodd sedan \u00e5r 1830, d\u00e5 Erik T\u00f6tterman flyttade byggnaderna till andra sidan gatan. Efter \u00e5r 1910 har g\u00e5rden haft m\u00e5nga \u00e4gare och de nuvarande \u00e4garna anv\u00e4nder g\u00e5rden som stadigvarande bostad. Fotot taget fr\u00e5n sydost sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n

Uppgjort av Lasse Backlund i november 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar. Hjalmar Bj\u00f6rkmans sl\u00e4ktutredningar fr\u00e5n 1930 har varit till stor hj\u00e4lp.<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"<\/strong><\/p>\n

Den h\u00e4r sl\u00e4kttavlan \u00e4r uppgjord enligt den sl\u00e4ktutredning som Hjalmar Bj\u00f6rkman fr\u00e5n Karleby gjorde \u00e5r 1930. Om du vill se hela hans utredning, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

G\u00e5rdens och tomtens historia.<\/strong><\/h2>\n

I b\u00f6rjan av 1700-talet<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten nr 20 i fj\u00e4rde kvarteret av skepparen och handlanden Matts Bi\u00f6rkman (f. ca 1680-d.1742) och han hade \u00f6vertagit den av sin sv\u00e4rfar Grels Grelsson Brunck. Dennes far Grels Skomakare hade \u00e4gt den h\u00e4r tomten redan p\u00e5 1650-talet. Matts var gift med Grels Grelssons dotter Magdalena (d.1758). Matts avlade borgareden den 16 december 1701. Han var aktivt med i stadens n\u00e4ringsliv och han arrenderade bland annat stadsk\u00e4llarer\u00e4ttigheterna. Under Stora ofreden var han med i slaget vid Napue i Storkyro19 februari 1714. Under of\u00e4rds\u00e5ren f\u00f6rlorade han sina g\u00e5rdsbyggnader, v\u00e4rda 685 riksdaler och l\u00f6segendom och handelsvaror v\u00e4rda 902 riksdaler. Matts dog \u00e5r 1742 och begravdes under kyrkans golv \u201dunder kvinnornas b\u00e4nkar\u201d.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 den gamla stadsplanen fr\u00e5n 1751 hade Bj\u00f6rkmans tomt nummer 20 i det fj\u00e4rde kvarteret och den \u00e4gdes d\u00e5 av handelsm\u00e4nnen, br\u00f6derna Eric och Anders Bj\u00f6rkman.<\/figcaption><\/figure>\n

Matts Bi\u00f6rkman var son till Eric Mattsson, som troligtvis hade flyttat till staden fr\u00e5n landsbygden strax efter dess grundande. Han avlade borgareden 1682. Han var gift tv\u00e5 g\u00e5nger och fick s\u00f6nerna Matts (omkring 1680) och Henrik (omkring 1683). Eric Mattsson byggde \u00e5r 1690 en skuta tillsammans med handlanden Grels Grelsson Brunck. \u00c5r 1728 dog Eric Mattsson i en \u00e5lder av ungef\u00e4r 70 \u00e5r.<\/p>\n

Matts och hans hustru Magdalena Bi\u00f6rkman fick fem barn, varav tre levde till vuxen \u00e5lder:<\/p>\n

–Katarina<\/strong> (1711-1788), gift med handlanden M\u00e5rten Backman, som dog \u00e5r 1746. Andra g\u00e5ngen gift med handlanden Mickel Backman, som dog \u00e5r 1759.<\/h6>\n
–Erik<\/strong> (1712-1800), handlande.<\/h6>\n
–Anders<\/strong> (1728-1812), handlande.<\/h6>\n

 <\/p>\n

\u00c5r 1742<\/strong> avled handlanden Matts Bi\u00f6rkman och g\u00e5rden \u00f6vertog av s\u00f6nerna Erik och Anders Bj\u00f6rkman.<\/p>\n

\u00c5r 1750<\/strong> var g\u00e5rden nr 20 skriven p\u00e5 Erik Bj\u00f6rkman. Han hade \u00e5r 1743 gift sig med Margaretha H\u00e5llfast (1720-1766) och \u00e5r 1767 gifte han om sig med Brita Kristina Berg, f\u00f6dd i Sverige. Erik Bj\u00f6rkman blev far till nio barn.<\/p>\n

\u00c5r 1772<\/strong> hade den h\u00e4r tomten, som nu hade f\u00e5tt numret 33 i det fj\u00e4rde kvarteret \u00f6vertagits av hans bror, handlanden Anders Bj\u00f6rkman d.\u00e4 (1726-1812), som var f\u00f6dd i Kristinestad. Anders var gift med Brita Skogman eller Maals (1720-1788) fr\u00e5n \u00d6mossa. Hon var dotter till bonden Simon Henriksson p\u00e5 Skogman hemman. Mellan \u00e5ren 1751 och 1763 fick de fem barn, varav ett dog i unga \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1791<\/strong> hade g\u00e5rden och tomten, som nu hade nummer 34 \u00f6vertagits av Anders och Britas \u00e4ldsta son, som ocks\u00e5 hette Anders (1751-1809). Anders hade \u00e5r 1779 gift sig med Maria (1756-1842), f\u00f6dd \u00c5blad i Kristinestad. Maria var dotter till handlanden och r\u00e5dmannen Karl \u00c5blad och Maria, f. Uddman.<\/p>\n

I unga \u00e5r hade Anders Bj\u00f6rkman d.y. varit skeppare p\u00e5 flera fartyg. \u00a0\u00c5r 1779, samma \u00e5r som han gifte sig gick han dock i land f\u00f6r gott och b\u00f6rjade d\u00e5 syssla med aff\u00e4rer. Han bedrev en rederir\u00f6relse, en skeppshandel och han var del\u00e4gare bland annat i fregatterna Maria Magdalena och Emanuel och skutan Wiktoria.<\/p>\n

\u00c5r 1805<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomt nr 35 av Anders och Maria Bj\u00f6rkman och hos dem bodde ocks\u00e5 Anders Bj\u00f6rkman d.\u00e4. Mellan \u00e5ren 1780 och 1800 fick Anders och Maria 8 barn.<\/p>\n

Vid den ryska invasionen \u00e5r 1808 hade Anders Bj\u00f6rkman deltagit i landets f\u00f6rsvar, h\u00f6gst troligt i slaget vid Finby bro i N\u00e4rpes 20 juli 1808. Detta ledde till att ryssarna, p\u00e5 order av greve Orloff-Denisoff, tillf\u00e4lligt beslagtog hans g\u00e5rd och l\u00f6segendom f\u00f6ljande \u00e5r. Anders flydde med fartyget Wictoria tillsammans med sin son Anders (1782-1809) men utanf\u00f6r Brahestad f\u00f6rliste fartyget \u201dp\u00e5 ett v\u00e5deligt s\u00e4tt\u201d den 8 november 1809 och far och son omkom. Pappa Anders \u00e4gde den h\u00e4r kravellskutan tillsammans med Eric Widlund och m\u00f6jligtvis s\u00e5 omkom han ocks\u00e5 i samma olycka utanf\u00f6r Brahestad.<\/p>\n

D\u00f6dsboets fordrings\u00e4gare yrkade nu p\u00e5 att magistraten skulle l\u00e4gga beslag p\u00e5 den efterl\u00e4mnade f\u00f6rm\u00f6genheten. \u00c4nkan Maria godk\u00e4nde inte detta och hon klarade av b\u00e5de r\u00e4tten och fordrings\u00e4garna. Hon reste \u00f6ver till Stockholm och lyckades erh\u00e5lla ett f\u00f6rm\u00e5nligt ackord, s\u00e5 att hon kunde betala bort skulderna i hemstaden. Sedan fortsatte hon aff\u00e4rerna, tydligen med stor framg\u00e5ng.<\/p>\n

\u00c5r 1810<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomt nr 35 av Anders Bj\u00f6rkmans \u00e4nka Maria, som kallades Maja.<\/p>\n

\u00c5r 1819<\/strong> anl\u00e4nde ett fartyg till staden med styrmannen Erik T\u00f6tterman (1793-1858) vid rodret. Erik var f\u00f6dd i Kyrksl\u00e4tt och han var en tid skriven i Helsingfors. Under uppeh\u00e5llet i Kristinestad tr\u00e4ffade han Anders och Maria Bj\u00f6rkmans dotter Sara Margareta (1790-1832), tycke uppstod och de gifte sig f\u00f6ljande \u00e5r. Paret fick endast en dotter, som dog i unga \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1820<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten, som hade numret 31 av handlande\u00e4nkan Maria Bj\u00f6rkman. Efter makens d\u00f6d fortsatte hon att driva en del av rederir\u00f6relsen men hon fick ekonomiska problem och m\u00e5ste s\u00e4lja sin g\u00e5rd.<\/p>\n

Hennes g\u00e5rd p\u00e5 tomt nr 31 \u00f6vertogs d\u00e5 av hennes andra m\u00e5g, handlanden Hans Vidlund (1781-1829), som fr\u00e5n tidigare \u00e4gde granntomten nr 30. Hans Vidlund var son till den Eric Vidlund, som avled 1809 troligtvis utanf\u00f6r Brahestad. Hans Vidlund var gift med Anders och Maria Bj\u00f6rkmans dotter, som ocks\u00e5 hette Maria (1780-1851).<\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna 30 och 31 av handlanden Hans Vidlund och hans hustru Maria. Det h\u00e4r \u00e5ret togs den nya stadsplanen i bruk och h\u00e4refter har de gemensamma tomterna 30 och 31 numret 199.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 har de sammanslagna tomterna 30 och 31 f\u00e5tt numret 199 och den h\u00e4r planen togs i bruk 1830.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1829<\/strong> avled handlanden Hans Vidlund i Kauhajoki och g\u00e5rden och tomt 199 \u00f6vertogs d\u00e5 av hans \u00e4nka Maria Vidlund, f\u00f6dd Bj\u00f6rkman.<\/p>\n

\u00c4nnu \u00e5r 1830<\/strong> \u00e4gde Maria Vidlund den h\u00e4r g\u00e5rden men snart hade den \u00f6vertagits av hennes syster Sara Margaretha, som sedan \u00e5r 1820 var gift med styrmannen, sedermera handlanden Erik T\u00f6tterman.<\/p>\n

\u00c5r 1830<\/strong> flyttade handlanden Erik T\u00f6tterman g\u00e5rden till andra sidan gatan. Den tomten k\u00f6pte han detta \u00e5r av br\u00f6derna Forsstr\u00f6m och uppf\u00f6rde g\u00e5rden p\u00e5 tomten, p\u00e5 nuvarande Strandgatan 22. Efter 1830 stod det inga byggnader p\u00e5 tomt nr 199 \u00e4nda fram till \u00e5r 1910.<\/p>\n

\u00c5r 1832<\/strong> avled Sara Margaretha T\u00f6tterman och den obebodda tomten 199 \u00f6vertogs d\u00e5 ensam av hennes man, \u00e4nklingen Erik T\u00f6tterman, som nu hade slagit sig p\u00e5 aff\u00e4rer. Han \u00e4gde ensam flera stora fartyg och han var del\u00e4gare i \u00e4nnu flera.<\/p>\n

\u00c5r 1833<\/strong> gifte Erik T\u00f6tterman om sig med f\u00f6rsta hustruns systerdotter, n\u00e4mligen Hans och Maria Vidlunds dotter Elisabeth Maria (1810-1878) och de fick flera barn.<\/p>\n

\u00c5r 1858<\/strong> avled Erik T\u00f6tterman och d\u00e5 \u00f6vertogs den obebodda tomten nr 199 av arvingarna, bland annat \u00e4ldsta sonen E. Alf. T\u00f6tterman (1834-1899) som blev en stor och m\u00e4ktig aff\u00e4rman i Kristinestad.<\/p>\n

\"\"
T\u00f6ttermans sl\u00e4kttavla visar hur styrmannen Erik T\u00f6tterman \u00e5r 1820 gifte in sig i sl\u00e4kten Bj\u00f6rkman, som d\u00e5 bodde p\u00e5 Strandgatan 23.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det var ingen liten m\u00e4ngd fartyg som Erik T\u00f6tterman \u00e4gde under \u00e5ren 1827 till 1858. En del \u00e4gde han ensam men de flesta var han endast del\u00e4gare i. Erik T\u00f6tterman \u00e4r inf\u00e4lld i listan, som \u00e4r uppgjord av Hjalmar Bj\u00f6rkman.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mellan \u00e5ren 1830 och 1910 var tomten nr 199 helt obebyggd och obebodd. Planteckningen visar hur byggnaderna i kvarteret var placerade ca 1890.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1910<\/strong> s\u00e5lde E. Alf. T\u00f6ttermans dotter Anni (1869-1944) den obebodda tomten nr 199 \u00e5t Johan Remahl f\u00f6r 1 200 mark. Johan Remahl (1846-1915) var f\u00f6dd i Rimal i Mustasaari och han var f\u00f6rsta g\u00e5ngen gift med Maria Bernqvist (1841-1873) fr\u00e5n N\u00e4rpes.\u00a0 Andra g\u00e5ngen var Johan gift med Hedvig Kallio (f.1853) fr\u00e5n Stor\u00e5 och mellan \u00e5ren 1882 och 1893 fick de 6 barn, som alla reste till Amerika Samma \u00e5r, allts\u00e5 \u00e5r 1910 uppf\u00f6rde han de tv\u00e5 byggnader, som fortfarande finns kvar p\u00e5 tomten.<\/p>\n

Johan hade tidigare ha bott p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 7 eller 9 och sedan \u00e4gde han g\u00e5rden Kyrkogatan 4, tillsammans med sin bror August, d\u00e4r de hade en vattenfabrik i k\u00e4llarv\u00e5ningen.<\/p>\n

\u00c5r 1911, i oktober tecknade Remahl en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de tv\u00e5 byggnader, som han hade uppf\u00f6rt p\u00e5 tomten \u00e5ret innan. Om du vill l\u00e4sa mera om byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
D\u00e5 Johan Remahl \u00e5r 1911 tecknade sin brandf\u00f6rs\u00e4kring, s\u00e5 undertecknade han ans\u00f6kan med den underskrift som \u00e4r inf\u00e4lld i nedre kanten. Kartan, som visade byggnadernas placering, bifogades till ans\u00f6kan.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1915, den 15 april<\/strong> avled fabrik\u00f6ren Johan Remahl och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av hans barn; Elsa (f.1893), Johan (f.1892), Alfred (f.1883), Ester (f.1885), Bruno (f.1887) och Einar (f.1891). De hade alla utvandrat till Amerika.<\/p>\n

\u00c5r 1917, den 30 januari<\/strong> s\u00e5lde Johan Remahls arvingar g\u00e5rden och tomt 199 \u00e5t magister Jaakko Oskar Ikola och hans hustru Aino f\u00f6r 12\u00a0300 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1918, den 25 maj<\/strong> s\u00e5lde magister Ikola g\u00e5rden \u00e5t aff\u00e4rsmannen Johan Walfrid H\u00e4rk\u00f6nen (f.1893) och hans hustru Josefina (f.1892) f\u00f6r 22\u00a0000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1924, den 15 januari<\/strong> s\u00e5lde aff\u00e4rsmannen H\u00e4rk\u00f6nen g\u00e5rden \u00e5t aff\u00e4rsmannen Edvard Knuuttila och hans hustru Maria f\u00f6r 80\u00a0000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1925, den 10 augusti<\/strong> s\u00e5lde aff\u00e4rsmannen Knuuttila g\u00e5rden \u00e5t fr\u00f6ken Elin Holmberg f\u00f6r 88\u00a0000 mark. Hon var bosatt i Helsingfors och i g\u00e5rden bodde hennes f\u00f6r\u00e4ldrar Uno och Betty Holmberg.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av fr\u00f6ken Elin Holmberg. Karl och Signe Forsstr\u00f6m bodde en tid p\u00e5 hyra f\u00f6re de k\u00f6pte g\u00e5rden \u00d6stra L\u00e5nggatan 23. Sedan bodde arbetaren V\u00e4in\u00f6 Andersson (f.1897) p\u00e5 hyra med hustrun, banktj\u00e4nstemannen Lempi (f. Sandberg 1899).<\/p>\n

I slutet av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av fr\u00f6ken Elin Holmberg fr\u00e5n Helsingfors. P\u00e5 hyra bodde nu urmakaren Isak Peltonen, som var f\u00f6dd 1871 i Kauhajoki. Han bodde med d\u00f6ttrarna Astrid Helmi och Seidi Aino, som b\u00e5da var telefonister.<\/p>\n

Hela 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av fr\u00f6ken Elin Holmberg och i stort sett samma hyresg\u00e4ster bodde d\u00e4r.<\/p>\n

P\u00e5 1950-talet<\/strong> bodde till exempel stationskarlen Gerald Roos (f.1921) i Elin Holmbergs g\u00e5rd med hustrun Suoma, som var f\u00f6dd 1920 i Stor\u00e5 och d\u00f6ttrarna Marita (f.1950) och Birgitta (f.1956).<\/p>\n

\u00c5r 1955<\/strong> s\u00e5lde Elin Holmberg g\u00e5rden \u00e5t hyresg\u00e4sten, j\u00e4rnv\u00e4gstj\u00e4nstemannen Gerald Roos f\u00f6r 1,1 miljoner mark. \u00c5r 1960, i april genomf\u00f6rde j\u00e4rnv\u00e4gsbolaget rationaliserings\u00e5tg\u00e4rder p\u00e5 grund ”av den starkt minskade trafiken” och bokh\u00e5llare Gerald Roos frist\u00e4lldes. Familjen flyttade d\u00e5 till K\u00e5llby i Peders\u00f6re men de beh\u00f6ll \u00e4nd\u00e5 g\u00e5rden. Till g\u00e5rden flyttade d\u00e5 hyresg\u00e4sten Anders Valfrid<\/u> Mattila (1907-1981) och hans hustru Judit (f\u00f6dd Str\u00f6m 1916-1982). Valfrid, som var son till skr\u00e4ddaren Anders Mattila arbetade p\u00e5 r\u00e5dhuset som kontorist och Judit arbetade i svenska samskolans k\u00f6k och sommartid som bitr\u00e4de i n\u00e5gon aff\u00e4r. Deras dotter Inger <\/u>Marita, f\u00f6dd 1940, gifte sig \u00e5r 1962 med Bo Smedman fr\u00e5n Veikarstrakten i Korsholm och de flyttade d\u00e5 till Surahammar. De \u00e5terv\u00e4nde d\u00e4rifr\u00e5n \u00e5r 1979 och Inger dog i Veikars \u00e5r 2016. Sonen Bengt<\/u> Mikael (f.1943) var tryckeriarbetare i Kristinestad men flyttade till Sverige och dog i Surahammar \u00e5r 1990. Familjen Mattila hade tidigare bott p\u00e5 hyra i den lilla byggnaden l\u00e4ngs Kolargr\u00e4nden i Nelsons g\u00e5rd, p\u00e5 Strandgatan 26.<\/p>\n

\"\"
Valfrid och Judit Mattila p\u00e5 trappan i maj 1966, d\u00e5 Judit fyllde 50 \u00e5r. Fotot utl\u00e5nat av H\u00e5kan Str\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Gerald Roos, som bodde i Peders\u00f6re och paret Mattila bodde p\u00e5 hyra. I slutet av 1960-talet bodde makarna Mattila p\u00e5 hyra i Nelsons g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 26. Det gjorde de \u00e4nda till slutet av 1970-talet, d\u00e5 de k\u00f6pte en l\u00e4genhet p\u00e5 Alesundsgatan 3, d\u00e4r de sedan bodde s\u00e5 l\u00e4nge de levde.<\/p>\n

N\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1970-talet<\/strong> \u00f6vertogs g\u00e5rden av Bertel Rusk (1913-2007), som var gift med Vesta F\u00f6rn\u00e4s (1916-2001) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. De bodde d\u00e4r tills de s\u00e5lde g\u00e5rden \u00e5t Fanny och Taisto Viklund.<\/p>\n

\u00c5r 2004<\/strong> s\u00e5lde Viklund g\u00e5rden \u00e5t de nuvarande \u00e4garna, som genomf\u00f6rde en st\u00f6rre renovering. De anv\u00e4nder g\u00e5rden som stadigvarande bostad.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
G\u00e5rden fotograferad fr\u00e5n nordost sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sl\u00e4ktingar, grannar och andra bekanta uppvaktade Judit i maj 1966 p\u00e5 hennes 50 \u00e5rs dag. L\u00e4ngst fram sitter hennes far August Str\u00f6m fr\u00e5n N\u00e4rpes och mitt i hopen st\u00e5r hennes man Valfrid och runt omkring dem m\u00e5nga bekanta ansikten. H\u00e5kan Str\u00f6m, som har l\u00e5nat ut fotot har efter ett riktigt detektivarbete f\u00e5tt reda p\u00e5 s\u00e5 gott som alla synliga personers namn.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Uppgjort av Lasse Backlund i november 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar. Hjalmar Bj\u00f6rkmans sl\u00e4ktutredningar fr\u00e5n 1930 har varit till stor hj\u00e4lp. Den h\u00e4r sl\u00e4kttavlan \u00e4r uppgjord enligt den sl\u00e4ktutredning som Hjalmar Bj\u00f6rkman fr\u00e5n Karleby Forts\u00e4tt l\u00e4sa G\u00e5rden Strandgatan 23, p\u00e5 sl\u00e4kten Bj\u00f6rkmans tomt<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":23,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-27532","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27532","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=27532"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27532\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30024,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27532\/revisions\/30024"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=27532"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}