{"id":27282,"date":"2023-09-19T18:25:58","date_gmt":"2023-09-19T15:25:58","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=27282"},"modified":"2024-09-25T23:43:51","modified_gmt":"2024-09-25T20:43:51","slug":"arnfelts-gard-pa-vastra-langgatan-71","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=27282","title":{"rendered":"Arnfelts g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 71"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r gatubyggnaden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 71 uppf\u00f6rdes \u00e5r 1859 l\u00e4ngs med gatan av garvare\u00e4nkan Maria L\u00f6nnberg och den uppf\u00f6rdes p\u00e5 tomt 201 i det f\u00f6rsta kvarteret. Det h\u00e4r nya kvarteret kom till \u00e5r 1844 och det fick 24 tomter s\u00f6der om Nytorget. Samma tomtnummer finns ocks\u00e5 i det fj\u00e4rde kvarteret vid Kolargr\u00e4nden och det leder l\u00e4tt till en f\u00f6rvirring. Tomten har under l\u00e5nga tider varit delad men numera \u00e4r det samma \u00e4gare till hela tomten. Fotot fr\u00e5n juni 2020 \u00e4r taget fr\u00e5n nordost.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rdsbyggnaden uppf\u00f6rdes \u00e5r 1851 p\u00e5 den v\u00e4stra tomthalvan av ok\u00e4nd byggare. Farstukvisten har f\u00f6rnyats helt men \u00e4r byggd enligt den gamla och har original d\u00f6rr och f\u00f6nster. Byggnaden \u00e4r inte i anv\u00e4ndning. Fotot fr\u00e5n september 2023 \u00e4r taget fr\u00e5n nordost.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp och den nuvarande \u00e4garen har hj\u00e4lpt till och l\u00e5nat ut gamla fotografier.<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
\u00c5r 1844 togs en ny stadsplan i bruk och ett helt nytt kvarter ritades in i s\u00f6derstaden. Mellan kvarteret och den gamla bebyggelsen placerades ”Nytorget”, som i dag \u00e4r ett gr\u00f6nomr\u00e5de och park. Tomt nr 201 l\u00e5g l\u00e4ngst bort i s\u00f6der och tomten l\u00e5g endast 27 meter fr\u00e5n stranden.<\/figcaption><\/figure>\n

Enligt gamla brandf\u00f6rs\u00e4kringsbrev s\u00e5 uppf\u00f6rdes boningshuset inne p\u00e5 tomten \u00e5r 1851<\/strong>, men det \u00e4r oklart vem som d\u00e5 \u00e4gde tomten.<\/p>\n

\u00c5r 1859<\/strong> uppf\u00f6rdes boningshuset vid gatan av garvare\u00e4nkan Maria L\u00f6nnberg. Det bestod av en sal, ett k\u00f6k och en farstu.<\/p>\n

\"\"
Renritad ritning av bottenplanen fr\u00e5n \u00e5r 1859.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
S\u00e5 h\u00e4r var den \u00f6stra fasaden ritad p\u00e5 originalritningen fr\u00e5n 1859 och det \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt att stenfoten ritades ovanligt h\u00f6g p\u00e5 en s\u00e5 liten g\u00e5rd. M\u00f6jligtvis ritades den extra h\u00f6g s\u00e5 att inte havsvattnet skulle skada sj\u00e4lva byggnaden vid h\u00f6gvatten.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes hela tomten nr 201 och b\u00e5da boningshusen av garvare\u00e4nkan Maria L\u00f6nnberg (f.1815 i Sideby) och hos henne bodde vuxna barnen Henrik och Wendla och ytterligare 2 minder\u00e5riga barn. Marias son, sj\u00f6mannen Gustaf Adolf var ocks\u00e5 skriven i g\u00e5rden men han var s\u00e4kert mest p\u00e5 sj\u00f6n. P\u00e5 hyra bodde skr\u00e4ddaredottern Alexandra \u00c5kersten och sj\u00f6mans\u00e4nkan Gustafva Karolina R\u00f6nnholm.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes den v\u00e4stra halvan av tomten och den \u00e4ldre g\u00e5rden av garvare\u00e4nkan Maria L\u00f6nnberg och den \u00f6stra halvan med den nyare g\u00e5rden hade \u00f6vertagits av tidigare hyresg\u00e4sten Gustafva Karolina R\u00f6nnholm. Hon var f\u00f6dd Ekholm i staden \u00e5r 1811 och hade varit gift med sj\u00f6mannen Hans Henrik R\u00f6nnholm (1801-1863), som \u00e5r 1822 flyttade till Kristinestad via Kask\u00f6.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes halva tomten av garvare\u00e4nkan Maria L\u00f6nnberg och den andra halvan av sj\u00f6manshustrun Maria Thomasfolk (f.1842) som bodde d\u00e4r med 3 sm\u00e5 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1886<\/strong> \u00e4gdes den v\u00e4stra tomthalvan av \u00e4nkan Maria L\u00f6nnberg. Den \u00f6stra halvan \u00e4gdes nu av Wilhelmina Ekholm, som ser ut att vara sl\u00e4kt med den f\u00f6rra \u00e4garen Karolina R\u00f6nnholm.<\/p>\n

\"\"
Den 6 oktober 1886 tecknade Wilhelmina en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 boningshuset nr 1 p\u00e5 den \u00f6stra tomthalvan. Hon uppgav att tomten ligger endast 45 alnar (ca 27 m) fr\u00e5n stranden och att det p\u00e5 tomten fanns alla n\u00f6dv\u00e4ndiga brandredskap. Byggnaden var uppf\u00f6rd av timmer \u00e5r 1859 och hade ett tak av asfaltfilt. I byggnaden fanns det tv\u00e5 rum och en f\u00f6rstuga.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1890 <\/strong>\u00e4gdes halva tomten nr 201 av \u00e4nkan Maria L\u00f6nnberg (f.1815) med sin dotter Wendla (f.1846). Den andra halvan \u00e4gdes nu av smeden J. M. Lindfors, som dock inte bodde h\u00e4r utan han bodde p\u00e5 Varvsgatan 4<\/a>. P\u00e5 hyra bodde qvinnan Kristina Grannas (f.1848) och arbetskarlen Herman Myllym\u00e4ki (f.1849).<\/p>\n

\u00c5r 1895 <\/strong>\u00e4gdes halva tomten av \u00e4nkan Maria \u201dMaja Greta\u201d L\u00f6nnberg som bodde i \u00d6mossa i Sideby och den andra halvan av smeden J. M. Lindfors. Smeden bodde ju inte heller d\u00e4r utan d\u00e4r bodde endast hyresg\u00e4ster.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes halva tomten 201 av \u00e4nkan Maja Greta L\u00f6nnberg och den andra halvan av smeden J. M. Lindfors och p\u00e5 hyra bodde d\u00e5 arbetaren Valentin Hakala (f.1868) med hustrun Maria (f.1870) och 4 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1902<\/strong> hade smeden och hans hustru avlidit och deras \u00f6stra g\u00e5rdshalva \u00e4gdes d\u00e5 av Lindfors\u00b4 sterbhus. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Karl Andersson (f.1855) med hustrun Alexandra (f.1859) och 6 minder\u00e5riga barn. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetaren Karl Lolax (f.1852) med hustrun Anna (f.1851).<\/p>\n

\u00c5r 1904<\/strong> hade Lindfors sterbhus s\u00e5lt \u00f6stra tomthalvan \u00e5t sj\u00f6mannen Thomasfolk, medan garvare\u00e4nkan Maja Greta Henriksdotter L\u00f6nnberg fr\u00e5n Sideby fortfarande \u00e4gde den v\u00e4stra halvan. D\u00e5 garvare\u00e4nkan avled s\u00e5 \u00e4rvdes hennes \u00e4gande halva tomt av barnen: lanthandlaren Wendla L\u00f6nnberg, som drev en lanthandel i \u00d6mossa och sj\u00f6mannen Gustaf Adolf L\u00f6nnberg, som d\u00e5 var bosatt i North Shields i England. Wendla f\u00f6rv\u00e4rvade nu ocks\u00e5 den \u00f6stra halvan av tomten, s\u00e5 hon \u00e4gde \u00be och hennes bror \u00bc av hela tomten nr 201.<\/p>\n

\u00c5r 1905 den 27 april<\/strong> s\u00e5lde Wendla L\u00f6nnberg hela tomten \u00e5t sj\u00f6kaptens\u00e4nkan Johanna Hjulman (1843-1919) f\u00f6r 3\u00a0500 mark. Det \u00e4r oklart hur detta kunde ske, eftersom hon inte \u00e4gde hela g\u00e5rden. Johanna Hjulman bodde sj\u00e4lv p\u00e5 Strandgatan 63 fram till sin d\u00f6d och hon s\u00f6kte aldrig lagfart eller s\u00e5 fick hon ingen lagfart.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den planteckning ut som Johanna Hjulman l\u00e4t rita upp, d\u00e5 hon skulle brandf\u00f6rs\u00e4kra de tre byggnaderna p\u00e5 hennes tomt.<\/figcaption><\/figure>\n

D\u00e5 Johanna Hjulman \u00e5r 1905<\/strong> tecknade en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de tre byggnaderna p\u00e5 tomt nr 201, s\u00e5 uppgav hon att byggnaderna var uppf\u00f6rda vid olika tidpunkter:<\/p>\n

Byggnad nr 1<\/strong>: Ett boningshus av timmer, uppf\u00f6rt av Maria L\u00f6nnberg \u00e5r 1859. Det var br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat och hade ett tak av asfaltfilt. Det var 8,31 m l\u00e5ngt och 5,34 m brett och d\u00e4r fanns 3 rum och p\u00e5 g\u00e5rdssidan en veranda.<\/p>\n

Byggnad nr 2<\/strong>: Ett boningshus av timmer, uppf\u00f6rt \u00e5r 1851. Det var br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat och hade ett tak av asfaltfilt. Det var 7,19 m l\u00e5ngt och 4,83 m brett och d\u00e4r fanns 2 rum och p\u00e5 g\u00e5rdssidan en veranda.<\/p>\n

Byggnad nr 3<\/strong>: Ett uthus av korsvirke och br\u00e4der, uppf\u00f6rt av Wendla L\u00f6nnberg \u00e5r 1904. Det var m\u00e5lat och hade asfaltfilt p\u00e5 taket. Det var 5 m l\u00e5ngt och 4,60 m brett och d\u00e4r fanns tre vedlider.<\/p>\n

\u00c5r 1915, den 19 oktober<\/strong> tecknade Hanna Hjulman en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 hennes tomt. F\u00f6rs\u00e4kringsv\u00e4rdet p\u00e5 alla byggnader ber\u00e4knades till 5 120 mark, vilket godk\u00e4ndes av brandstodsbolaget.<\/p>\n

Oklarheter med arvet efter \u00e4nkan Hjulman.<\/strong><\/h2>\n

D\u00e5 \u00e4nkan Hjulman avled \u00e5r 1919 \u00e4rvde hennes enda arvinge, dottern Ester Johanna (1877-1957) och hennes man, kontoristen Edvard Stenroth i Bj\u00f6rneborg g\u00e5rden. N\u00e4r dessa skulle s\u00f6ka lagfart, s\u00e5 kom det fram att det kunde finnas n\u00e5gon, som hade b\u00e4ttre r\u00e4tt till g\u00e5rden. R\u00e5dhusr\u00e4tten i staden annonserade d\u00e5 i Allm\u00e4nna tidningen och efter det anm\u00e4lde Gustaf Adolf L\u00f6nnberg fr\u00e5n England att han har b\u00e4ttre r\u00e4tt till g\u00e5rden. Detta enligt den s\u00e5 kallade nabor\u00e4tten, som gav en del\u00e4gare i tomten f\u00f6rk\u00f6psr\u00e4tt vid en eventuell f\u00f6rs\u00e4ljning.<\/p>\n

R\u00e5dhusr\u00e4tten behandlade \u00e4rendet 15 mars 1920 och d\u00e5 gavs \u00e4gander\u00e4tten till sj\u00f6mannen L\u00f6nnberg i England. D\u00e5 ombudet St\u00e5hle ocks\u00e5 kunde uppvisa ett kvitto att Gustaf Adolf L\u00f6nnberg hade inbetalat 3\u00a0500 mark f\u00f6r inl\u00f6sningen, s\u00e5 gavs f\u00f6rsta uppbud f\u00f6r lagfart \u00e5t Gustaf Adolf, i enlighete med d\u00e5g\u00e4llande lag.<\/p>\n

Den i England bosatta Gustaf Adolf L\u00f6nnberg hade ingen tanke att sj\u00e4lv ta g\u00e5rden i bruk, s\u00e5 redan den 30 mars 1920 s\u00e5lde han den vidare \u00e5t sj\u00f6mannen Karl Ivar Andersson f\u00f6r 13\u00a0500 mark. Med andra ord en god aff\u00e4r f\u00f6r s\u00e4ljaren Gustaf Adolf L\u00f6nnberg.<\/p>\n

Sj\u00f6mannen Karl Ivar Andersson (1872-1930) som k\u00f6pte g\u00e5rden hade f\u00f6rsta g\u00e5ngen varit gift med Josefina Nissander (f.1877 i Lappfj\u00e4rd, d\u00f6d i staden 1902). 1899 f\u00f6ddes sonen Ivar Valdemar, som i unga \u00e5r for till Amerika. \u00c5r 1903 gifte Karl Ivar om sig med Johanna H\u00e5kans (f.1880 i N\u00e4rpes-1925). De fick 3 barn:<\/p>\n

1). Charles Hilding<\/u> (f.1911) som \u00e5r 1938 gifte sig med fr\u00e5nskilda Aino Sylvia Paarman (f\u00f6dd 1912 i Stor\u00e5) och de fick barnen Nils<\/u> Hilding 1938 och Raimo<\/u> Charles 1939.<\/p>\n

2). Hildur<\/u> Elisabeth (f.1915) som \u00e5r 1943 flyttade till Eskilstuna i Sverige och gifte sig d\u00e4r med verktygsfilaren Lennart Valdemar Berglund.<\/p>\n

3). Linda <\/u>Alice (f.1920) flyttade till Sverige 1941 och gifte sig d\u00e4r med valsverkssk\u00f6taren Albert Beutler. Bosatt i Husby.<\/p>\n

P\u00e5 1920-talet<\/strong> \u00e4gdes hela tomten av sj\u00f6mannen Karl Ivar Arnfelt. Han bodde med hustrun Anna (f.1876), sonen Valdemar (f.1899, som dock hade rest till Amerika) och n\u00e5gra barn till.<\/p>\n

\u00c5r 1921<\/strong> bytte Karl Ivar och Johanna Andersson sl\u00e4ktnamn till Arnfelt.<\/p>\n

I mitten av 1920-talet<\/strong> bodde arbetaren Alexander Ansa (f.1858) p\u00e5 hyra i det v\u00e4stra boningshuset, tillsammans med hustrun Josefina (f.1863) och barnen Salomon, Leonard, Rosa, Alma och Edla. D\u00e5 dessa flyttade bort flyttade arbetaren Ture Fagerstr\u00f6m dit med hustrun Elin och 5 fem barn och de bodde f\u00f6rsta tiden p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1926 i november<\/strong> gifte Karl Ivar Arnfelt om sig en tredje g\u00e5ng, nu med \u00e4nkan Anna Kajsa Nyberg (1876-1957), som var f\u00f6dd Rintala i B\u00f6tom. Anna Kajsa hade tidigare bott i Tj\u00f6ck och d\u00e4r f\u00e5tt barnen Signe Adelina Nyberg 1909 och Gunnar Georg Nyberg 1913.<\/p>\n

\u00c5r 1927, den 12 oktober<\/strong> s\u00e5lde g\u00e5rds\u00e4garen Karl Arnfelt, tillsammans med de 3 barnen den v\u00e4stra g\u00e5rdshalvan med g\u00e5rden fr\u00e5n 1851 \u00e5t Ture Fagerstr\u00f6m (1892-1955), som tidigare hette Andersson. Ture var son till tv\u00e4tterskan Hilma Andersson (1874-1955), som var syster till s\u00e4ljaren Karl Arnfelt. Ture var gift med Elin Hyt\u00f6nen (1896-1962) fr\u00e5n Viitasaari.<\/p>\n

\u00c5r 1930, 27 december<\/strong> avled Karl Ivar och \u00f6stra tomthalvan och g\u00e5rden \u00f6vertogs av \u00e4nkan Anna Kajsa Arnfelt. Hon bodde i g\u00e5rden med sina barn fr\u00e5n tidigare \u00e4ktenskapet, stickerskan Signe Nyberg (f.1909) och arbetaren Gunnar Nyberg (f.1913). G\u00e5rden p\u00e5 den v\u00e4stra tomthalvan \u00e4gdes av Ture och Elin Fagerstr\u00f6m.<\/p>\n

\"\"
Ture och Elin Fagerstr\u00f6ms barn fotograferade p\u00e5 v\u00e5rvintern 1938. Bakre raden fr.v. Onni, Birgit, Ingrid och Birger. Fr\u00e4mre raden fr.v. Mildrid och Ingmar. Mildrid dog samma \u00e5r som fotot togs och minstingen Margit var inte f\u00f6dd d\u00e5 fotot togs. I bakgrunden till h\u00f6ger syns g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 38, s\u00f6dra delen. Fotot utl\u00e5nat av Ingmars dotter Kristina It\u00e4laakso.<\/figcaption><\/figure>\n

I slutet av 1930-talet<\/strong> bodde fiskaren Bertel Norrgrann (f.1910) p\u00e5 hyra\u00a0 i Arnfelts g\u00e5rd med hustrun Signe (f.Nyberg i Tj\u00f6ck 1909) och sonen B\u00f6rje (f.1938). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 agenten Runar Parman (f. 1909 i Sideby) med hustru Mary Serafia (f.1915). Mary Sofia var f\u00f6dd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggtan 69 och var dotter till sj\u00f6mannen John Sigfrid Eriksson och var allts\u00e5 syster till fiskaren G\u00f6sta Eriksson.<\/p>\n

\u00c5r 1945, den 1 november<\/strong> \u00f6vertogs halva tomten 201 och \u00f6stra g\u00e5rden av Karl Ivars son fr\u00e5n f\u00f6rsta giftet, arbetaren Charles Hilding<\/u> Arnfelt (f.1911) med hustrun Aino Sylvia (f.Paarman 1912 i Stor\u00e5) och barnen Nils Hilding (f.1938) och Raimo Charles (f.1939). \u00c5t sina medarvingar betalade han 18 100 mark och blev d\u00e5 ensam \u00e4gare. I mitten av 1940-talet bodde en familj M\u00e4kinen i g\u00e5rden, som hade blivit evakuerade fr\u00e5n Viborg.<\/p>\n

\u00c5r 1950<\/strong> \u00e4gdes den \u00f6stra halvan av Hilding och Aino Arnfelt och hos dem bodde s\u00f6nerna Nils och Raimo. Den v\u00e4stra halvan \u00e4gdes av Ture och Elin Fagerstr\u00f6m och hos dem bodde endast sonen Ingmar. Onni hade flyttat till postiljon Tjalfve Dahls g\u00e5rd p\u00e5 Staketgatan 18.<\/p>\n

\u00c5r 1955<\/strong> var l\u00e4get det samma men nu hade Tures och Elins son Ingmar Fagerstr\u00f6m flyttat till dykare Laaksonens g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 57.<\/p>\n

\u00c5r 1956, den 11 november<\/strong> avled Ture Fagerst\u00f6m och halva tomten och den v\u00e4stra g\u00e5rden \u00f6vertogs genom ett inb\u00f6rdes testamente nedtecknat i juli 1948, av \u00e4nkan Elin Fagerstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1959<\/strong> byggde Hilding Arnfelt ett nytt uthus p\u00e5 den \u00f6stra tomthalvan, l\u00e4ngs med Kopp\u00f6gatan, som d\u00e5 inte \u00e4nnu var f\u00e4rdigbyggd.\"\"<\/p>\n

Det nya uthuset som byggdes \u00e5r 1959 var 11 meter l\u00e5ngt och 5 meter brett och d\u00e4r fanns allt fr\u00e5n magasin och vedlider till bastu och utetoalett.<\/p>\n

\u00c5r 1962, den 10 november<\/strong> avled \u00e4nkan Elin Fagerstr\u00f6m och halva tomten och den v\u00e4stra g\u00e5rden \u00f6vertogs vid arvsskiftet i december 1963 av de fem levande barnen:<\/p>\n

-postiljonen Osmo Onni<\/u> Fagerstr\u00f6m (f.1921), gift 1946 med Maiju Ojala (f.1923).<\/p>\n

-Anna Ingrid Fagerstr\u00f6m (f.1922), gift 1943 med fiskhandlanden G\u00f6sta Eriksson (f.1917).<\/p>\n

–Birger<\/u> Johannes Fagerstr\u00f6m (1925-1997), gift 1946 med Anna Liisa Tuominiemi (f.1927).<\/p>\n

–Birgit<\/u> Johanna Fagerstr\u00f6m (f.1925), flyttade till Vasa \u00e5r 1946, d\u00e4r hon gifte sig med Henrik Johan Fiskars (f.1919).<\/p>\n

-typografen Ture Ingmar<\/u> Fagerstr\u00f6m (1928-2006), gift med Terttu Lea Harju (f.1932).<\/p>\n

F\u00f6rutom dessa fem barn hade Ture och Elin d\u00f6ttrarna Mildrid Maire (1921-1938) och Maire Margit (1941-1945).<\/p>\n

I samband med arvskiftet 1963 inl\u00f6ste Anna Ingrid Eriksson sina syskons andelar av tomthalvan och den v\u00e4stra g\u00e5rden f\u00f6r 1 200 ”nymark\u201d. Efter det \u00e4gde Anna Ingrid och G\u00f6sta Eriksson ensamma den v\u00e4stra tomthalvan.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes den \u00f6stra halvan av Hilding och Aino Arnfelt, som nu bodde ensamma. \u00c4ldre sonen Nils hade avlidit i augusti 1959 och Raimo, som var sj\u00f6man hade flyttat med sin hustru Aino (f.Uusitalo i Merikarvia 1938) till Ulfves g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 61. Den v\u00e4stra g\u00e5rden \u00e4gdes av Anna Ingrid Eriksson men ingen bodde i g\u00e5rden. Anna sj\u00e4lv bodde med sin man, fiskhandlaren G\u00f6sta Eriksson p\u00e5 granntomten Staketgatan 52.<\/p>\n

I slutet av 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes den \u00f6stra halvan av Hilding och Aino Arnfelt, som ocks\u00e5 bodde d\u00e4r. Den v\u00e4stra halvan \u00e4gdes av handlandehustrun Anna Ingrid Eriksson och d\u00e4r bodde sonen Bror Eriksson en tid med hustrun Birgitta, f\u00f6re de flyttade till Sverige.<\/p>\n

\u00c5r 1977, den 5 januari<\/strong> avled G\u00f6sta Eriksson och den v\u00e4stra tomthalvan \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Anna Ingrid och de tre barnen.<\/p>\n

\u00c5r 1979, den 10 oktober\u00a0<\/strong>s\u00e5lde Anna Ingrid Eriksson den v\u00e4stra tomthalvan \u00e5t arbetaren Raimo<\/u> Charles Arnfelt av tomten nr 201 p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 71. Kort d\u00e4refter rev han det f\u00f6rfallna vedlidret som Johanna Hjulman hade l\u00e5tit bygga \u00e5r 1903.<\/p>\n

\u00c5r 2015, i augusti<\/strong> s\u00e5lde Raimo Arnfelts arvingar hela tomten nr 201 p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 71 \u00e5t den nuvarande \u00e4garen och den anv\u00e4nds som stadigvarande bostad.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
G\u00e5rden i slutet av V\u00e4stra L\u00e5nggatan har i n\u00e5got skede byggt till p\u00e5 g\u00e5rdssidan med en st\u00f6rre farstukvist men i \u00f6vrigt \u00e4r den i originalskick. Fotot taget fr\u00e5n sydost i september 2023.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det h\u00e4r uthuset l\u00e4ngs med Kopp\u00f6gatan byggdes av g\u00e5rds\u00e4garen Hilding Arnfelt \u00e5r 1959. I samma veva revs det gamla uthuset som Wendla L\u00f6nnberg l\u00e4t bygga \u00e5r 1904. Fotot taget fr\u00e5n sydost i september 2023.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
G\u00e5rdsbyggnaden fotograferad p\u00e5 1930-talet och den \u00e4gdes d\u00e5 av Ture Fagerstr\u00f6m. Framg\u00e5rd g\u00e5rden fanns en brunn med en st\u00f6rre \u00f6verbyggnad. Uthuset till v\u00e4nster st\u00e5r p\u00e5 granntomten. Fotot utl\u00e5nat av Ebbols\/Thill.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fagerstr\u00f6ms familj framf\u00f6r g\u00e5rdsbyggnaden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 71.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Anna Kajsa Arnfelts d\u00f6dsannons 15.1.1957.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp och den nuvarande \u00e4garen har hj\u00e4lpt till och l\u00e5nat ut gamla fotografier. G\u00e5rdens historia. Enligt Forts\u00e4tt l\u00e4sa Arnfelts g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 71<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":71,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-27282","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27282","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=27282"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27282\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29151,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27282\/revisions\/29151"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=27282"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}