{"id":27217,"date":"2023-09-07T17:17:38","date_gmt":"2023-09-07T14:17:38","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=27217"},"modified":"2025-04-26T17:07:10","modified_gmt":"2025-04-26T14:07:10","slug":"radhusparkens-historia","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=27217","title":{"rendered":"R\u00e5dhusparkens historia"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla kyrkb\u00f6cker, lagfarter, mantalsl\u00e4ngder och f\u00f6rs\u00e4kringsbrev.<\/strong><\/span><\/p>\n

N\u00e4r staden grundades \u00e5r 1649, s\u00e5 planerades det inte in n\u00e5gra parker p\u00e5 sj\u00e4lva stadsomr\u00e5det. D\u00e4remot s\u00e5 v\u00e4xte det fram en stor park \u00f6ster om Stadsfj\u00e4rden, bakom de strandmagasin och lagerbyggnader som fanns l\u00e4ngs stranden och den b\u00f6rjade kallas \u00d6stra parken.<\/p>\n

Det var f\u00f6rst p\u00e5 1800-talet som den f\u00f6rsta parken i staden anlades och det var framf\u00f6r det nya r\u00e5dhuset. Den beh\u00f6vdes f\u00f6r att framh\u00e4va den st\u00e5tliga tornbyggnaden. De flesta tomter p\u00e5 detta omr\u00e5de var bebyggda. Mitt i parken fanns ett obebyggt sumpomr\u00e5de, som b\u00f6rjade bakom Svin\u00e5kersbackan och str\u00e4ckte sig \u00e4nda ned till havet.<\/p>\n

Omr\u00e5det f\u00f6re r\u00e5dhusets och R\u00e5dhusparkens tillkomst.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanekartan fr\u00e5n 1751 s\u00e5 finns det i den nuvarande R\u00e5dhusparken fyra st\u00f6rre tomter och en mindre. De var alla bebyggda men mitt i parken d\u00e4r sumpomr\u00e5det fanns i tiderna, s\u00e5 fanns det inga byggnader.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanekartan fr\u00e5n 1825 s\u00e5 finns det i nuvarande R\u00e5dhusparken tv\u00e5 st\u00f6rre tomter p\u00e5 den s\u00f6dra sidan och 4 mindre p\u00e5 den norra. I olika skeden l\u00f6ste staden in dessa och i slutet av 1800-talet fick parken den storlek, som den fortfarande har. P\u00e5 v\u00e4stra sidan av Staketgatan fanns det tre tomter, som staden omkring 1850 l\u00f6ste in f\u00f6r sj\u00e4lva r\u00e5dhusbygget.<\/figcaption><\/figure>\n

Det var f\u00f6rst p\u00e5 1800-talet som R\u00e5dhusparken kom till och p\u00e5 1900-talet anlades stadens andra park, n\u00e4mligen Badhusparken.<\/a><\/p>\n

Tomter som inl\u00f6stes f\u00f6r R\u00e5dhusparken:<\/strong><\/h2>\n
Tomt nr 110.<\/strong><\/h5>\n

Den h\u00e4r tomten fanns upptagen p\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 och den hade d\u00e5 nummer 22 i det andra kvarteret. Den var bebyggd och \u00e4gdes d\u00e5 av Olof Sundelin.<\/p>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes tomten av handlanden Ludvig Wendelin (1800-1834) och hans hustru Christina (1806-1866). Den h\u00e4r Ludvig var bror till den mer k\u00e4nda Simon Anders Wendelin.<\/a> F\u00f6ljande \u00e5r bodde bland annat bokh\u00e5llaren Carl Magnus Ridderstad<\/a> i g\u00e5rden.<\/p>\n

Efter Ludvigs d\u00f6d 1834<\/strong> \u00f6vertog \u00e4nkan Christina g\u00e5rden och tomt nr 110.<\/p>\n

\u00c5r 1838<\/strong> gifte \u00e4nkan Christina om sig med Robert Uggla (1813-1885), som var f\u00f6dd i Borg\u00e5.<\/p>\n

Efter Christinas d\u00f6d \u00e5r 1861 b\u00f6rjade Casper Holmstr\u00f6ms<\/a> \u00e4nka Amalia, f\u00f6dd Sj\u00f6berg bo d\u00e4r p\u00e5 hyra. Hos henne bodde bland annat dottern Eva, som \u00e5r 1871 skulle gifta sig med kommerser\u00e5det Antti Ahlstr\u00f6m<\/a> fr\u00e5n Sastmola.<\/p>\n

Fr\u00e5n och med 1850<\/strong> var g\u00e5rden och tomten skriven p\u00e5 Christina Ugglas sv\u00e5ger Simon Anders Wendelin, som bodde i egen g\u00e5rd vid Salutorget.<\/a> Robert Uggla och Christina fortsatte att bo i g\u00e5rden s\u00e5 l\u00e4nge de levde.<\/p>\n

\u00c5r 1861<\/strong> avled Simon Anders Wendelin och g\u00e5rden \u00f6vertogs av hans arvingar, fr\u00e4mst d\u00e5 sonen Otto.<\/p>\n

\u00c5r 1886<\/strong> gjorde firman S A Wendelin konkurs och den h\u00e4r g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av konkursboet. Staden s\u00e5g nu en m\u00f6jlighet att f\u00f6rstora R\u00e5dhusparken \u00e4nda ned till V\u00e4stra L\u00e5nggatan och f\u00f6rv\u00e4rvade tomten med alla byggnader. De f\u00f6rs\u00f6kte s\u00e4lja g\u00e5rden f\u00f6r bortflyttning men fick inga anbud som kunde godk\u00e4nnas.<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> b\u00f6rjade staden bygga Fattigg\u00e5rden och D\u00e5rhuset i s\u00f6derstaden och de anv\u00e4nde d\u00e5 timret fr\u00e5n Wendelins g\u00e5rd f\u00f6r uppf\u00f6randet av byggnaderna. I slutet av \u00e5r 1890 var alla byggnader bortflyttade och tomten kunde d\u00e5 anv\u00e4ndas som R\u00e5dhuspark.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 tomt nr 110 stod Wendelins g\u00e5rd, som brandskadades i branden 1868, men som kunde r\u00e4ddas och repareras. Efter Wendelins konkurs l\u00f6ste staden in tomten och av virket byggdes \u00e5r 1890 en Fattigg\u00e5rd, ett D\u00e5rhus och m\u00e5nga andra byggnader i s\u00f6derstaden.<\/figcaption><\/figure>\n
Tomt nr 121.<\/strong><\/h5>\n

Den h\u00e4r tomten fanns upptagen p\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 och den hade d\u00e5 nummer 28 i det andra kvarteret. Den var bebyggd och kallades d\u00e5 Sevalinska tomten.<\/p>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes tomten av r\u00e5dmannen Johan Bernhard Sj\u00f6berg och den var d\u00e5 obebodd. Sj\u00f6berg sj\u00e4lv bodde p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 46 vid R\u00e5dstuvutorget.<\/a><\/p>\n

\u00c4nnu \u00e5r 1850<\/strong> \u00e4gde Sj\u00f6berg den obebyggda tomten, tills staden l\u00f6ste in den. D\u00e5 r\u00e5dhuset byggdes ville man i staden ha ett \u00f6ppet omr\u00e5de framf\u00f6r r\u00e5dhuset, som man b\u00f6rjade kalla \u201dR\u00e5dhusskv\u00e4ren\u201d eller \u201dNya R\u00e5dhus T\u00e5rget\u201d och det str\u00e4ckte sig fr\u00e5n r\u00e5dhustrappan ner till brunnen.<\/p>\n

Tomt nr 157.<\/strong><\/h5>\n

Den h\u00e4r tomten fanns upptagen p\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 och den hade d\u00e5 nummer 18 i det tredje kvarteret. Den var bebyggd och \u00e4gdes d\u00e5 av Michel Backman.<\/p>\n

D\u00e5 stadsplanen 1825 togs i bruk hade tomten nr 18 delats och hade d\u00e5 f\u00e5tt numrorna 157 och 158.<\/p>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes halva tomten nr 157 av timmermannen Bergholm och p\u00e5 hyra hos honom bodde Salomon Wilhelm Fremdeling.<\/a> Den andra halvan av tomten \u00e4gdes av guldsmeden Johan Hellgren (1799-1842) men han bodde inte d\u00e4r och ingen annan heller.<\/p>\n

\u00c5r 1835<\/strong> s\u00e5 har guldsmeden Johan Hellgren \u00f6vertagit hela tomten 157. Han bodde nu d\u00e4r med hustrun Fredrika Sofia (f.Packal\u00e9n i Ikalis \u00e5r 1796). Hos dem bodde ocks\u00e5 ges\u00e4llen Jonas Ek, flera l\u00e4rlingar och tv\u00e5 pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1842 i november<\/strong> hyrde guldsmeden Hellgren ut sin verkstad \u00e5t ges\u00e4llerna Carl Gustaf Hagelberg och Johan Lindroos<\/a>. Hellgren dog sedan i december samma \u00e5r och hans \u00e4nka Fredrika Sofia flyttade \u00e5r 1847 till Suodenniemi. F\u00f6re det s\u00e5lde \u00e4nkan g\u00e5rden \u00e5t tullkontorsskrivaren August Levonius (1819-1851), som var f\u00f6dd i Brahestad men dog i Kristinestad.<\/p>\n

Redan \u00e5r 1846 s\u00e5lde Levonius tomten nr 157 och byggnaderna \u00e5t handlanden Johan Reinhold Sandberg. Denna var f\u00f6dd \u00e5r 1815 i Tavastehus och han var gift med Augusta (f.Sundman i Eken\u00e4s \u00e5r 1822-d\u00f6d i Kristinestad i april 1856).<\/p>\n

P\u00e5 1850-talet<\/strong> f\u00f6rv\u00e4rvade handlanden Sandberg ocks\u00e5 granntomten nr 156. Under Krimkriget var Sandberg i bolag med apotekaren Jurvelius och hj\u00e4lpte de ryska soldaterna i kriget mot engelsm\u00e4nnen. Den ryska kejsaren tackade dessa m\u00e4n f\u00f6r deras hj\u00e4lp p\u00e5 v\u00e5ren 1856. De hade bland annat l\u00e5tit inr\u00e4tta ett sjukhus med 40 sjuks\u00e4ngar i det gamla tegelbruket p\u00e5 \u00f6stra sidan, de skulle ha gett 3 000 patroner till 140 frivilliga som skulle f\u00f6rsvara staden och de hade uppl\u00e5tit kvarter f\u00f6r b\u00e5de underbef\u00e4l och manskap. Sandberg skulle sj\u00e4lvmant ha uppl\u00e5tit ett stall f\u00f6r 80 h\u00e4star men b\u00e5da visade v\u00e4lvilja och ett v\u00e4nligt bem\u00f6tande mot de ryska trupperna.<\/p>\n

Under tiden i Kristinestad fick paret Sandberg en son Axel, som var f\u00f6dd \u00e5r 1846. Efter det fick de tre d\u00f6ttrar och av n\u00e5gon orsak dog de alla \u00e5r 1850-51, inom loppet av n\u00e5gra m\u00e5nader.<\/p>\n

Omkring \u00e5r 1866<\/strong> gjorde handlande Sandberg konkurs och tomten nr 157 \u00f6vertogs d\u00e5 av handlande Petter Johan Barkman, som ocks\u00e5 \u00e4gde tomten och g\u00e5rden Kyrkogatan 4 i n\u00e4rheten. Denna g\u00e5rd hade han k\u00f6pt s\u00e5 sent som den 30 mars 1865. I g\u00e5rden bodde hans mor Maria, en syster som ocks\u00e5 hette Maria och n\u00e5gra utomst\u00e5ende hyresg\u00e4ster.<\/p>\n

\u00c5r 1868, den 25 oktober<\/strong> f\u00f6rst\u00f6rdes alla byggnader p\u00e5 tomt nr 157 i en brand. Trots unders\u00f6kningar kunde n\u00e5gon brandorsak inte hittas men det blev klart att den hade b\u00f6rjat p\u00e5 verandan. Branden spred sig ocks\u00e5 till granntomterna och p\u00e5 granntomterna 156 och158 f\u00f6rst\u00f6rdes alla byggnader. Dessutom f\u00f6rst\u00f6rdes alla uthus p\u00e5 Barkmans andra tomt p\u00e5 Kyrkogatan 4<\/a>, liksom alla uthus p\u00e5 Hasselblatts tomt p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15<\/a>.<\/p>\n

P\u00e5 1870-talet<\/strong> l\u00f6ste staden in b\u00e5da tomterna 157 och 158 och kunde efter det f\u00f6rstora R\u00e5dhusparken \u00e4nda ned till V\u00e4stra L\u00e5nggatan.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 tomten nr 157 fanns det ett stort bostadshus byggt i vinkel med en ink\u00f6rsport mot V\u00e4stra L\u00e5nggatan. Det var p\u00e5 verandan till detta hus som branden fick sin b\u00f6rjan \u00e5r 1868 och alla byggnader f\u00f6rst\u00f6rdes.<\/figcaption><\/figure>\n
Tomt nr 158.<\/strong><\/h5>\n

Den h\u00e4r tomten fanns upptagen p\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 och den hade d\u00e5 nummer 18 i det tredje kvarteret. Den var bebyggd och \u00e4gdes d\u00e5 av Michel Backman.<\/p>\n

D\u00e5 stadsplanen 1825 togs i bruk hade tomten nr 18 delats och hade d\u00e5 f\u00e5tt numrorna 157 och 158.<\/p>\n

P\u00e5 tomten 158 hade det uppf\u00f6rts en huvudbyggnad \u00e5r 1807, som blev tillbyggd 1831 och var 20 m l\u00e5ng.<\/p>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes hela tomten nr 158 av \u00e4nkan Eva Parman (1774-1852).<\/p>\n

\u00c5r 1837, den 1 juni<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Eva Parman g\u00e5rden \u00e5t sin son, Carl Johan Parman (1808-1862).<\/p>\n

F\u00f6ljande dag, allts\u00e5 den 2 juni<\/strong> gjorde Carl Johan Parman en bytesaff\u00e4r med r\u00e5dmans\u00e4nkan Rebecka Holmstr\u00f6m (1788-1866), som d\u00e5 \u00e4gde den Parmanska g\u00e5rden<\/a> p\u00e5 Strandgatan 55.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes tomt nr 158 och g\u00e5rden av Rebecka Holmstr\u00f6m, som var \u00e4nka efter r\u00e5dmannen Nils Holmstr\u00f6m (1770-1824). Hon bodde med sin dotter Elisabeth och tv\u00e5 pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1866<\/strong> avled r\u00e5dmans\u00e4nkan Holmstr\u00f6m, men redan f\u00f6re det hade navigationsl\u00e4raren Mattsson och hustrun Helena flyttat dit, men troligtvis k\u00f6pte de inte byggnaden.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 158 och alla byggnader av m\u00e5larm\u00e4staren Josef Niss\u00e9n och hans hustru Henrika och de hade tre mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1868, den 25 oktober<\/strong> f\u00f6rst\u00f6rdes alla byggnader p\u00e5 tomt nr 158 i en brand. Trots unders\u00f6kningar kunde n\u00e5gon brandorsak inte hittas men det blev klart att den hade b\u00f6rjat ute p\u00e5 verandan i Petter Johan Barkmans g\u00e5rd nr 157, d\u00e4r alla byggnader ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00f6rdes. Branden spred sig ocks\u00e5 till granntomterna och p\u00e5 granntomten 156 f\u00f6rst\u00f6rdes alla byggnader. Dessutom f\u00f6rst\u00f6rdes alla uthus p\u00e5 Barkmans andra tomt p\u00e5 Kyrkogatan 4, liksom alla uthus p\u00e5 Hasselblatts tomt p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15. P\u00e5 flera andra tomter skadades ocks\u00e5 byggnaderna.<\/p>\n

Byggnaderna uppf\u00f6rdes inte igen och i slutet av 1870-talet inl\u00f6ste staden tomten och kunde efter det f\u00f6rstora R\u00e5dhusparken \u00f6sterut \u00e4nda till V\u00e4stra L\u00e5nggatan.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 tomt nr 158 p\u00e5 den norra sidan fanns det flera byggnader och de f\u00f6rst\u00f6rdes alla i branden 1868.<\/figcaption><\/figure>\n
Tomt nr 159.<\/strong><\/h5>\n

Den h\u00e4r tomten fanns upptagen p\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 och den hade d\u00e5 nummer 21 i det tredje kvarteret. Den var obebyggd och \u00e4gdes d\u00e5 av \u201dRika Bergen\u201d, allts\u00e5 Hans Berg. Han bodde sj\u00e4lv i sin g\u00e5rd vid R\u00e5dstuvutorget.<\/p>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes den bebyggda tomten nr 159 av apotekar\u00e4nkan Magdalena Rudqvist (1753 i Stockholm-1838 i Kristinestad). Hon var \u00e4nka efter stadens f\u00f6rsta apotekare Adam Rudqvist (1753-1794), som var f\u00f6dd i Karlstad i Sverige.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> hade tomten nr 159 och g\u00e5rden \u00f6vertagits av skr\u00e4ddare\u00e4nkan Anna Askl\u00f6f (f. i Kask\u00f6 \u00e5r 1808). Hon var \u00e4nka efter skr\u00e4ddaren Matts Askl\u00f6f (1802-1839), som var f\u00f6dd i \u00c5bo. Med henne bodde sonen Frans Viktor, som var f\u00f6dd 1838 och hos dem bodde flera skr\u00e4ddarl\u00e4rlingar.<\/p>\n

\u00c5r 1841<\/strong> \u00f6vertogs g\u00e5rden av sadelmakaren Carl Fredrik S\u00f6derlund, som var f\u00f6dd \u00e5r 1813 i St. Petersburg. Han var gift med Maria Elisabeth Nyholm (f.1806) fr\u00e5n Helsingfors, som hade barn fr\u00e5n ett tidigare gifte.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> hade g\u00e5rden \u00f6vertagits av skr\u00e4ddaren Johan Christian Gr\u00f6nlund (f.1818) som hade hustrun fr\u00e5n Kask\u00f6.<\/p>\n

Inom n\u00e5got \u00e5r \u00f6vertog staden den h\u00e4r tomten, f\u00f6r att ge mera utrymme och synlighet f\u00f6r det r\u00e5dhus, som h\u00f6ll p\u00e5 att uppf\u00f6ras i n\u00e4rheten.<\/p>\n

Efter att staden \u00f6vertog den h\u00e4r tomten, s\u00e5 anv\u00e4ndes den som en del av R\u00e5dhustorget eller R\u00e5dhusskv\u00e4ren, som den ocks\u00e5 kallades.<\/p>\n

\"\"
Tomten nr 159 p\u00e5 den norra sidan hade tv\u00e5 boningshus och ett litet uthus, som var placerade enligt denna ritning.<\/figcaption><\/figure>\n
Tomt nr 160.<\/strong><\/h5>\n

Den h\u00e4r tomten fanns upptagen p\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 och den hade d\u00e5 nummer 22 i det tredje kvarteret. Den var bebyggd och \u00e4gdes d\u00e5 av Henrich \u00c5kervall, som dog \u00e5r 1759.<\/p>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten som d\u00e5 var obebyggd av \u00e4nkan Brita Sundman (1778-1864). Hon var \u00e4nka efter Johan Eric Sundman (1776-1820) och bodde p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 16.<\/p>\n

Omkring 1850<\/strong> \u00f6vertog staden den h\u00e4r obebyggda tomten och fick d\u00e5 mera utrymme runt det nya r\u00e5dhuset som byggdes i n\u00e4rheten. Efter att staden \u00f6vertog den h\u00e4r tomten, s\u00e5 anv\u00e4ndes den som en del av R\u00e5dhustorget eller R\u00e5dhusskv\u00e4ren, som den ocks\u00e5 kallades.<\/p>\n

I dag \u00e4r R\u00e5dhusparken omkring 6\u00a0300 m\u00b2 stor med R\u00e5dhusgatan inber\u00e4knad.<\/p>\n

Tomter som inl\u00f6stes f\u00f6r det nya r\u00e5dhuset:<\/strong><\/h2>\n

D\u00e5 staden i mitten av 1800-talet skulle bygga sitt nya r\u00e5dhus, s\u00e5 best\u00e4mdes det att det skulle flyttas till den \u00f6stra sluttningen p\u00e5 Kyrkoberget. F\u00f6r sj\u00e4lva bygget l\u00f6ste staden in tre tomter p\u00e5 v\u00e4stra sidan av Staketgatan:<\/p>\n

Tomt nr 122.<\/strong><\/h5>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r smala tomten av arbetaren Salomon Kynelius (1878-1843), som var f\u00f6dd i Kauhajoki och han var gift med Lisa Lovisa<\/u> Kynelius (1773-1851) och hos dem bodde vanligtvis n\u00e5gon hyresg\u00e4st.<\/p>\n

\u00c5r 1836<\/strong> \u00f6vertogs tomten av f\u00e4rgaren Erik Ekberg, men han bodde inte sj\u00e4lv d\u00e4r utan han bodde p\u00e5 Strandgatan 22. P\u00e5 hyra bodde f\u00e4rgaren Carl Palm\u00e9n (1793-1853), som var f\u00f6dd i Kauvatsa. Han hade \u00e5r 1820 gift sig med Wendla Zidbeck (1791-1873), som var f\u00f6dd i Somero. Fattighjonet Lovisa Kynelius fick bo kvar tills hon dog \u00e5r 1851.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1850-talet l\u00f6ste staden in hela tomten, f\u00f6r att d\u00e4r kunna bygga det nya r\u00e5dhuset.<\/p>\n

Tomt nr 123.<\/strong><\/h5>\n

\u00c5r 1830<\/strong> var tomten nr 123 delad och den ena halvan \u00e4gdes av sj\u00f6mannen Jacob Gr\u00f6nlund och den andra halvan av timmermannen Henrik Sj\u00f6gren, som var f\u00f6dd 1790 i Stor\u00e5 och flyttade 1814 till staden via B\u00f6tom.<\/p>\n

\u00c5r 1835<\/strong> hade stadstj\u00e4narehustrun Anna Ramstr\u00f6m \u00f6vertagit sj\u00f6man Gr\u00f6nlunds tomthalva. Anna Ramstr\u00f6m (f. Stenlund \u00e5r 1802 i Kask\u00f6) och hennes man, stadstj\u00e4naren Gustaf Ramstr\u00f6m (f.1799 i Raumo) hade en tid p\u00e5 1820-talet bott p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 61 f\u00f6re de flyttade till V\u00e4stra L\u00e5nggatan 37 och \u00e5r 1835 flyttade de allts\u00e5 till den h\u00e4r tomten p\u00e5 Kyrkbergets \u00f6stra sluttning.<\/p>\n

Den andra halvan \u00e4gdes av timmermannen Henrik Sj\u00f6gren, som var gift med en Anna (1783-1845). \u00c4nklingen Henrik gifte sedan om sig med Margareta, som var f\u00f6dd 1815 i N\u00e4rpes.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> hade tomten delats, s\u00e5 att den nu hade 3 delar. Den ena halvan \u00e4gdes av timmermannen Henrik Sj\u00f6gren medan den andra halvan delades av Anna Ramstr\u00f6m och den nya \u00e4garen sj\u00f6mannen Johan Forsstr\u00f6m, som var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1810. Johan var gift med Brita Lena<\/u> Johansdotter, som var f\u00f6dd i Tj\u00f6ck \u00e5r 1810. De hade \u00e5tminstone tre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes halva tomten av timmermannen Henrik Sj\u00f6gren, som nu bodde med hustrun Margret, som var f\u00f6dd \u00e5r 1815 i N\u00e4rpes men som flyttade till staden 1837. P\u00e5 hyra bodde timmermansd\u00f6ttrarna Maria Lindberg och Christina. Brandvakten Josef L\u00e5ngfors bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden.<\/p>\n

Den andra halvan var ocks\u00e5 delad och den delen \u00e4gdes av stadsm\u00e4taren Eric Lagerstr\u00f6m, som var f\u00f6dd i N\u00e4rpes 1811 men flyttade till staden 1836. Han var gift med Maria Elisabeth Eriksdotter, som var f\u00f6dd i N\u00e4rpes 1913. Hon kallades Maja Lisa och hade flyttat till staden 1834 och de hade \u00e5tminstone 4 barn. Den h\u00e4r tiden bodde sj\u00f6mannen Johan Henrik Sahlgren p\u00e5 hyra i g\u00e5rden. Han var f\u00f6dd i Stor\u00e5 1819 men flyttade 1841 till staden. Han var gift med Anna Lisa, som var f\u00f6rr i Korsn\u00e4s \u00e5r 1813 men som flyttade till staden 1841.<\/p>\n

Den andra halvan \u00e4gdes av sj\u00f6manshustrun Lena Forsstr\u00f6m, vars man Johan Fredrik \u00e5r 1844 hade rymt till ok\u00e4nd ort.<\/p>\n

\u00c5r 1853<\/strong> hade tomten igen f\u00e5tt ny \u00e4gare. Den ena delen \u00e4gdes av sj\u00f6manshustrun Lena Forsstr\u00f6m, den andra av timmermannen Henrik Sj\u00f6gren med hustrun Greta. Den sista delen \u00e4gdes nu av arbetaren Jacob Eklund, som ocks\u00e5 bodde d\u00e4r. P\u00e5 hyra hos honom bodde smeden Gustaf Sundblom med hustrun Fredrika och fiskaren Petter R\u00f6nnholm med hustrun, som ocks\u00e5 hette Greta.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> hade staden l\u00f6st in den st\u00f6rre delen av tomt nr 123, f\u00f6r att anv\u00e4ndas som g\u00e5rdsplan f\u00f6r nya r\u00e5dhuset. P\u00e5 den mindre delen av tomten bodde sedan timmermannen Henrik Sj\u00f6gren med hustrun Greta och arbetskarlen Johan Eklund med hustrun Sofia.<\/p>\n

Omkring 1860<\/strong> hade staden l\u00f6st in ocks\u00e5 timmermannen Sj\u00f6grens del av tomten. Den sista fj\u00e4rdedelen av tomten \u00e4gdes d\u00e5 av arbetskarlen Jacob Eklund och hustrun Sofia.<\/p>\n

Tomt nr 161.<\/strong><\/h5>\n

P\u00e5 den h\u00e4r tomten p\u00e5 den v\u00e4stra sidan av Staketgatan fanns en byggnad, troligen uppf\u00f6rd i b\u00f6rjan av 1800-talet av skepparen Josef H\u00e4ggqvist (1801-1836). Han var f\u00f6dd i staden och var son till Josef H\u00e4ggqvist (1770-1809) och Beata Magdalena (f. Backman 1769-1830). Han var gift med Catharina Sofia (1801-1857), ocks\u00e5 fr\u00e5n Kristinestad.<\/p>\n

Omkring 1834 \u00f6vertogs den h\u00e4r tomten och g\u00e5rden av fiskaren Gabriel \u00d6str\u00f6m, som bodde med hustrun Anna Cajsa och de hade ocks\u00e5 flera hyresg\u00e4ster. Gabriel \u00d6str\u00f6m hade tidigare bott i g\u00e5rden Strandgatan 54<\/a>, men denna s\u00e5lde han nu \u00e5t skepparen Josef H\u00e4ggqvist. Med andra ord s\u00e5 bytte de g\u00e5rdar med varandra.<\/p>\n

Redan efter n\u00e5gra \u00e5r s\u00e5lde fiskaren Gabriel \u00d6str\u00f6m g\u00e5rden \u00e5t repslagaren Anders \u00c5kerberg, som var f\u00f6dd i Jakobstad \u00e5r 1814. Denna hade sitt repslageri bredvid nuvarande l\u00e5gstadieskolan<\/a>. Han var gift med Lovisa, som var fr\u00e5n Sverige.<\/p>\n

Repslagaren \u00c5kerberg bodde h\u00e4r med sin stora familj \u00e4nda till staden l\u00f6ste in den i b\u00f6rjan av 1850-talet och han flyttade d\u00e5 till g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 11<\/a>, som han k\u00f6pte av handlande G. W. Lindqvist.<\/p>\n

I dag<\/strong> \u00e4r r\u00e5dhusets tomt 3 200 m\u00b2 stor och f\u00f6rutom sj\u00e4lva byggnaden, s\u00e5 finns p\u00e5 dess norra sida ett gravhus av sten. Det anv\u00e4ndas f\u00f6rr som f\u00f6rvaringsutrymme av avlidna personer, som hade d\u00f6tt under vintern och kunde begravas f\u00f6rst p\u00e5 v\u00e5ren, d\u00e5 tj\u00e4len g\u00e5tt ur marken.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1856 kunde det nya r\u00e5dhuset tas i bruk och f\u00f6ljande \u00e5r ritades den h\u00e4r korrigerade planteckningen, som visar hur r\u00e5dhuset placerades och hur stor R\u00e5dhusparken var vid denna tid.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla kyrkb\u00f6cker, lagfarter, mantalsl\u00e4ngder och f\u00f6rs\u00e4kringsbrev. N\u00e4r staden grundades \u00e5r 1649, s\u00e5 planerades det inte in n\u00e5gra parker p\u00e5 sj\u00e4lva stadsomr\u00e5det. D\u00e4remot s\u00e5 v\u00e4xte det fram en stor park Forts\u00e4tt l\u00e4sa R\u00e5dhusparkens historia<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":22870,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-27217","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27217","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=27217"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27217\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29716,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27217\/revisions\/29716"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22870"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=27217"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}