{"id":27153,"date":"2023-09-01T17:03:56","date_gmt":"2023-09-01T14:03:56","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=27153"},"modified":"2025-06-17T07:59:45","modified_gmt":"2025-06-17T04:59:45","slug":"nordlunds-gard-pa-strandgatan-32","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=27153","title":{"rendered":"Nordlundska g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 32"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den f\u00f6rsta delen av den h\u00e4r byggnaden p\u00e5 Strandgatan 32 uppf\u00f6rdes av staden Kristinestad \u00e5r 1819 och d\u00e4r inrymdes stadens tullkammare och bostad f\u00f6r \u00f6verstel\u00f6jtnanten och tullf\u00f6rvaltaren Carl Johan Barck. G\u00e5rden byggdes till \u00e5r 1842, s\u00e5 att den d\u00e5 fick sitt nuvarande utseende och tillbyggnaden gjordes av Stadens Enskilda Handels Cassa. Byggnaden har haft flera olika namn men enligt intendent Calle Sj\u00f6blom, s\u00e5 heter den \u201dNordlundska g\u00e5rden\u201d. Fotot \u00e4r taget fr\u00e5n sydv\u00e4st sommaren 2023.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsprotokoll, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp och flera kristinestadsbor har hj\u00e4lpt till.<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h2>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna p\u00e5 denna tomt, s\u00e5 skall du kolla i f\u00f6rs\u00e4kringsbreven, som du hittar H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om Charles Uno Nordlund, som bodde i g\u00e5rden i slutet av 1800-talet, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h2>\n

\u00c5r 1751 <\/strong>skulle borgm\u00e4staren Nils Wetterblad ha \u00e4gt och bott p\u00e5 den h\u00e4r tomten, som ligger nedanf\u00f6r Strandgatan. Han var f\u00f6dd i Gamlakarleby \u00e5r 1715 och var stadens borgm\u00e4stare under \u00e5ren 1744-1767. Sedan dess har tomten tidvis varit obebodd och d\u00e4remellan fanns d\u00e4r kortvariga boenden.<\/p>\n

\"\"
Del av stadsplanen fr\u00e5n 1751 d\u00e4r tomten har nr 1 i det fj\u00e4rde kvarteret.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1815<\/strong> var tomten obebodd men under \u00e5r 1819<\/strong> uppf\u00f6rde staden den s\u00f6dra delen av g\u00e5rden och f\u00f6ljande \u00e5r kunde tullf\u00f6rvaltaren flytta in och ta den i anv\u00e4ndning.<\/p>\n

\u00c5r 1823<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomt nr 169 av staden och d\u00e4r bodde \u00f6verstel\u00f6jtnanten och tullf\u00f6rvaltaren Carl Johan Barck (f.1766 i Pojo-1844 i Lovisa), som bodde med hustrun Gustafva Maria, f\u00f6dd Gadding i Itis \u00e5r 1780 och d\u00f6ttrarna Sofia och Albertina. Hos dem bodde ocks\u00e5 pigorna Lena och Christina.<\/p>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomt nr 169 av staden och d\u00e4r bodde \u00f6verstel\u00f6jtnanten och tullf\u00f6rvaltaren Carl Johan Barck, med hustrun Gustafva Maria och dottern Maria. Hos dem bodde kontoinskrivaren Johan Dan\u00e9r, dr\u00e4ngen Johan, jungfrun Christina och pigorna Anna och Maria. Familjen flyttade bort fr\u00e5n staden \u00e5r 1839.<\/p>\n

\"\"
Del av stadsplanen fr\u00e5n 1825, som togs i bruk 1830, d\u00e4r tomten har f\u00e5tt nummer 169.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomt nr 169 av staden och d\u00e4r bodde den nya tullf\u00f6rvaltaren och stabskaptenen Johan <\/u>Wilhelm Sahlberg (1799 i Kalanti-1868 i Raisio). Denne kom till Kristinestad via Kask\u00f6 \u00e5r 1839. Han var gift med Catharina Carolina <\/u>Sundman (1820-1909) och de hade 7 barn varav tre var f\u00f6dda i Kristinestad under \u00e5ren 1841-1843. Hos dem bodde ocks\u00e5 hush\u00e5llerskan Greta Sundstedt och pigan Maria. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 kontorsskrivaren Johan Henrik Rosenstr\u00f6m (f.1815).<\/p>\n

\u00c5r 1842<\/strong> byggdes g\u00e5rden till i den norra \u00e4ndan, s\u00e5 att den d\u00e5 fick den l\u00e4ngd som den fortfarande har. Av n\u00e5gon orsak gjordes tillbyggnaden av Stadens Enskilda Handels Cassa och gjordes s\u00e4kerligen p\u00e5 grund av Sahlbergs stora familj. Detta \u00e5r hade Sahlbergs ocks\u00e5 en fosterson Alexander och en dr\u00e4ng som hette David. Gustafva Holmdahl var nu deras hush\u00e5llerska och de hade ocks\u00e5 pigorna Susanna och Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av staden och d\u00e4r bodde tullf\u00f6rvaltaren Johan W. Sahlberg och hans hustru Carolina. Hos dem bodde flera dr\u00e4ngar och pigor och ocks\u00e5 en barnpiga. I slutet av \u00e5ret flyttade familjen Sahlberg till N\u00e5dendal<\/p>\n

\u00c5r 1846<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av staden och d\u00e4r bodde den nya tullf\u00f6rvaltaren Adolf Wittfooth (1810 i Taivassalo \u2013 1875 i Kristinestad). Hans sl\u00e4kt kom fr\u00e5n Tyskland och han var ogift och hos honom bodde en dr\u00e4ng, hush\u00e5llerskan Fredrica Forsman och betj\u00e4nten August Holmberg. Wittfoth anv\u00e4nde m\u00e5nga titlar, d\u00e5 han var tullf\u00f6rvaltare, senatskanslist, h\u00e4radsh\u00f6vding, riddare och kollegieassessor. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 en kontorsskrivare och efter 1846 bodde Erik Herman Lind d\u00e4r. Han var f\u00f6dd p\u00e5 F\u00f6gl\u00f6 \u00e5r 1813 och dog i staden 1854. D\u00e5 bodde ocks\u00e5 hans mor, Stina Eriksdotter Lind (f.1789) d\u00e4r med dottern Josefina Maria (f.1825).<\/p>\n

\"\"
Adolf Wittfooth. Fotot fr\u00e5n Geni.com.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av staden och d\u00e4r bodde och verkade tullf\u00f6rvaltaren Adolf Wittfooth och hos honom bodde hela tiden en hush\u00e5llerska, en dr\u00e4ng och en piga. Till exempel \u00e5r 1868 var Nina Forsman hans hush\u00e5llerska, Petter Sar\u00e9n hans dr\u00e4ng och pigan hette Fredrika. \u00c5r 1873 var Wilhelm Mattila dr\u00e4ng och pigan hette Fredrika J\u00e4rf.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> avled Adolf Wittfooth och staden flyttade efter det tullkammaren till Packhustorget.<\/p>\n

\u00c5r 1877, den 30 januari<\/strong> s\u00e5lde staden enligt fullm\u00e4ktiges beslut den tidigare tullkammaren med bostad och uthus p\u00e5 en allm\u00e4n, frivillig auktion. Den var utlyst i stadens kyrka och genom utringning i gath\u00f6rnen och h\u00f6gsta, godk\u00e4nda budet gavs av provinciall\u00e4karen Adolf Leopold Lins\u00e9n. Genom sitt ombud Carl Emil Carlstr\u00f6m bj\u00f6d han j\u00e4mnt 10 000 finska mark. Summan inbetalades till auktionskammaren f\u00f6ljande dag och efter gjord tomtm\u00e4tning kunde han f\u00e5 lagfart p\u00e5 den ink\u00f6pta tomten. Doktor Lins\u00e9n var f\u00f6dd i \u00c5bo men flyttade till Kristinestad via Alavo omkring \u00e5r 1870 och hade d\u00e5 med sig tv\u00e5 barn och i Kristinestad f\u00f6ddes sedan tv\u00e5 till.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> hade ju g\u00e5rden \u00f6vertagits av provinciall\u00e4karen, medicine- och kirurgiedoktorn Adolf L. Lins\u00e9n (1830-1881) och hans hustru Mathilda (1842-1915) och de hade 4 mindre barn. Hos dem bodde pigorna Beata Kuujoki (f.1854), Mina Agn\u00e4s (f.1856) och Maria M\u00f6ller (f.1857).<\/p>\n

\u00c5r 1881, i februari <\/strong>avled doktorn Lins\u00e9n och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Mathilda. Doktor Lins\u00e9n hade f\u00f6rresten en son, som hette John och han var en av f\u00f6rgrundsgestalterna i Voimaf\u00f6rbundet<\/a> och under \u00e5ren 1898-1905 var han chefredakt\u00f6r f\u00f6r Bj\u00f6rneborgs Tidning<\/a>.<\/p>\n

\u00c5r 1882 i januari<\/strong> s\u00e5lde l\u00e4karen Lins\u00e9ns \u00e4nka Mathilda g\u00e5rden \u00e5t r\u00e5dmannen Charles Uno Nordlund (1851-1896). Han var f\u00f6dd i Kask\u00f6 och flyttade till staden via Jalasj\u00e4rvi \u00e5r 1875. I Jalasj\u00e4rvi \u00e4gde han en g\u00e5rd, d\u00e4r han hade bedrivit handel och denna bj\u00f6d han ut i tidningarna flera g\u00e5nger f\u00f6re han fick den s\u00e5ld. Han hade i december 1874 \u00a0gift sig med Augusta H\u00e4ggblad (1850-1919) fr\u00e5n Kristinestad. \u00c5r 1882 fick de dottern Eva Agneta och \u00e5r 1888 dottern Ebba. F\u00f6r att finansiera k\u00f6pet l\u00e5nade Nordlund pengar av stadens Kyrkonybyggnadskassa och Otto Idman och Otto Holm gick i borgen f\u00f6r l\u00e5net.<\/p>\n

Under den f\u00f6rsta tiden i staden bodde familjen Nordlund i g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 46 och han arbetade som handelsbitr\u00e4de men startade snart en egen aff\u00e4rsr\u00f6relse i den g\u00e5rden. Han hade \u00e5r 1879 byggt ett br\u00e4nnvinsbr\u00e4nneri i dr\u00e4ngstugan p\u00e5 Strandgatan 46, d\u00e4r han destillerade br\u00e4nnvin till \u00e4dlare drycker.<\/p>\n

\u00c5r 1883<\/strong> uppf\u00f6rde handlanden Nordlund en byggnad nere vid stranden, som inrymde en destillationsfabrik f\u00f6r finare spritdrycker. Byggnaden var 12 meter l\u00e5ng och 6 meter bred och d\u00e4r fanns tre rum, n\u00e4mligen ett bostadsrum, ett kallreningsrum och ett destillationsrum.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g bottenplanen ut n\u00e4r destillationsfabriken byggdes \u00e5r 1883.<\/figcaption><\/figure>\n

Det h\u00e4r \u00e5ret installerade C. U. Nordlund elektriska ledningar fr\u00e5n r\u00e5dhusets brandvakt till frivilliga brandk\u00e5rens chefer. Brandvakten kunde d\u00e5 snabbt signalera \u00e5t dessa vid en intr\u00e4ffad eldsv\u00e5da. Det var f\u00f6rresten samma Nordlund som \u00e5r 1879 tog initiativ till att grunda denna stads frivilliga brandk\u00e5r och han blev genast utsedd till dess k\u00e5rchef.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 169 av handlanden och r\u00e5dmannen Charles Uno Nordlund och hans hustru Augusta. Lilla dottern Eva bodde hos dem och det gjorde f\u00f6rs\u00e4ljerskan Ida N\u00f6jman (f.1860) ocks\u00e5, liksom pigan Sofia Andtfolk (f.1858) och dr\u00e4ngen Johannes Pihlaja (f.1865).<\/p>\n

Den 20 maj detta \u00e5r kunde Vasabladet rapportera att C. U. Nordlund t\u00e4nker bygga upp ett telefonn\u00e4t i staden. Den f\u00f6rsta telefonen hade han satt han upp i sitt eget hem redan 1878 och f\u00f6ljande \u00e5r mellan Wasa Aktiebanks kontor vid torget och Alfred Carlstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 36. Nordlund hade centralen i sitt hem p\u00e5 Strandgatan 32. Efter Charles Unos d\u00f6d \u00e5r 1896 fortsatte \u00e4nkan Augusta att driva och sk\u00f6ta om centralen och telefonn\u00e4tet och hon till och med k\u00f6pte in Kask\u00f6s telefonn\u00e4t f\u00f6ljande \u00e5r. De st\u00e4ndiga st\u00f6lderna av telefontr\u00e5darna och vandalism var ett st\u00e4ndigt orosmoment f\u00f6r Nordlund och \u00e5r 1898 lovade Augusta en penningbel\u00f6ning \u00e5t den som kunde ge upplysningar om st\u00f6lderna.<\/p>\n

\u00c5r 1887, den 17 oktober<\/strong>\u00a0bildade Charles Uno Nordlund ett bolag med grannen, handlanden Konrad Sundman. Bolaget fick namnet \u201dK. Sundmans Spritfabrik\u201d, och enligt deras anm\u00e4lan till magistraten bestod verksamheten av \u201den fabriksr\u00f6relse f\u00f6r tillverkning af utaf br\u00e4nnvin erh\u00e5llna spritdrycker, f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l teknisk som andra behov\u201d. Arbetsf\u00f6rdelningen mellan del\u00e4garna var klar och tydlig. Konrad Sundman skall sk\u00f6ta \u201dhuvudsakligen kapitalet\u201d han skall sk\u00f6ta om f\u00f6rs\u00e4ljningen av f\u00e4rdiga fabrikanter, bokf\u00f6ringen och korrespondensen. Nordlund d\u00e4remot skall sk\u00f6ta det praktiska med tillverkningen, som skall ske p\u00e5 hans tomt i byggnaden nere vid stranden, d\u00e4r Ossi Ylikoski sedan byggde sin K\u00f6ssin Halli. Nordlund skall ocks\u00e5 sk\u00f6ta om f\u00f6rs\u00e4ljningen vid fabriken och se till att det finns en h\u00e4st och en dr\u00e4ng tillg\u00e4nglig. Avtalet som bolagsm\u00e4nnen gjorde var inte g\u00e4llande tillsvidare utan var best\u00e4mt till 5 \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1887<\/strong> byggde C. U. Nordlund en telefonlinje fr\u00e5n Kristinestad, och som skulle kopplas ihop med Wasa Telefonf\u00f6renings central i Vasa.<\/p>\n

Omkring \u00e5ren 1888 \u2013 89<\/strong> skaffade m\u00e5ngsysslaren Nordlund n\u00e5gonting s\u00e5 ovanligt som elektriska gl\u00f6dlampor, som han till stadsbornas f\u00f6rtjusning placerades ute p\u00e5 verandan. Elektriciteten kom troligtvis fr\u00e5n en generator och det h\u00e4r h\u00e4nde 10-12 \u00e5r f\u00f6re AB Lumen startade sitt belysningsbolag \u00e5r 1900.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r var byggnaderna uppf\u00f6rda p\u00e5 den Nordlundska tomten nr 169 i b\u00f6rjan av 1890-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1894<\/strong> beg\u00e4rde Charles Uno Nordlund avsked fr\u00e5n uppdraget som r\u00e5dman, eftersom han hade blivit vald till kamrer f\u00f6r stadens dr\u00e4tselkammare.<\/p>\n

\u00c5r 1896 i september<\/strong> insjuknade Charles Uno i lunginflammation och efter endast n\u00e5gra dagar avled han, 46 \u00e5r gammal. G\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Augusta genom ett testamente. Hon bodde d\u00e5 i g\u00e5rden med sina d\u00f6ttrar och pigan Mina Rosenback (f.1870). \u00c4nkan Augusta hyrde d\u00e5 ut destillationsfabriken \u00e5t Konrad Sundman, som efter det ensam sk\u00f6tte om spritfabriken.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av r\u00e5dmans\u00e4nkan Augusta Nordlund, som bodde med tv\u00e5 d\u00f6ttrar och pigan Mina Rosenback.<\/p>\n

\u00c5r 1904<\/strong> visade det sig att Augusta Nordlund var sjuklig och hon blev d\u00e5 satt under f\u00f6rmynderskap. Tingsr\u00e4tten uts\u00e5g handlandena Emil Axelin och Bruno Wendelin till f\u00f6rmyndare.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av Augusta Nordlund, som bodde med d\u00f6ttrarna Eva och Ebba. P\u00e5 hyra bodde sjuksk\u00f6terskan Karin Mankki, som var f\u00f6dd \u00e5r 1852.<\/p>\n

\u00c5r 1909<\/strong> avsl\u00f6jades det att godem\u00e4nnen hade slarvat ordentligt i sk\u00f6tande av Augustas f\u00f6rvaltning och \u00e5tminstone Axelin ville avs\u00e4ga sig f\u00f6rmynderskapet. Detta godk\u00e4ndes inte eftersom missk\u00f6tseln inte kunde utredas. Det handlade om f\u00f6rsvunna v\u00e4rdepapper, ogrundade utbetalningar, oinkasserade hyror och mycket till. Tingsr\u00e4tten uts\u00e5g i april 1910 kontoristen Birger Blomqvist till hennes f\u00f6rmyndare, denne hade ett f\u00f6rh\u00e5llande med Augustas dotter Ebba. Han fick i uppdrag att reda ut Axelins oklara f\u00f6rehavanden. N\u00e5gra m\u00e5nader efter\u00e5t avsl\u00f6jades att Axelin hade betydligt st\u00f6rre bedr\u00e4gerier med Wasa Aktiebank och med Alfred Carlstr\u00f6m, s\u00e5 det Nordlundska bedr\u00e4geriet gick inte att utreda.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av Augusta Nordlund, som bodde med d\u00f6ttrarna Eva och Ebba. Hos dem bodde ocks\u00e5 pigan Hilma H\u00e4ggqvist (f.1877).<\/p>\n

\u00c5r 1911 i maj<\/strong> gifte sig Ebba Nordlund med disponenten Frans Birger<\/u> Blomqvist (1879-1934), som allts\u00e5 var mamma Augustas f\u00f6rmyndare. Birger var f\u00f6dd i Somero och de fick ocks\u00e5 gemensamma barn.<\/p>\n

\u00c5r 1913<\/strong> i samband med att j\u00e4rnv\u00e4gen drogs till \u00d6stra sidan, planerade staden f\u00f6r ett nytt bostadsomr\u00e5de mellan stationen och v\u00e4gen till Lappfj\u00e4rd. Nya tomter bj\u00f6ds ut p\u00e5 auktion och den f\u00f6rsta ropades in f\u00f6r 2 mark per m\u00b2 av r\u00e5dmans\u00e4nkan Augusta Nordlund, genom hennes godman, m\u00e5gen Birger Blomqvist.<\/p>\n

Birger, som tidigare hade innehaft stadens f\u00f6rsta biograf i T\u00f6ttermans g\u00e5rd vid torget<\/a>, p\u00e5b\u00f6rjade nu bygget av det st\u00e5tliga Kilpihuset p\u00e5 J\u00e4rnv\u00e4gsgatan 6. Redan i februari bj\u00f6d disponent Blomqvist ut trivsamma, h\u00e4lsosamma l\u00e4genheter med utsikt \u00f6ver hela hamnen. I april ans\u00f6kte Blomqvist att staden skulle ombes\u00f6rja en kloakledning fr\u00e5n det nya bostadsomr\u00e5det och den kunde kopplas till j\u00e4rnv\u00e4gsstationen redan befintliga r\u00f6r. Efter en h\u00e5rd diskussion godk\u00e4ndes f\u00f6rslaget och detta torde vara stadens f\u00f6rsta kloakledning.<\/p>\n

I december 1913 kunde de f\u00f6rsta hyresg\u00e4sterna flytta in i Kilpihuset och d\u00e4r \u00f6ppnade resandehemmet Metsola i slutet av \u00e5ret.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1913 uppf\u00f6rde \u00e4nkan Augusta Nordlund det f\u00f6rsta bostadshuset p\u00e5 \u00d6stra sidan och d\u00e4r fanns flera l\u00e4genheter f\u00f6r uthyrning. En del av virket togs fr\u00e5n hennes halvf\u00e4rdiga villabygge p\u00e5 Gransk\u00e4r. M\u00e5gen Birger Blomqvist stod f\u00f6r sj\u00e4lva byggandet. Platsen var v\u00e4l vald eftersom den nya j\u00e4rnv\u00e4gsstationen l\u00e5g i n\u00e4rheten, liksom den nya v\u00e4gdragningen till Lappfj\u00e4rd, som syns till v\u00e4nster i bild. Mannen med uniform i grinden till J\u00e4rnv\u00e4gsgatan ser ut att arbeta vid j\u00e4rnv\u00e4gen. Fotot fr\u00e5n SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

I december 1914<\/strong> meddelade Blomqvist att han t\u00e4nker flytta fr\u00e5n orten och att han vill bli befriad fr\u00e5n sitt uppdrag i stadsfullm\u00e4ktige och alla andra uppdrag. Flytten skedde inte genast utan det var f\u00f6rst i september 1918, som Birger, Ebba och deras son Lasse flyttade till \u00c5bo.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av r\u00e5dmans\u00e4nkan Augusta Nordlund och hos henne bodde dottern Eva. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 dottern Ebba, som var gift med Birger Blomqvist och hos dem bodde tv\u00e5 barn. Kontoristen Felix Holmlund (f.1885) bodde p\u00e5 hyra med hustrun och tv\u00e5 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1919 i december<\/strong> avled \u00e4nkan Augusta Nordlund och tomten och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av arvingarna Eva Nordlund och Ebba Blomqvist. Byggnaderna sattes genast till f\u00f6rs\u00e4ljning och den ombes\u00f6rjdes av Oskar August St\u00e5hle, som \u00e5r 1938 skulle gifta sig med \u00e4nkan Ebba Blomqvist, f\u00f6dd Nordlund. F\u00f6rs\u00e4ljningen lyckades inte vid f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00f6ket och inte vid det andra heller.<\/p>\n

Ebba och hennes man, disponenten Birger Blomqvist hade nu flyttat till \u00c5bo och d\u00e4rf\u00f6r fanns det flera hyresg\u00e4ster i byggnaden. Staden hade \u00f6vertagit telefoninr\u00e4ttningen och i g\u00e5rden bodde centralens f\u00f6rest\u00e5ndare Hj\u00f6rdis Ellfolk (f.1890) med sin man, poliskonstapel Oskar Ellfolk (f.1888). P\u00e5 hyra bodde modisterna Edith Lax (f.1893), Alma \u00d6sterberg (f.1888) och Ester Slotte (f.1896).<\/p>\n

\u00c5r 1920 i november<\/strong> f\u00f6rr\u00e4ttades arvsskifte efter Augusta Nordlund och d\u00e4r best\u00e4mdes att tomten och g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 32 skall \u00f6vertas av dottern Eva Nordlund, som var sjuklig och hade Oskar August St\u00e5hle som f\u00f6rmyndare. P\u00e5 hyra bodde handlanden K. L. Saari (f.1873), centralf\u00f6rest\u00e5ndaren Hj\u00f6rdis Ellfolk, vars man ser ut att ha emigrerat. P\u00e5 hyra bodde \u00e4nkan Wilhelmina Sj\u00f6gren (f.1870) och apotekar\u00e4nkan Kajsi Olin (f.1890, som bodde med 4 mindre barn och pigan Elsa Bj\u00f6rk.<\/p>\n

\u00c5r 1922, den 28 december<\/strong> gjorde Eva Nordlund ett hyreskontrakt med Kristinestads Telefoninr\u00e4ttning, som skulle hyra ett rum med tambur p\u00e5 5 \u00e5rs tid f\u00f6r telefoncentralen. \u00c5rshyran f\u00f6r detta rum ber\u00e4knades till 3 000 mark och med r\u00e4tt att anv\u00e4nda vindsrummen och magasin p\u00e5 g\u00e5rden. Telefoninr\u00e4ttningen hyrde ocks\u00e5 en bostad p\u00e5 3 rum och k\u00f6k f\u00f6r 4 200 mark per \u00e5r, allt tillsammans 7 200 mark. Det var redan f\u00f6re 1920 som staden hade \u00f6vertagit telefonn\u00e4tet och verksamheten av disponenten Blomqvist. Centralen fick r\u00e4tt att s\u00e4tta upp n\u00f6dv\u00e4ndiga telefonstolpar p\u00e5 g\u00e5rden och dra ledningar p\u00e5 huvudbyggnadens vind.<\/p>\n

\u00c5r 1927, i december<\/strong> gjorde Eva Nordlund, genom sin godman St\u00e5hle ett f\u00f6rnyat 5-\u00e5rigt hyresavtal med Kristinestads Telefoninr\u00e4ttning, d\u00e4r hon hyrde ut 3 rum f\u00f6r centralen och dess sk\u00f6tare.\u00a0 \u00c5rshyran h\u00f6jdes nu till 11 500 mark och i den ingick ett vedlider och ett magasin.<\/p>\n

P\u00e5 hyra bodde telefoncentralens f\u00f6rest\u00e5ndare Hj\u00f6rdis, som nu hade gift sig med handlanden Karl Leonard Saari. Denne var direkt\u00f6r p\u00e5 b\u00e5de stadens elbolag och telefonbolag. Efter en tid avsl\u00f6jade tidningen Syd-\u00d6sterbotten att det fanns oklara paragrafer i hyreskontraktet, som var of\u00f6rm\u00e5nliga f\u00f6r telefonbolagets \u00e4gare, staden Kristinestad men som gynnade telefonbolagets direkt\u00f6r Saari. Efter utredningar visade det sig att direkt\u00f6r Saari hade gjort ett f\u00f6rm\u00e5nligt hyreskontrakt f\u00f6r sig sj\u00e4lv och ett dyrare f\u00f6r stadens telefoninr\u00e4ttning.<\/p>\n

\u00c5r 1930, den 13 april<\/strong> avled Eva Nordlund och g\u00e5rden och all l\u00f6segendom \u00f6vertogs d\u00e5 av hennes syster Ebba Blomqvist i \u00c5bo. I juni samma \u00e5r skilde sig Ebba och Birger Blomqvist och i en \u00f6verenskommelse best\u00e4mdes det att Ebba f\u00e5r \u00f6verta alla Evas tillg\u00e5ngar medan Birger endast f\u00e5r beh\u00e5lla sina g\u00e5ngkl\u00e4der och lite m\u00f6bler i deras l\u00e4genhet i \u00c5bo.<\/p>\n

I mitten av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av fru Ebba Blomqvist och p\u00e5 hyra bodde kontoristen Gustav Appel (f.1899 i Lappfj\u00e4rd) med hustrun Fanny (f. Lassfolk i Vasa1900). Telefonmont\u00f6r August Skj\u00e4l (f.1899 i Korsholm) bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med hustrun Elin (f.1903 i Korsholm).<\/p>\n

\u00c5r 1937, den 2 mars<\/strong> utbr\u00f6t en h\u00e4ftig brand i uthusbyggnaderna p\u00e5 Ebba Blomqvists g\u00e5rd. Huvudbyggnaden med telefoncentralen var hotad men kunde med stor m\u00f6da r\u00e4ddas. Apotekets uthus p\u00e5 granntomten f\u00f6rst\u00f6rdes ocks\u00e5, eftersom de stod n\u00e4ra varandra.<\/p>\n

Branden b\u00f6rjade vid 5-tiden p\u00e5 morgonen och observerades f\u00f6rst av en person p\u00e5 \u00d6stra sidan. Denne sprang d\u00e5 \u00f6ver Stenbron och ringde p\u00e5 apotekets nattklocka. Apotekare Henrik Sandlund larmade sedan brandk\u00e5ren men klockan var 5.40 d\u00e5 brandk\u00e5ren anl\u00e4nde och uthusbyggnaderna stod d\u00e5 i ljusan l\u00e5ga. Brandsegel sattes genast upp f\u00f6r att skydda huvudbyggnaden men hettan var s\u00e5 stark att ocks\u00e5 brandseglen ant\u00e4ndes. \u201dBrandk\u00e5rens arbete f\u00f6rsv\u00e5rades bl.a. av den intensiva r\u00f6ken, och p\u00e5 l\u00e4sidan av brandplatsen var det flera som svimmade. N\u00e5got fall av verklig r\u00f6kf\u00f6rgiftning intr\u00e4ffade lyckligtvis inte\u201d skrev tidningen Syd-\u00d6sterbotten efter\u00e5t.<\/p>\n

F\u00f6rutom de b\u00e5da l\u00e5nga uthusen f\u00f6rst\u00f6rdes ocks\u00e5 den nedlagda spritfabriken vid strande. \u201dVidare kan n\u00e4mnas\u201d skrev Syd-\u00d6sterbotten \u201datt en gammal f\u00e4ll fr\u00e5n apotekare Sandlunds uthusl\u00e4nga av draget f\u00f6rdes h\u00f6gt upp i luften och hamnade p\u00e5 en brandsoldat ute p\u00e5 isen\u201d. Uthuset p\u00e5 Ebba Blomqvist g\u00e5rd var f\u00f6rs\u00e4krat och det var ocks\u00e5 telefoncentralens material, som f\u00f6rvarades d\u00e4r. Det gamla spritdestilleriet i en stockbyggnad var ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00e4krat. G\u00e5rdens hyresg\u00e4ster hade en del l\u00f6s\u00f6re i uthuset och de var of\u00f6rs\u00e4krade. Trots omfattande unders\u00f6kningar kunde n\u00e5gon brandorsak inte hittas.<\/p>\n

\u00c5r 1937<\/strong>, genast efter branden uppf\u00f6rdes det 3 nya byggnader p\u00e5 g\u00e5rden och dessa stod kvar \u00e4nda till 1983, d\u00e5 de revs.<\/p>\n

\"\"
Efter branden 1937 uppf\u00f6rdes det tre nya byggnader p\u00e5 tomten, n\u00e4mligen ett uthus, en boningsstuga och en tv\u00e4ttstuga. Denna ritning \u00e4r l\u00e5nad fr\u00e5n Kristinestads digitala arkiv \u2013 KrsDigiArc.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Denna ritning av det lilla bostadshuset, uppf\u00f6rt \u00e5r 1937 vid Skolgatan \u00e4r l\u00e5nad fr\u00e5n Kristinestads digitala arkiv \u2013 KrsDigiArc.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Denna ritning av det uthus som uppf\u00f6rdes \u00e5r 1937 \u00e4r l\u00e5nad fr\u00e5n Kristinestads digitala arkiv \u2013 KrsDigiArc.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Denna ritning av tv\u00e4ttstugan nere vid stranden, som uppf\u00f6rdes 1937 \u00e4r l\u00e5nad fr\u00e5n Kristinestads digitala arkiv \u2013 KrsDigiArc.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1939<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Ebba, som nyligen hade gift sig med f\u00f6re detta sj\u00f6kaptenen, \u00e4nklingen Oscar August St\u00e5hle (1864-1947). Denne hade tidigare varit gift med Maria Sundman (1857-1937) och hade med henne m\u00e5nga barn.<\/p>\n

P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde kontoristen Gustav Appel med hustru och en son. Redan i mars flyttade Appel med sin familj till Kyrkogatan 4<\/a>, som han hade k\u00f6pt av Erland Grankull. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 mont\u00f6ren August Skj\u00e4l med hustru och dotter.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av kaptenskan Ebba St\u00e5hle. Hon bodde inte d\u00e4r sj\u00e4lv utan hon bodde med sin man Oscar August i hans g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 43. Men p\u00e5 hyra bodde postf\u00f6rest\u00e5ndaren Karl Rafael Lilius (1887-1969), som var f\u00f6dd i Larsmo. Han blev student i Vasa \u00e5r 1909, fick postexamen 1914 studerade en tid i Ryssland och fick sedan tj\u00e4nst i Eken\u00e4s, Gamlakarleby, Jakobstad f\u00f6re han i december 1938 fick f\u00f6rest\u00e5ndartj\u00e4nst i Kristinestad. Han gick i pension i oktober 1954 Karl Rafael var gift med Agnes Wilhelmina Melander fr\u00e5n Helsingfors. Deras dotter, h\u00e4lsosystern Asl\u00f6g Ingeborg H\u00f6gbacka bodde ocks\u00e5 h\u00e4r och hon var f\u00f6dd 1913 i Nedervetil. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 lektorn Agnes Valborg Harriet Rosenlew-Hummelstedt, som var f\u00f6dd i Helsingfors \u00e5r 1908 och hos henne bodde sonen Christer Hummelstedt (f.1941). Hos dem bodde deras hush\u00e5llerska Taimi Koivisto, som var f\u00f6dd i Stor\u00e5 \u00e5r 1922.<\/p>\n

I mitten av 1950-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av kaptenskan Ebba St\u00e5hle, som nu var \u00e4nka efter att Oskar August hade avlidit \u00e5r 1947. Efter d\u00f6dsfallet flyttade hon tillbaka till sin g\u00e5rd. Den m\u00e5ng\u00e5riga hyresg\u00e4sten, telefonmont\u00f6ren August Skj\u00e4l hade nu flyttat till \u00d6stra L\u00e5nggatan 37 med hustru och sonen Stig-Erik. Aff\u00e4rsbitr\u00e4det Henrik Fridell, som var f\u00f6dd i S\u00e4rkisalo \u00e5r 1921 bodde p\u00e5 hyra med hustrun som var hemma fr\u00e5n Sideby. Representanten Erkki Anttila fr\u00e5n Kurikka bodde p\u00e5 hyra tillsammans med hustrun Kaisa, f\u00f6dd Per\u00e4 i Kurikka.<\/p>\n

I slutet av 1950-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av kaptens\u00e4nkan Ebba St\u00e5hle. Postf\u00f6rvaltaren Lilius har g\u00e5tt i pension och flyttat till Runar Lindedahls g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 52.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Ebba St\u00e5hle, som ocks\u00e5 bodde d\u00e4r. Representanten Henrik Fridell bodde d\u00e4r p\u00e5 hyra med hustrun och sonen. Arbetaren Ida Santala (f.1914) fr\u00e5n B\u00f6tom bodde p\u00e5 hyra en tid med sonen Pekka Olavi (f.1940), som var f\u00f6rs\u00e4ljare. Telefonmont\u00f6ren Heikki Kallio (f.1935) fr\u00e5n Stor\u00e5 bodde med hustru och son en tid p\u00e5 hyra, f\u00f6re de flyttade till Strandgatan 61.<\/p>\n

I mitten av 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av \u00e4nkan Ebba St\u00e5hle, som sj\u00e4lv hade flyttat till Sverige. Hyresg\u00e4sten Henrik Fridell hade nu flyttat bort med sin familj. Chauff\u00f6ren Reijo Koivunen (f.1938 i Teisko) bodde en tid p\u00e5 hyra med hustrun Airi Kyllikki (f. Haavisto i B\u00f6tom \u00e5r 1927) f\u00f6re de flyttade till Strandgatan 55. Chauff\u00f6ren V\u00e4in\u00f6 Rautolahto (f.1925 i Vasa) hade bott en tid p\u00e5 hyra med hustrun Helena Fredrika (f.Tuliniemi i Pihlajavesi \u00e5r 1923) och tv\u00e5 s\u00f6ner f\u00f6re de flyttade till Strandgatan 4 och sedan till Staketgatan 3. Flera andra hyresg\u00e4ster bodde i g\u00e5rden en kort tid.<\/p>\n

I slutet av 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Ebba St\u00e5hle, som bodde i Sverige. P\u00e5 hyra bodde arbetaren Mauno Tuomela (f.1928 i Teuva), som bodde med hustrun Ester Kilpi fr\u00e5n Ylistaro. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetaren Erkki Kohonen, som var fr\u00e5n Jaakkima och han bodde med hustrun Aune Helena (f.J\u00e4rvim\u00e4ki i B\u00f6tom \u00e5r 1914). Chauff\u00f6ren Lauri Ristam\u00e4ki fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd bodde en tid p\u00e5 hyra med hustrun Irja (f. Vainionp\u00e4\u00e4 i Stor\u00e5 \u00e5r 1939 f\u00f6re de flyttade till Sverige.<\/p>\n

\u00c5r 1975<\/strong> avled \u00e4nkan Ebba St\u00e5hle i en \u00e5lder av 86 \u00e5r. Efter hennes d\u00f6d torde ingen ha bott i hennes g\u00e5rd, som d\u00e5 var f\u00f6rfallen och i d\u00e5ligt skick.<\/p>\n

\u00c5r 1982<\/strong> k\u00f6pte aff\u00e4rsmannen Ossi Ylikoski den f\u00f6rfallna g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 32. Han delade d\u00e5 tomten p\u00e5 tv\u00e4ren, s\u00e5 att bostadshuset blev kvar p\u00e5 Strandgatan 32. P\u00e5 den \u00f6stra \u00e4ndan, som fick adressen Sj\u00f6gatan 33 fanns ett par gamla magasin som revs och \u00e5r 1983 uppf\u00f6rde han ett st\u00f6rre aff\u00e4rshus i h\u00f6rnet av Sj\u00f6gatan och Skolgatan, som kallades K\u00f6ssin-Halli. Ossi var f\u00f6dd i Stor\u00e5 och han var gift med Esko Jyllis dotter Anna-Liisa, f\u00f6dd i staden \u00e5r 1947. Han hade redan \u00e5r 1971 \u00f6ppnat en K\u00f6ssin-Halli i Laihela, d\u00e4r han ocks\u00e5 bodde. Ossi hade \u00f6ppnat sin f\u00f6rsta billigbutik i Kristinestad p\u00e5 \u00d6stra sidan i H\u00e4m\u00e4l\u00e4inens g\u00e5rd \u00e5r 1978 och efter en tid flyttade han aff\u00e4ren till det nuvarande Cornerhuset<\/a>.<\/p>\n

\u00c5r 1983, i augusti<\/strong> revs de b\u00e5da uthusen p\u00e5 tomten Sj\u00f6gatan 33 f\u00f6r att ge rum f\u00f6r det nya aff\u00e4rshuset i tv\u00e5 v\u00e5ningar, som ocks\u00e5 skulle rymma en R-kiosk, Harri Sj\u00f6bloms bar, Arja Hyyti\u00e4s fysikaliska institut och utrymme f\u00f6r naprapaten Kjell Carlsson. Byggnaden p\u00e5 omkring 900 m\u00b2 planerades av Sven Kormano och han fungerade ocks\u00e5 som arbetsledare vid sj\u00e4lva byggandet.<\/p>\n

Redan i september 1983 var v\u00e4ggelementen p\u00e5 plats och den 30 november samma \u00e5r kunde den nya aff\u00e4ren \u00f6ppnas. Sedan f\u00f6rsta spadtaget togs, s\u00e5 tog det endast 4 m\u00e5nader att bygga huset f\u00e4rdigt.<\/p>\n

Den 17 december \u00f6ppnade den f\u00f6rsta R-kiosken i Kristinestad i Ossi Ylikoski aff\u00e4rshus och den f\u00f6restods av Helena Str\u00f6mberg. I samma veva byggdes den uthusbyggnad som st\u00e5r l\u00e4ngs r\u00e5n till apotekstomten.<\/p>\n

\"\"
Fyra m\u00e5nader tog det f\u00f6r aff\u00e4rsmannen Ossi Ylikoski att uppf\u00f6ra det h\u00e4r aff\u00e4rshuset \u00e5r 1983, som st\u00e5r p\u00e5 samma st\u00e4lle d\u00e4r Nordlund i tiderna byggde sin spritfabrik. Byggnaden och tomten Sj\u00f6gatan 33 \u00f6vertogs \u00e5r 2017 av Petri Siltalas och Sanna Nivas fastighetsbolag ”Kiinteist\u00f6 Oy KRS Merituuli”. Siltala driver l\u00e5gprisvaruhuset ”Siltalan \u20actu\u20acuro i byggnaden. Fotot taget fr\u00e5n \u00f6ster i maj 2021.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1985<\/strong> meddelade g\u00e5rds\u00e4garen Ossi Ylikoski att han planerar att renovera den Nordlundska g\u00e5rden uppe vid Strandgatan. Han ber\u00e4ttade att det kommer att rymmas 5 hyresl\u00e4genheter i den stora byggnaden. F\u00f6rst skulle han anh\u00e5lla om ett f\u00f6rm\u00e5nligt grundrenoveringsl\u00e5n, eftersom han r\u00e4knade med att projektet skulle bli att kosta mer \u00e4n 1 miljon mark.<\/p>\n

\u00c5r 1988, p\u00e5 v\u00e5ren<\/strong> var allting klart med bygglov och finansiering och Ylikoski kunde p\u00e5b\u00f6rja renoveringen. Byggm\u00e4stare Kurt Backlund hade planerat renoveringen och Ylikoski anlitade byggm\u00e4stare Harry Nygren att utf\u00f6ra arbetet. Renoveringen b\u00f6rjade med att riva och efter en tid kunde han b\u00f6rja sj\u00e4lva byggandet. Museiverket hade klassat byggnaden som historiskt och arkitektonisk v\u00e4rdefull. P\u00e5 gatusidan togs en ytterd\u00f6rr bort och ersattes med ett f\u00f6nster, p\u00e5 g\u00e5rdssidan f\u00f6rnyades b\u00e5da farstukvistarna och ett par f\u00f6nster sattes in i vindsv\u00e5ningen. I \u00f6vrigt gjordes inga f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 utsidan men desto st\u00f6rre p\u00e5 insidan.<\/p>\n

Under sp\u00e4nnpaffen och de gamla tapeterna fanns gamla handm\u00e5lade tapeter och dessa finns nu i beh\u00e5ll under de skivor som sattes p\u00e5 v\u00e4ggar och tak. M\u00e5larm\u00e4stare Rune Wickl\u00e9n anlitades sommaren 1989 och med schabloner m\u00e5lade han vackra dekorativa m\u00f6nster enligt gammal modell.<\/p>\n

I nedre v\u00e5ningen byggdes tv\u00e5 1-rummare p\u00e5 omkring 60 m\u00b2 och tv\u00e5 2-rummare p\u00e5 omkring 100 m\u00b2. P\u00e5 vinden inreddes en 3-rums l\u00e4genhet p\u00e5 101 m\u00b2. I l\u00e4genheterna\u00a0 byggdes bastu men i \u00f6vrigt fick de en gammaldags pr\u00e4gel, d\u00e4r till exempel de gamla innerd\u00f6rrarna sattes in tillbaka. De gamla m\u00e5lade v\u00e4ggarna och taket skyddades.<\/p>\n

\u00c5r 1989, i september<\/strong> var renoveringen klar och hyresg\u00e4sterna kunde flytta in i de fem l\u00e4genheterna. Flera lokala f\u00f6retag hade deltagit i projektet, till exempel Lindberg i Skaftung hade tillverkat f\u00f6nster och d\u00f6rrar, Gullmes Elbyr\u00e5 fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd hade installerat elektriciteten, Suupohjan Vesi ja L\u00e4mp\u00f6 fr\u00e5n Kristinestad sk\u00f6tte VVS-sidan, pl\u00e5tslagare Reino M\u00e4ki-Heikkil\u00e4 fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd gjorde alla pl\u00e5tarbeten och m\u00e5l- och golvarbetena gjordes av Krs m\u00e5lnings- och inredningstj\u00e4nst.<\/p>\n

Under samma tid uppf\u00f6rdes uthuset p\u00e5 Strandgatan 32, som st\u00e5r l\u00e4ngs med Skolgatan.<\/p>\n

\u00c5r 2017<\/strong> \u00f6vertog fastighetsbolaget ”Kiinteist\u00f6 Oy KRS Merituuli” hela tomten Sj\u00f6gatan 33 och bolagets \u00e4gare Petri Siltala och Sanna Niva driver en l\u00e5gprisbutik i fastigheten. Redan sommaren 2017 gjorde de en st\u00f6rre renovering av aff\u00e4rshuset.\u00a0 Bostadsbyggnaden p\u00e5 Strandgatan 32 \u00e4r fortfarande i sl\u00e4kten Ylikoskis \u00e4go och l\u00e4genheterna \u00e4r uthyrda.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
I samband med renovering 1988-1989 byggdes tv\u00e5 nya farstukvistar och d\u00e5 byggdes ocks\u00e5 det uthus, som syns till h\u00f6ger.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I \u00f6vre v\u00e5ningen i g\u00e5rdens norra \u00e4nda byggdes en 3-rums bostad och d\u00e5 \u00f6ppnades tv\u00e5 nya f\u00f6nster i gaveln. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I samma veva d\u00e5 huvudbyggnaden vid Strandgatan renoverades, s\u00e5 byggdes detta uthus l\u00e4ngs med Skolgatan. Fotot fr\u00e5n sommaren 2023.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fyra m\u00e5nader tog det f\u00f6r aff\u00e4rsmannen Ossi Ylikoski att uppf\u00f6ra det h\u00e4r aff\u00e4rshuset \u00e5r 1983, som st\u00e5r p\u00e5 samma st\u00e4lle d\u00e4r Nordlund i tiderna byggde sin spritfabrik. Byggnaden och tomten Sj\u00f6gatan 33 \u00f6vertogs \u00e5r 2017 av Petri Siltalas och Sanna Nivas fastighetsbolag ”Kiinteist\u00f6 Oy KRS Merituuli”. Siltala driver l\u00e5gprisvaruhuset ”Siltalan \u20actu\u20acuro i byggnaden. Fotot taget fr\u00e5n \u00f6ster i maj 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
K\u00f6ssin-Halli invigdes i november 1983 och efter det byggdes det h\u00e4r uthuset p\u00e5 Sj\u00f6gatan 33 mot r\u00e5n till apoteksg\u00e5rden. Fotot fr\u00e5n sommaren 2023.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
L\u00e4ngst till v\u00e4nster apoteksg\u00e5rden med den k\u00e4nnspaka trappan. F\u00f6ljande g\u00e5rd \u00e4r Nordlunds g\u00e5rd, d\u00e4r hans telefoncentral fanns. Fotot l\u00e5nat fr\u00e5n Fel\u00e9nska g\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsprotokoll, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp och flera kristinestadsbor har hj\u00e4lpt till. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna Forts\u00e4tt l\u00e4sa Nordlundska g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 32<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":32,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-27153","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27153","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=27153"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27153\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29922,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27153\/revisions\/29922"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=27153"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}