{"id":27112,"date":"2023-08-30T21:13:50","date_gmt":"2023-08-30T18:13:50","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=27112"},"modified":"2023-10-23T20:55:44","modified_gmt":"2023-10-23T17:55:44","slug":"charles-uno-nordlund-1850-1896","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=27112","title":{"rendered":"Nordlund Charles Uno (1851-1896)"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i augusti 2023.<\/strong><\/span><\/p>\n

Charles Uno f\u00f6ddes i Kask\u00f6 och han var son till linv\u00e4varen Johan Eric Nordlund (1806-1865) och Mariana (f. Thunberg i Sverige 1811-1867).<\/p>\n

Linv\u00e4varen Nordlund flyttade i b\u00f6rjan av 1850-talet till Kristinestad, d\u00e4r han b\u00f6rjade sk\u00f6ta handlande Oscar Fontells v\u00e4veri p\u00e5 Strandgatan 36 och han bodde d\u00e4r i samma g\u00e5rd med sin familj. \u00c5r 1859 d\u00e5 Fontell s\u00e5lde g\u00e5rden Strandgatan 36 \u00e5t Carl Emil Carlstr\u00f6m, s\u00e5 flyttade Fontell v\u00e4veriet ut till Lintula p\u00e5 stadens arrendemark och dit flyttade ocks\u00e5 linv\u00e4varen Nordlund, bland annat med 9-\u00e5riga sonen Charles Uno. D\u00e4r i Lintula byggdes en karakt\u00e4rsbyggnad i tv\u00e5 v\u00e5ningar, gul m\u00e5lad och 18 meter l\u00e5ng och d\u00e4r fanns ocks\u00e5 fabriksbyggnaden med v\u00e4veriet. N\u00f6dv\u00e4ndiga magasin och uthus byggdes ocks\u00e5.<\/p>\n

\u00c5r 1867<\/strong> blev Charles Uno f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6s och han arbetade d\u00e5 som handelsbitr\u00e4de \u00e5t handlande August Roos p\u00e5 Strandgatan 34. R\u00e5dstuvur\u00e4tten uts\u00e5g d\u00e5 handlande Roos till f\u00f6rmyndare f\u00f6r minder\u00e5riga Charles Uno.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1870-talet<\/strong> flyttade Charles Uno till Jalasj\u00e4rvi d\u00e4r han sedan bedrev handel i egen lokal och han bodde ocks\u00e5 d\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1875 flyttade<\/strong> Charles Uno fr\u00e5n Jalasj\u00e4rvi till Kristinestad, d\u00e4r han i december 1874 hade gift sig med Augusta H\u00e4ggblad (1850-1919). Augusta var f\u00f6dd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 28<\/a> och hon var dotter till skepparen Anders Henrik H\u00e4ggblad och Maria, f\u00f6dd Bernqvist. \u00c5r 1882 f\u00f6ddes deras f\u00f6rsta dotter Eva Agneta och \u00e5r 1888 f\u00f6ddes deras andra dotter Ebba.<\/p>\n

P\u00e5 hyra p\u00e5 Strandgatan 46, \u00e5r 1875.<\/strong><\/h2>\n

N\u00e4r han flyttade till staden, s\u00e5 b\u00f6rjade han och hustrun Augusta bo p\u00e5 hyra i handlande\u00e4nkan Kristina Linds (1833-1916) g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 46. Kristina var \u00e4nka efter handlanden Petter Johan Lind (1832-1868), som under sin korta livstid hann bygga ett br\u00e4nnvinsdestilleri i uthuset p\u00e5 tomten. Hur l\u00e5ng tid detta hade varit d\u00e4r \u00e4r oklart och om Petter Johan hann tillverka n\u00e5got men vid en brandsyn sommaren 1874 m\u00e4rkte granskarna att i uthuset nr 2 fanns ett eldfarligt destilleri, som inte hade blivit anm\u00e4lt till brandstodsbolaget. Det var destillat\u00e4ren Karl \u00c5kerberg som d\u00e5 innehade fabriken.<\/p>\n

Den 14 augusti samma \u00e5r, allts\u00e5 1874<\/strong> utbr\u00f6t en brand i destilleriet kl. 4 p\u00e5 morgonen. Elden m\u00e4rktes tidigt och kunde snabbt sl\u00e4ckas och endast golvet f\u00f6rst\u00f6rdes och man antog att n\u00e5gon gnista fr\u00e5n br\u00e4nnvinspannan hade orsakat branden. Golvet reparerades snabbt med den ers\u00e4ttning som Kristina Lind fick fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsbolaget. Kammaren i dr\u00e4ngstugan d\u00e4r destilleriet fanns fick nu rappade v\u00e4ggar och tak och golvet sattes med tegelstenar och det arbetet var klart redan 12 oktober 1874. Redan efter ett par \u00e5r, i september 1876 meddelade g\u00e5rds\u00e4garen Kristina Lind att verksamheten i br\u00e4nnvinsdestilleriet har upph\u00f6rt.<\/p>\n

\"\"
Petter Johan Lind hade byggt ett br\u00e4nnvinsdestilleri rymmande 25 kannor (en kanna = 2,5 liter) i dr\u00e4ngstugan i uthuset nr 2 p\u00e5 sin \u00e4gande g\u00e5rd Strandgatan 46. Uthuset var uppf\u00f6rt av timmer \u00e5r 1848 och f\u00f6rutom dr\u00e4ngstugan fanns d\u00e4r 3 magasin och ett vedlider.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1875 \u00f6ppnade Nordlund en aff\u00e4r p\u00e5 Strandgatan 46.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00d6ppnade aff\u00e4r p\u00e5 Strandgatan 46, \u00e5r 1875.<\/strong><\/h2>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00f6ppnade Nordlund en aff\u00e4r p\u00e5 Strandgatan 46 och den 16 oktober 1875 annonserade han i Vasabladet:\u00a0 \u201dI f\u00f6rening med min h\u00e4rst\u00e4des \u00f6ppnade detaljhandel \u00e4rnar \u00e4fven egna mig \u00e5t Kommissions- o Speditionsaff\u00e4rer, hvarom tillk\u00e4nnagifwes, i f\u00f6rhoppning att genom reelt handlingss\u00e4tt tillwinna mig \u00e4rade kommittenters f\u00f6rtroende\u201d.<\/p>\n

\"\"
Den 13 maj 1876 satte Nordlund in tv\u00e5 annonser i Vasabladet. I den \u00f6vre meddelade han att \u201dhan hade utarbetat en tabell utvisande nettovikten, sedan taran, efter de i tulltaxan g\u00e4llande allm\u00e4nnast f\u00f6rekommande procenter, bliwit afdragen fr\u00e5n bruttowigt\u201d. Denna tabell s\u00e5ldes i de flesta bokhandlare i kustst\u00e4derna och kostade 80 penni. I den andra annonsen meddelade han att han ombes\u00f6rjer Agentur, Kommissions- och Speditionsaff\u00e4rer och man kunde \u00e4ven skicka telegram \u00e5t honom.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den 7 mars 1877 bj\u00f6d Nordlund ut sina tj\u00e4nster i tv\u00e5 annonser i Vasabladet. I den \u00f6vre ser man att han var m\u00e5ngsidig och s\u00e5lde allt fr\u00e5n \u00e5ngmaskiner till takfilt. I den undre annonsen st\u00e5r det att \u201d Undertecknad upptager ordres \u00e5 Grafkors och Monumenter, s\u00e5w\u00e4l af sten \u2013 fr\u00e5n 40 finska mark till h\u00f6gre priser – av herr Stigells i Helsingfors prisbel\u00f6nta tillwerkningar, samt utaf jern fr\u00e5n \u00c5bo Jern-Manufakturbolag, \u00e4fvensom \u00e5: jernstaketter, k\u00f6ksspislar, kaminer, skeppspumpar och kabysser, pump- och g\u00e5ngspel m.m. fr\u00e5n sistn\u00e4mnda firma. Ritningar i rikt urwal\u201d.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Annons i Vasabladet 26 maj 1877.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Enligt annonsen i Vasabladet 27.7 1877 b\u00f6rjade Nordlund sk\u00f6ta om \u00e5ngb\u00e5ten L\u00e4nnet\u00e4rs trafik mellan Kristinestad och Bj\u00f6rneborg. Den skulle k\u00f6ra mellan R\u00e4fs\u00f6, Merikarvia, Sideby och Kristinestad. I Merikarvia hade han kompanjonen Israel Ahlstr\u00f6m, som var lillebror till kommerser\u00e5det Antti Ahlstr\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Nordlund hade haft en butik i Jalasj\u00e4rvi, d\u00e4r han ocks\u00e5 hade bott och den h\u00e4r lokalen och bostaden f\u00f6rs\u00f6kte han s\u00e4lja flera g\u00e5nger. Den h\u00e4r annonsen var inf\u00f6rd 5.9.1877.<\/figcaption><\/figure>\n

C. U. Nordlund satsar p\u00e5 telefoner, \u00e5r 1878.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Den 30 januari 1878 annonserade Nordlund i Vasabladet, d\u00e4r han bj\u00f6d ut \u201dTelefoner (taltelegrafer) s\u00e5w\u00e4l f\u00f6r kortare som l\u00e4ngre distanser, f\u00f6rs\u00e4ljes och upps\u00e4ttning ombes\u00f6rjes af C. U. Nordlund i Kristinestad. Till \u00e4rade reflektanters (=spekulant eller m\u00f6jlig k\u00f6pare)<\/em> beseende och pr\u00f6fning finnes hos mig uppsatt ett par mindre telefoner med kammarledning\u201d.<\/figcaption><\/figure>\n

Det var i mars 1876 som Alexander Graham Bell i Amerika fick patent p\u00e5 telefonen och redan i slutet av \u00e5r 1877 installerades den f\u00f6rsta i Helsingfors. I januari 1878 installerade Nordlund den f\u00f6rsta telefonlinjen i Kristinestad i sitt hem och han hade tydligen ocks\u00e5 telefoner till p\u00e5seende f\u00f6r eventuella k\u00f6pare. I och med detta var Nordlund bland de f\u00f6rsta i Finland och s\u00e4kerligen den f\u00f6rsta i \u00d6sterbotten, som hade telefon. D\u00e5 Wasa Aktiebank i december 1879 \u00f6ppnade sitt filialkontor vid Salutorget i Kristinestad, s\u00e5 drogs en telefonledning fr\u00e5n Alfred Carlstr\u00f6ms hem till banken, d\u00e4r han var direkt\u00f6r. I en artikel i Vasabladet den 23.1.1878 beskrev tidningen hur en telefon fungerar och de skrev att ett f\u00f6rs\u00f6k hade gjorts i Sverige mellan st\u00e4derna Sundsvall och H\u00e4rn\u00f6sand. Avst\u00e5ndet var 5 mil och \u00e4nd\u00e5 kunde b\u00e5de prat och s\u00e5ng uppfattas och d\u00e5 den ena talaren h\u00e4rmade en tupp s\u00e5 svarade den andra som en kacklande h\u00f6na.<\/p>\n

\"\"
Den 24.4.1878 bj\u00f6d Nordlund ut H\u00f6fr\u00f6 i Vasabladet och det var v\u00e4lgroende och det fanns flera sorter, s\u00e5som Timotei, r\u00f6d och hwitkl\u00f6ver, alopecurus (kavle)<\/em> m.m.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
De flesta byggnaderna i Kristinestad var brandf\u00f6rs\u00e4krade i \u201dSt\u00e4dernas Allm\u00e4nna Brandstodsbolag i Helsingfors\u201d men de f\u00f6rs\u00e4krade inget l\u00f6s\u00f6re och var ocks\u00e5 f\u00f6rsiktiga med att f\u00f6rs\u00e4kra industrier och aff\u00e4rers varulager. Till all lycka s\u00e5 fanns det andra bolag, som f\u00f6rs\u00e4krade s\u00e5dant och Salamander fr\u00e5n Ryssland var ett och C. U. Nordlund var det agent i Kristinestad. Annonsen fr\u00e5n Vbl 1.5.1878.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
All spannm\u00e5l s\u00e5ldes i tunnor f\u00f6rr i tiderna och Nordlund hade 140 tunnor till salu och uts\u00e4det var fr\u00e5n 1876. (En tunna motsvarar ca 150 l).<\/em><\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1879, den 13 februari<\/strong>\u00a0grundade aff\u00e4rsmannen C. U. Nordlund tillsammans med aff\u00e4rsm\u00e4nnen Reinhold Soltin, E. A. B\u00e4ckman, K.J. Laurell, E.Alf. T\u00f6tterman,<\/a> Wilhelm Parmanen<\/a>, Otto Wendelin<\/a> och Carl Emil Carlstr\u00f6m<\/a> ett bolag som skulle saluf\u00f6ra b\u00e5de inhemska och utl\u00e4ndska spritdrycker i staden. N\u00e5got br\u00e4nnvin skulle inte saluf\u00f6ras och bolaget fick namnet \u201dKristinestads Spritdrycks Utminuteringsbolag\u201d. Efter att bolaget var grundat kom flera andra aff\u00e4rsm\u00e4n med, och det best\u00e4mdes att f\u00f6re n\u00e5gon dividend skulle utbetalas \u00e5t del\u00e4garna, s\u00e5 skulle 5 % \u00f6verl\u00e5tas till Handelssocietetens Pensionskassa. Aff\u00e4ren skulle finnas i handlande Soltins g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 42<\/a> och den skulle f\u00f6rest\u00e5s av skepparedottern Elin Forsberg.<\/p>\n

\u00c5r 1879<\/strong> om sommaren tog C. U. Nordlund initiativ till att en frivillig brandk\u00e5r skulle bildas i staden. F\u00f6rslaget togs v\u00e4l emot och 124 personer anm\u00e4lde sig som medlem och som sig b\u00f6r valdes Nordlund till k\u00e5rens chef.<\/p>\n

\u00c5r 1879 i december<\/strong> meddelade g\u00e5rds\u00e4garen Kristina Lind till brandstodsbolaget att en br\u00e4nnvinsdestilleringsfabrik igen har blivit inr\u00e4ttat i dr\u00e4ngstugan i uthuset nr 2. Det var hyresg\u00e4sten C. U. Nordlund som d\u00e5 skaffat ny utrustning f\u00f6r tillverkning av \u00e4dla drycker. R\u00e5varan kunde han k\u00f6pa fr\u00e5n de br\u00e4nnvinsbr\u00e4nnerier som fanns i staden och i Tj\u00f6ck. Vid samma tidpunkt blev Nordlund invald i stadsfullm\u00e4ktige men endast f\u00f6r en ett\u00e5rsperiod.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 Nordlund \u00e5r 1879 startade upp sin destillationsfabrik, s\u00e5 s\u00e5ldes de \u00e4dla dryckerna troligtvis p\u00e5 samma st\u00e4lle. Enligt annonsen 6 mars 1880 s\u00e5 flyttade han f\u00f6rs\u00e4ljningen till handlande Soltins g\u00e5rd Strandgatan 42<\/a>, d\u00e4r \u201dKristinestads Spritdrycks Utminuteringsbolag\u201d sk\u00f6tte f\u00f6rs\u00e4ljningen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1880, 2 oktober annonserade Nordlund att det g\u00e5r att teckna \u00c4girs sj\u00f6f\u00f6rs\u00e4kringar hos honom. Ocks\u00e5 detta \u00e5r valdes Nordlund till k\u00e5rchef f\u00f6r den frivilliga brandk\u00e5ren, som han hade bildat \u00e5ret innan. \u00c4nnu \u00e5r 1888 var Nordlund agent f\u00f6r detta bolag och han hade d\u00e5 gjort nya f\u00f6rs\u00e4kringar f\u00f6r 224 000 mark och uppburit premier f\u00f6r 5 500 och betalat ut ers\u00e4ttningar f\u00f6r 606 mark. Det fanns 5 andra f\u00f6rs\u00e4kringsbolag i Finland, som hade egna agenter i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den 9 februari 1881 annonserade Nordlund stort p\u00e5 tre spalter p\u00e5 f\u00f6rsta sidan i Vasabladet och det ser ut som att produktionen hade kommit v\u00e4l i g\u00e5ng i destilleriet i dr\u00e4ngstugan p\u00e5 Strandgatan 46.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den 19 oktober 1881 annonserade Nordlund att han s\u00e4ljer Kalevas livf\u00f6rs\u00e4kringar.<\/figcaption><\/figure>\n

Nordlund k\u00f6per egen g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 32, \u00e5r 1882.<\/strong><\/h2>\n

\u00c5r 1882 i januari<\/strong> k\u00f6pte handlanden Charles Uno Nordlund g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 32 av l\u00e4kare Lins\u00e9ns \u00e4nka och han flyttade d\u00e5 dit med hustrun Augusta och inom n\u00e5gra m\u00e5nader f\u00f6ddes deras f\u00f6rsta dotter Eva den 2 maj.<\/p>\n

\"\"
Den 31 maj 1882 annonserade C. U. Nordlund i Vasabladet att f\u00f6rs\u00e4ljningen av hans br\u00e4nnvinsprodukter inom n\u00e5gra dagar kommer att f\u00f6rflyttas fr\u00e5n \u00e4nkan Soltins g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 46, till den g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 32 som han hade k\u00f6pt av provinciall\u00e4kare Lins\u00e9ns \u00e4nka i b\u00f6rjan av \u00e5ret \u201dbel\u00e4gen strax s\u00f6der om stadens apotek, hvarom mina talrika kunder \u2013 och f\u00f6r \u00f6frigt hvar och en, som i denna swafvelsyrans, mais- och potatisbr\u00e4nnvinets tid \u00f6nskar erh\u00e5lla en verkligt ren vara \u2013 h\u00e4rmed w\u00f6rdsammast f\u00e5r underr\u00e4tta\u201d.<\/figcaption><\/figure>\n

Nordlund bygger nytt destilleri, \u00e5r 1883.<\/strong><\/h2>\n

\u00c5r 1883<\/strong> uppf\u00f6rde handlanden Nordlund en byggnad nere vid stranden, som inrymde en destillationsfabrik f\u00f6r finare spritdrycker. Byggnaden var 12 meter l\u00e5ng och 6 meter bred och d\u00e4r fanns tre rum, n\u00e4mligen ett bostadsrum, ett kallreningsrum och ett destillationsrum. Redan det f\u00f6rsta \u00e5ret kunde han med tv\u00e5 anst\u00e4llda i det nya destilleriet tillverka 20\u00a0816 kannor (en kanna = 2,5 liter) \u201ddiverse sorter br\u00e4nnvin\u201d till ett v\u00e4rde om 89\u00a0850 mark.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1883 byggde C. U. Nordlund en ny spritfabrik nere vid stranden p\u00e5 Strandgatan 32. Hundra \u00e5r senare, allts\u00e5 1983 byggde Ossi Ylikoski sin K\u00f6ssin-Halli p\u00e5 samma st\u00e4lle.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Man kan nog s\u00e4ga att Nordlund hade m\u00e5nga j\u00e4rn i elden, d\u00e5 han ocks\u00e5 handlade och f\u00f6rs\u00f6kte frakta tr\u00e4varor till England.<\/figcaption><\/figure>\n

Det h\u00e4r \u00e5ret deltog Nordlund i en stor utst\u00e4llning i Moskva d\u00e4r han visade upp sina destillerade drycker. D\u00e4r fick han ett fint pris f\u00f6r \u201dgott br\u00e4nnvin och lik\u00f6rer\u201d.<\/p>\n

\"\"
H\u00f6sten 1882 var Nordlund agent f\u00f6r det engelska livf\u00f6rs\u00e4kringsbolaget Whittington.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Charles Uno Nordlund flyttade sin handel till sin g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 32 och han s\u00e5lde kaffe, socker o sirap i parti, allts\u00e5 inte till vanliga kunder utan till \u00e5terf\u00f6rs\u00e4ljare. Annonsen fr\u00e5n Vbl 7.2.1883.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1885 i maj<\/strong> skrev Wasa Tidning att C. U. Nordlund t\u00e4nker bygga ett \u201dtelefonn\u00e4t\u201d i Kristinestad. Han hade redan flera \u00e5rs erfarenhet av telefoner och det var troligtvis nu som den f\u00f6rsta centralen inr\u00e4ttades i Nordlunds hem. \u201dHandlanden h\u00e4rst\u00e4des C. U. Nordlund, som redan tidigare l\u00e4mnat vackra prov p\u00e5 nit och omtanke f\u00f6r denna ort, har hos stadens fullm\u00e4ktige ans\u00f6kt och erh\u00e5llit tillst\u00e5nd att f\u00f6r uteslutande egen r\u00e4kning, s\u00e5v\u00e4l inom sj\u00e4lva staden, som dess omgivning, delvis p\u00e5 ett avst\u00e5nd av 5 werst (ca 5 km)<\/em>, f\u00e5 anl\u00e4gga en telefonledning. I ers\u00e4ttning h\u00e4rf\u00f6r har herr Nordlund betingat sig 50 mark per \u00e5r av varje abonnent, f\u00f6rutsatt att dessa sj\u00e4lva till\u00f6sa sig telefonsk\u00e5pen eller i annat fall 70 mark. Hittills uppg\u00e5r abonnenterna till endast omkring 15 men arbetet skall det oaktat redan denna m\u00e5nad vidta\u201d, skrev tidningen.<\/p>\n

Nordlund bygger telefonledning till Vasa, \u00e5r 1887.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Nordlund vill k\u00f6pa telefonstolpar f\u00f6r ledningen som han h\u00e5ller p\u00e5 att bygga till Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1887, den 13 mars<\/strong> ville Nordlund i Wasa Tidning k\u00f6pa telefonstolpar f\u00f6r en telefonledning mellan Kristinestad och Vasa. S\u00e5 h\u00e4r lyder texten i \u00f6versatt version: \u201dF\u00f6r den tillt\u00e4nkta telefonledningen mellan Vasa och Kristinestad, \u00f6nskar jag k\u00f6pa 1 400 st furu- eller granstolpar. L\u00e4ngden b\u00f6r vara 7,2 meter och i toppen ha en diameter om 12,5 cm. De skall vara s\u00e5 raka och kvistfria som m\u00f6jligt och s\u00e5 skall de vara barkade till 4\/5 delar av dess hela l\u00e4ngd. Stolparna skall levererars inom april m\u00e5nad i \u00e5r. P\u00e5 varje kilometer skall det finnas 14 stycken och de skall levereras till den allm\u00e4nna landsv\u00e4gen mellan st\u00e4derna. Leveransanbud p\u00e5 antingen hela partiet eller delar d\u00e4rav, b\u00f6r g\u00f6ras med detsamma till C. U. Nordlund i Kristinestad.\u201d<\/p>\n

\u00c5r 1887, den 5 april<\/strong> sammantr\u00e4dde \u201dAktiebolaget Wasa telefonf\u00f6rening\u201d till ett snabbt inkallat m\u00f6te och d\u00e4r sammankom ett tiotal aktion\u00e4rer. De skulle diskutera villkoren f\u00f6r hur C. U. Nordlunds telefonlinje fr\u00e5n Kristinestad kunde inkopplas i deras telefonn\u00e4t. N\u00e5got beslut kunde inte g\u00f6ras men direktionen fick i uppdrag att kontakta Nordlund f\u00f6r att inh\u00e4mta mera detaljer. Sedan skulle de ta upp fr\u00e5gan igen.<\/p>\n

\u00c5r 1887, den 8 april<\/strong> skrev Wasa Tidning att telefonbolaget i Vasa hade lovat ett \u00e5rligt bidrag p\u00e5 1\u00a0000 mark \u00e5t Nordlund i 5 \u00e5rs tid, \u00e5t \u201dprojektets upphovsman\u201d. Handelsf\u00f6reningen i Vasa besl\u00f6t att de ocks\u00e5 skall bidra med 400 mark i \u00e5ret i 5 \u00e5rs tid \u201df\u00f6r att garantera bolaget dess utgifter f\u00f6r den f\u00f6reslagna telefonledningen.<\/p>\n

\u00c5r 1887, den 28 april<\/strong> var en stor dag i telefonens historia i \u00d6sterbotten. P\u00e5 kv\u00e4llen kl. 9 \u00e4gde n\u00e4mligen det f\u00f6rsta samtalet rum mellan Kristinestad och Vasa. Samtalet gjordes med tv\u00e5 Eriksonska apparater och ljuden framf\u00f6rdes fullkomligt tydligt. \u201dEn n\u00e5got stark susning, s.k. jordkokning, var dock f\u00f6rnimbar. Fr\u00e5n Kristinestad ber\u00e4ttades det bl.a. att sj\u00f6farten \u00e4fven d\u00e4r \u00e4r \u00f6ppnad och fartyg komma och g\u00e5\u201d, skrev Wasa Tidning dagen efter samtalet. Allt var \u00e4nnu inte riktigt klart men Nordlund hoppades att det inom 2 m\u00e5nader skulle vara fullt f\u00e4rdigt.<\/p>\n

\u00c5r 1887, den 3 maj<\/strong> h\u00f6ll telefonbolaget i Vasa bolagsst\u00e4mma och d\u00e4r kunde de godk\u00e4nna de villkor som direktionen hade f\u00f6rhandlat fram med Nordlund fr\u00e5n Kristinestad.<\/p>\n

\u00c5r 1887, den 23 september<\/strong> skrev Wasa Tidning att C. U. Nordlund \u201dhos senaten anh\u00e5llit om tillst\u00e5nd f\u00f6r att fortfarande f\u00e5 begagna och till begagnande uppl\u00e5ta en \u00e5r 1885 i Kristinestad inr\u00e4ttad telefoncentralstation med ledningar inom staden som dess omgivningar \u00e4fvensom till centralstationen i Vasa. D\u00e4rj\u00e4mte har herr Nordlund anh\u00e5llit att den mellan Vasa och Kristinestad uppst\u00e4llda telefonledningen blefwe fridlyst i enlighet med f\u00f6rordningen den 24 november 1864 om fridlysning af telegraf och telefonlinjer\u201d. I slutet av \u00e5ret blev Nordlund vald till kamrer i staden och han sade d\u00e5 upp sitt uppdrag som politier\u00e5dman.<\/p>\n

\"\"
Det skulle utf\u00f6ras remonter p\u00e5 den nya ledningen redan f\u00f6ljande och Nordlund annonserade s\u00e5 h\u00e4r i Wasa Tidning.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1888 i december<\/strong> valdes C. U. Nordlund till medlem i h\u00e4lsov\u00e5rdsn\u00e4mnden och vid samma m\u00f6te besl\u00f6t staden att det skall byggas en fattigg\u00e5rd, i s\u00f6dra delen av staden.<\/p>\n

\"\"
Den 1 mars 1889 bj\u00f6d Nordlund ut ett 40-stationers switchbord i Wasa Tidning.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Nordlund meddelade genom en annons i Wasa Tidning den 5 juli 1892 att telefontrafiken mellan st\u00e4derna kommer att avbrytas p\u00e5 grund av att ingen \u00f6verenskommelse hade kunnat n\u00e5s med bolaget i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1892 den 31 juli<\/strong> skrev Wasa Tidning att telefontrafiken mellan Kristinestad och Vasa har varit bruten p\u00e5 grund av oklarheter mellan intressenterna. Nu har en \u00f6verenskommelse n\u00e5tts och d\u00e4r ingick att samtalspriset har s\u00e4nkts fr\u00e5n 1 mark till 50 penni. Trafiken kunde sedan \u00e5terupptas.<\/p>\n

Charles Uno Nordlund avlider, \u00e5r 1896.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Den 17 september 1896 avled Charles Uno Nordlund och han kallas fortfarande r\u00e5dman, trots att hade avsagt sig uppdraget. Annonserna ur Wasa Tidning.<\/figcaption><\/figure>\n

Nordlunds annonser.<\/strong><\/h2>\n

\"\" \"\" \"\" \"\" \"\" \"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i augusti 2023. Charles Uno f\u00f6ddes i Kask\u00f6 och han var son till linv\u00e4varen Johan Eric Nordlund (1806-1865) och Mariana (f. Thunberg i Sverige 1811-1867). Linv\u00e4varen Nordlund flyttade i b\u00f6rjan av 1850-talet till Kristinestad, d\u00e4r han Forts\u00e4tt l\u00e4sa Nordlund Charles Uno (1851-1896)<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":22412,"menu_order":142,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-27112","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27112","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=27112"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27112\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":27374,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27112\/revisions\/27374"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22412"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=27112"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}