{"id":27036,"date":"2023-08-17T22:48:03","date_gmt":"2023-08-17T19:48:03","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=27036"},"modified":"2023-08-17T23:29:02","modified_gmt":"2023-08-17T20:29:02","slug":"tidningsartiklar-fran-1930-talet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=27036","title":{"rendered":"Tidningsartiklar fr\u00e5n 1930-talet"},"content":{"rendered":"

Syd-\u00d6sterbotten 4.1.1936.<\/strong><\/span><\/p>\n

Stadens folkm\u00e4ngd minskas fortfarande.<\/strong><\/h2>\n

I Kristinestads stadsf\u00f6rsamling f\u00f6ddes under \u00e5r 1935 27 barn medan 34 personer hade avlidit. Den \u00e4ldsta personen som avled var en kvinna, som var 92 \u00e5r. 89 personer hade flyttat till f\u00f6rsamlingen men 93 hade flyttat bort. 14 par hade ing\u00e5tt \u00e4ktenskap men 10 hade uppl\u00f6sts. Av dessa hade 5 \u00e4ktenskap uppl\u00f6sta p\u00e5 grund av mannens d\u00f6d och 2 genom hustruns d\u00f6d. 3 \u00e4ktenskap hade uppl\u00f6sta genom laga skillnad. Vid \u00e5rsskiftet uppgick befolkningen i staden till 3\u00a0197 personer.<\/p>\n

I Tj\u00f6ck hade det f\u00f6tts 14 barn medan 17 personer hade avlidit. 1\u00a0605 personer var inskrivna i f\u00f6rsamlingen.<\/p>\n

I Lappfj\u00e4rd hade det f\u00f6tts 100 barn medan 74 hade avlidit. Av de avlidna hade 19 avlidit i lungsot och 2 hade d\u00f6df\u00f6rklarats enligt lag. 35 par hade gift sig i Lappfj\u00e4rd, d\u00e4r folkm\u00e4ngden vid \u00e5rsskiftet uppgick till 6 387 personer.<\/p>\n

I Sideby f\u00f6ddes det 65 barn under det g\u00e5ngna \u00e5ret medan 62 personer hade d\u00f6tt, av dem 13 i lungsot. Befolkningen hade minskat med 64 personer och uppgick vid \u00e5rsskiftet till 3\u00a0671.<\/p>\n

I N\u00e4rpes fanns det 11\u00a0407 personer i f\u00f6rsamlingen och i Kask\u00f6 1\u00a0786.<\/p>\n

Denna reseskildring skrevs av Jakobstads Tidnings huvudredakt\u00f6r Julius Eriksson, som i tiden hade varit redakt\u00f6r p\u00e5 Syd-\u00d6sterbotten. Artikeln hade varit inf\u00f6rd i hans egen tidning men 18.1.1936 klippte Syd-\u00d6sterbotten in den, s\u00e5som man gjorde f\u00f6rr i v\u00e4rlden.<\/span><\/strong><\/p>\n

Kristinestad nu och f\u00f6r ett kvartsekel sedan.<\/strong><\/h2>\n

\u201dStaden \u00e4r sig lik, blott m\u00e4nniskorna ha v\u00e4xlat.\u201d<\/strong><\/h4>\n

N\u00e4rpessl\u00e4tten hade vi k\u00e4nning av \u00e4nda till Pjelax, men nu tog omsider den efterl\u00e4ngtade, v\u00e4lsignade skogen vid, den vackra, starkt barrdoftande skogen, som f\u00f6rtog motvinden dess kraft och l\u00e4t oss inandas h\u00e4rlig sommardoft. Cyklarna dansade p\u00e5 den vackra, svagt kuperade v\u00e4gen fram som p\u00e5 rosor.<\/p>\n

H\u00e4r ligger dolt f\u00f6r den v\u00e4gfarandes blickar det idylliska Stortr\u00e4sket, t\u00e4ljande om minnen fr\u00e5n Kristinestads storhetstid, d\u00e5 stadens f\u00f6rn\u00e4ma v\u00e4rld h\u00e4r nj\u00f6t sitt dolce far niente, d\u00e5 magnifika villor vittnade om rikedom och pengar, d\u00e5 under sommars\u00e4songen den ena lysande festen avl\u00f6ste den andra, och d\u00e5 lyx och uppfinningsf\u00f6rm\u00e5ga t\u00e4vlade med varandra att g\u00f6ra villalivet s\u00e5 behagligt och njutningsrikt som m\u00f6jligt. Men var finns en storhet som best\u00e5r? Stortr\u00e4skets saga \u00e4r \u00e4ndad, Kristinestad f\u00f6r en tynande tillvaro.<\/p>\n

Men den lilla staden har sitt s\u00e4regna behag. Hur hemvarm och inbjudande l\u00e5g den inte och d\u00e5sade i sommarsolen, med sina karakteristiska torn och tinnar, sina h\u00f6jder och sin hamn, som str\u00e4cker sig genom hela staden. Lika v\u00e4lkomnande fann jag den, d\u00e5 jag en bister vinterdag f\u00f6r 25 \u00e5r sedan f\u00f6rsta g\u00e5ngen s\u00e5g den fr\u00e5n h\u00f6jderna p\u00e5 \u00f6stra sidan. Jag hade kommit med h\u00e4st den 10 \u00bd mil l\u00e5nga v\u00e4gen fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg, frusit och n\u00e4stan svultit mellan de otaliga h\u00e4stbytena, f\u00f6rsta resdagen hade g\u00e5tt till \u00e4nda, andra dagen l\u00e5g Kristinestad d\u00e4r som ett efterl\u00e4ngtat Kanaan, bjudande v\u00e4rme och v\u00e4lf\u00e4gnad.<\/p>\n

Jag vandrade med Stig p\u00e5 de smala, folktomma gatorna, gjorde tyst honn\u00f6r vid ett vitt hus p\u00e5 \u00f6stra L\u00e5nggatan, bes\u00f6kte min gamla redaktion, gick till Varvet, t\u00e4nkte p\u00e5 de gamla kaptenerna, de pr\u00e4ktiga krutgubbarna. Det var en Ramstr\u00f6m, tv\u00e4r och ordkarg men blid i sitt inre, en Ekman, vilken 90-\u00e5rig r\u00e5kade i sj\u00f6n\u00f6d men v\u00e4grade att ta hj\u00e4lp och r\u00e4ddade sig sj\u00e4lv, en Hagen, som byggde motorb\u00e5tar efter sista snitt men efter sin smak f\u00f6rb\u00e4ttrade modellen, s\u00e5 att den blev oigenk\u00e4nnlig. D\u00e4r fanns en Kepplerus, vilken skickligt f\u00f6rstod att avklippa en diskussion, som eventuellt gick honom emot, med sitt \u201d\u00c5n\u00e5\u201d, vilket tystade all mots\u00e4gelse. Och borta \u00e4r de alla. Men staden \u00e4r sig lika, blott m\u00e4nniskorna har v\u00e4xlat.<\/p>\n

Ett tillskott i stadsbilden f\u00e5r dock inte gl\u00f6mmas, d\u00e5 man talar om Kristinestad. Det stora nya, klassiskt f\u00f6rn\u00e4ma svenska skolhuset d\u00e4r uppe p\u00e5 kr\u00f6net, dominerande staden, men tyv\u00e4rr st\u00e4llande Lohrmans fina r\u00e5dhus n\u00e5got i skuggan. Hur jag \u00e4n beundrade skolhuset, kunde jag inte frig\u00f6ra mig fr\u00e5n tanken, att det p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt rubbar den gamla enhetliga stadsbilden, vilken dominerades av r\u00e5dhuset och Gamla kyrkan med dess lutande tom. Men det \u00e4r en lekmannatanke och f\u00f6rmodligen har arkitekterna varit av annan mening.<\/p>\n

Det h\u00e4rliga v\u00e4dret och vindens relativa lugn manade till forts\u00e4ttning. Tyv\u00e4rr medgav tiden inte ett bes\u00f6k i den gamla Bellmansrestaurangen p\u00e5 Kvarnbacken, stadens idylliska utv\u00e4rdshus, d\u00e4r bland annat f\u00f6rstamajfirandet hade sin givna plats. \u00a0De branta himmelsbackarna p\u00e5 v\u00e4gen till Lappfj\u00e4rd har man skurit igenom, s\u00e5 det var ingen konst att l\u00e5ta cykeln skurra b\u00e5de upp och ned f\u00f6r dem. Inte heller var en m\u00f6tande h\u00e4stkusk r\u00e4dd, vare sig f\u00f6r backarna eller f\u00f6r eventuellt m\u00f6tande bilar, ty han sov p\u00e5 sitt lass, riktigt sov. Han visade samma d\u00f6dsf\u00f6rakt som korna, d\u00e5 de vinglar framf\u00f6r bilarna fr\u00e5n den ena sidan av v\u00e4gen till den andra. Undra sedan p\u00e5, att det sker bilolyckor. \u00a0Annars tyckte vi under v\u00e5r l\u00e5nga trampfart, att korna \u00e4r p\u00e5 god v\u00e4g att n\u00e5 v\u00e4gkultur. Vi beh\u00f6vde inte en enda g\u00e5ng p\u00e5 den 600 km l\u00e5nga f\u00e4rden kittla kosvansarna, och det \u00e4r ju alltid n\u00e5got.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 25.1.1936.<\/strong><\/span><\/p>\n

Trafiken \u00f6ver Kristinestads tullkammare.<\/strong><\/h2>\n

Vid tullkammaren i Kristinestad klarerades under \u00e5r 1935 sammanlagt 73 fartyg om 48,893 nettoregisterton. Motsvarande siffror f\u00f6r de tv\u00e5 f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5ren var 66 fartyg och 44,330 ton samt 46 fartyg och 28,158 ton.<\/p>\n

Exporten \u00f6ver tullkammaren hade under \u00e5r 1935 ett v\u00e4rde av 14,6 miljoner mark. Huvudsakligen bestod den av tr\u00e4varor, d\u00e4rav i s\u00e5gade varor 21,900 kbm samt props och pappersved 39,900 kbm \u00e4vensom ett mindre parti bj\u00f6rkspakar.<\/p>\n

Importen uppgick till sammanlagt 2,8 miljoner kg och hade ett of\u00f6rtullat v\u00e4rde av 1,7 miljoner mark. Salt inf\u00f6rdes 1,985 ton, socker 267, bensin 443, mj\u00f6l 34, benmj\u00f6l 77, petroleum 52 och kaffe 17 ton.<\/p>\n

P\u00e5 grund av olikheter i de statistiska uppgifternas karakt\u00e4r medf\u00f6r en direkt j\u00e4mf\u00f6relse mellan varukvantiteterna i fjol och under \u00e5r 1934 vissa sv\u00e5righeter. S\u00e5 mycket kan dock s\u00e4gas, att s\u00e5v\u00e4l importen som exporten \u00f6ver Kristinestad i fjol genomg\u00e5ende \u00f6kades.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Syd-\u00d6sterbotten 4.1.1936. Stadens folkm\u00e4ngd minskas fortfarande. I Kristinestads stadsf\u00f6rsamling f\u00f6ddes under \u00e5r 1935 27 barn medan 34 personer hade avlidit. Den \u00e4ldsta personen som avled var en kvinna, som var 92 \u00e5r. 89 personer hade flyttat till f\u00f6rsamlingen men 93 Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsartiklar fr\u00e5n 1930-talet<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":21016,"menu_order":1930,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-27036","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27036","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=27036"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27036\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":27041,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/27036\/revisions\/27041"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21016"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=27036"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}