{"id":26857,"date":"2023-07-18T13:31:43","date_gmt":"2023-07-18T10:31:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=26857"},"modified":"2023-07-18T22:54:59","modified_gmt":"2023-07-18T19:54:59","slug":"tidningsurklipp-fran-1840-talet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=26857","title":{"rendered":"Tidningsurklipp fr\u00e5n 1840-talet"},"content":{"rendered":"

\u00c5r 1840<\/strong><\/h2>\n

Wasa Tidning 11.7.1840: <\/strong>Till bevis p\u00e5 den hedrande verksamhet, som utm\u00e4rker handlande borgerskapet i Christinestad, f\u00e5r redaktionen meddela, att fr\u00e5n och med den 16 maj till och med den 27 juni i \u00e5r har f\u00f6ljande sex nya barkskepp g\u00e5tt av stapeln och de \u00e4gs av f\u00f6ljande redare:\u00a01.) ALEXANDRA, om 168 l\u00e4ster, redare C. J. Parman, C. H. Bergh och J. W. Holstius.2.) HOPPET, om 182 l\u00e4ster och kopparbultad, redare G. Holmudd och E. N. Sundman.3.) NORDEN, om 225 l\u00e4ster, redare C. M. Ridderstad och J. G. Ramstedt.4.) PRECIOSA, om 170 l\u00e4ster, redare Z. Holmstr\u00f6m, C. Petenkin och A. Widstr\u00f6m.5.) MARIA, om 170 l\u00e4ster, redare Erik T\u00f6tterman.6.) ACTIVE, on 275 l\u00e4ster, redare G. Starcke och A. H\u00e4ll.\u00a0Dessutom skonerten MAGDALENA om 54 l\u00e4ster, redare N. H. \u00c5kervall och M. W. Argelander, som byggdes i N\u00e4rpes socken och d\u00e4r l\u00e4mnade stapeln.\u00a0L\u00e4stetalet f\u00f6r de i \u00e5r byggda sju fartygen utg\u00f6r s\u00e5ledes 1\u00a0044 och tillsammans med senaste \u00e5rs l\u00e4stetal totalt 4\u00a0283, med totalt 38 fartyg.<\/p>\n

Christinestad torde s\u00e5ledes f\u00f6r n\u00e4rvarande, efter Bj\u00f6rneborg \u00e4ga det st\u00f6rsta l\u00e4stetalet i Finlands handelsflotta. Detta ocks\u00e5 fast man l\u00e4mnar bort briggen FAVORITEN om 80 l\u00e4ster. Den f\u00f6rdes av kaptenen C. G. Hallberg och den avseglade i november 1839 fr\u00e5n Antwerpen till St. Ybes och den har inte avh\u00f6rts sedan dess. Man anser allm\u00e4nt att det fartyget \u00e4r f\u00f6rlorat.<\/p>\n

1841<\/strong><\/h2>\n

Wasa Tidning skev den 10.7.1841 <\/strong>att under en och halv m\u00e5nad tid hade hela 6 barkskepp g\u00e5tt av stapeln i Christinestad. Detta trots att redarna hade gjort stora f\u00f6rluster det senaste \u00e5ret.\u00a0 Det f\u00f6rsta fartyget som gick av stapeln var briggen \u201dIdog\u201d, 58 l\u00e4ster och tillh\u00f6rde konsul S. A. Wendelin. F\u00f6ljande var briggen \u201dFama\u201d, 58 l\u00e4ster, redare Holmudd och Sundman. Den 22 maj var det dags f\u00f6r skeppet \u201dOberon\u201d, som var p\u00e5 180 l\u00e4ster och \u00e4gdes av Uggla och Zweyberg. I juni var det dags f\u00f6r skeppet \u201dFavoriten\u201d p\u00e5 160 l\u00e4ster och det \u00e4gdes av C. Holmstr\u00f6m och Sj\u00f6berg. I slutet av juni gick skeppet \u201dFrithiof\u201d av stapeln, det var p\u00e5 180 l\u00e4ster och \u00e4gdes av Petenkin och Wahlfors och slutligen skonerten \u201dSophia\u201d p\u00e5 30 l\u00e4ster och det \u00e4gdes av Nordstr\u00f6m och H\u00e5llfast.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev 3.11.1841<\/strong> att enligt en rapport fr\u00e5n Paris hade det ryska skeppet \u201dFyra S\u00f6ner\u201d hemma fr\u00e5n Christinestad med kapten Berg, strandat v\u00e4ster om \u00f6n Quesant. Det var p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n St. Ybes med salt till hemstaden. \u201dManskapet \u00e4r r\u00e4ddadt, och fartyget, ehuru stark storm, med tillhjelp af flere fartyg f\u00f6rdt till Quesant, men kan dock ej anses vara i s\u00e4kerhet. Lasten kan betraktas som sm\u00e4lt. Kapten med 4 man har i dag inkommit hit\u201d.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev 10.11.1841<\/strong> att de fr\u00e5n Wisby f\u00e5tt en rapport att skonerten Ceres hade strandat vid Gr\u00f6ttlingboholm om natten mellan den 19 och 20 oktober. Fartyget f\u00f6rdes av skepparen M. Ekman och var p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n hemhamnen Christinestad till L\u00fcbeck med en last av 846 tunnor tj\u00e4ra och 14 tunnor pottaska. B\u00e4rgningen av lasten forts\u00e4tter men det \u00e4r oklart om fartyget kan r\u00e4ddas. Fartyget hade ocks\u00e5 haft d\u00e4ckslast, som de redan vid Hoburgen hade kastat i havet.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser inf\u00f6rde 17.11.1841<\/strong> en notis om \u201datt \u00e4garen till en med \u00e5ngfartyget Ule\u00e5borg f\u00f6rliden sommar till Christinestad avs\u00e4nd harpa, j\u00e4mte en koffert, behagade till \u00e5terbekommande af dessa effecter anm\u00e4la sig hos fartygets kommission\u00e4r, konsul S. A. Wendelin\u201d.<\/p>\n

1842<\/strong><\/h2>\n

Helsingfors Tidningar skrev 11.5.1842<\/strong> att i Christinestad ligger det 18 fartyg och v\u00e4ntar p\u00e5 \u00f6ppet vatten, s\u00e5 att de kan avsegla. \u00c5ngfartyget \u00d6rnsk\u00f6ld v\u00e4ntas till staden den 5 juni och s\u00e5 skrev de att 3 fartyg \u00e4r f\u00e4rdiga att g\u00e5 av stapeln vid f\u00f6rsta \u00f6ppet vatten.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev 1.10.1842<\/strong> att skonerten Sophia med kapten Eric Henric Nordstr\u00f6m (1797-1846) fr\u00e5n Christinestad. Fartyget, som \u00e4gdes av J. F. H\u00e5llfast var lastat med tj\u00e4ra, pottaska och harts d\u00e5 det strandade den 13 september vid Gjedesby strand i Danmark. Lasten kunde b\u00e4rgas men fartyget blev vrak.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev 15.10.1842<\/strong> att skonerten \u201dStjernkopp\u201d med kapten Lundblad hade strandat p\u00e5 \u00d6lands \u00f6stra kust den 26 september. Lasten var b\u00e4rgad men skeppet var vrak.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev 30.11.1842<\/strong> att enligt en rapport fr\u00e5n G\u00f6teborg skulle det finska skeppet Preciosa fr\u00e5n Christinestad ha strandat mitt i natten den 11.11 p\u00e5 Winga fj\u00e4rdssk\u00e4r. Hon f\u00f6rdes av skeppare Julius August Brunberg (f.1817) och hade en last av plankor och tj\u00e4ra. Olyckan skulle ha berott p\u00e5 n\u00e5got misstag p\u00e5 Winga fyr. Bes\u00e4ttningen r\u00e4ddade sig f\u00f6ljande dag genom att kasta sig i sj\u00f6n och n\u00e5gra fiskare drog upp dem med rep p\u00e5 ett sk\u00e4r i n\u00e4rheten. Fartyget blev vrak men en del av lasten och inventarierna kunde r\u00e4ddas.\u00a0I samma tidning finns en uppgift ur den svenska tidningen Aftonbladet att tv\u00e5 skepp fr\u00e5n Christinestad skulle ha strandat p\u00e5 s\u00f6dra kusten vid Gotland. Det ena var \u201dFavoriten\u201d, f\u00f6rd av kapten Sj\u00f6berg och det blev vrak vid Gr\u00f6tingboudden. Det andra var \u201dFrithiof\u201d, f\u00f6rd av skeppare Ekman, som ligger som vrak vid R\u00f6n\u00f6hamn. Fartygens bes\u00e4ttningar har r\u00e4ddats och f\u00f6rda till Stockholm.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev 10.12.1942<\/strong> att de i tidningen Wisby Weckoblad l\u00e4st att slupen Saturnus, med kapten Arvid Leonard Wichtman fr\u00e5n Christinestad hade strandat utanf\u00f6r L\u00e5nghammars p\u00e5 F\u00e5r\u00f6. Den var p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n L\u00fcbeck till Christinestad och lastad med styckegods, som efter f\u00f6rlisningen \u201ddrifver kring str\u00e4nderna\u201d, men s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt kan b\u00e4rgas.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev 14.12.1842<\/strong> att enligt en rapport fr\u00e5n G\u00f6teborg skulle den finska briggen Apparence skulle ha f\u00f6rolyckats p\u00e5 Skagens rev. Fartyget var hemma fr\u00e5n Christinestad och f\u00f6rdes av skepparen Anders Widstr\u00f6m (1796-1874). Det var lastat med plankor och tj\u00e4ra. En del av lasten kunde b\u00e4rgas liksom segel, taklage och inventarier.\u00a0\u00a0Tidningen Suomi skrev 1.1.1843<\/strong> att det i Christinestad bodde 2\u00a0007 personer \u00e5r 1841. Mest folk bodde i \u00c5bo, n\u00e4mligen 13\u00a0000 och i Helsingfors 12\u00a0000 och Ule\u00e5borg var trea med 4\u00a0500. Finlands minsta stad var St. Michel med 195 och sedan Jyv\u00e4skyl\u00e4 med 308.<\/p>\n

1843<\/strong><\/h2>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev 7.1.1843<\/strong> att filosofie kandidat Sandb\u00e4ck har valts till rektor f\u00f6r den L\u00e4gre Elementarskolan i Christinestad.<\/p>\n

Helsingfors Morgonblad skrev 9.1.1843 om sj\u00f6farten 1842 s\u00e5 h\u00e4r: <\/strong><\/p>\n

\u2014Finlands handelsflotta vid utg\u00e5ngen av 1841, s\u00e5ledes den som \u00e5r 1842 var i verksamhet, utgjorde 453 segelfartyg och av dessa var 161 skepp, 66 briggar, 93 skonertar av tillsammans 46,908 l\u00e4sters dr\u00e4gt, samt 8 \u00e5ngfartyg.<\/p>\n

\u2014Av segelfartygen hade under \u00e5r 1841 tillkommit 38, bland vilka 10 f\u00f6r Christinestad ensamt. D\u00e4remot hade under samma \u00e5r s\u00e5lts 15 finska fartyg och 31 hade f\u00f6rolyckats. P\u00e5 resor stadda voro vid samma \u00e5rs utg\u00e5ng: inom \u00d6stersj\u00f6n 57, utom \u00d6stersj\u00f6n 145 fartyg. Antalet av tj\u00e4nstbart sj\u00f6folk steg totalt till 5204 personer<\/p>\n

\u2014 Att under loppet av \u00e5r 1842 m\u00e5nga och inte obetydande sj\u00f6skador tr\u00e4ffat Finlands handelsflotta \u00e4r bekant. Ett m\u00e4rkv\u00e4rdigt f\u00f6rh\u00e5llande d\u00e4rvid \u00e4r, att Christinestad ensam f\u00f6rlorat 11 fartyg av sina 36, eller flera \u00e4n som av dess idoga skeppsredare under f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5ret blivit byggda.<\/p>\n

Helsingfors Morgonblad skrev 20.3.1843 <\/strong>att medicine licentiat Adolf Fredrik Kepplerus (1812-1848) har blivit utn\u00e4mnd till stadsl\u00e4kare i Christinestad. Ett par \u00e5r senare gifte han sig med S. A. Wendelins dotter Catharina Maria (1822-1848) och fick med henne tv\u00e5 s\u00f6ner.<\/p>\n

Borg\u00e5 Tidning skrev 22.4.1843<\/strong> att bristen p\u00e5 pappersbruk inom landet som bekant \u00e4nda till senaste tid har varit s\u00e4rdeles m\u00e4rkbar. Vad alla papperssorter betr\u00e4ffar har denna brist nyligen blivit fullkomligt avhj\u00e4lpt genom Hrr Frenckell & Sons stora anl\u00e4ggning i Tammerfors. Vi kan nu meddela, att till de tre \u00e4ldre pappersbruk som hittills har funnits, har det nu kommit tv\u00e5 till. Det ena finns i Wasa och ett annat i Sastmola socken, mellan Bj\u00f6rneborg och Christinestad och det kallas L\u00e5ngfors. Det \u00e4r anlagt av en Johan Liljeblad, som var f\u00f6dd i Tr\u00e4skvik i Lappfj\u00e4rd. Tidningen hade sett prover av tillverkningen p\u00e5 pappersbruket i L\u00e5ngfors, som har varit endast 10 m\u00e5nader i g\u00e5ng. Alla papper som de har f\u00e5tt, har varit r\u00e4tt goda och har f\u00e5tt fr\u00f6jda sig av en livlig avs\u00e4ttning.<\/p>\n

Wasa Tidning skrev 29.4.1843<\/strong> att \u201dEnligt inlupna underr\u00e4ttelser har Barkskeppet Elisabeth, fr\u00e5n Christinestad, f\u00f6rdt av Kapten Svan och lastadt med Salt, den 12 sistlidne Mars strandat en mil s\u00f6der om Warberg och \u00e4r s\u00f6nderslaget. Detta fartyg \u00e4r det 12:te, som inom en kort tid f\u00f6rolyckats f\u00f6r Christinestads rederier\u201d.<\/p>\n

Tidningen tog i samma artikel upp en positiv sak, n\u00e4mligen att den nya stenbron \u00f6ver N\u00e4rpes \u00e5 blev f\u00e4rdig senaste h\u00f6st. Stenar till den har sl\u00e4pats fr\u00e5n Pjelax och B\u00f6le och den st\u00e5r p\u00e5 tv\u00e5 landkistor och lika m\u00e5nga ute i vattnet. Bygget utf\u00f6rdes av herr Pychlau och medf\u00f6rde stora f\u00f6rluster f\u00f6r honom. Ober\u00e4knade kostnader och de sn\u00f6fattiga vintrarna gjorde det extra sv\u00e5rt och dyrt med stensl\u00e4pningen.<\/p>\n

Wasa Tidning skrev 27.5.1843<\/strong> att i Christinestad \u00e4r tv\u00e5 nya skonertar snart f\u00e4rdiga att l\u00e4mna stapeln. 13 fartyg har redan avseglat fr\u00e5n staden till olika orter. V\u00e5rs\u00e5dden har kommit i g\u00e5ng trots den torra och ogynnsamma v\u00e4derleken. I brist p\u00e5 regn s\u00e5 visar \u00e4ngarna ingen gr\u00f6nska och r\u00e5gv\u00e4xten ser klen ut. Sommarens budb\u00e4rare, n\u00e4mligen svalorna har visat sig f\u00f6rst i b\u00f6rjan av denna vecka.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev 13.9.1843<\/strong> att enligt en rapport fr\u00e5n Ystad s\u00e5 har det finl\u00e4ndska fartyget \u201dF\u00e4derneslandet\u201d f\u00f6rt av skeppare Lundblad strandat p\u00e5 Sandhammaren. Det kom fr\u00e5n Christinestad och var lastat med tj\u00e4ra, pottaska och tr\u00e4varor p\u00e5 v\u00e4g till Holland. \u201dFartyget \u00e4r l\u00e4ck och kan anses som vrak; det mesta af laddningen torde likv\u00e4l kunna b\u00e4rgas\u201d skrev tidningen.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev 20.9.1843<\/strong> att den finska skonerten Uggla, f\u00f6rd av skepparen Johan Nordstr\u00f6m den 4 september hade strandat utanf\u00f6r Lickershamn i Stenkyrka p\u00e5 Gotland. Den var p\u00e5 resa fr\u00e5n hemstaden Christinestad till L\u00fcbeck med last av tj\u00e4ra. Bes\u00e4ttningen var b\u00e4rgad, skeppet f\u00f6rlorat men en del av lasten kan b\u00e4rgas.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev den 30.9.1843<\/strong> att barkskeppet Delphin, med skeppare Erik Henrik Sj\u00f6holm hade strandat vid Tversted utanf\u00f6r Jylland p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n Narva till Antwerpen med br\u00e4der. Bes\u00e4ttningen p\u00e5 12 man r\u00e4ddades men det vattenfyllda skeppet \u00e4r vrak. Inventarierna och det mesta av lasten kunde r\u00e4ddas.<\/p>\n

Wasa Tidning skrev samma dag<\/strong> \u201datt under h\u00f6sten senaste \u00e5r hade Skepps-Rederierne i Christin\u00e6stad, mer \u00e4n andra i landets \u00f6vriga st\u00e4der, sett sin handelsflotta genom sj\u00f6skada f\u00f6rminskad med 11 fartyg. \u00c4ven detta \u00e5r har f\u00f6r dem varit utm\u00e4rkt av s\u00e5dana f\u00f6rluster och inom kort tid har f\u00f6ljande 3 fartyg f\u00f6rolyckats: F\u00e4derneslandet, tillh\u00f6rigt Handlanden G. W. Lindqvist; Skonerten Ugglan, \u00e4gd av Handlande R. Uggla samt Skonerten Atlas, tillh\u00f6rig Handlande E. T\u00f6tterman, G. Holmudd och Skepparen G. E. Strandman. S\u00e5lunda har denna stads handelsflotta, som under medlet av senaste \u00e5r utgjorde 38 st\u00f6rre och mindre fartyg, med ett l\u00e4stetal av omkring 4300, nu mera minskats till 22 st., om vilkas l\u00e4stetal f\u00f6r n\u00e4rvarande saknas underr\u00e4ttelse\u201d. En vecka senare skrev Wasa Tidning igen om haverierna i Christinestad att ocks\u00e5 barkskeppet Elisabeth, som tillh\u00f6rde N. A. \u00c5kerman hade f\u00f6rolyckats redan i januari 1843. Senaste fartyget \u00e4r skeppet Delphin, som \u00e4gdes av S. A. Wendelin och C. M. Ridderstad, som f\u00f6rliste utanf\u00f6r Danmark den 5 september 1843.<\/p>\n

Wisby Weckoblad skrev den 13.10.1843<\/strong> att fregattskeppet Furst Menschikoff hemma i Christinestad, f\u00f6rt av skepparen Johan Gustaf \u00d6sterlund (1814-1845) har strandat utanf\u00f6r F\u00e5r\u00f6sund utanf\u00f6r Gotland. Det var p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n Hull i England med stenkol till St.Petersburg. \u201dFartyget vrak och endast taklaget bergadt\u201d skrev tidningen.<\/p>\n

Wasa Tidning skrev 2.12.1843<\/strong> att det hade varit ovanligt h\u00f6gt vattenst\u00e5nd i Christinestad b\u00e5de den 31 oktober och 8 november. Vattnet hade stigit \u00f6ver den nya stenbron som h\u00e5ller p\u00e5 att byggas. Nu pr\u00f6vas brons fasthet och stormen \u201dhade anst\u00e4llt en v\u00e5dlig man\u00f6ver med tvenne fr\u00e5n hamnen l\u00f6sryckta skonertar\u201d.<\/p>\n

1844<\/strong><\/h2>\n

Saima skrev 22.2.1844<\/strong> om vilka varor som hade skeppats ur fr\u00e5n st\u00e4derna i Wasa l\u00e4n under senaste \u00e5r. Fr\u00e5n Christinestad hade utskeppats n\u00e4stan h\u00e4lften av hela l\u00e4nets plankor och efter Gamla Karleby n\u00e4st mesta antal tj\u00e4rtunnor. Pottaska hade fr\u00e5n Christinestad utskeppats lika mycket som fr\u00e5n Gamla Karleby.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev 24.2.1844 <\/strong>att Christinestad numera har den sjunde st\u00f6rsta handelsflottan i Finland, efter Bj\u00f6rneborg, Ule\u00e5borg, \u00c5bo, Jakobstad, Gamla Karleby och Helsingfors.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelse skrev 2.10.1844<\/strong> att slupen Onni, som var p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n Christinestad till \u00d6stersj\u00f6n hade g\u00e5tt p\u00e5 grund 14 famnar (ca 25 m) fr\u00e5n land i Sikhjelma hamn. Slupen \u00e4gdes av kapten H\u00e4ll och skeppare Hackman f\u00f6rde bef\u00e4l d\u00e5 olyckan intr\u00e4ffade. Slupen f\u00f6ll s\u00f6nder i flera delar men allt gods \u00e4r b\u00e4rgat. Bes\u00e4ttningen bestod av skepparen styrmannen och en matros.<\/p>\n

Borg\u00e5 Tidning skrev 2.11.1844<\/strong> att det har g\u00e5tt 20 \u00e5r sedan den f\u00f6rsta bokhandeln i Finland \u00f6ppnade i \u00c5bo. Sedan dess har tv\u00e5 bokhandlar \u00f6ppnats i Helsingfors och bokl\u00e5dor har \u00f6ppnats i sju st\u00e4der i landet, bland annat i Christinestad.\u00a0Samma dag<\/strong> skrev \u00c5bo Underr\u00e4ttelser att d\u00e5 man i Christinestad gr\u00e4vde vid ett g\u00e4rde n\u00e4ra tullstugan i Norrstan s\u00e5 hittades 40 stycken s\u00e4rskilda silvermynt fr\u00e5n Carl XI och Carl XII:s tider.<\/p>\n

Wasa Tidning skrev 16.11.1844<\/strong> att skepparen Carl August Snellman fr\u00e5n Christinestad stilla hade avlidit ombord p\u00e5 skeppet \u201dJohannes\u201d p\u00e5 en resa mellan Cette till Porto den 29 augusti. Han s\u00f6rjes av \u00e5ldrig sv\u00e4rmor och tv\u00e5 sp\u00e4da barn.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev 23.11.1844<\/strong> att skonerten \u201dFyra D\u00f6ttrar\u201d, tillh\u00f6rande skepparen E. H. Nordstr\u00f6m skulle ha f\u00f6rolyckats n\u00e4ra Travem\u00fcnde under en utresa.<\/p>\n

1845<\/strong><\/h2>\n

Wasa Tidning 15.3.1845:<\/strong><\/p>\n

Redan under f\u00f6rra veckan inkom fr\u00e5n Christinestad den sorgliga underr\u00e4ttelsen, att borgm\u00e4staren Jonas Henric Mennander, efter en kort sjukdom, avlidit den 1 uti innevarande m\u00e5nad i en \u00e5lder av 38 \u00e5r, 11 m\u00e5nader och 27 dagar. Mennander, som nyligen blivit utn\u00e4mnd till politie borgm\u00e4stare i Wiborg, hade genom rastl\u00f6s och av en utm\u00e4rkande ordning alltid ledd verksamhet, i f\u00f6rening med en redbar och sj\u00e4lvst\u00e4ndig karakt\u00e4r, tillvunnit sig f\u00f6rm\u00e4ns f\u00f6rtroende j\u00e4mte sin omgivnings aktning och tillgivenhet, och hans of\u00f6rmodade hastiga fr\u00e5nf\u00e4lle har sorgligt \u00f6verraskat flera av den avlidnes v\u00e4nner och i djupaste sorg f\u00f6rsatt dess efterl\u00e4mnade \u00e4nka med ett minder\u00e5rigt barn.<\/p>\n

Finlands Allm\u00e4nna Tidning skrev 7.4.<\/strong>1845 att kreditorerna uti handlande G. W. Lindqvists konkurs kallas till ett m\u00f6te hos handlande O. Nils Sundman f\u00f6r att \u00f6verl\u00e4gga om den \u00e5tskilliga massan,<\/p>\n

Wasa Tidning skrev om brobygget i Kristinestad i tv\u00e5 tidningar, den 16 och 22 augusti 1845.<\/strong>\u00a0I avsaknad av brobyggnads kommunikation emellan Christinestad och fasta landet, som l\u00e4nge underh\u00e5llits genom en flotte samt st\u00f6rre och mindre b\u00e5tar, som i anseende till den betydliga bredden av den s\u00e5 kallade Stadsfj\u00e4rden, utg\u00f6rande omkring 600 alnar (360 meter), under intr\u00e4ffad storm samt v\u00e5r- och h\u00f6sttider under islossning och isbel\u00e4ggning, till trafikerandes stora ol\u00e4genhet inte kunde anv\u00e4ndas. \u00a0Med avseende av denna ol\u00e4genhet v\u00e4ckte Christinestads innev\u00e5nare redan \u00e5r 1783 fr\u00e5ga att \u00f6ver Stadsfj\u00e4rden anl\u00e4gga en bro, men den d\u00e4rmed f\u00f6renade betydliga kostnad och Svenska Statsverkets medell\u00f6shet att underst\u00f6da f\u00f6retaget, lade m\u00e4ktiga hinder i v\u00e4gen f\u00f6r utf\u00f6randet av f\u00f6rslaget.<\/p>\n

Oaktat anh\u00e5llan tid efter annan f\u00f6rnyades, s\u00e4rdeles som Christinestads export varje \u00e5r var i tilltagande, lyckades det stadens innev\u00e5nare slutligen att \u00e5r 1840 f\u00f6rm\u00e5 Lappfj\u00e4rds, Ilmola, \u00d6stermark och N\u00e4rpes socknar samt Honkajoki och Karvia kapellf\u00f6rsamlingar att delta i kostnaden f\u00f6r uppf\u00f6randet av en brobyggnad \u00f6ver Stadsfj\u00e4rden. Brons grund lades i december \u00e5r 1841 och d\u00e4refter fortsattes arbetet enligt en av General-Majoren och Riddaren Baron C. v. Rosenkampff uppgjord och av Kejserliga Senaten fastst\u00e4lld ritning. \u00a0Hans Kejserliga Majest\u00e4t t\u00e4cktes i n\u00e5der p\u00e5 stadens borgerskaps d\u00e4rom gjorda underd\u00e5niga anh\u00e5llan, f\u00f6r arbetets utf\u00f6rande f\u00f6runna dem ett r\u00e4ntefritt l\u00e5n av 20,000 Rubel B:co Ass. att \u00e5terbetalas inom 15 \u00e5rs f\u00f6rlopp. Under ledning av en kommission av 12 ledam\u00f6ter med vicekonsul Simon Anders Wendelin som ordf\u00f6rande, har arbetet s\u00e5 fortg\u00e5tt att denna lika prydliga som v\u00e4l och \u00e4ndam\u00e5lsenligt uppf\u00f6rda brobyggnad nu \u00e4r f\u00e4rdig.<\/p>\n

Brons l\u00e4ngd \u00e4r 630 och bredd 15 1\/2 alnar, f\u00f6rsedd med trottoarer p\u00e5 vardera sidan. Trottoaren \u00e4r byggd av huggen granit till 2\u00bc alnars bredd och 10 tums h\u00f6jd, belagda med plansten fr\u00e5n Reval och omgivna p\u00e5 yttre sidan av 1 1\/2 aln h\u00f6ga med gr\u00f6n oljef\u00e4rg m\u00e5lade ledst\u00e4nger. K\u00f6rv\u00e4gen \u00e4r 10 alnar bred. \u00a0Vattnets medelh\u00f6jd p\u00e5 djupaste st\u00e4llet av fj\u00e4rden \u00e4r 12,5 fot. Brons h\u00f6jd \u00f6ver vattnet utg\u00f6r 7 fot. P\u00e5 mitten av denna bro finns tv\u00e5 \u00f6ppningar, vardera om 5 famnars bredd, f\u00f6r vattnets fria avlopp. Huggen granitsten bildar en kista i mitten och en kista p\u00e5 vardera sidan om dessa bro\u00f6ppningar.\u00a0Grova bj\u00e4lkar och plankor utg\u00f6r lock \u00f6ver bro\u00f6ppningarna och b\u00e4gge sidorna om dem \u00e4ro f\u00f6rsedde med b\u00e4nkar.\u00a0Under stenfyllningen mot mudderbotten ligger 18,000 granstockar och en m\u00e4ngd annat virke, anv\u00e4nt till underlag p\u00e5 ett djup av 10-11 famnar. (en famn \u00e4r 1,8 m, s\u00e5 djupet \u00e4r allts\u00e5 ca 18 meter. M\u00e4rk att i detta fall betyder ordet \u201ddjup\u201d det samma som bredd. Stockarna ligger allts\u00e5 radade p\u00e5 mudderbottnen).\u00a0Det prydliga och solida arbetet b\u00e4r ett vackert vittnesb\u00f6rd om den synnerliga omtanke, f\u00f6rsiktighet och erfarenhet, som utm\u00e4rker de kommitterade f\u00f6r anl\u00e4ggningen.<\/p>\n

Speciellt b\u00f6r n\u00e4mnas dess ordf\u00f6rande vice konsul Wendelin, som fr\u00e5n arbetets b\u00f6rjan till dess full\u00e4ndande med oavbrutet nit handhaft ledningen av bygget. Han har varit bitr\u00e4dd av tv\u00e5 av stadens kommunala \u00e4renden f\u00f6rtj\u00e4nta m\u00e4n, borgm\u00e4staren J. H. Mennander och r\u00e5dmannen S. W. Fremdeling. B\u00e5de Mennander och Fremdeling avled p\u00e5 v\u00e5ren 1845.\u00a0\u00a0Till bestridande av kostnaderna f\u00f6r ifr\u00e5gavarande brobyggnad, har Lappfj\u00e4rds socken deltagit med omkring 3\u00a0000 rubel silver, Ilmola med 2\u00a0600, \u00d6stermark med 575, N\u00e4rpes med 430 rubel silver. Honkajoki, Karvia och Honkaj\u00e4rvi byar tillsammans med 70 rubel och Christinestads inv\u00e5nare bidrog med 7\u00a0327 rubel. Tillsammans 14\u00a0000 rubel.<\/p>\n

Brons invigning.\u00a0<\/strong><\/h4>\n

F\u00f6r invigningen av den nyligen full\u00e4ndade bron hade stadens borgerskap l\u00e5tit arrangera en middagsm\u00e5ltid i handlade Casper Holmstr\u00f6ms g\u00e5rd den 1 juli 1845. L\u00e4nets guvern\u00f6r hade inbjudits och g\u00e4ster fr\u00e5n Wasa stad och kringliggande landsorter.\u00a0Inf\u00f6r den talrika samlingen ber\u00e4ttade stadens tillf\u00f6rordnade borgm\u00e4stare, hovr\u00e4ttsauskultanten Levonius i korthet om brobyggnads f\u00f6rslagets \u00f6den fr\u00e5n \u00e4ldre tider. Det var Hans Kejserliga Majest\u00e4ts n\u00e5diga underst\u00f6d som bidrog till att brof\u00f6retaget kunde full\u00e4ndas. Med anledning av detta f\u00f6rslogs sk\u00e5lar f\u00f6r b\u00e5de kejsaren och det kejserliga husets v\u00e4lg\u00e5ng.<\/p>\n

Efter middagsm\u00e5ltiden begav sig samtliga g\u00e4ster till den nya bron f\u00f6r att ta den i n\u00e4rmare sk\u00e4rsk\u00e5dande. P\u00e5 mitten av bron fanns ett t\u00e4lt uppslaget d\u00e4r kaffe serverades. Efter att middagsg\u00e4sterna hade avl\u00e4gsnat sig, s\u00e5 bj\u00f6ds stadens inv\u00e5nare och allmogen fr\u00e5n landet p\u00e5 n\u00e5gra b\u00e5lar punsch\u00a0I Casper Holmstr\u00f6ms g\u00e5rd vid torget fortsatte en lokal bal intill f\u00f6ljande morgon. Det s\u00e4rdeles vackra v\u00e4dret hade lockat ut ansenliga folkskaror och redan p\u00e5 morgonen hade det antagit egenskapen av en folkfest. Den var gladare \u00e4n n\u00e5gon folkfest man tidigare hade firat. Dessutom utm\u00e4rkte sig festen av god ordning och oskyldiga n\u00f6jen. \u00a0\u00c5<\/strong><\/p>\n

bo Underr\u00e4ttelser skrev 16.8.1845<\/strong> att det har h\u00e5llits borgm\u00e4starval i Christinestad. Mesta r\u00f6ster fick l\u00e4nssekreteraren i Kuopio, Mauritz Hasselblatt som sedan blev borgm\u00e4stare fram till \u00e5r 1860.<\/p>\n

1846<\/strong><\/h2>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev 11.3.1846<\/strong> att fartyget Sampo med kapten Bostr\u00f6m hade r\u00e5kat p\u00e5 grund i Cardiff. Det var d\u00e5 p\u00e5 v\u00e4g till Malta och hamnade p\u00e5 grund vid uthalningen och har tagit in mycket vatten.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser (27.6.1846)<\/strong> hade f\u00e5tt uppgifter fr\u00e5n Helsing\u00f6r att briggen \u201dIdog\u201d hemma i och p\u00e5 resa fr\u00e5n Christinestad under en sv\u00e5r sydlig storm hade drivit och slaget emot briggen \u201dHelena\u201d fr\u00e5n Stockholm och som var p\u00e5 v\u00e4g till Marseille. \u201dHelene\u201d fick sv\u00e5ra skador \u201dborttog briggens hela stor-vigg, samt br\u00e4ckte stormasten och tillfogade annan skada p\u00e5 rundholt m.m. och drogs sedan av en \u00e5ngare in till hamnen. Briggen \u201dIdog\u201d st\u00f6tte ocks\u00e5 bogen p\u00e5 korvetten Freja och borttog dess klyvarbom.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev 28.10.1846<\/strong> en notis som de hade f\u00e5tt fr\u00e5n K\u00f6penhamn den 9 oktober: Engelska \u00e5ngfartyget Victory med kapten Pedder, inkom hit i dag fr\u00e5n Petersburg. Kapten Pedder hade p\u00e5 h\u00f6jden av Gotland b\u00e4rgat en b\u00e5t med 3 man av bes\u00e4ttningen p\u00e5 finska skonerten Mercurius med kapten Erik Nils Ekman, hemmah\u00f6rande i Christinestad. Mercurius hade varit p\u00e5 v\u00e4g fr\u00e5n Amsterdam till Christinestad med en last av kaffe och socker, d\u00e5 de hade blivit \u00f6verseglade och strax d\u00e4refter sjunkit.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev den 4.11.1846 <\/strong>att skeppet \u201dHoppet\u201d med kapten Holmudd, hemma fr\u00e5n Christinestad och p\u00e5 v\u00e4g d\u00e4rifr\u00e5n till Livorno i Italien med tr\u00e4last och tj\u00e4ra, strandade den 13 oktober vid Lilleheden i socknen Horne i Danmark. Bes\u00e4ttningen p\u00e5 15 man r\u00e4ddades men fartyget anses f\u00f6rlorat, eftersom det sitter fast p\u00e5 stengrund. Stycken av skrovet har redan drivit i land och masterna \u00e4r kapade. Man hoppas kunna b\u00e4rga inventarierna och lasten av virke. En stor del av tj\u00e4rtunnorna har slagits s\u00f6nder mot stenarna.\u00a0<\/strong><\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev den 5.12.1846<\/strong> att briggen Neptunus, med kapten Erik Henrik Vidlund fr\u00e5n och p\u00e5 v\u00e4g till Christinestad hade strandat i Millbay utanf\u00f6r Irland och torde ha blivit totalt vrak. Manskapet r\u00e4ddat och redan anl\u00e4nt till Christinestad. Flera segel ocks\u00e5 r\u00e4ddade.<\/p>\n

1847<\/strong><\/h2>\n

I Finlands Allm\u00e4nna Tidning den 2.1.1847<\/strong> annonserade m\u00e5larm\u00e4stare Johan Erik Stendahl fr\u00e5n Kristinestad att han av f\u00f6rekommen s\u00e4ger upp alla borgensf\u00f6rbindelser, som han hade gjort fram till dagens datum.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser 2.1.1847:<\/strong><\/p>\n

En landsman, Herr Wilhelm Roos, som f\u00f6r par \u00e5r sedan skilde sig fr\u00e5n \u00c5bo Gymnasium och nu studerar vid Universitetet i Uppsala, har erh\u00e5llit Svenska Akademiens mindre pris f\u00f6r ett skaldestycke \u201cRunos\u00e5ngarens d\u00f6d.” ”F\u00f6rfattaren hade genom den enkla, fl\u00e4rdl\u00f6sa teckningen af sitt hemlands nationalkarakter, warm fosterlandsk\u00e4rlek och \u00e4del sjelff\u00f6rsakelse tillwunnit sig Akademiens bifall. N\u00e4rwarande mottog han sjelf det honom tilld\u00f6mda priset.<\/em>” Direkt\u00f6ren vid Svenska Akademin yttrade sig s\u00e5 h\u00e4r vid prisutdelningen:<\/p>\n

\u201dMin Herre! Redan vid f\u00f6rsta l\u00e4sningen av eder dikt, trodde Akademien sig d\u00e4ri igenk\u00e4nna en st\u00e4mma fr\u00e5n det land, som sk\u00e4nkt \u00e5t vitterheten Creutz, Franz\u00e9n och Rundeberg. Trohet och k\u00e4rlek i d\u00f6den, \u00e4ran och friheten skattade h\u00f6gre \u00e4n livet, men fosterlandet h\u00f6gst av allt och minnets stj\u00e4rna, str\u00e5lande fr\u00e5n h\u00e4vdens himmel. Dessa bilder \u00e4r d\u00e4r inhemska, bo i hj\u00e4rtat och i s\u00e5ngen. De r\u00f6rande \u00e5terljud d\u00e4r av, som eder lyra framkallat, \u00e4r k\u00e4nslans mera \u00e4n diktens skapelser och era l\u00e4sares bifall skall sammanst\u00e4mma med era prisdomares, att r\u00e4ttvisa den bel\u00f6ning, som nu \u00e5t eder \u00f6verl\u00e4mnas\u201d.<\/p>\n

Hr Roos, f\u00f6dd i Christinestad, \u00e4r bror till poeten Jacob Roos, bekant genom tv\u00e5 h\u00e4ften utgivna dikter.<\/p>\n

Teknologen skrev i sitt nummer 26.6.1847 s\u00e5 h\u00e4r:<\/strong><\/p>\n

I Christinestad har i \u00e5r varit livligt i handelsv\u00e4g. Ocks\u00e5 h\u00e4rifr\u00e5n har man till utrikes orter exporterat s\u00e4d och man antar att beloppet av utskickad r\u00e5g till 8000 tunnor. Denna vara g\u00e4ller har 20 rubel tunnan. Mycken livlighet har ocks\u00e5 varit r\u00e5dande p\u00e5 stadens steppsvarv, d\u00e4r ungef\u00e4r 400 arbetare sysselsatts.<\/p>\n

Av de 5 fartyg, som i v\u00e5r blivit byggda har 4 redan I\u00e4mnat stapeln. Utom n\u00e4mnda fartyg (3 skepp och 2 briggar med ca 900 l\u00e4ster), har stadens handelsflotta i \u00e5r dessutom till\u00f6kats med 2 mindre fartyg, samt 4 ink\u00f6pta ifr\u00e5n andra orter. Genom denna till\u00f6kning uppg\u00e5r stadens l\u00e4stetal till \u00f6ver 4000 l\u00e4ster. Om man l\u00e4gger h\u00e4rtill de 2 nya skepp, som str\u00e4cker k\u00f6len inom kort, upph\u00f6jer sig denna stad i avseende till l\u00e4stetal till Finlands 4:de ifr\u00e5n att \u00e4nnu sista \u00e5ret har varit den 8:de i ordningen.<\/p>\n

\u00c5r 1847<\/strong> gavs det i Viborg ut en geografibok, som behandlade allt fr\u00e5n jordklotets form till st\u00e4der i Finland. S\u00e5 h\u00e4r beskrivs Wasa l\u00e4n:<\/p>\n

L\u00e4net best\u00e5r av s\u00f6dra \u00d6sterbotten, nordligaste Satakunda och nordv\u00e4stra Tavastland. St\u00e4der vid kusten: Wasa, guvern\u00f6rss\u00e4te, hovr\u00e4tt och gymnasium, 5\u00a0000 inv\u00e5nare. Christinestad (Ristiina), Kask\u00f6 (Kaskis) p\u00e5 en \u00f6, Ny-Carleby (Joensuu) vid Ny-Carleby \u00e4lv, Jacobstad (Pietarsaari), Gamla Carleby (Kokkola). Vid norra \u00e4ndan av P\u00e4ij\u00e4nne: Jyv\u00e4skyl\u00e4.<\/p>\n

Skol-tidning publicerade 1.9.1847 <\/strong>en statistik \u00f6ver elevantalet i landets skolor. Det fanns olika niv\u00e5er p\u00e5 skolor, n\u00e4mligen Gymnasier, H\u00f6gre Elementar-skolor och L\u00e4gre Elementar-skolor. Skolan i Kristinestad h\u00f6rde till klassen L\u00e4gre Elementar-skolor och den hade detta \u00e5r 47 elever, vilket gjorde den till st\u00f6rsta inom \u00c5bo Stift. I hela Borg\u00e5 stift gick det 1\u00a0950 elever medan det i det andra stiftet Borg\u00e5 stift gick 1\u00a0043 elever.<\/p>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser publicerade den 18.9 1847<\/strong> en statistik \u00f6ver befolkningsutvecklingen i Finlands st\u00e4der mellan \u00e5ren 1835 och 1845. \u00c5r 1835 bodde det i alla st\u00e4der 45\u00a0346 personer, j\u00e4mf\u00f6rt med 51\u00a0241 \u00e5r 1845, en \u00f6kning med 13 %. I Christinestad \u00f6kade folkm\u00e4ngden under samma tid fr\u00e5n 1\u00a0787 till 2\u00a0281, en \u00f6kning p\u00e5 27 %.\u00a0 \u00d6kningen var bland de h\u00f6gsta i hela landet.<\/p>\n

Finlands Allm\u00e4nna Tidningen publicerade den 16 november 1847<\/strong> en rapport om saltpriserna i Finlands st\u00e4der \u00e5r 1847. Medelpriset f\u00f6r en tunna salt i hela Finland var 2 rubel, 95 kopek. I Wasa l\u00e4n var medelpriset 2 rubel 40 kopek och l\u00e4gsta pris hade Christinestad med 2 rubel 15 kopek.<\/p>\n

Wasa Tidning skrev om Christinestad den 11 december 1847.<\/strong><\/p>\n

\u00c4nnu visar vintern sig inte p\u00e5 denna ort. H\u00f6sten har varit s\u00e4rdeles regnig och stormig och solskensdagar har h\u00f6rt till undantagen. P\u00e5 tiotal \u00e5r skall inte heller s\u00e5 sv\u00e5ra stormar h\u00e4rst\u00e4des rasat, som under innevarande h\u00f6st och i synnerhet den 6:te och 10:de innevarande m\u00e5nad. Med sydv\u00e4st vind steg vattnet d\u00e5 s\u00e4rdeles h\u00f6gt i Stadsfj\u00e4rden och uppn\u00e5dde en p\u00e5 flera \u00e5rs tid inte sedd h\u00f6jd. Flera av de invid stranden bel\u00e4gna tomter l\u00e5g under vatten och kunde n\u00e5s bara med b\u00e5tar, \u00e4vensom boskapskreaturen i flera g\u00e5rdar m\u00e5ste ifr\u00e5n f\u00e4husen utdrivas f\u00f6r att inte omkomma. \u00a0Den \u00f6ver Stadsfj\u00e4rden, med stor kostnad uppf\u00f6rda bro av sten (m\u00e5h\u00e4nda den l\u00e4ngsta i landet) \u00f6verspolades av de inbrytande havsv\u00e5gorna, vars kraft l\u00f6sryckte j\u00e4mv\u00e4l trottoarstenarna p\u00e5 bron. Det var med st\u00f6rsta sv\u00e5righet man kunde f\u00e4rdas \u00f6ver bron, \u00e5tminstone inte torrskodd.<\/p>\n

Flera f\u00f6r ankar liggande fartyg p\u00e5 redden kastades av stormen mot bron, varvid de led mer och mindre skada innan hj\u00e4lp ankom, \u00e4vensom ett av fartygen st\u00f6tte emot denna s\u00e5 v\u00e5ldsamt att masten sprang \u00f6ver bord, s\u00e5 att skrovet tog betydlig skada. Plank, byggningstak och g\u00e4rdesg\u00e5rdar nedkastades p\u00e5 flera st\u00e4llen. Kajer och landg\u00e5ngsbryggor s\u00f6nderslogs och vr\u00e4ktes mot str\u00e4nderna, som \u00e4nnu i dag \u00e4r uppfyllda med l\u00e4mningar efter f\u00f6rst\u00f6relsen. Sj\u00e4lva stormen v\u00e4ckte redan i och f\u00f6r sig mycken oro, men f\u00f6rskr\u00e4ckelsen blev \u00e4nnu st\u00f6rre d\u00e5 den 6 december signal gavs att elden var l\u00f6s s\u00f6der i staden och s\u00e5ledes ovan vinden, som bl\u00e5ste l\u00e4ngs med staden. Att elden under ett s\u00e5dant ov\u00e4der skulle f\u00e5s sl\u00e4ckt, kunde v\u00e4l ingen ens ana och m\u00e5ngen gav, vid det han hastade till eldsv\u00e5dan, staden troligen f\u00f6rlorad. Men med den r\u00e5dighet, som st\u00e4dse utm\u00e4rkt stadens innev\u00e5nare vid eldsv\u00e5dor, d\u00e4mpades elden ocks\u00e5 nu av de till st\u00e4llet n\u00e4rmast boende grannar. Innan ens brandredskapen hann framkomma till olycksst\u00e4llet, var all fara redan \u00f6verst\u00e5nden. Med lugnade sinnen \u00e5terv\u00e4nde alla till hemmet. Hur elden kommit l\u00f6s \u00e4r \u00e4nnu ej bekant, men h\u00e4rom torde vid Magistraten komma att unders\u00f6kas. All anledning \u00e4r att befara, det sj\u00f6skador p\u00e5 havet \u00e4ven intr\u00e4ffat under n\u00e4mnde dagar, och ryktet vill f\u00f6rm\u00e4la, att n\u00e5gra fiskare, som d\u00e5 legat ute vid kusten i N\u00e4rpes socken, varseblivit ett st\u00f6rre skepp med kapade master driva f\u00f6r vinden samt att ett st\u00f6rre antal m\u00e4nniskor befunnit sig p\u00e5 det samma.<\/p>\n

\u00c5bo Tidning skrev 29.12.1847<\/strong> att skeppet \u201dPohja\u201d med skeppare Ekman och hemma fr\u00e5n Christinestad, under en f\u00e4rd fr\u00e5n Newcastle till Marseille f\u00f6rolyckats p\u00e5 Scratby Sand i \u00f6stra England. Bes\u00e4ttningen \u00e4r b\u00e4rgad.<\/p>\n

1848<\/strong><\/h2>\n

\u00c5bo Underr\u00e4ttelser skrev den 2.2.1848<\/strong> om s\u00f6ndagsskolorna i l\u00e4net och s\u00e5dana fanns i alla st\u00e4der utom Kask\u00f6 och Jyv\u00e4skyl\u00e4. Undervisningen har best\u00e5tt av innanl\u00e4sning, religionsl\u00e4ran, skriv- och r\u00e4knekonsten. I Christinestad har m\u00e5larm\u00e4stare Stendahl verkat som ritl\u00e4rare och i de andra \u00e4mnena har undervisningen sk\u00f6tts av magister T\u00f6rnudd. P\u00e5 v\u00e5rterminen gick 96 barn i s\u00f6ndagsskolan och 64 p\u00e5 h\u00f6stterminen.<\/p>\n

Ilmarinen skrev den 22.3 1848<\/strong> att Casper Holmstr\u00f6m i sin skedvattenfabrik i Christinestad hade tillverkat 289 sk\u00e5lpund skedvatten, till ett v\u00e4rde om 454 rubel. Fabriken hade han grundat \u00e5r 1837.<\/p>\n

Ilmarinen skrev 12.4.1848<\/strong> att det hade r\u00e5tt missv\u00e4xt i v\u00e4stra Europa och detta gynnade exporten fr\u00e5n Finland, d\u00e4r sk\u00f6rdarna hade varit goda. Rederierna i \u00d6sterbotten gynnades mest av denna handel men allra mest gynnades de av de h\u00f6ga frakterna f\u00f6r spannm\u00e5l mellan Rysslands hamnar i Svarta havet och det v\u00e4stliga Europa. Dessa goda frakter ledde till att ett stort antal skepp byggdes under senaste \u00e5r. I Wasa l\u00e4n fanns det totalt 142 handlande, som bedrev in- och utrikeshandel och av dessa fanns 29 i Christinestad. Av dessa handlande i Christinestad var 21 samtidigt redare. Vid senaste \u00e5rsskifte fanns det i l\u00e4net 111 fartyg av tillsammans 13\u00a0508 l\u00e4ster. Av dessa fanns 24 i Gamla Karleby, 8 i Ny Karleby, Jakobstad 18, i Wasa 20, i Kask\u00f6 7 och i Christinestad 34. Dessa 34 hade ett sammanlagt l\u00e4stetal om 3\u00a0624 och dessa fartyg bestod av 11 skepp, 8 briggar, 13 skonertar och 2 jakter. Antalet sj\u00f6m\u00e4n i Christinestad var 480 och av dessa var 40 skeppare. \u00c5r 1847 hade det byggts 10 fartyg om 1\u00a0320 L\u00e4ster i staden och ytterligare tv\u00e5 p\u00e5 annan ort. Under \u00e5ret hade 4 fartyg f\u00f6rolyckats, n\u00e4mligen skeppet Suomi, som i november f\u00f6rst\u00f6rdes i en eldsv\u00e5da, skeppet Nymph som f\u00f6rliste, briggen Pohja likas\u00e5 och skeppet Fyra S\u00f6ner, som var p\u00e5 hela 245 l\u00e4ster.<\/p>\n

Ilmarinen 26.4.1848:<\/strong><\/p>\n

Stadens hamn \u00e4r redan isfri och efter \u00e5tta dagar torde seglationen b\u00f6rjas, helst det ocks\u00e5 \u00e4r \u00f6ppet vatten innanf\u00f6r den ej l\u00e5ngt ifr\u00e5n staden bel\u00e4gna b\u00e5ken. \u00c4ven i v\u00e5r har h\u00e4r varit livligt p\u00e5 stadens varv. Under byggnad st\u00e5r tv\u00e5 skepp och tv\u00e5 st\u00f6rre briggar, som innan midsommaren kommer att l\u00e4mna stapeln. P\u00e5 utskeppningsprodukter \u00e4r det i v\u00e5r mindre tillg\u00e5ng, \u00e4n de f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5ren, och orsaken d\u00e4rtill \u00e4r den, att h\u00e4r endast var sex veckors vinter, p\u00e5 vilken korta tid allmogen ej hann sl\u00e4pa ned sina skogsprodukter. F\u00f6r de hemmaliggande fartygen finnas dock laster nog.<\/p>\n

\u00c4ven h\u00e4r har en fruntimmersf\u00f6rening bland den bildade klassen i vinter bildat sig f\u00f6r \u00f6verinseendet och skyddandet av den \u00e5r 1842 inr\u00e4ttade sm\u00e5barnsskolan. D\u00e4r undervisar tv\u00e5 l\u00e4rarinnor i l\u00e4sning och handsl\u00f6jd. H\u00e4danefter kommer undervisningen att, vad sl\u00f6jden betr\u00e4ffar, utstr\u00e4ckas till flera grenar, \u00e4n vad hittills varit fallet. Till erh\u00e5llande av medel f\u00f6r uppk\u00f6p av material och f\u00f6r bestridande av n\u00f6dv\u00e4ndiga utgifter, \u00f6ppnades subskription och alla hastade att visa sin v\u00e4lvilja f\u00f6r inr\u00e4ttningen. Inom n\u00e5gra dagar hade en summa insamlats av n\u00e4rmare 200 Rubel Silver, vilka medel skall handhas och f\u00f6rvaltas av fruntimmersf\u00f6reningen. Tv\u00e5 av f\u00f6reningens ledam\u00f6ter bes\u00f6ker turvis varje vecka skolan och har uppsikt \u00f6ver undervisningen och ordningen f\u00f6r dagen. \u00c4ven har de mest fattiga barnen blivit upptagna i vissa hus, d\u00e4r de \u00e5tnjuter dagligt uppeh\u00e4lle, medan de bes\u00f6ker skolan. Likas\u00e5 underst\u00f6ds de mest beh\u00f6vande med kl\u00e4der, som flera av stadens \u00e4delsinnade fruntimmer l\u00e4mnat bidrag till. Elevernas antal uppg\u00e5r redan till 60 och inom kort torde inr\u00e4ttningens lokal beh\u00f6va utvidgas. Om nyttan av en skola f\u00f6r fattiga flickebarn, torde ej h\u00e4r beh\u00f6va n\u00e4mnas.<\/p>\n

Ilmarinen skrev 28.6.1848<\/strong> att kejsaren har avskaffat stockstraffet. Det h\u00e4r straffet har utd\u00f6mts av kyrkan sedan l\u00e5ngt tillbaka, f\u00f6r mindre f\u00f6rseelser, till exempel brott mot kyrkoplikten.\u00a0I samma tidning ber\u00e4ttas det att p\u00e5 pingstdagen fick staden bes\u00f6k av \u00e5ngslupen Sovinto fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg. 21 personer d\u00e4rifr\u00e5n f\u00f6retog en lustf\u00e4rd till Christinestad och mera skulle ha kommit med i fall det inte hade regnat och stormat. Annandag Pingst fortsatte Sovinto till Kask\u00f6 och d\u00e5 var b\u00e5ten fylld med \u00f6ver 100 passagerare. Samma dag \u00e5terv\u00e4nde Sovinto till Christinestad och p\u00e5 kv\u00e4llen ordnades det en fest med dans och rolighet i handlande Casper Holmstr\u00f6ms g\u00e5rd vid torget.\u00a0Det har r\u00e5tt stor livlighet p\u00e5 stadens varv. Under vintern har det byggts fyra fartyg och av dessa har tre redan l\u00e4mnat stapeln, n\u00e4mligen \u201dErik\u201d tillh\u00f6rande handlande Erik T\u00f6tterman, skeppet Iwar som \u00e4gs av konsul Wendelin och briggen Alma som \u00e4gs av konsul Sj\u00f6berg och handlanden Sundman. Det fj\u00e4rde ligger fortfarande p\u00e5 stapeln. P\u00e5 Sideby varv har det byggts en slup f\u00f6r en h\u00f6kares r\u00e4kning och briggen Jacob som handlande Fontell i Christinestad hade k\u00f6pt.<\/p>\n

Morgonbladet 28.9.1848:<\/strong><\/p>\n

F\u00f6rn\u00e4msta exportartiklar h\u00e4rifr\u00e5n under sommaren har best\u00e5tt av tj\u00e4ra, sm\u00f6r, tr\u00e4dvaror, linfr\u00f6 och potaska. Tj\u00e4rans pris var i b\u00f6rjan av sommaren 2 rub. 60 kop.; f\u00f6r det n\u00e4rvarande 3 rubel – 3:10. Sm\u00f6ret betalas nu med 1 rubel 71 kopek per lispund och exporteras mest p\u00e5 L\u00fcbeck, men \u00e4ven p\u00e5 England och Sverige. I anseende till s\u00e4mre konjunktur f\u00f6r exporten p\u00e5 utrikes ort, har livligheten i handelsv\u00e4g varit mindre \u00e4n f\u00f6reg\u00e5ende \u00e5ret.<\/p>\n

S\u00e5som nytt uti industriellt h\u00e4nseende n\u00e4mnes anl\u00e4ggningen av ett br\u00e4nneri f\u00f6r tillverkning av br\u00e4nnvin. Stadens br\u00e4nningsr\u00e4ttighet kommer s\u00e5lunda att drivas i ett sammansatt br\u00e4nneri. Br\u00e4nneribyggnaden \u00e4r uppf\u00f6rd, men \u00e4nnu oinredd. F\u00f6rst n\u00e4sta \u00e5r s\u00e4tts inr\u00e4ttningen i g\u00e5ng.<\/p>\n

En karant\u00e4nanstalt finns p\u00e5 en holme, ben\u00e4mnd H\u00f6gholmen och bel\u00e4gen ett stycke ifr\u00e5n stadens hamn, f\u00f6r fartyg, som kommer ifr\u00e5n besmittad ort. R\u00f6kning av varor med mera f\u00f6rsigg\u00e5r i enlighet med vad den i \u00e4mnet nyligen utkomna f\u00f6rfattningen f\u00f6reskriver. N\u00e5gon karant\u00e4n p\u00e5 fastlandet finns inte.<\/p>\n

Helsingfors Tidningar 25.10.1848:<\/strong><\/p>\n

Marknaden i staden den 4 och 5 oktober var p\u00e5 grund av det vackra v\u00e4dret talrikt bes\u00f6kt men tillf\u00f6rseln var medelm\u00e5ttig. D\u00e4r s\u00e5ldes r\u00e5g, korn, havre, sm\u00f6r, talg, humla, f\u00e4rskt och r\u00f6kt k\u00f6tt, salt str\u00f6mming, salt sik och tj\u00e4ra.<\/p>\n

Handlanden Erik T\u00f6ttermans nybyggda barkskepp \u201dErik\u201d l\u00e4mnade den 12 september stadens hamn lastad med tj\u00e4ra och plankor till England. Fartyget st\u00f6tte p\u00e5 grund vid Torngrunds b\u00e5k s\u00e5 h\u00e4ftigt att d\u00e4ckslasten m\u00e5ste kastas \u00f6ver bord och resan kunde inte forts\u00e4tta. Fartyget drogs sedan flott av tull\u00e5ngfartyget Nordvakten, som bogserade in henne till hamnen f\u00f6r reparation. St\u00f6rre delen av lasten var f\u00f6rs\u00e4krad.<\/p>\n

10 handlande i Christinestad har bildat ett bolag, som skall bedriva handel p\u00e5 Ryssland. Bolaget skall bygga ett fartyg n\u00e4sta vinter f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l. P\u00e5 varje resa skall en av redarna alltid f\u00f6lja med.<\/p>\n

Handlande G. W. Lindqvist i denna stad och handlande Borgstr\u00f6m i Wasa har erh\u00e5llit privilegium f\u00f6r att inr\u00e4tta ett engelskt garveri i Christinestad, som fick namnet Mariefors.<\/p>\n

1849<\/strong><\/h2>\n

Ilmarinen skrev 3.1.1849<\/strong> att enligt en rapport fr\u00e5n Flekkefjord hade T\u00f6ttermans nya barkskepp \u201dErik\u201d fr\u00e5n Christinestad med kapten Carl Gustaf Sj\u00f6qvist (1815-1972) p\u00e5 v\u00e4g d\u00e4rifr\u00e5n med br\u00e4der och tj\u00e4ra till London hade \u201dinlupit till R\u00fcsholm med l\u00e4ck och med f\u00f6rlust af skansbekl\u00e4dning m.m. och skall komma hit f\u00f6r att reparera, s\u00e5 snart v\u00e4derleken det medgifver\u201d.<\/p>\n

Ilmarinen skrev 27.1.1849 <\/strong>att det hade f\u00f6tts 79 barn i stadsf\u00f6rsamlingen och i \u201dlandsf\u00f6rsamlingen, eller de till staden i ecclesiastikt h\u00e4nseende h\u00f6rande Tj\u00f6ck och Poskmark byar af Lappfjerds socken\u201d 48 barn.<\/p>\n

Handelsverksamheten i Christinestad har nu \u00e4ven b\u00f6rjat inse f\u00f6rdelarna med assosiationer och b\u00f6rjat samarbeta. Stadens handlande har bildat till och med 3 bolag f\u00f6r att idka handel och sj\u00f6fart. Det ena skall rikta in sig p\u00e5 Brasilien, det andra p\u00e5 Holland och det tredje p\u00e5 S:t Petersburg. Varje bolag skall bygga sig nya fartyg, varav de som kommer att g\u00e5 till Brasilien och Holland kommer att byggas i staden.<\/p>\n

Ilmarinen skrev 3.2.1849<\/strong> att de hade f\u00e5tt rapport fr\u00e5n Amsterdam att skonerten Alexander, med kapten Josef R\u00f6\u00f6sgren (1818 i N\u00e4rpes-1859) som var p\u00e5 v\u00e4g till Christinestad hade r\u00e5kat ut f\u00f6r h\u00e4ftiga stormar. Den hade \u201dbr\u00e4ckt en mast och f\u00f6rlorat b\u00e5tar m.m. hvarf\u00f6rutom en stor del af dess segel genom uppkommen eld i kajutan blifvit f\u00f6rt\u00e4rda. Slutligen hade den, i anseende till sv\u00e5r isg\u00e5ng, r\u00e5kat p\u00e5 grund utan Christinestads hamn\u201d.<\/p>\n

Ilmarinen skrev 24.3.1849<\/strong> att medicine och kirurgiedoktorn G. F. Forst\u00e9n hade utsetts till stadsl\u00e4kare i Christinestad.<\/p>\n

Ilmarinen skrev 16.5.1849<\/strong> att trots de d\u00e5liga konjunkturerna har handelsflottan i Christinestad vuxit betydligt det senaste \u00e5ret. Flottan best\u00e5r f\u00f6r n\u00e4rvarande av 12 skepp, 9 briggar och 11 skonertar och flera mindre fartyg och dessa har ett totalt l\u00e4stetal om 3\u00a0616. Det har \u00f6kat med 410 l\u00e4ster fr\u00e5n \u00e5ret innan. Dessutom h\u00e5ller redarna p\u00e5 att bygga 2 skepp, en brigg och tv\u00e5 skonertar.<\/p>\n

Ilmarinen 8.8.1849<\/strong> skrev att natten mellan den 2 och 3 augusti hade det varit stark \u00e5ska med sv\u00e5rt regn och v\u00e4derbyar, varvid skonerten W\u00e4in\u00e4m\u00f6inen kantrade i v\u00e5r hamn, utan att likv\u00e4l ta n\u00e5gon betydlig skada. I dag gick av stapeln en brigg om 85 l\u00e4ster, som fick namnet Suomalainen och den tillh\u00f6rde ett bolag med 14 handlande. Briggen Suomalainen \u00e4r kopparfast och har blivit kopparf\u00f6rhydd, samt upptacklad p\u00e5 h\u00e4rvarande skeppsvarv och kommer att avg\u00e5 till Rio de Janeiro, s\u00e5 fort den \u00e4r lastad.<\/p>\n

\u00a0<\/strong>Ilmarinen 23.6.1849: <\/strong><\/p>\n

Finland handelsflotta utgjordes vid utg\u00e5ngen av 1848 av 477 fartyg, d\u00e4ribland 178 skepp och 8 \u00e5ngfartyg, om tillsammans 51\u00a0166 l\u00e4ster. Under det g\u00e5ngna \u00e5ret har 32 fartyg f\u00f6rolyckats, antalet sj\u00f6m\u00e4n var 5\u00a0668 i hela landet och av dessa var 154 skeppare. Enligt l\u00e4stetalet var Bj\u00f6rneborg den st\u00f6rsta staden med 7\u00a0033 l\u00e4ster, sedan f\u00f6ljde Ule\u00e5borg med 6\u00a0124 l\u00e4ster och \u00c5bo med 5\u00a0629 l\u00e4ster. Christinestad kommer fyra med 4\u00a0056 l\u00e4ster, f\u00f6ljt av Nystad, Brahestad, Gamla Karleby, Jakobstad, Wasa med 2\u00a0866 l\u00e4ster. Sedan f\u00f6ljde Raumo, Helsingfors och Viborg.<\/p>\n

Ilmarinen 13.10.1849:<\/strong><\/p>\n

Den som \u00e4r hugad att \u00e5taga sig kosth\u00e5llningen f\u00f6r 10 personer under instundande vinter i Mariefors L\u00e4der-Fabrik invid Christinestad, kan d\u00e4rom tr\u00e4ffa \u00f6verenskommelse med undertecknad, boende i Wasa. J. W. Borgstr\u00f6m.<\/p>\n

Samma dag skrev tidningen att universitetet i Helsingfors av kofferdiskepparen Anders Vidstr\u00f6m fr\u00e5n Christinestad hade f\u00e5tt en samling fj\u00e4rilar och insekter, som han hade kommit \u00f6ver i staden Canton i China.<\/p>\n

Ilmarinen skrev 8.12.1849<\/strong> att i dag p\u00e5 morgonen har briggen Ilia med kapten R\u00f6\u00f6sgren, hemma i Christinestad och d\u00e4rifr\u00e5n destinerad med tj\u00e4ra till London, strandat vid Skagen, vid s\u00f6dra kusten. Bes\u00e4ttningen \u00e4r b\u00e4rgad och fartyget l\u00e4ck och l\u00e4r sv\u00e5rligen st\u00e5 att bringas p\u00e5 flott.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c5r 1840 Wasa Tidning 11.7.1840: Till bevis p\u00e5 den hedrande verksamhet, som utm\u00e4rker handlande borgerskapet i Christinestad, f\u00e5r redaktionen meddela, att fr\u00e5n och med den 16 maj till och med den 27 juni i \u00e5r har f\u00f6ljande sex nya barkskepp Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsurklipp fr\u00e5n 1840-talet<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":21016,"menu_order":1840,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-26857","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26857","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=26857"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26857\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":26867,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26857\/revisions\/26867"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21016"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=26857"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}