{"id":26759,"date":"2023-07-04T13:10:30","date_gmt":"2023-07-04T10:10:30","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=26759"},"modified":"2023-07-28T18:54:03","modified_gmt":"2023-07-28T15:54:03","slug":"vara-vagar-i-slutet-av-1700-talet-av-h-g-porthan","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=26759","title":{"rendered":"V\u00e5ra v\u00e4gar i slutet av 1700-talet, av H. G. Porthan"},"content":{"rendered":"

Henrik Gabriel Porthan (1739\u20131804) fr\u00e4mjade nationalk\u00e4nslan och anses som den finska historiens fader. Han var universitetsl\u00e4rare och professor i \u00c5bo och har skrivit flera b\u00f6cker och l\u00e4ngre artiklar om v\u00e5rt lands historia. Helsingfors Tidningar publicerade \u00e5r 1837 en l\u00e4ngre artikel om v\u00e4gar och farleder i Finland omkring \u00e5r 1795. Artikeln publicerades i tre olika nummer och efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga har jag renskrivit den, s\u00e5 h\u00e4r:<\/strong><\/span><\/p>\n

S\u00e5som i allt annat vad Finlands \u00e4ldre tillst\u00e5nd ang\u00e5r, \u00e4r \u00e4ven ang\u00e5ende v\u00e5ra v\u00e4gar en stor brist p\u00e5 monumenter och efterr\u00e4ttelser. Dels har man inte varit angel\u00e4gen om att uppteckna n\u00e5got till efterv\u00e4rldens kunskap, dels har v\u00e5rt arkiv och h\u00e4vdasamlingar underg\u00e5tt s\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6rst\u00f6ringar, att f\u00f6ga n\u00e5got annat \u00e4n \u00e4r i beh\u00e5ll \u00e4n vad kyrko\u00e4renden ang\u00e5r.<\/p>\n

Att g\u00e5ng- och ridv\u00e4gar eller stigar, redan innan kristendomens inf\u00f6rande likv\u00e4l ej varit alldeles obekanta, tycks sj\u00e4lva sakens natur intyga. Behovet av resor till vissa hamnar, fiskel\u00e4gen och dylikt, tvingade helt s\u00e4kert folket till s\u00e5dana v\u00e4gars uppr\u00f6jande. De ser ut att ha samlats till vissa ting eller m\u00f6ten, utrustat r\u00f6varefartyg, satt sig gemensamt mot sina fienders anfall. S\u00e5dana m\u00f6ten f\u00f6ruts\u00e4tter vissa v\u00e4gar. Birger Jarl tr\u00e4ngde sig om sommaren med en h\u00e4r upp till Tavastehus, och s\u00e5 vidare.<\/p>\n

Men visst \u00e4r dock att f\u00f6rr skedde de mesta resorna med b\u00e5t om somrarna och med h\u00e4st och sl\u00e4de om vintrarna och s\u00e5 sker \u00e4nnu i \u00f6vre landet. Sommartiden \u00e4r de n\u00e4stan skilda ifr\u00e5n alla gemenskap med de nedre orterna, utan vad l\u00e4ngs med vatten l\u00e5ter sig g\u00f6ra eller s\u00e5 till fots.<\/p>\n

Spr\u00e5ket har ord som bekr\u00e4ftar dessa gissningar. Till exempel Tie = v\u00e4g, skild ifr\u00e5n Polku = g\u00e5ngstig och Rata = boskapsstig. Silta = bro skiljer sig fr\u00e5n Porras, som \u00e4r sp\u00e5ng. Men den tiden var vagnar och k\u00e4rror ok\u00e4nda, vilket betydde att om varor skulle framsl\u00e4pas om sommaren s\u00e5 anv\u00e4ndes sl\u00e4por. En sl\u00e4pa best\u00e5r av tv\u00e5 st\u00e4nger, som i nedre \u00e4ndan \u00e5r sammanbundna. Mellan st\u00e4ngerna sp\u00e4nns en h\u00e4st och b\u00f6rdan placeras p\u00e5 sl\u00e4pans nedre \u00e4nde p\u00e5 tv\u00e4ren.<\/p>\n

P\u00e5 dylika forslas \u00e4nnu i de \u00f6vre orterna, till exempel sm\u00f6rtunnor till marknaderna. \u00d6ver k\u00e4rren och mossarna g\u00e5r man p\u00e5 sp\u00e5ngar, en eller h\u00f6gst tv\u00e5 stockar som efter behov \u00e4r lagda ofta l\u00e5nga str\u00e4ckor p\u00e5 l\u00e4ngden. P\u00e5 s\u00e5dana sp\u00e5ngar m\u00e5ste pr\u00e4sterna och kronobetj\u00e4nterna \u00e4nnu p\u00e5 somliga st\u00e4llen ta sig fram, d\u00e5 de skall g\u00f6ra sina sockenresor. De kunde d\u00e5 anv\u00e4nda s\u00e5 m\u00e5nga karlar som beh\u00f6vdes f\u00f6r att b\u00e4ra fram bagaget.<\/p>\n

Kyrkorna byggdes i tiderna alltid vid vattendragen, i m\u00e5nga fall i yttersta \u00e4ndan av socknen. I \u00d6sterbotten skedde detta ofta vid \u00e4lvarnas utlopp i havet. Till exempel kyrkan i Rautalampi byggde en \u00e5ttondedels mil fr\u00e5n socknens s\u00f6dra \u00e4nda och somliga inv\u00e5nare fick d\u00e5 en kyrkv\u00e4g upp till 12 mil men den l\u00e5g vid ett st\u00e4lle d\u00e4r socknens vattendrag f\u00f6renar sig. I Viitasaari byggdes kyrkan p\u00e5 en liten \u00f6 i sj\u00f6n Keitele, som kunde n\u00e5s fr\u00e5n hela socknen. L\u00e4ngs med vattenlederna kunde i vissa socknar byggas flera kapellkyrkor, utan att det fanns n\u00e5gra k\u00e4rrv\u00e4gar mellan dem.<\/p>\n

Behovet har sedan l\u00e4rt folket att med b\u00e5de skicklighet och driftighet, f\u00e4rdas med b\u00e5tar nedf\u00f6r forsarna. Vid de st\u00f6rsta forsarna fanns det av tingsr\u00e4tterna tillsatta \u201dfors-styrm\u00e4n\u201d, som skulle hj\u00e4lpa de resande genom forsen. Dessa fick l\u00f6n enligt en fastst\u00e4lld tara, ungef\u00e4r liksom lotsarna i sk\u00e4rg\u00e5rden.<\/p>\n

P\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen, d\u00e4r det f\u00f6rr fanns f\u00e4rjor har det nu byggts broar men fortfarande finns det stora vattendrag d\u00e4r broar fattas. I norra \u00d6sterbotten finns inga broar \u00f6ver Kemi \u00e4lv, Ijo \u00e5 eller Ule\u00e5 \u00e5. I Bj\u00f6rneborg fanns det ingen bro \u00f6ver Kumo \u00e5 och p\u00e5 flera vattendrag i inre Finland fanns det inga broar.<\/p>\n

I landet finns det endast en enda v\u00e4lvd stenbro och den g\u00e5r \u00f6ver den obetydliga Toby \u00e5n n\u00e4ra Vasa. I \u00c5bo skulle det ocks\u00e5 finnas n\u00e5gon v\u00e4lvd bro, byggd \u00f6ver en b\u00e4ck.<\/p>\n

De gamla v\u00e4garna gick i tiderna alltid \u00f6ver hedar och sand\u00e5sar och d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r de backiga och kan g\u00e5 i stora krokar. I nyare tider har \u00f6sterbottningarna l\u00e4rt sina landsm\u00e4n att det g\u00e5r att bygga v\u00e4gar ocks\u00e5 \u00f6ver k\u00e4rr och mossar, med st\u00f6rre bekv\u00e4mlighet och st\u00f6rre f\u00f6rm\u00e5n. Det g\u00e5r att grunda dem med faskiner och d\u00e5 g\u00e5r det att anv\u00e4nda v\u00e4gen ocks\u00e5 p\u00e5 vintern, d\u00e5 den saknar backar. V\u00e4gen kan d\u00e5 dras i r\u00e4ta linjer och blir allts\u00e5 kortare. P\u00e5 senare tid har man d\u00e4rf\u00f6r g\u00e5tt f\u00f6rbi backarna med v\u00e4garna och \u00f6ver k\u00e4rr f\u00f6r att undvika olika kr\u00f6kar. Detta har skett fr\u00e4mst i \u00d6sterbotten och i Savolax.<\/p>\n

\u00d6sterbottningar har visat att det g\u00e5r att g\u00f6ra mjuka sandv\u00e4gar till h\u00e5rda och goda v\u00e4gar genom att f\u00f6rst kasta bort sanden och s\u00e4tta dit lera i st\u00e4llet. Sedan fyllde de p\u00e5 sanden igen och v\u00e4gen fick p\u00e5 l\u00e5nga str\u00e4ckor en h\u00e5rd yta.<\/p>\n

Uppgifter om de riktigt gamla v\u00e4garna kan f\u00e5s endast genom krigsdokumenten, men de \u00e4r f\u00e5, fattiga och bristf\u00e4lliga.<\/p>\n

V\u00e4gen l\u00e4ngs med stranden fr\u00e5n \u00c5bo till Viborg \u00e4r f\u00f6rmodligen den \u00e4ldsta i landet. N\u00e4st\u00e4ldst kan vara v\u00e4gen fr\u00e5n \u00c5bo till Tavastehus och f\u00f6ljande \u00e4r v\u00e4gen fr\u00e5n \u00c5bo till Bj\u00f6rneborg. Fr\u00e5n \u00c5bo till \u00d6sterbotten g\u00e5r den \u00d6vre v\u00e4gen genom skogarna i Kyrolandet, allts\u00e5 Tavastkyro.<\/p>\n

Fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg till den n\u00e4rmaste staden i \u00d6sterbotten, allts\u00e5 Christinestad finns ingen duglig v\u00e4g. Str\u00e4ckan \u00e4r 8 \u2013 10 mil men omv\u00e4gen g\u00f6r en krok s\u00e5 str\u00e4ckan blir 30 mil. Endast en stenig, tr\u00e5ng och elak postv\u00e4g, som med besv\u00e4r kan ridas f\u00f6ljer stranden. P\u00e5 denna v\u00e4g har ryssarna under krigen sl\u00e4pat fram artilleri utan att fr\u00e5ga efter sv\u00e5righeter. Det \u00e4r obegripligt hur det har g\u00e5tt till men landets h\u00e4star har blivit f\u00f6rst\u00f6rda genom detta.<\/p>\n

Under konung Adolf Fredriks tid p\u00e5b\u00f6rjades byggandet en ny sk\u00f6n v\u00e4g mellan Wasa och Christinestad, som egentligen slutade vid kyrkan i N\u00e4rpes. Den byggdes p\u00e5 1770-talet och stenbron i Toby blev f\u00e4rdig 1781.V\u00e4gen \u00e4r 8 mil l\u00e5ng och g\u00e5r \u00f6ver k\u00e4rr och \u00e4r rak som ett sn\u00f6re, utan ett enda kn\u00e4. Den h\u00e4r v\u00e4gen som f\u00f6rorsakade landet stora kostnader processades det om till och med bland st\u00e4nderna. Men v\u00e4gen i \u00d6sterbotten har l\u00e4rt folket i Finland hur v\u00e4gar skall byggas, d\u00e5 den sparade flera mil p\u00e5 l\u00e4ngden. F\u00f6rut gick v\u00e4gen l\u00e4ngs med stranden och den var krokig, tr\u00e5ng och stenig och d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nds den inte s\u00e5 mycket l\u00e4ngre.<\/p>\n

Det har aldrig byggts s\u00e5 m\u00e5nga v\u00e4gar i Finland som under kung Gustaf III:s tid 1771 till 1792. Till exempel fr\u00e5n Vasa till Kuopio, 30 mil genom k\u00e4rr och \u00f6demarker och en annan mellan Kuopio och Ule\u00e5borg. Inne i landet byggdes det flera v\u00e4gar under denna tid.<\/p>\n

Fr\u00e5n \u00d6sterbottens \u00d6vre v\u00e4g avtar i Tavastkyro socken en v\u00e4g mot Helsingfors och den g\u00e5r genom Tavastehus och helt n\u00e4ra Tammerfors. \u00d6sterbottens regemente har f\u00f6ljt denna v\u00e4g p\u00e5 sina marscher ner till f\u00e4stningarna i Nyland. Ryssarna anv\u00e4nde den ocks\u00e5 d\u00e5 de tog sig genom Finland till \u00d6sterbotten efter slaget i P\u00e4lk\u00e4ne \u00e5r 1713.<\/p>\n

D\u00e5 Piper var landsh\u00f6vding i \u00d6sterbotten i slutet av 1740-talet och i b\u00f6rjan av 50-talet anlades milstenar i st\u00e4llet f\u00f6r tr\u00e4stolpar. De byggdes p\u00e5 stenh\u00f6gar med en illa huggen uppr\u00e4tt sandsten \u00f6verst. I \u00c5botrakten anv\u00e4ndes stolpar av Gotlandssten medan det p\u00e5 andra st\u00e4llen i landet anv\u00e4ndes stolpar av tr\u00e4.<\/p>\n

F\u00f6r att g\u00f6ra den \u00d6vre v\u00e4gen fr\u00e5n \u00c5bo till \u00d6sterbotten mera praktisk f\u00f6r de resande har p\u00e5 skogarna i Kyro gjorts flera f\u00f6rb\u00e4ttringar, p\u00e5 f\u00f6rra seklet inr\u00e4ttades g\u00e4stgivareg\u00e5rdar.<\/p>\n

Eftersom det i tiderna fanns f\u00e5 kyrkor, s\u00e5 finns det desto mera l\u00e4mningar och traditioner efter kyrkv\u00e4garna, som kunde vara mellan 10 till 20 mil l\u00e5nga. De var kanske mera fotstigar och folk gick l\u00e4ngs dem ett par g\u00e5nger i \u00e5ret. Till exempel gick det en v\u00e4g fr\u00e5n Kemi, Pudasj\u00e4rvi och Ule\u00e5borg till kyrkan i Salo i \u00d6sterbotten, allts\u00e5 nuvarande Brahestad. P\u00e5 flera andra st\u00e4llen inne i landet fanns det l\u00e5nga kyrkv\u00e4gar.<\/p>\n

Efter freden i \u00c5bo \u00e5r 1743 blev den s\u00e5 kallade Villmanstrandv\u00e4gen \u00f6ver riksgr\u00e4nsen helt \u00f6vergiven men har numera igen f\u00f6rb\u00e4ttrats.<\/p>\n

N\u00e5gra minnesm\u00e4rken finns inte l\u00e4ngs v\u00e5ra v\u00e4gar i Finland, f\u00f6rutom en marmorpelare med inskription i Lochte\u00e5. Den finns p\u00e5 det st\u00e4lle d\u00e4r kung Adolf Fredrik spisade under bar himmel under sin rundresa 1752.<\/p>\n

Porthan hade i de Palmsk\u00f6ldska samlingarna i Uppsala hittar uppgifter om att \u00e5r 1664 hade v\u00e4gen mellan Viborg och \u00c5bo uppm\u00e4tts och den var nu 50 svenska mil j\u00e4mf\u00f6rt med 100 mil enligt de gamla m\u00e5tten.<\/p>\n

En stor del av socknarna i \u00d6sterbotten ligger p\u00e5 b\u00e5da sidorna om de vattenstr\u00f6mmar, som rinner ner fr\u00e5n Landtryggen, allts\u00e5 Maaselk\u00e4. Socknarna blir d\u00e5 l\u00e5nga och smala och de har sina kyrkor nere vid str\u00f6mmens utlopp i havet. De v\u00e4gar som g\u00e5r l\u00e4ngs kusten tv\u00e4rs igenom dessa socknar tj\u00e4nar s\u00e5ledes inte sockenborna. Landsh\u00f6vdingen Tandefelt f\u00f6rordade d\u00e5 att det skulle byggas ocks\u00e5 upp l\u00e4ngs med str\u00f6mmarna, \u00e5tminstone i Kalajoki och Pyh\u00e4joki socknar. Dessa v\u00e4gar skulle binda samman de kapell, som kan ligga efter varandra, upp till 4-5 stycken.<\/p>\n

Under Finska Kriget (1740-1742)\u00a0 anlades det v\u00e4gar p\u00e5 b\u00e5da sidor om Kymmene \u00e4lv, som den tiden var gr\u00e4ns mellan det ryska och det svenska riket. Arm\u00e9erna anv\u00e4nde dessa b\u00e5da v\u00e4gar men den ryska \u00e4r nu i d\u00e5ligt skick.<\/p>\n

Under Gustaf III:s Ryska krig (1788-1790) byggdes i all hast och med mycket besv\u00e4r f\u00f6r befolkning en v\u00e4g med l\u00e5nga broar fr\u00e5n Laukas till Kangasniemi. Den gick norr om P\u00e4ij\u00e4nne och efter kriget visade det sig att folket inte hade n\u00e5gon nytta av den.<\/p>\n

Porthan antog att alla v\u00e4gar som har anlagts nog fortfarande \u00e4r i anv\u00e4ndning, \u00e5tminstone k\u00e4nde han inte till n\u00e5gon som skulle ha st\u00e4ngts eller avslutats.<\/p>\n

En v\u00e4g som borde byggas \u00e4r en som skulle g\u00e5 fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg till Christinestad. \u00d6sterbottningarna har redan byggt sin del, som \u00e4r en forts\u00e4ttning p\u00e5 den \u201dsk\u00f6na v\u00e4gen\u201d fr\u00e5n Wasa till N\u00e4rpes. P\u00e5 Bj\u00f6rneborgssidan har man \u00e4nnu inte sett nyttan av denna v\u00e4g och d\u00e4rf\u00f6r inte ansett den br\u00e5dskande. Porthan trodde att om denna nu skulle byggas, s\u00e5 skulle den s\u00e5 kallade \u00d6vre v\u00e4gen via Tavastkyro, b\u00f6rja anv\u00e4ndas mera s\u00e4llan och likas\u00e5 den gamla Strandv\u00e4gen.<\/p>\n

Finlands \u00e4ldsta bro fanns i \u00c5bo och den gick \u00f6ver den relativt smala Aura \u00e5. Trots att den anv\u00e4ndes flitigt, s\u00e5 var den fortfarande byggd av tr\u00e4 och inte av sten.<\/p>\n

Ett exempel p\u00e5 hur d\u00e5liga v\u00e4gar det fanns p\u00e5 1500-talet ville Porthan n\u00e4mna den obefintliga v\u00e4gen mellan Sysm\u00e4 och St. Michel. Omr\u00e5det var en stor \u00f6demark. Det ber\u00e4ttas att d\u00e5 biskopen en g\u00e5ng skulle ta sig mellan orterna s\u00e5 tvingades han ta nattkvarter p\u00e5 isen, eftersom det inte fanns n\u00e5gon bebyggelse. Han l\u00e5t d\u00e5 bygga Vahvaj\u00e4rvi g\u00e5rd och runt den g\u00e5rden blev det sedan mera bebyggelse, allts\u00e5 i nuvarande Hirvensalmi.<\/p>\n

F\u00f6rutom att f\u00e4rdas p\u00e5 landsv\u00e4garna s\u00e5 anv\u00e4ndes ju de m\u00e5nga vattendragen ocks\u00e5 som transportleder. Flera str\u00f6mmar och \u00e4lvar har sedan b\u00f6rjan av 1700-talet avv\u00e4gts och beskrivits och kartor har ritats. Porthan kan r\u00e4kna upp flera exempel p\u00e5 planer men d\u00e4r ingenting \u00e4nda har gjorts och det berodde att det fanns s\u00e5 olika intressen. Ibland var planen endast att avtappa landets \u00f6verfl\u00f6diga vatten och g\u00f6ra \u00e5krar och \u00e4ngar vattenfria. D\u00e5 rensades forsarna upp i hela sin bredd, s\u00e5 att kanalen inte blev djupare \u00e4n f\u00f6re.<\/p>\n

\u00d6ver de flesta str\u00f6mmar i s\u00f6dra delen av Finland finns det broar av tr\u00e4 och p\u00e5 flera st\u00e4llen har de ersatt f\u00e4rjor. I \u00d6sterbotten kan n\u00e4mnas broar \u00f6ver Kyro \u00e4lv, i Ny-Carleby och \u00f6ver Stor\u00e5n i Gamla-Carleby. I Lochte\u00e5, Kalajoki och i Pyh\u00e4joki finns det betydliga broar.<\/p>\n

Ibland ville man inr\u00e4tta navigationsleder men d\u00e5 borde det byggas slussar. En s\u00e5dan led planerades mellan Tavastehus och Tammerfors men arbetet har avstannat eftersom det beh\u00f6vdes s\u00e5 m\u00e5nga slussar f\u00f6r att n\u00e5 havet. Till p\u00e5 k\u00f6pet var man oenig om leden fr\u00e5n Tavastehus skall g\u00e5 till Helsingfors, Borg\u00e5, \u00c5bo eller Bj\u00f6rneborg.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Henrik Gabriel Porthan (1739\u20131804) fr\u00e4mjade nationalk\u00e4nslan och anses som den finska historiens fader. Han var universitetsl\u00e4rare och professor i \u00c5bo och har skrivit flera b\u00f6cker och l\u00e4ngre artiklar om v\u00e5rt lands historia. Helsingfors Tidningar publicerade \u00e5r 1837 en l\u00e4ngre artikel Forts\u00e4tt l\u00e4sa V\u00e5ra v\u00e4gar i slutet av 1700-talet, av H. G. Porthan<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":19,"menu_order":22,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-26759","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26759","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=26759"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26759\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":26948,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26759\/revisions\/26948"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=26759"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}