{"id":26608,"date":"2023-06-24T10:39:12","date_gmt":"2023-06-24T07:39:12","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=26608"},"modified":"2026-03-07T23:31:15","modified_gmt":"2026-03-07T21:31:15","slug":"tottermans-gard-pa-strandgatan-47","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=26608","title":{"rendered":"T\u00f6ttermans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 47"},"content":{"rendered":"
\"\"
De h\u00e4r kombinerade aff\u00e4rs- och bostadsbyggnaderna uppf\u00f6rde Helsingfors Aktiebank \u00e5ren 1974 och 1976. Byggnaden till v\u00e4nster uppf\u00f6rdes \u00e5r 1974 och Helsingforsbanken flyttade d\u00e5 sitt bankkontor till bottenv\u00e5ningen. I den \u00f6vre v\u00e5ningen fanns L\u00e4karcentralen Kristina och en bostad. Den h\u00f6gra byggnaden uppf\u00f6rdes \u00e5r 1976 och i nedre v\u00e5ningen har apoteket funnits sedan dess. I en hyreslokal i byggnadens v\u00e4stra \u00e4nda inrymdes arbetsplatsh\u00e4lsov\u00e5rden och i den har det sedan funnits flera olika verksamheter. I \u00f6vre v\u00e5ningen finns det bost\u00e4der. Ett lokalt fastighetsbolag \u00e4ger b\u00e5da byggnaderna i dag, som numera har adressen Salutorget 3. Fotot fr\u00e5n sommaren 2023.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juni 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Flera kristinestadsbor har bidragit med information.<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h2>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om sl\u00e4kten T\u00f6tterman och vad de har gjort, skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Om du l\u00e4sa mera om Helsingforsbankens historia i Kristinestad, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Om du vill mera om sj\u00e4lva byggnaderna och om de brandf\u00f6rs\u00e4kringar, som \u00e4garna hade tecknat, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1751 s\u00e5 har den h\u00e4r tomten nr 1 i det tredje kvarteret och den str\u00e4ckte sig d\u00e5 mellan Strandgatan och \u00d6stra L\u00e5nggatan. Framf\u00f6r byggnaderna mot R\u00e5dstuvutorget fanns det en tr\u00e4dg\u00e5rd, som den tiden kallades kryddg\u00e5rd. Tomten med alla byggnader \u00e4gdes d\u00e5 av Hans Mattsson Berg, som kallades \u201dRika Bergen\u201d.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Tarmo Suomalainen har gjort en miniatyrmodell av centrala Kristinestad och s\u00e5 h\u00e4r tror han att \u201dRika Bergens\u201d g\u00e5rdar och stora tomt s\u00e5g ut omkring 1751. Miniatyren finns utst\u00e4lld i Sj\u00f6fartsmus\u00e9et n\u00e4ra Badhusparken.<\/a><\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 har tomten nr 1 delats och den v\u00e4stra delen fick nummer 136 och den \u00e4gdes d\u00e5 av familjen Holmstr\u00f6m. Den \u00f6stra delen fick nr 135 och den \u00e4gdes av handlanden Simon Anders Wendelin.<\/figcaption><\/figure>\n

I b\u00f6rjan av 1830-talet<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten av handlande Simon Anders Wendelin<\/a>. Sj\u00e4lv bodde han med sin familj lite l\u00e4ngre norrut, p\u00e5 Strandgatan 39.<\/a> Wendelin \u00e4gde ocks\u00e5 tomten p\u00e5 andra sidan Strandgatan<\/a>.<\/p>\n

\u00c5r 1836, den 23 november<\/strong> s\u00e5lde handlande Simon Anders Wendelin g\u00e5rden p\u00e5 tomt 135 \u00e5t handlanden Erik T\u00f6tterman f\u00f6r 5\u00a0000 riksdaler motsvarande 6\u00a0000 rubel. T\u00f6tterman bodde d\u00e5 p\u00e5 den nyligen uppf\u00f6rda g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 175, nuvarande Strandgatan 22<\/a>. Efter att ha k\u00f6pt Wendelins g\u00e5rd vid torget, s\u00e5 s\u00e5lde T\u00f6tterman Strandgatan 22 \u00e5t f\u00e4rgaren Erik Ekberg.<\/p>\n

\u00c5r 1840 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden vid torget av handelsmannen Erik T\u00f6tterman och hans hustru Elisabeth. Hos dem bodde Eriks tv\u00e5 sv\u00e4rm\u00f6drar Maria Vidlund och Maria Bj\u00f6rkman, bokh\u00e5llaren Wilhelm Gestrin, dr\u00e4ngarna Johan och Josef, och pigorna Wilhelmina och Lena.<\/p>\n

\u00c5r 1842<\/strong> avled gamla sv\u00e4rmodern Maria Bj\u00f6rkman i en \u00e5lder av 85 \u00e5r. Det var ju hon och hennes man Anders Bj\u00f6rkman, som hade lagt grunden till det aff\u00e4rsimperium som f\u00f6ljande generationer T\u00f6tterman f\u00f6rvaltade s\u00e5 v\u00e4l.<\/p>\n

\u00c5r 1845 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden och tomt 135 av Erik T\u00f6tterman, som bodde med hustrun Elisabeth. Hos dem bodde ocks\u00e5 bokh\u00e5llaren Henric Engberg, betj\u00e4nterna Johan Sillgren och Johan S\u00f6derberg, dr\u00e4ngarna Carl och Johan och pigorna Anna Maria, Wilhelmina och Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Erik T\u00f6tterman, som nu \u00e4r b\u00e5de handelsman och r\u00e5dman. Hos honom bodde hustrun Elisabeth, bokh\u00e5llare Sillgren, bokh\u00e5llare Erik Alfred T\u00f6tterman, handelsbetj\u00e4nterna Oskar Fagerholm, Petter Blomvall och Johan S\u00f6derling. Dr\u00e4ngarna Fredrik och Anders, pigorna Lisa, Hedvig, Edla och Ulla bodde ocks\u00e5 med dem.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av r\u00e5d-och handelsmannen Erik T\u00f6tterman och hans hustru Elisabeth, som kallades Lisette. Deras son Erik Alfred var bokh\u00e5llare och en annan son Johan var skriven d\u00e4r men han var ute p\u00e5 haven som styrman. Flera betj\u00e4nter, dr\u00e4ngar och pigor bodde i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1858<\/strong> avled handelsmannen Erik T\u00f6tterman och g\u00e5rden och tomten nr 136 \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Elisabeth, som kallades Lisette. D\u00f6ttrarna Selma och Hilda bodde hos henne och det gjorde sonen Johan ocks\u00e5 och han var nu kofferdiskeppare. Handelsr\u00f6relsen hade \u00f6vertagits av sonen Erik Alfred T\u00f6tterman och hos honom bodde tv\u00e5 handelsbetj\u00e4nter.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Lisette T\u00f6tterman och hos henne bodde sonen Axel och d\u00f6ttrarna Selma, Hilda och Emilia. Hos dem bodde pigan Susanna N\u00e4p\u00e4r\u00e4. Sonen Erik Alfred T\u00f6tterman bodde i en skild lokal med sin hustru Alma och dottern Anni.<\/p>\n

\u00c5r 1878<\/strong> avled tidigare g\u00e5rds\u00e4garen Lisette T\u00f6tterman och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4ldsta sonen, handlanden Erik Alfred T\u00f6tterman. Han bodde med hustrun Alma och fyra barn, betj\u00e4nten H. Skogberg (f.1862), dr\u00e4ngen Viktor Lillsj\u00f6 (f.1859), pigorna Anna Westerberg (f.1835), Anna Bj\u00f6rk (f.1858), Sofia (f.1852) och Edla Kl\u00e5vus (f.1859).<\/p>\n

\u00c5r 1881<\/strong> avled Alma T\u00f6tterman men \u00e5r 1883 gifte Erik Alfred om sig med Albina Svensson (1860-1927) fr\u00e5n Helsingfors.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 135 av handlanden Erik Alfred T\u00f6tterman och nya hustrun Albina. De fick tv\u00e5 gemensamma barn, som bodde tillsammans med Eriks Alfreds tidigare barn. Hos dem bodde ocks\u00e5 bokh\u00e5llaren E. Skogberg (f.1867) och pigorna Lena Bj\u00f6rk (f.1834), Lisette Westerberg (f.1835), Emma Marander (f.1859) och Wendla Juth (f.1862). Fr\u00f6ken Selma T\u00f6tterman bodde i g\u00e5rden och hon hade en egen piga som hette Johanna Spolander (f.1860).<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av Erik Alfred T\u00f6tterman och hans hustru Albina. \u00a0Hos dem bodde barnen Anni, Erik, Torsten Evert, Eva och de gemensamma barnen Elsa Sofia och Gunnel Johanna. Aff\u00e4rsbitr\u00e4det E. Skogberg bodde i g\u00e5rden och d\u00e4r bodde tv\u00e5 dr\u00e4ngar och fyra pigor. Erik Alfreds syster Selma bodde d\u00e4r och hon hade en fosterdotter och en piga som hette Olga (f.1870).<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av Erik Alfred T\u00f6tterman, som sedan \u00e5r 1891 var kommerser\u00e5d. Med honom bor hustrun Albina och vuxna barnen Erik, Torsten, Anni, Eva och de tv\u00e5 gemensamma minder\u00e5riga d\u00f6ttrarna. Handelsbitr\u00e4den G\u00f6sta Ekman (f.1871) och Valdemar Bergman (f.1879) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden med dr\u00e4ngarna Karl Skomars (f.1870), Erland Turva (f.1878). Pigorna Lena Bj\u00f6rk (f.1836),Emilia Granfors (f.1872), Selma Nummelin (f.1869) och Maria Perus (f.1866) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden.<\/p>\n

\"\"
Till v\u00e4nster syns T\u00f6ttermans g\u00e5rd f\u00f6re renoveringen och till h\u00f6ger Wendelins g\u00e5rd<\/a>, som d\u00e5 \u00e4gdes av handlanden Konrad Sundman. I sl\u00e4den sitter Carlstr\u00f6ms familj<\/a> och Alfred blickar mot Wasa Aktie Banks filialkontor, d\u00e4r han var direkt\u00f6r. Carlstr\u00f6m h\u00e4stkusk hette Carlsson och var hemma fr\u00e5n Sverige och tydligen beh\u00e4rskade han k\u00f6randet med fyrspann. Fotot fr\u00e5n 1890-talet finns p\u00e5 stadens museum Carlsro.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1899<\/strong> avled kommerser\u00e5det Erik Alfred T\u00f6tterman. Han hade i flera \u00e5rs tid haft problem med h\u00e4lsan och d\u00e4rf\u00f6r vistats i Tyskland flera somrar. P\u00e5 v\u00e4g till sommarst\u00e4llet Nauheim i Tyskland avled han pl\u00f6tsligt i Stockholm och g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 135 \u00f6vertogs av arvingarna. \u00c4nkan Albina bodde d\u00e4r en kort tid f\u00f6re hon flyttade till Helsingfors med de tv\u00e5 d\u00f6ttrarna. Under sin tid i Kristinestad deltog hon mycket aktivt i stadens f\u00f6reningsliv och hon gjorde stora donationer till v\u00e4lg\u00f6renhetsorganisationer. Hon var aktivt med i arbetet med det Norra barnhemmet och hon arbetade som l\u00e4rarinna p\u00e5 Fruntimmersskolan. Det \u00e4r ocks\u00e5 hennes f\u00f6rtj\u00e4nst att Barlastplatsen fylldes ut och gjordes till den fina Badhusparken.<\/p>\n

\u00c5ren 1901 \u2013 1902<\/strong> gjordes en totalrenovering av huvudbyggnaden vid torget. De andra byggnaderna p\u00e5 tomten reparerades och sattes ocks\u00e5 i skick. Arbetet utf\u00f6rdes av byggm\u00e4staren Henry H\u00e4ggblad<\/a>, som trots sin unga \u00e5lder genomf\u00f6rde flera andra byggen i staden den h\u00e4r tiden.<\/p>\n

Brandstodsbolagets lokala agent, Wilhelm Hagen skrev s\u00e5 h\u00e4r i en rapport den 31 januari 1902: \u201dSamtliga byggnader har underg\u00e5tt mer eller mindre omfattande reparationer, i synnerhet har Nr 1 underg\u00e5tt renovering, bokstavligen fr\u00e5n grunden. Samtliga rum har blivit f\u00f6rh\u00f6jda och en del f\u00f6r\u00e4ndrade i nedre v\u00e5ningen, f\u00f6rdjupad under torgets niv\u00e5. Samtliga 8 rum, utom klosetter och garderober i \u00f6vre v\u00e5ningen \u00e4r elegant och propert inredda, med dyrbara t\u00e4ljstenskakelugnar och fina tapeter. I nedre v\u00e5ningen finns en butikslokal med tv\u00e5 rum, en banklokal med ett kassavalv av tegel och tre rum, och en kontorslokal med 2 rum, f\u00f6rutom toalettrum och vestibul. Allt mycket propert och elegant inrett. Samtliga d\u00f6rrar och f\u00f6nster \u00e4r nya, foderbr\u00e4der och br\u00e4dfodringen \u00e4r helt f\u00f6rnyad och kruslisterna \u00e4r smakfullt artistiskt utf\u00f6rda, varvid materialer varit goda och arbetet med omsorg utf\u00f6rt.\u201d<\/p>\n

P\u00e5 samma g\u00e5ng installerades elektrisk str\u00f6m i byggnaderna. Installationen utf\u00f6rdes av \u201dElektriska aktiebolaget A. E. G.\u201d fr\u00e5n Helsingfors och elektriciteten kom fr\u00e5n Ab Lumens nya elverk vid Parmansgatan.<\/p>\n

\u00c5r 1902<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 135 av handlanden Erik T\u00f6tterman (1872-1959) och hans hustru Edith (f.Dahlberg i \u00c5bo 1874, gift i N\u00e4rpes kyrka \u00e5r 1900, d. i Helsingfors 1946). De hade d\u00e5 inga barn och hos dem bodde pigorna Eufemia Nyberg (f.1850) och Edith H\u00e4llstr\u00f6m (f.1882). P\u00e5 hyra bodde doktor Viktor B\u00e4ckman (f.1883). Erik var nu VD f\u00f6r firman E. Alf. T\u00f6tterman.<\/p>\n

Det h\u00e4r \u00e5ret \u00f6ppnade handlande Frans Henrikson en parti- och minutaff\u00e4r i T\u00f6ttermans g\u00e5rd med ing\u00e5ng fr\u00e5n Strandgatan. Han hade fr\u00e5n tidigare en aff\u00e4r i N\u00e4rpes tillsammans med sin bror men aff\u00e4ren i Kristinestad sk\u00f6tte han ensam. \u00c5r 1905 flyttade Henrikson aff\u00e4ren till Haaronens g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 44<\/a>.<\/p>\n

\u00c5r 1902<\/strong> \u00f6ppnades ocks\u00e5 ett \u201dNykterhetsv\u00e4rdshus\u201d i Erik T\u00f6ttermans g\u00e5rd l\u00e4ngs med Strandgatan. V\u00e4rdshuset drevs av \u201dSpritdrycksbolaget\u201d och fr\u00f6ken Forsman uts\u00e5gs till f\u00f6rest\u00e5ndare. Stadens l\u00e4sesal flyttade samma \u00e5r till det h\u00e4r v\u00e4rdshuset.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Erik T\u00f6tterman och hustrun Edith. De hade \u00e5ret innan f\u00e5tt dottern Birgit (1904-1972) och hos dem bodde pigorna Sofia Helminen (f.1866) och Tilda Isaksson (f.1885). F\u00f6ljande \u00e5r hade de en dr\u00e4ng, n\u00e4mligen Johannes Bergfast (f.1866) och pigan Evelina Englund (f.1883). \u00c5r 1908 hette pigorna Evelina Englund, Hulda Granberg (f.1890) och Sofia Br\u00e4nn\u00e4svik (f.1877).<\/p>\n

\u00c5r 1907<\/strong> flyttade urmakare Juho Alanko sin aff\u00e4r till \u201dherr E. A. T\u00f6ttermans g\u00e5rd invid torget och skall jag som f\u00f6rut med goda varor, dugligt arbete och ett redligt bem\u00f6tande betjena allm\u00e4nheten\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1908<\/strong> byggdes magasinet, som hade gaveln mot torget om till biografsalong. Eftersom den klassades som extra eldfarlig bekl\u00e4ddes golvet, v\u00e4ggarna och taket med j\u00e4rnpl\u00e5t med mellanl\u00e4gg av asbest. Under biof\u00f6rest\u00e4llningarna fanns det ett fyllt vatten\u00e4mbare och en pytsspruta i beredskap i rummet.<\/p>\n

Till en b\u00f6rjan drevs biografen av Frans Birger Blomqvist och i samband med biografen hade han ocks\u00e5 ett caf\u00e9. I augusti 1909 beklagade tidningen Syd-\u00d6sterbotten att det kunde vara st\u00f6kigt p\u00e5 kv\u00e4llarna utanf\u00f6r caf\u00e9et. Det var mycket fylleri och slagsm\u00e5l, d\u00e4r till och med knivar anv\u00e4ndes.<\/p>\n

I biosalongen fanns det plats f\u00f6r 130 personer och filmer visades b\u00e5da p\u00e5 dagarna och p\u00e5 kv\u00e4llarna. \u00c5r 1912 b\u00f6rjade Biografteatern Venus fr\u00e5n N\u00e4rpes visa filmer p\u00e5 biografen i staden. \u00c5r 1913 \u00f6vertogs biografen av en J. B. Sarell fr\u00e5n Tammerfors.<\/p>\n

\u00c5r 1909<\/strong> gjordes en st\u00f6rre renovering av Wasa Aktie Banks utrymmen och de fick p\u00e5 samma g\u00e5ng mera utrymme. Under tiden renoveringen p\u00e5gick, s\u00e5 fanns banken i Hugo Sj\u00f6bloms g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 46<\/a>.<\/p>\n

\u00c5r 1911 i december<\/strong> s\u00e5lde handlanden Erik T\u00f6tterman g\u00e5rden och tomten nr 135 \u00e5t Wasa Aktie bank f\u00f6r 100\u00a0000 mark. Familjen T\u00f6tterman fortsatte att bo i g\u00e5rden och hos dem bodde d\u00e5 pigorna Hilda Rosenback (f.1876) och Vera Vestin (f.1893).<\/p>\n

\u00c5r 1912<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 135 av Wasa Aktie bank. T\u00f6tterman, som nu \u00e4r vicekonsul, bodde kvar med familjen, pigorna och dr\u00e4ngen Alfred \u00c4ppel (f.1892).<\/p>\n

\u00c5r 1915<\/strong> hade verksamheten i biografen avslutats och g\u00e5rds\u00e4garen Wasa Aktie Bank byggde om den tidigare biografsalongen till en aff\u00e4rslokal. I mars detta \u00e5r k\u00f6pte s\u00e5g\u00e4garen Viktor Nylund fr\u00e5n Dagsmark<\/a> belysningsbolaget Ab Lumen i Kristinestad<\/a>. Som del\u00e4gare hade han Erik T\u00f6tterman och f\u00f6retagets kontor inr\u00e4ttades i Wasa Aktie Banks g\u00e5rd, med ing\u00e5ng fr\u00e5n Strandgatan.<\/p>\n

\u00c5r 1917<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Wasa Aktie bank och vicekonsul T\u00f6tterman bodde fortfarande d\u00e4r, tillsammans med pigan Hj\u00f6rdis Dahl (f.1894). Det r\u00e5dde stor k\u00f6ttbrist i landet och myndigheterna inf\u00f6rde ransonering i mars 1917. B\u00f6nderna fick s\u00e4lja k\u00f6tt eller djur endast till \u00d6sterbottens Kreatur Andelslag, som f\u00f6rdelade k\u00f6ttet till kommunerna. Den lokala Livsmedelsn\u00e4mnden i Kristinestad uppr\u00e4tth\u00f6ll d\u00e5 ett k\u00f6ttlager i Wasa Aktie Banks magasinbyggnad vid torget. Befolkningen kunde d\u00e5 med utdelade k\u00f6ttkort avh\u00e4mta sin ranson d\u00e4rifr\u00e5n.<\/p>\n

\u00c5r 1919 i augusti<\/strong> \u00f6ppnade Centralandelslaget Labor ett filialkontor i Wasa Aktie Banks g\u00e5rd, med ing\u00e5ng fr\u00e5n torget. D\u00e4rifr\u00e5n kunde andelsmedlemmar och b\u00f6nder best\u00e4lla varor som de beh\u00f6vde i jordbruket. Labor var verksamt i Kristinestad fram till 1930 d\u00e5 den h\u00e4r lokalen \u00f6vertogs av ”Suomen Maanviljelij\u00e4in Kauppa OY” och G\u00f6sta Lindqvist blev dess chef. SMK var grundat i Tammerfors \u00e5r 1897 och hade verksamhet p\u00e5 m\u00e5nga orter.<\/p>\n

\u00c5r 1919 i september<\/strong> uts\u00e5gs Erik T\u00f6tterman till verkst\u00e4llande direkt\u00f6r f\u00f6r rederiet \u201dAb Finland-Amerika Linjen Oy\u201d. Det h\u00e4r bolaget hade han bildat \u00e5r 1916 tillsammans med flera andra aff\u00e4rsm\u00e4n, bland annat Viktor Ek och G. W. Snellman. Bolaget blev inte riktigt l\u00e5nglivat, eftersom det \u00e5r 1922 s\u00e5ldes \u00e5t Finska \u00c5ngfartygs Aktiebolaget.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> togs g\u00e5rden \u00f6ver av \u201dUnionbanken i Finland Ab\u201d. Den h\u00e4r banken bildades detta \u00e5r d\u00e5 Landtmannabanken, \u00c5bo Aktiebank och Wasa Aktie Bank fusionerades.\u00a0 De h\u00e4r tre bankerna var svaga och inte blev de starka genom fusionen heller. Bankens lokala direkt\u00f6r Oiva Nordlund (f.1880 i N\u00e4rpes) bodde d\u00e4r med hustrun Elin (f.Vikander i Vasa \u00e5r1871) och fyra minder\u00e5riga barn. Hos dem bodde pigan Hilda Skomars (f.1896) som hade en liten dotter. Vicekonsuln Erik T\u00f6tterman bodde d\u00e4r \u00e4nda till mars 1920, d\u00e5 han med hustru och dottern Birgit flyttade till Helsingfors. Hos dem bodde just d\u00e5 tj\u00e4narinnan Elina Kaskela (f.1864) och pigan Ida Latvala (f.1882). Den 4 mars h\u00f6lls en stor avskedsfest f\u00f6r T\u00f6ttermans p\u00e5 Stadshotellet och st\u00e4mningen d\u00e4r var tryckt eftersom staden f\u00f6rlorade en inflytelserik person och de n\u00e4rvarande anade att det var slut med det anrika f\u00f6retaget E. Alf. T\u00f6tterman & Co.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1920-talet<\/strong> hade ju Erik T\u00f6tterman med sin familj flyttat till Helsingfors. I g\u00e5rden bodde endast Unionbankens direkt\u00f6r Oiva Nordlund med sin familj. Hos dem bodde tj\u00e4narinnan Anna Sigg (f.1900), och pigorna Hulda Svens (f.1902) och Hilda Franzell (f.1902).<\/p>\n

\u00c5r 1923<\/strong> \u00f6ppnade Emil B\u00e5sk fr\u00e5n Dagsmark<\/a> en \u201daff\u00e4r med lovliga varor\u201d i Unionbankens g\u00e5rd. Den var inrymd i sidobyggnaden i f\u00f6re detta biografen med ing\u00e5ng fr\u00e5n torget. \u00c5r 1925 flyttade Emil B\u00e5sk sin aff\u00e4r till k\u00e4llarlokalen i Henriksons g\u00e5rd<\/a>, lite h\u00f6gre upp p\u00e5 torget.<\/p>\n

\u00c5r 1925<\/strong> \u00f6ppnade A. B. Mattson en aff\u00e4r i Emil B\u00e5sks tidigare utrymmen. Mattson hade f\u00f6re det verkat i Nordiska F\u00f6reningsbankens g\u00e5rd,<\/a> under firmanamnet \u201dH\u00e4stbacka & Mattson\u201d. Mattson k\u00f6pte upp lantbruksprodukter och s\u00e5lde \u201dhandels- och industrivaror, fiskeri- och lantmannaprodukter, utom tr\u00e4varor\u201d.<\/p>\n

\"\"
I den h\u00e4r byggnaden verkade Unionbanken mellan \u00e5ren 1920 och 1931. I samma byggnad hade Labor sin aff\u00e4r medan A. B. Mattson hade sin aff\u00e4r i sidobyggnaden l\u00e4ngre upp p\u00e5 torget. Fotot fr\u00e5n ELKA \u00e4r taget \u00e5r 1928.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1930<\/strong> led Unionbanken stora kreditf\u00f6rluster och det ledde till att banken fusionerades med aff\u00e4rsbanken Helsingfors Aktiebank<\/a>. Den nya banken \u00f6vertog d\u00e5 bankhuset och hela verksamheten och under \u00e5ren 1931 -1932 var K. Onni Porkka direkt\u00f6r. Oiva Nordlund fortsatte sedan som lokal bankdirekt\u00f6r under \u00e5ren 1932 till 1945.<\/p>\n

Ca 1937 <\/b>\u00f6ppnade Axel Nelson en skoaff\u00e4r i A.B. Mattsons tidigare lokal i bankens sidobyggnad. Nelson innehade fr\u00e5n tidigare en aff\u00e4r i Svenska g\u00e5rden p\u00e5 Salutorget 2 och hade flera filialer, bland annat i Sideby, Skaftung, Kask\u00f6, Dagsmark och\u00a0 i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

\u00c5r 1945 <\/strong>\u00e4gdes tomten och bankhuset av Helsingfors Aktiebank och vid den h\u00e4r tiden s\u00e5lde Axel Nelson sin skoaff\u00e4r vid torget \u00e5t sin m\u00e5g, Urho Pihlaja. \u00a0Helge Vickl\u00e9n var bankdirekt\u00f6r fr\u00e5n 1945 till 1955. Han var f\u00f6dd 1902 i P\u00f6rtom och han var gift med Dora Bj\u00f6rkman, som var f\u00f6dd 1899 i Helsingfors. Som pension\u00e4r flyttade Oiva Nordlund med sin familj till Oskar Mangs g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 37.<\/p>\n

\u00c5r 1955<\/strong> blev diplom ekonom Einar Krook direkt\u00f6r p\u00e5 Helsingforsbankens kontor i Kristinestad. Han var f\u00f6dd i \u00d6vermark \u00e5r 1898 och han var gift med Josefina Andersson, som var f\u00f6dd 1903 i Oravais. Hustrun kallades Ina och de hade sin villa p\u00e5 en udde n\u00e4ra Furuvik och Lilla B\u00e5tsk\u00e4r, \u00e4nda tills den tv\u00e5ngsinl\u00f6stes p\u00e5 1970-talet d\u00e5 Pohjolan Voima skulle bygga sitt kraftverk. Han avgick p\u00e5 h\u00f6sten 1965 och i hans st\u00e4lle kom B\u00f6rje Nyg\u00e5rd, som i flera \u00e5r hade arbetat p\u00e5 HAB i Vasa. I september 1969 l\u00e4mnade B\u00f6rje Nyg\u00e5rd Kristinestad f\u00f6r en motsvarande tj\u00e4nst i Gamlakarleby och i hans st\u00e4lle kom Ingmar Nyg\u00e5rd, som sedan 1966 hade arbetat p\u00e5 bankens kontor i Vasa. Ingmar var f\u00f6dd 1944 i Oravais.<\/p>\n

\"\"
Under flera \u00e5r hade SMK sin aff\u00e4r i Helsingforsbankens g\u00e5rd medan de hade sj\u00e4lva varulagret p\u00e5 \u00d6stra sidan. Fotot \u00e4r taget i b\u00f6rjan av 1960-talet och framf\u00f6r kontoret st\u00e5r SMK:s firmabil, en Peugeot. \u00c5r 1968 st\u00e4ngde SMK sitt kontor och butik vid torget och f\u00f6rs\u00e4ljarna Per-Erik Byholm och Bertel Marjam\u00e4ki sades upp, liksom kass\u00f6rskan Raili Kallio och servicemannen Klaus P\u00e4rus. F\u00f6rest\u00e5ndaren Kalle Forsstr\u00f6ms stannade i tj\u00e4nst och kontoret flyttade till hans hemg\u00e5rd p\u00e5 Staketgatan 24 och verksamheten b\u00f6rja d\u00e5 lyda under Vasakontoret. Fotot fr\u00e5n ELKA.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1970<\/strong> b\u00f6rjade Helsingforsbanken planera ett nybygge i Kristinestad, i st\u00e4llet f\u00f6r den gamla byggnaden fr\u00e5n \u00e5r 1777. Museimyndigheterna kunde inte godk\u00e4nna n\u00e5gon rivning av bankbyggnaden men de kunde godk\u00e4nna en rivning av uthusen och det andra boningshuset p\u00e5 tomten. Tomten var dock f\u00f6r liten eller r\u00e4ttare sagt, s\u00e5 fanns det inte tillr\u00e4ckligt med byggnadsr\u00e4tt f\u00f6r ett nybygge. Staden gjorde nu ett undantag och l\u00e4t banken planera ett nybygge och f\u00f6r det anv\u00e4nda hela tomtens byggnadsr\u00e4tt. Planeringen fortgick utifr\u00e5n det och banken anlitade arkitekt Egil Nordin som huvudplanerare. I december 1970 flyttade Resebyr\u00e5 Kristina fr\u00e5n Strandgatan 45 in i Helsingforsbankens g\u00e5rd, d\u00e4r den fanns \u00e4nda till sommaren 1974.<\/p>\n

\u00c5r 1972 under sommaren<\/strong> blev det klart att banken skall bygga nytt. I\u00a0oktober<\/strong> revs sidobyggnaden d\u00e4r Urho Pihlaja hade haft sin skoaff\u00e4r. Byggnaden var uppf\u00f6rd p\u00e5 1830-talet som magasin och d\u00e4r hade funnits en biografsalong och flera butiker. Pihlaja flyttade d\u00e5 sin skoaff\u00e4r ned till Sj\u00f6gatan, till det nya aff\u00e4rshuset som Nygren hade uppf\u00f6rt och som kallades Forum II.<\/p>\n

\u00c5r 1973 i juni,<\/strong> p\u00e5b\u00f6rjades byggnadsarbetet p\u00e5 den nya banklokalen. Huvudentrepren\u00f6r var Byggnadsbyr\u00e5 T. Nygren Co fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Byggnaden uppf\u00f6rdes i tv\u00e5 v\u00e5ningar plus en k\u00e4llarv\u00e5ning och byggnadsvolymen var 3\u00a0600 m\u00b3. Jaakkolas l\u00e4karcentral fick 400 m\u00b2 stora lokaler i \u00f6vre v\u00e5ningen medan banken f\u00f6rfogade \u00f6ver den nedre v\u00e5ningen. Syd\u00f6sterbottens Elbyr\u00e5 sk\u00f6tte om elinstallationerna och N\u00e4rpes R\u00f6r sk\u00f6tte om vatten och v\u00e4rme.<\/p>\n

Den mindre aff\u00e4rsbyggnaden l\u00e4ngs med Strandgatan d\u00e4r Alajokis finska bokhandel hade varit inrymd revs inte \u00e4nnu, utan den anv\u00e4ndes som byggnadsarbetarnas matsal och sociala utrymmen. Den finska bokhandel hade f\u00f6re det flyttat ner till Sj\u00f6gatan.<\/p>\n

\u00c5r 1974 i mars<\/strong> revs byggnaden bakom bankhuset l\u00e4ngs med Strandgatan. Den var uppf\u00f6rd \u00e5r 1844 av handlanden Erik T\u00f6tterman och d\u00e4r hade funnits b\u00e5de bost\u00e4der och aff\u00e4rsutrymmen. Tidningen Syd-\u00d6sterbotten, som felaktigt antog att g\u00e5rden hade byggts av \u201dRika Bergen\u201d redan p\u00e5 1700-talet hoppades att rivningsarbetarna skulle hitta n\u00e5gon skatt, m\u00f6jligtvis \u201dRika Bergens\u201d myntg\u00f6mma. Tyv\u00e4rr hittades ingenting av v\u00e4rde.<\/p>\n

\u00c5r 1974, den 8 juli<\/strong> invigdes Helsingforsbankens nybygge och vid invigningen bj\u00f6d banken stadsborna p\u00e5 kaffe och t\u00e5rta. De gamla jugendpr\u00e4glade bankinventarierna hade flyttats fr\u00e5n det gamla kontoret men \u00e4nd\u00e5 verkade det nya kontoret modernt och trivsamt.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c5r 1974, den 15 juli<\/strong> f\u00f6rst\u00f6rdes den skyddade gamla bankbyggnaden i en brand. Byggnaden som var uppf\u00f6rd \u00e5r 1777 och som fick den vackra fasaden i b\u00f6rjan av 1900-talet br\u00f6t ut p\u00e5 kv\u00e4llen vid 19.30-tiden. Branden br\u00f6t ut i bankdirekt\u00f6r Ingmar Nyg\u00e5rds l\u00e4genhet i \u00f6vre v\u00e5ningen och spred sig d\u00e4rifr\u00e5n till vindsv\u00e5ningen. Alla stadens brandk\u00e5rer, Pohjolan Voimas brandk\u00e5r och N\u00e4rpes brandk\u00e5r deltog i sl\u00e4ckningsarbetet och eldsv\u00e5dan kunde begr\u00e4nsas till den gamla bankbyggnaden. I byggnadens nedre v\u00e5ning fanns Lindstr\u00f6ms bokf\u00f6ringsbyr\u00e5 och Resebyr\u00e5 Kristina. D\u00e4rifr\u00e5n kunde st\u00f6rre delen av inventarierna r\u00e4ddas.<\/p>\n

N\u00e5gon direkt brandorsak kunde inte hittas och direkt\u00f6r Nyg\u00e5rd hade vid brandtillf\u00e4llet befunnit sig p\u00e5 sin sommarvilla med sin familj. Mindre renoveringsarbeten var p\u00e5 g\u00e5ng och det antogs att n\u00e5gon elektrisk apparat hade orsakat branden.<\/p>\n

Byggnaden fick s\u00e5 pass stora skador att det inte var m\u00f6jligt att reparera dem och myndigheterna gavs tillst\u00e5nd att riva brandresterna. Bankens fastighetsavdelning uppskattade att 83 % av byggnaden var f\u00f6rst\u00f6rd. Ocks\u00e5 staden godk\u00e4nde en rivning men st\u00e4llde ett krav att ett nybygge skall p\u00e5minna om den f\u00f6rst\u00f6rda byggnaden. Bankens byggnadsingenj\u00f6r lovade att s\u00e5 skall ske.<\/p>\n

\u00c5r 1974 i augusti<\/strong> revs den gamla bankbyggnaden och arbetet utf\u00f6rdes av Byggnadsbyr\u00e5 T. Nygren & Co.<\/p>\n

\u00c5r 1974 i augusti<\/strong> \u00f6ppnade L\u00e4karcentralen Kristina i sina nya utrymmen i bankens \u00f6vre v\u00e5ning. Bakom den nya centralen l\u00e5g \u00f6verl\u00e4kare Kaarlo Jaakkola och med sig hade han bland annat l\u00e4karna Vilho Tuunanen, Lasse Rikala och Guy Jungner. Jaakkola r\u00e4knade med att fem l\u00e4kare under ett \u00e5rs tid kunde ta emot 20 000 patienter, allts\u00e5 omkring 100 per dag. L\u00e4karsekreteraren Ulrika Hinds sk\u00f6tte om patientbokningarna och Anna-Lisa Franz\u00e9n sk\u00f6tte om det egna laboratoriet. I slutet av \u00e5r 1976 b\u00f6rjade l\u00e4karcentralen sk\u00f6ta om arbetsplatsh\u00e4lsov\u00e5rden f\u00f6r flera f\u00f6retag i nejden och det f\u00f6rsta f\u00f6retaget som gjorde avtal var F:ma Bjarne Smeds i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

\u00c5r 1975 i mars<\/strong> deltog HAB:s byggnadsingenj\u00f6r Pitk\u00e4nen och arkitekten Egil Nordin i stadsstyrelsens m\u00f6te. D\u00e4r visade de upp skisser p\u00e5 det nybygge, som skulle uppf\u00f6ras vid torget. Trots att det inte alls liknade den nedbrunna byggnaden gillade styrelsen f\u00f6rslaget. Vid f\u00f6rhandlingar efter\u00e5t korrigerades vissa detaljer, bland att togs flera burspr\u00e5k bort. P\u00e5 grund av den l\u00e5nga planeringstiden kom sj\u00e4lva byggandet i g\u00e5ng f\u00f6rst i januari 1976. Byggnadsbyr\u00e5 T. Nygren & Co var huvudentrepren\u00f6r medan B\u00f6ling & Sigg stod f\u00f6r installeringen av vatten, v\u00e4rme och elektricitet.<\/p>\n

\"\"
Denna skiss visade arkitekten Egil Nordin och bankens ingenj\u00f6r Pitk\u00e4nen upp f\u00f6r stadsstyrelsen i Kristinestad i mars 1975. Ledam\u00f6terna var n\u00f6jda med f\u00f6rslaget.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1976 till julen<\/strong> utn\u00e4mndes Bernt von Veh till bankdirekt\u00f6r i Kristinestad, efter att ha verkat som tillf\u00f6rordnad sedan h\u00f6sten. Han var f\u00f6dd i Helsingfors \u00e5r 1947 men v\u00e4xte upp i Lojo och blev \u00e5r 1966 student i Virkby samskola. Sedan 1971 har han jobbat p\u00e5 Helsingforsbankens huvudkontor i Helsingfors. I december 1976 kunde apoteket flytta in i den nya byggnaden.<\/p>\n

\"\"
I augusti 1974 revs det som blev kvar av bankhuset efter branden i juli. I bakgrunden syns Helsingfors bankens nya bankhus, som togs i bruk i juli 1974. Fotot fr\u00e5n ELKA.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det bankhus som Helsingforsbanken byggde \u00e5r 1974 ser lite och anspr\u00e5ksl\u00f6st ut fr\u00e5n torget men p\u00e5 detta foto fr\u00e5n ELKA s\u00e5 syns det bra att byggnaden \u00e4r stor. Fotot ser ut att vara fr\u00e5n Mikaelimarknaden \u00e5r 1974.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 1980-talet<\/strong> var Helsingforsbanken f\u00f6rlustbringande varje \u00e5r och missn\u00f6jet bland de finlandssvenska del\u00e4garna v\u00e4xte. Kursen p\u00e5 deras aktier sj\u00f6nk och detta m\u00e4rkte de stora aff\u00e4rsbankerna, fr\u00e4mst d\u00e5 F\u00f6reningsbanken. Nu b\u00f6rjade en maktkamp bland F\u00f6reningsbanken och SKOP, allts\u00e5 sparbanksgruppen. Maktkampen slutade med att F\u00f6reningsbanken i b\u00f6rjan p\u00e5 1986 lyckades f\u00e5 majoritet i Helsingforsbanken i mars samma \u00e5r fusionerades de b\u00e5da bankerna och blev d\u00e5 Finlands st\u00f6rsta bank.<\/p>\n

\u00c5r 1986<\/strong> st\u00e4ngdes Helsingforsbankens kontor och personalen och verksamheten flyttade ned till F\u00f6reningsbankens g\u00e5rd.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1986 i december<\/strong> s\u00e5lde Helsingforsbanken de b\u00e5da byggnaderna p\u00e5 Salutorget 3 \u00e5t Christer Jossandts fastighetsbolag PCJ Invest.<\/p>\n

\u00c5r 1987<\/strong> \u00f6ppnade restaurang Kattpiskaren i den tidigare banklokalen.<\/p>\n

\u00c5r 1989<\/strong> i november best\u00e4mdes det att f\u00f6rs\u00e4kringsbolaget Pohjola kommer att \u00f6ppna ett kontor i nedre v\u00e5ningen i apotekshuset. Christer Sj\u00f6gren anst\u00e4lldes som s\u00e4ljkonsult och Katariina Pitk\u00e4ranta som kontorist och kontoret \u00f6ppnade sina d\u00f6rrar i mars 1990.<\/p>\n

\u00c5r 1990<\/strong> \u00f6ppnade Raimo Henttonen sin reklambyr\u00e5 Fixit i v\u00e5ningen ovanf\u00f6r apoteket. Efter en tid flyttade han sin byr\u00e5 till k\u00e4llarv\u00e5ningen under k\u00f6pcentret i huset bredvid.<\/p>\n

\u00c5r 1991<\/strong> p\u00e5 v\u00e5ren b\u00f6rjade Kaj Berglund fr\u00e5n planera ett k\u00f6pcenter av gallerimodell i den tidigare banklokalen. Sj\u00e4lv \u00f6ppnade Berglund h\u00e4lsokostaff\u00e4ren Viridis och fick flera andra aff\u00e4rsm\u00e4n med i k\u00f6pcentret.<\/p>\n

\u00c5r 1995 i oktober<\/strong> gick fastighetsbolaget PCJ-Invest i konkurs och skulderna uppgick d\u00e5 till 5,6 miljoner mark. Hyresg\u00e4sterna apoteket, resebyr\u00e5n, l\u00e4karcentralen Kristina, h\u00e4lsokostaff\u00e4ren Viridis, Ollilas maskinaff\u00e4r och Marianne Niemis fysikaliska mottagning kunde forts\u00e4tta att hyra sin lokaler av konkursboet.<\/p>\n

\u00c5r 1996 i januari<\/strong> s\u00e5ldes fastigheterna p\u00e5 konkursauktion och h\u00f6gsta, godk\u00e4nda budet p\u00e5 1,85 miljoner mark gavs av H\u00e5kan Teir-Siltanen, som hade r\u00f6tterna i Skaftung.<\/p>\n

I dag \u00e4gs fastigheterna av det lokala fastighetsbolaget Timpull Oy och st\u00f6rsta delen av aff\u00e4rslokalerna \u00e4r uthyrda.<\/p>\n

Foton och annonser.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
L\u00e4ngst till v\u00e4nster Frans Henriksons g\u00e5rd, d\u00e4r bland annat KOP hade sitt kontor. I g\u00e5rden bredvid hade \u00d6sterholm sin guldsmedsaff\u00e4r, som han hade \u00f6ppnat \u00e5r 1927. Den h\u00e4r lokalen \u00f6verl\u00e4t \u00d6sterholm efter n\u00e5gra \u00e5r \u00e5t sin l\u00e4rling Henriksson och han flyttade d\u00e5 sin aff\u00e4r till en annan lokal l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan. I f\u00f6ljande byggnad som \u00e4gdes av Unionbanken hade Ab Mattson sin aff\u00e4r. I huvudbyggnaden p\u00e5 samma tomt fanns Unionsbankens kontor och Labors kontor och aff\u00e4r. Fotot som \u00e4r utl\u00e5nat av Juhani Saari \u00e4r taget omkring 1929.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den 4 mars 1911 publicerade Syd-\u00d6sterbotten en artikel skriven av Walter Sj\u00f6blom. Den handlar om borgm\u00e4stare Johan Hanssons hem, som l\u00e5g p\u00e5 den stora tomten d\u00e4r Sparbanken och apoteket finns i dag.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\" \"\" \"\" \"\" \"\" \"\" \"\" \"\" \"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juni 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Flera kristinestadsbor har bidragit med information. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa mera om sl\u00e4kten T\u00f6tterman och vad de har gjort, skall du Forts\u00e4tt l\u00e4sa T\u00f6ttermans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 47<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":47,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-26608","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26608","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=26608"}],"version-history":[{"count":38,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26608\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30679,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26608\/revisions\/30679"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=26608"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}