{"id":26362,"date":"2023-05-31T08:39:57","date_gmt":"2023-05-31T05:39:57","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=26362"},"modified":"2024-12-07T15:38:08","modified_gmt":"2024-12-07T13:38:08","slug":"remahls-gard-pa-kyrkogatan-4","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=26362","title":{"rendered":"Remahls g\u00e5rd p\u00e5 Kyrkogatan 4"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 Kyrkogatan 4, som ocks\u00e5 anv\u00e4nder adressen R\u00e5dhusgatan 7 byggdes \u00e5r 1899 av br\u00f6derna Johan och August Remahl. De s\u00e5lde g\u00e5rden och de andra byggnaderna \u00e5r 1910 och den har efter det haft flera \u00e4gare och den nuvarande anv\u00e4nder den som fritidsbostad. Fotot taget fr\u00e5n sydost f\u00f6rsommaren 2023.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar.<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h2>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om de brandf\u00f6rs\u00e4kringar som har tagits f\u00f6r byggnaderna p\u00e5 denna tomt, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
I stadsplanen fr\u00e5n 1751 hade den h\u00e4r tomten numret 23 i det tredje kvarteret och den \u00e4gdes d\u00e5 av borgaren Matts Carlberg.<\/figcaption><\/figure>\n

Mellan \u00e5ren 1746 och 1764<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomt nr 23 av borgaren Matts Carlberg och hans hustru.<\/p>\n

\u00c5r 1764<\/strong> \u00f6vertogs tomt nr 23 och g\u00e5rden av snickaren Petter Bostr\u00f6m och hans hustru Maja och de innehade den \u00e4nda till \u00e5r 1815 d\u00e5 g\u00e5rden \u00f6vertogs av deras son Fredrik Bostr\u00f6m (1783-1856), som ocks\u00e5 var snickare.<\/p>\n

\u00c5r 1815 <\/strong>hade sonen, snickaren Fredrik Bostr\u00f6m (1783-1856) tagit \u00f6ver tomten och den byggnad som d\u00e5 fanns d\u00e4r. Han var gift med Catharina som kallades Cajsa (f. Kaasman \u00e5r 1775-d\u00f6d omkring 1858). Hos dem bodde ocks\u00e5 en snickarl\u00e4rling Matts. \u00c5r 1814 hade de f\u00e5tt dottern Anna Christina, som dog redan 1816. \u00c5r 1817, den 1 september f\u00f6ddes deras andra barn Carl Magnus Bostr\u00f6m och n\u00e5gra fler barn fick de inte.<\/p>\n

\u00c5r 1820<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 23 och g\u00e5rden av snickaren Fredrik Bostr\u00f6m och hustrun Cajsa. Hos dem bodde snickarges\u00e4llen Anders Lindgren och en l\u00e4rling Isak. Fredrik fick lagfart p\u00e5 den h\u00e4r tomten nr 23 i april 1824.<\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 23 av snickaren Fredrik Bostr\u00f6m, hustrun Cajsa och minder\u00e5riga sonen Carl. Hos dem bodde en l\u00e4rling Anders och pigan Anna.<\/p>\n

\"\"
I stadsplanen fr\u00e5n 1825 fick tomten numret 163, som den fortfarande anv\u00e4nder.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1829<\/strong> byggde snickaren Fredrik Bostr\u00f6m en ny g\u00e5rd l\u00e4ngs med Kyrkogatan. Den var i tv\u00e5 v\u00e5ningar med en \u00f6verbyggd ink\u00f6rsport, br\u00e4dfodrad och m\u00e5lad med m\u00f6rkr\u00f6d vattenf\u00e4rg. I g\u00e5rden fanns det 14 rum, n\u00e4mligen tv\u00e5 f\u00f6rstugor, tre salar, sex kamrar, tv\u00e5 k\u00f6k och en fruktkammare. I dessa rum fanns det totalt 8 kakelugnar, en vanlig k\u00f6ksspis och en annan spis med stekugn. Husets l\u00e4ngd var 37 \u00be alnar (22,65 m), bredden var 11 \u00bd alnar och h\u00f6jden fr\u00e5n marken till takkammen var 14 \u00bd alnar (8,7 m). G\u00e5rden hade ett tak av n\u00e4ver med takved, som efter en tid byggdes om till ett br\u00e4dtak.<\/p>\n

\"\"
Snickare Bostr\u00f6ms g\u00e5rd fr\u00e5n 1829 fotograferad p\u00e5 1930-talet. Byggnaden revs \u00e5r 1938 och den var d\u00e5 i d\u00e5ligt skick. Fotot fr\u00e5n Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
2-v\u00e5ningsg\u00e5rden mitt i bild byggdes av snickaren Bostr\u00f6m \u00e5r 1829. Enligt Syd-\u00d6sterbotten spelade kringresande teaters\u00e4llskap i tiderna omtyckta teaterpj\u00e4ser i snickare Bostr\u00f6ms g\u00e5rd ”Hotell de Ruckel”. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> hade 1825-\u00e5rs stadsplan tagits i bruk och Bostr\u00f6ms tomt hade nu f\u00e5tt numret 163, som den har \u00e4nnu i dag. Hos makarna Bostr\u00f6m bodde Fredriks syster Fredrika (1786-1833), l\u00e4rlingarna Johan och Carl, och pigan Lisa. P\u00e5 hyra bodde r\u00e5dmannen Isak Samuel Sj\u00f6str\u00f6m och sinnessvaga kapellansdottern Margaretha Achtman (f.1790).<\/p>\n

\u00c5r 1835<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 163 av snickaren Fredrik Bostr\u00f6m och hans hustru Cajsa och hos dem bodde ocks\u00e5 vuxna sonen, sj\u00f6mannen Carl Bostr\u00f6m (1817-1858). Hos dem bodde det tv\u00e5 l\u00e4rlingar, som b\u00e5da hette Carl. P\u00e5 hyra bodde r\u00e5dmannen Sj\u00f6str\u00f6m och m\u00e5laren Johan Stendahl.<\/p>\n

\u00c5r 1837<\/strong> \u00e4r det samma folk som bor i g\u00e5rden men \u00e5ret innan har sonen Carl Bostr\u00f6m blivit styrman och hyresg\u00e4sten m\u00e5laren Johan Stendahl hade gift sig med Wilhelmina.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 163 av snickaren Fredrik Bostr\u00f6m och hans hustru Catharina, som kallades Cajsa. Hos dem bodde snickarges\u00e4llen Herman Gr\u00f6nbladh och pigorna Catharina och Eva. Sonen Carl, som nu \u00e4r skeppare men arbetar som styrman \u00e4r skriven i g\u00e5rden, men \u00e4r troligtvis ute till sj\u00f6ss. P\u00e5 hyra bodde skr\u00e4ddaren Anders Oljelund med hustrun Carolina och de hade flera skr\u00e4ddarges\u00e4ller och l\u00e4rlingar.<\/p>\n

\u00c5r 1843<\/strong> hade Carl Bostr\u00f6m blivit cofferdie skeppare och han var skriven i f\u00f6r\u00e4ldrarnas g\u00e5rd p\u00e5 Kyrkogatan. Carl gifte sig i april 1843 med Fredrica, eller Fredrika Hedman, som var f\u00f6dd \u00e5r 1820 i Vasa och som sedan omkring \u00e5r 1862 dog i Kristinestad. P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde skr\u00e4ddaren Emanuel Dahlstr\u00f6m med hustrun Johanna. Hos dem bodde ges\u00e4llen Carl Engstr\u00f6m och l\u00e4rlingen Gustaf.<\/p>\n

\u00c5r 1844<\/strong> bodde skepparen Carl Bostr\u00f6m i f\u00f6r\u00e4ldrarnas g\u00e5rd tillsammans med hustrun Fredrika. Mellan \u00e5ren 1844 och 1850 fick de \u00e5tminstone 5 barn: Carolina Christina (f.1844, flyttade till Brahestad), Carl Edvard (1846-1849), Fredrik Oscar (1848-till sj\u00f6ss 1861), Carl Wilhelm (1850-1864) och Alma Maria (f.1856, flyttade till Brahestad).<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 163 och g\u00e5rden av snickare \u00e5ldermannen Fredrik Bostr\u00f6m, som bodde med hustrun Cajsa. Sonen Carl och hans hustru Fredrika bodde i samma g\u00e5rd med sina barn.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> hade g\u00e5rden p\u00e5 tomt 163 \u00f6vertagits av skepparen Carl Bostr\u00f6m, som bodde d\u00e4r med hustrun Fredrika. I samma g\u00e5rd bodde Carls \u00e5lderstigna f\u00f6r\u00e4ldrar Fredrik, som dog \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 och Cajsa, som avled omkring 1862.<\/p>\n

\u00c5r 1858, den 16<\/strong> juli omkom skepparen Carl Bostr\u00f6m i en drunkningsolycka i Stockholm. Han var d\u00e5 skeppare p\u00e5 galeasen \u201dF\u00f6reningen\u201d och f\u00f6re det hade han f\u00f6rt bef\u00e4l bland annat p\u00e5 skonerten Magdalena \u00e5r 1840, slupen Saturnus 1841, skonerten Atlas 1842, skeppet Sampo 1845, skonerten F\u00f6rs\u00f6ket \u00e5r 1847, briggen Alma 1848 och \u00e5r 1853 tog han igen bef\u00e4let p\u00e5 Magdalena. Efter d\u00f6dsfallet \u00f6vertogs g\u00e5rden p\u00e5 tomt 163 av skeppare\u00e4nkan Fredrika Bostr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 163 och den stora g\u00e5rden av skeppare\u00e4nkan Fredrika Bostr\u00f6m, som bodde med dottern Karolina. P\u00e5 hyra bodde m\u00e5laren Anders Lindh med sin hustru Ulla. I juni 1860 tecknad \u00e4nkan Fredrika en brandf\u00f6rs\u00e4kring i allm\u00e4nna brandstodsbolaget och hon l\u00e4t d\u00e5 rita upp en planteckning \u00f6ver tomtens och grannskapets byggnader.<\/p>\n

Det var den 14 juni 1860<\/strong> som Fredrika Bostr\u00f6m tecknade en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 huvudbyggnaden, som ju var byggd av hennes sv\u00e4rfar, snickaren Fredrik Bostr\u00f6m \u00e5r 1829. Byggnaden hade en \u00f6verbyggd ink\u00f6rsport ut till Kyrkogatan. Uthuset inne p\u00e5 g\u00e5rden l\u00e4mnades utan f\u00f6rs\u00e4kring. P\u00e5 g\u00e5rden fanns en god brunn och en stor tr\u00e4dg\u00e5rd. Om du vill l\u00e4sa mera om brandf\u00f6rs\u00e4kringarna och om byggnaderna p\u00e5 denna tomt, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1860 d\u00e5 skeppare\u00e4nkan Bostr\u00f6m tecknade en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 huvudbyggnaden nr 1 vid Kyrkogatan, s\u00e5 anv\u00e4ndes st\u00f6rsta delen av tomten som tr\u00e4dg\u00e5rd men d\u00e4r fanns ocks\u00e5 ett uthus vid v\u00e4stra tomtgr\u00e4nsen. Huvudbyggnaden hade en ink\u00f6rsport ”K”, som byggdes fast i slutet av 1800-talet, d\u00e5 stadens byggnadsordning f\u00f6rbj\u00f6d portarna.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1862, den 15 februari<\/strong> avled skeppare\u00e4nkan Fredrika Bostr\u00f6m och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av arvingarna.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 163 och g\u00e5rden av Fredrika Bostr\u00f6ms arvingar men de bodde inte d\u00e4r sj\u00e4lva. P\u00e5 hyra bodde f\u00f6re detta forstuppsyningsmannen Karl Sj\u00f6blom med hustrun Aurora, timmermannen Henrik Sj\u00f6gren med hustrun Greta och sj\u00f6manshustrun Maria Ljunggren.<\/p>\n

\u00c5r 1865 i februari<\/strong> och i mars<\/strong> bj\u00f6ds skeppare Carl Bostr\u00f6ms g\u00e5rd ut p\u00e5 auktion i Finlands Allm\u00e4nna Tidning. Auktionen hade ocks\u00e5 blivit kungjord i stadens kyrka och genom utringning i stadens gath\u00f6rn.<\/p>\n

R\u00e5dmannen Johan Fel\u00e9n p\u00e5 stadens auktionskammare ordnade auktionen och den h\u00f6lls p\u00e5 stadens nya r\u00e5dhus. I auktionen meddelades att g\u00e5rden kunde \u00f6vertas p\u00e5 fardagen (OBS inte farsdagen), allts\u00e5 den 1 oktober 1865. H\u00f6gsta, godk\u00e4nda budet p\u00e5 1 675 finska mark gavs av handlanden Petter Johan Barkman och k\u00f6pebrevet skrevs den 30 mars 1865. F\u00f6r att kunna f\u00e5 lagfart p\u00e5 en tomt m\u00e5ste det utf\u00f6ras en tomtm\u00e4tning och denna gjordes den 17 juli samma \u00e5r. I s\u00f6der var tomten 37 alnar (22,2 m) bred och den gr\u00e4nsade till den nya R\u00e5dhusparken. Den v\u00e4stra sidan var 68 alnar l\u00e5ng (ca 40 m) och den gr\u00e4nsade till stadens pr\u00e4stg\u00e5rd medan den norra sidan gr\u00e4nsade till Kyrkogatan.<\/p>\n

\u00c5r 1868, den 25 oktober<\/strong> intr\u00e4ffade en st\u00f6rre brand i Kristinestad, som delvis f\u00f6rst\u00f6rde huvudbyggnaden p\u00e5 Barkmans tomt nr 163 medan det of\u00f6rs\u00e4krade uthuset ser ut att ha klarat sig. Huvudbyggnaden var f\u00f6rs\u00e4krad f\u00f6r 4 400 mark och skadan v\u00e4rderades till 340. Branden hade f\u00e5tt sin b\u00f6rjan p\u00e5 tomt 157, som l\u00e5g i nuvarande R\u00e5dhusparkens nord\u00f6stra h\u00f6rn och den g\u00e5rden \u00e4gdes av samma handlande Barkman. Den g\u00e5rden f\u00f6rst\u00f6rdes helt och g\u00e5rdarna p\u00e5 tomterna 156 och 158 blev ocks\u00e5 totalf\u00f6rst\u00f6rda. Uthusbyggnaderna p\u00e5 tomterna 147 och 155 blev helt f\u00f6rst\u00f6rda medan huvudbyggnaderna blev endast delvis f\u00f6rst\u00f6rda. Otto Wendelins 2-v\u00e5nings g\u00e5rd p\u00e5 andra sidan R\u00e5dhusgatan f\u00f6rst\u00f6rdes delvis men reparerades. G\u00e5rdarna 157 och 158 byggdes inte upp igen utan R\u00e5dhusparken f\u00f6rstorades \u00f6sterut efter en tid.<\/p>\n

\"\"
Branden 1868 b\u00f6rjade i handlande Barkmans g\u00e5rd p\u00e5 tomt 157, d\u00e4r alla byggnader f\u00f6rst\u00f6rdes. Sedan spred den sig till granng\u00e5rdarna 158 och 156 d\u00e4r samtliga byggnader f\u00f6rst\u00f6rdes. Flera byggnader i n\u00e4rheten fick brandskador men dessa kunde repareras. Tomterna 157 och 158 byggdes inte upp igen utan staden l\u00f6ste in dem och f\u00f6rstorade R\u00e5dhusparken \u00f6sterut. Otto Wendelins stora 2-v\u00e5ningsg\u00e5rd p\u00e5 andra sidan R\u00e5dhusgatan brandskadades ocks\u00e5 men reparerades. Denna byggnad l\u00f6ste staden in \u00e5r 1889 efter Wendelins konkurs och virket fr\u00e5n byggnaderna anv\u00e4ndes vid uppf\u00f6randet av en fattigg\u00e5rd i stadens s\u00f6dra del. Efter det fick R\u00e5dhusparken den storlek, som den fortfarande har.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1869<\/strong> meddelade Barkman \u00e5t brandstodsbolaget att han nu \u00e5terst\u00e4llt huvudbyggnaden i ursprungligt skick efter branden.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 163 och den gamla g\u00e5rden av handlande Barkman. P\u00e5 hyra bodde \u00e4nkeprostinnan Maria Alcenius, tillsammans med sin dotter Mathilda och Johan Reinhold Fontell.<\/p>\n

\u00c5r 1872<\/strong> gjorde handlanden Barkman konkurs och g\u00e5rden s\u00e5ldes igen p\u00e5 auktion. P\u00e5 auktionen den 4 april gavs det h\u00f6gsta budet av handlanden August Roos, som bj\u00f6d 1\u00a0600 mark. I december skulle tomtm\u00e4tningen g\u00f6ras och eftersom August Roos vistades i utlandet omsk\u00f6ttes m\u00e4tningen av handlanden Herman West.<\/p>\n

\u00c5r 1876, den 11 mars<\/strong> s\u00e5lde handlanden August Roos g\u00e5rden och tomt nr 163 \u00e5t arbetskarlen, f\u00f6rra bonden Matts Mattsson Viitala eller Wiital\u00e4hde. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1817 i Ikalis och han var andra g\u00e5ngen gift med Greta Lisa Gustafsdotter (f.1826) och de bodde i Stor\u00e5. K\u00f6pesumman best\u00e4mdes till 2 975 finska mark och den betalades genast.<\/p>\n

\u00c5r 1883, den 2 november<\/strong> s\u00e5lde Matti och Greta Lisa Viitala eller Wiital\u00e4hde, d\u00e5 bosatta i Honkajoki g\u00e5rden p\u00e5 tomt 163 \u00e5t arbetaren August Remahl (1850-1915) f\u00f6r 1 900 mark. August hade \u00e5r 1870 flyttat till Kristinestad och han arbetade d\u00e5 som brandvakt. Han var f\u00f6dd i Rimal i Mustasaari och gifte sig \u00e5r 1873 med Kristina Krankala, som var f\u00f6dd \u00e5r 1844 i B\u00f6tom.\u00a0 Den \u00e4ldre brodern Johan flyttade till staden \u00e5r 1872, samma \u00e5r som han gifte sig med Maria (1841-1873) fr\u00e5n N\u00e4rpes. Johan gifte sedan om sig med Hedvig Rosenberg, som var f\u00f6dd \u00e5r 1853 i Stor\u00e5. Johan och August hade tidigare bott p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 7<\/a> med sina familjer.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av arbetarna Johan och August Remahl. P\u00e5 hyra bodde \u00e4nkan Karolina \u00d6stman (f.1825) och hon var b\u00e5de blind och fattig. Arbetskarlen Tobias Pihlaja (f.1835) bodde p\u00e5 hyra tillsammans med hustrun Greta (f.1837) och de hade 4 barn. Kass\u00f6rskan Alvina Blomqvist (f.1836) bodde ocks\u00e5 h\u00e4r och hade tv\u00e5 barn med sig.<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Johan och Hedvig Remahl i bolag med August och Kristina Remahl. P\u00e5 hyra bodde uppk\u00f6paren Alfred Levan (f.1840) med barnen Gustaf (f.1869), Alma (f.1871) och Ida (f.1867). Qvinnan Edla Broman (f.1844) bodde p\u00e5 hyra och det gjorde ocks\u00e5 jungfrun Hulda Walenius (f.1865).<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes halva g\u00e5rden av Johan och Hedvig Remahl och den andra halvan av August och Kristina Remahl. P\u00e5 hyra bodde \u00e4nkan Eva Engman (f.1816) och arbetskarlen Johan Niemi (f.1866) med hustrun Ida (f.1870).<\/p>\n

\u00c5r 1897<\/strong> bodde vattenfabrik\u00f6r Adam H\u00e4rk\u00f6nen (f.1871) i br\u00f6derna Remahls g\u00e5rd och han skulle senare gifta sig med Augusts dotter Ida (1874-1951).<\/p>\n

\u00c5r 1899<\/strong> uppf\u00f6rde Johan och August Remahl ett nytt bostadshus i den s\u00f6dra \u00e4ndan av sin tomt och de tituleras d\u00e5 \u201dstufved\u00f6rer\u201d. Huset byggdes invid R\u00e5dhusparken och det st\u00e5r fortfarande kvar. Det byggdes med extra h\u00f6g stenfot och d\u00e4r inr\u00e4ttade August Remahl en vattenfabrik, som han h\u00f6gst troligt sk\u00f6tte tillsammans med blivande m\u00e5gen Adam H\u00e4rk\u00f6nen.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 163 och g\u00e5rden av arbetarna Johan och August Remahl. P\u00e5 hyra bodde vattenfabrikanten Adam H\u00e4rk\u00f6nen och faktorn Frans Ahlroos (f.1867) med hustrun Julia (f.1869) och tre mindre barn. Provinciall\u00e4karen, \u00e4nklingen Torsten Munsterhjelm (1856-1939), som tidigare hade bott i Snellmans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 83<\/a> flyttade hit med vuxna d\u00f6ttrarna Alma och Hilda, samma \u00e5r som han gifte om sig med Karin L\u00f6nnblad, som var syster till hans tidigare hustru Ellen. Efter en tid flyttade Munsterhjelm till \u00d6stra L\u00e5nggatan 46<\/a>, d\u00e4r han bodde \u00e4nda till 1926.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes h\u00e4lften av tomt nr 163 av arbetaren och vattenfabrik\u00f6ren August Remahl och hustrun Kristina. Den andra halvan av g\u00e5rden \u00e4gdes av Johan Remahl och hustrun Augusta. Hos dem bodde barnen Johan (f.1882), Alfred (f.1883), Ester (f.1885), Bruno (f.1887) och tv\u00e5 minder\u00e5riga barn. P\u00e5 hyra bodde tullf\u00f6rvaltaren Arthur J\u00e4rnefelt (f.1872) och hans hustru Vera (f.1865) och de hade pigorna Maria Paasto (f.1875) och Emilia Mattila (f.1888).<\/p>\n

\u00c5r 1908, den 28 januari<\/strong> avled Kristina Remahl och vid bouppteckningen \u00f6vertogs g\u00e5rdshalvan av \u00e4nklingen August Remahl och barnen Uno Remahl (f.1883), Fanny Remahl (f.1875) och Ida (1874-1951).\u00a0 Ida gifte sig i juni 1904 med vattenfabrik\u00f6ren Adam H\u00e4rk\u00f6nen, som var f\u00f6dd 1871 i Virtasalmi. Ida och Adam H\u00e4rk\u00f6nen flyttade sedan till Kauhajoki, d\u00e4r de fick flera barn f\u00f6re Adam dog \u00e5r 1908. Efter Adams d\u00f6d gifte Ida om sig med hans kusin Juho H\u00e4rk\u00f6nen.<\/p>\n

\u00c5r 1910 den 26 mars<\/strong> s\u00e5lde August Remahl tomten nr 163 med den 10 \u00e5r gamla g\u00e5rden och alla andra byggnader \u00e5t f\u00f6rs\u00e4kringsinspekt\u00f6ren Johannes Rosenback f\u00f6r 26 000 mark, med fullmakt av de 3 barnen. Rosenback skulle betala 8 200 mark kontant och han skulle \u00f6verta en skuldsedel om 4 800 mark \u00e5t konsul Hyd\u00e9n och resten av k\u00f6peskillingen emot skuldsedel. Slutlig lagfart fick han i november 1910. \u00c4nklingen August fortsatte att bo p\u00e5 hyra i Rosenbacks g\u00e5rd en tid, tills han flyttade till \u00d6stra L\u00e5nggatan 39. Hans storebror Johan d\u00e4remot k\u00f6pte den obebyggda tomten p\u00e5 Strandgatan 23<\/a> av Anni T\u00f6tterman. Han byggde d\u00e5 den g\u00e5rd som fortfarande st\u00e5r kvar, snett mittemot Kulturhuset DUX<\/a>.<\/p>\n

Nya \u00e4garen Johannes Rosenback (1875-1938) var son till skolgrundaren Johan \u201dSebbin\u201d Rosenback i Dagsmark. Han var gift med Tekla (1879-1956) som var dotter till kopparslagaren Henrik Wilhelm Hasselblatt, f\u00f6dd i Kristinestad men senare bosatt i N\u00e4rpes. L\u00e4s mera om Johannes Rosenback H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av f\u00f6rs\u00e4kringsinspekt\u00f6r Johannes Rosenback och hustrun Tekla. P\u00e5 hyra bodde bland annat sadelmakaren Emil Lagerstr\u00f6m (f.1866), arbetaren Juho M\u00e4ki (f.1871) med hustrun Tilda (f.1861), arbetaren Johan Remahl (f.1882) och arbetaren Alfred Remahl (f.1883) var skrivna h\u00e4r, fast b\u00e5da vistades i Amerika. Arbetarhustrun Karolina Eriksson (f.1860) bodde ocks\u00e5 h\u00e4r med d\u00f6ttrarna Verna (f.1893) och Jenny (f.1896) och tv\u00e5 minder\u00e5riga d\u00f6ttrar.<\/p>\n

\u00c5r 1916 i november<\/strong> s\u00e5lde f\u00f6rs\u00e4kringsinspekt\u00f6r Rosenback g\u00e5rden p\u00e5 Kyrkogatan 4 \u00e5t handlanden Alexander Slotte f\u00f6r 33 500 mark. Rosenback flyttade sedan till \u00d6stra sidan, d\u00e4r han med sin familj bodde p\u00e5 hyra i Kilpihuset p\u00e5 J\u00e4rnv\u00e4gsgatan 6. L\u00e4s mera om honom H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

H\u00f6sten 1918<\/strong> s\u00e5lde Alexander Slotte g\u00e5rden \u00e5t sin aff\u00e4rskompanjon Anders Lerbacka (1871-1936) f\u00f6r 70\u00a0000 mark och denne innehade g\u00e5rden med hustrun Anna (f.1870) s\u00e5 l\u00e4nge han levde. Lerbacka var f\u00f6dd i Nedervetil och flyttade till staden omkring 1916. Han var bland annat del\u00e4gare i ett tr\u00e4varubolag och han deltog aktivt i stadens politiska liv. Han var till och med t.f. stadsdirekt\u00f6r \u00e5r 1934.<\/p>\n

P\u00e5 hyra bodde bland annat sadelmakaren Emil Lagerstr\u00f6m (f.1866), tj\u00e4narinnan Julia V\u00e4h\u00e4-Haaro (f.1888) som just d\u00e5 vistades i Amerika och arbetaren Josef Vuorenmaa (f.1890) som bodde med hustrun Anna (f.1885) och tv\u00e5 mindre barn. Fru Olga Roschier (f.1874) bodde d\u00e4r med tv\u00e5 barn, arbetaren Hjalmari Aalto (f.1880) likas\u00e5 med hustrun Emilia (f.1887) och arbetaren Johan Kivel\u00e4 (f.1878) med hustrun Maria (f.1884) och 7 barn.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1920-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Lerbacka, som bodde i g\u00e5rden vid R\u00e5dhusparken med hustrun Anna och barnen Anni (f.1902), Erik (f.1906) och Bertel (f.1910). P\u00e5 hyra i de andra byggnaderna bodde arbetaren Lisa Talvitie (f.1873) och hennes dotter Ingeborg (f.1898) som nyligen hade rest till Amerika. Tj\u00e4narinnan Julia V\u00e4h\u00e4-Haaro (f.1888) hade ocks\u00e5 utvandrat men var fortfarande skriven i g\u00e5rden. Blinda arbetaren Maria Nissander (f.1860) bodde p\u00e5 hyra liksom st\u00e4derskan Vera Lindahl (f.1883), som var fattig och modisten Alma \u00d6sterberg (f.1888). L\u00e4rarinnorna S\u00f6derholm (f.1905), Saimi Kull (f.1898) och Ester Slotte (f.1896) bodde p\u00e5 hyra och det gjorde ocks\u00e5 fru Matilda H\u00f6glund (f.1855) som bodde med sonen Emil H\u00f6glund (f.1898). Handelsbitr\u00e4det Juho Jaakko Heikkil\u00e4 (f.1887) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Aina (f.1892) med sina tv\u00e5 d\u00f6ttrar.<\/p>\n

I slutet av 1920-talet<\/strong> bodde g\u00e5rds\u00e4garen Anders Lerbacka med sin familj i g\u00e5rden n\u00e4ra R\u00e5dhusparken. P\u00e5 hyra i den \u00e4ldre g\u00e5rden vid Kyrkogatan bodde bland annat direkt\u00f6ren Ivar Ehrstr\u00f6m (f.1895) med hustrun Gunhild (f.1899) och tv\u00e5 mindre barn. Hos dem bodde ocks\u00e5 tj\u00e4narinnan Olga H\u00e4ggblom (f.1904). D\u00e4r bodde arbetarhustrun Karolina Eriksson (f.1860) med sin vuxna dotter Verna (f.1893) och tv\u00e5 minder\u00e5riga barn. Handelsbitr\u00e4det Hulda Eriksson (f.1906) bodde p\u00e5 hyra och det gjorde ocks\u00e5 arbetaren Lisa Talvitie fortfarande.\u00a0 I g\u00e5rden bodde bagare\u00e4nkan Ingeborg Mattsson (f.1894) och typografen V\u00e4in\u00f6 Hurtta (f.1902) p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1936<\/strong> avled Anders Lerbacka och d\u00f6dsboet s\u00e5lde g\u00e5rden p\u00e5 auktion i september. H\u00f6gsta godk\u00e4nda budet p\u00e5 115 000 mark gavs av aff\u00e4rsmannen Gunnar Grankull, som inte sj\u00e4lv bodde i g\u00e5rden. Gunnar var f\u00f6dd \u00e5r 1896 p\u00e5 Teirfolk hemman i Skaftung och \u00e5r 1918 hade han gift sig med Ingeborg \u00c5n\u00e4s (f. i Sideby \u00e5r 1900).<\/p>\n

I slutet av 1930-talet<\/strong> bodde bland annat arbetaren Verna Eriksson (f.1893) p\u00e5 hyra med sina barn Ernst och Verner, b\u00e5da f\u00f6dda 1921. Kontoristen Vallu Harjula (f.1895) bodde d\u00e4r med hustrun Hilja (f.1896) och fyra barn. Arbetaren Yrj\u00f6 Koivisto (f.1909) bodde en tid p\u00e5 hyra med hustrun Toini (f.1908) och det gjorde ocks\u00e5 \u00e4nkepastorskan Augusta Kulla, som var f\u00f6dd \u00e5r 1853. P\u00e5 hyra bodde borgm\u00e4staren Torsten Lundberg (f.1908), kontoristen Maj-Lis Grankull (f.1918), arbetaren Karl Konrad S\u00f6derback (f.1897), aff\u00e4rsmannen Valfrid Harjula (f.1885) med hustru och barn, arbetaren Daga P\u00f6rtfors (f.1906) och chauff\u00f6ren Paul Paavola (f.1891) med hustrun Lydia (f.1887) och fyra barn.<\/p>\n

\u00c5r 1938<\/strong> l\u00e4t Gunnar Grankull riva den gamla Bostr\u00f6mska 2-v\u00e5ningsbyggnaden vid Kyrkogatan.<\/p>\n

\u00c5r 1939, den 13 mars<\/strong> s\u00e5lde Erland Grankull tomten nr 163 med alla byggnader \u00e5t stadens kamrer, kontoristen Gustaf Appel f\u00f6r 135 000 mark. Gustaf var f\u00f6dd \u00e5r 1899 i H\u00e4rkmeri och \u00e5r 1923 hade han gift sig med Fanny Lassfolk (f.1900) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Nu bodde endast borgm\u00e4staren Torsten Lundberg p\u00e5 hyra och det gjorde ocks\u00e5 kontoristen Maj-Lis Grankull, som b\u00e5da bodde i g\u00e5rden vid R\u00e5dhusparken.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av stadskamreren Gustaf och Fanny Appel. Hos dem bodde sonen, skoleleven Jarl Gustaf, som var f\u00f6dd i Sideby \u00e5r 1924. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 fil.mag. Egil Appel, som var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1914. Lagerf\u00f6rmannen Birger Stenlund (f.1918 i Sideby) bodde ocks\u00e5 i n\u00e5gon av byggnaderna.<\/p>\n

I mitten av 1940-talet<\/strong> bodde endast g\u00e5rds\u00e4garen, kontoristen Gustaf Stenlund i g\u00e5rden invid R\u00e5dhusparken. Han bodde med hustrun Fanny och sonen Jarl.<\/p>\n

\u00c5r 1949 i juli<\/strong> avled stadskamreren Gustaf Appel pl\u00f6tsligt i sitt arbetsrum p\u00e5 r\u00e5dhuset. Vid bouppteckningen i oktober samma \u00e5r fick \u00e4nkan Fanny Appel beh\u00e5lla halva g\u00e5rden och tomten genom sin giftor\u00e4tt. Den andra halvan \u00e4rvdes av sonen Jarl, som d\u00e5 var bosatt i Vasa, sedan 1948 gift med Ann-Maj H\u00f6glund (f. 1926).<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1950-<\/strong>talet \u00e4gdes halva g\u00e5rden av Fanny Appel och och andra halvan av sonen Jarl, d\u00e5 bosatt i Vasa. En tid bodde nya stadskamreren Erik Storhannus (f.1926 i Lappfj\u00e4rd) i g\u00e5rden, tillsammans med hustrun Margit (f. Rosenback i Tj\u00f6ck \u00e5r 1931).<\/p>\n

\u00c5r 1952 i november<\/strong> skilde sig Jarl och Ann-Maj Appel, enligt utslag i Vasa hovr\u00e4tt. Vid avvittringen kom paret \u00f6verens att Ann-Maj f\u00e5r deras gemensamma l\u00e4genhet i Jakobstad och Jarl erh\u00e5ller den halva g\u00e5rden och tomten i Kristinestad. \u00c5r 1952, i april blev Jarl Appel st\u00e4lld under f\u00f6rmynderi och till hans f\u00f6rmyndare uts\u00e5gs fil.mag. Egil Appel.<\/p>\n

I mitten av 1950-talet<\/strong> \u00e4gdes halva g\u00e5rden av \u00e4nkan Fanny Appel och sonen Jarl Appel \u00e4gde den andra halvan. En tid bodde svetsaren Bror Lundell, som \u00e4r f\u00f6dd 1933 i Bromarv i g\u00e5rden men han flyttade snart till Sverige med hustrun Gunni (f\u00f6dd \u00c5lgars i Korsb\u00e4ck i Dagsmark \u00e5r 1925). Faktor Eemil Pulkkinen, som var f\u00f6dd \u00e5r 1890 i Pielavesi flyttade d\u00e5 dit med hustrun Hilja (f. Ahopelto i Alaj\u00e4rvi \u00e5r 1902). F\u00f6rmannen Egil Artur Tuominen (f. i Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1927) hann ocks\u00e5 bo d\u00e4r en tid med hustrun Anni Elisabeth (f. Kallio \u00e5r 1926) med tv\u00e5 d\u00f6ttrar.<\/p>\n

\u00c5r 1959<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Fanny och sonen Jarl hela g\u00e5rden och tomt nr 163 \u00e5t Kaarlo Erkki Hyv\u00f6nen. Fanny och Jarl flyttade d\u00e5 till Arthur Utters g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 28,<\/a> d\u00e4r de bodde p\u00e5 hyra. Ett par rum hyrdes ut \u00e5t \u201dPostivaunu, p, virk.majoiluhuoneita 2 kpl. p:v. piirin piirikonttori, H:ki.\u201d typ som inkvarteringsrum f\u00f6r postvagnsf\u00f6rare.<\/p>\n

I mitten av 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 163 av expedit\u00f6ren Erkki Hyv\u00f6nen (1921-2001). Han var f\u00f6dd i Torne\u00e5 och han var gift med fotografen Ines (1922-2009), som var f\u00f6dd Siltanen i Kristinestad. Hos dem bodde ocks\u00e5 deras d\u00f6ttrar Hannele, f\u00f6dd \u00e5r 1943 och Ritva Marjatta, f\u00f6dd 1945. Hos dem bodde ocks\u00e5 Ines\u00b4 mor, \u00e4nkan Maria Irene Siltanen (1902-1976), som hade varit gift med Vilho Siltanen (1899-1954).<\/p>\n

Mot slutet av 1960-talet<\/strong> och in p\u00e5 1970-talet \u00e4gdes g\u00e5rden av expedit\u00f6ren Erkki Hyv\u00f6nen och hans hustru Ines. Hos den bodde ocks\u00e5 dottern Hannele som var fotograferingsassistent. Den andra dottern Ritva Marjatta bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med sin man Aimo Haaparanta, som var f\u00f6dd 1940 i B\u00f6tom och bodde med sina tv\u00e5 d\u00f6ttrar. Irene Maria Siltanen bodde ocks\u00e5 d\u00e4r, s\u00e5 det var tre generationer under samma tak.<\/p>\n

G\u00e5rden har sedan \u00f6verg\u00e5tt till de nuvarande \u00e4garna, som anv\u00e4nder huset som fritidsbostad.<\/p>\n

Foton och annonser.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Till v\u00e4nster den Bostr\u00f6mska g\u00e5rden, som m\u00f6jligtvis revs p\u00e5 1930-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Br\u00f6derna Johan och August Remahl dog samma \u00e5r och b\u00e5da \u00e4r begravda p\u00e5 den gamla begravningsplatsen p\u00e5 \u00d6stra sidan.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\" \"\" \"\" \"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
Bostadshuset p\u00e5 Kyrkogatan 4, som ocks\u00e5 anv\u00e4nder adressen R\u00e5dhusgatan 7 uppf\u00f6rt \u00e5r 1899. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa mera om de brandf\u00f6rs\u00e4kringar som har tagits f\u00f6r byggnaderna p\u00e5 denna tomt, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! G\u00e5rdens Forts\u00e4tt l\u00e4sa Remahls g\u00e5rd p\u00e5 Kyrkogatan 4<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":26358,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-26362","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26362","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=26362"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26362\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29334,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26362\/revisions\/29334"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26358"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=26362"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}