{"id":26193,"date":"2023-05-16T00:16:49","date_gmt":"2023-05-15T21:16:49","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=26193"},"modified":"2025-07-30T22:59:06","modified_gmt":"2025-07-30T19:59:06","slug":"skolbyggnaden-pa-skolgatan","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=26193","title":{"rendered":"Skolbyggnaden p\u00e5 Skolgatan"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den \u00e4ldsta delen av denna skolbyggnad uppf\u00f6rdes \u00e5r 1839 l\u00e4ngs med Skolgatan. I byggnaden verkade d\u00e5 stadens pedagogie, som efter ett par \u00e5r \u00e4ndrades till en 2-\u00e5rig elementarskola. \u00c5r 1875 byggdes skolan till med en vinkel norrut. \u00c5r 1902 gjordes \u00e4nnu en tillbyggnad norrut, d\u00e5 skolan fick en ny gymnastiksal och ”avkl\u00e4dningsrum”. I b\u00f6rjan av 1950-talet byggdes skolan i \u00e4nnu en g\u00e5ng i norra \u00e4ndan, s\u00e5 att skolbyggnaden fick det utseende, som den fortfarande har. Fotot taget fr\u00e5n s\u00f6der v\u00e5ren 2023.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla dokument, kartor, mantalsl\u00e4ngder, lagfarter och brandf\u00f6rs\u00e4kringsbrev. Uppgifter \u00e4r ocks\u00e5 tagna ur Torsten Str\u00f6ms och Egil Appels historiker. G\u00f6ran Uppstu, Karin Rusk och Kurt Backlund har bidragit med viktig information.<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h4>\n

Om du vill l\u00e4sa om byggnadernas brandf\u00f6rs\u00e4kringar, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Byggnadens historia.<\/strong><\/h2>\n

Redan \u00e5r 1653, endast 4 \u00e5r efter stadens grundande hade det grundats en pedagogie, allts\u00e5 en skola som verkade i hyrda utrymmen. Den h\u00e4r skolan l\u00e5g p\u00e5\u00a0 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 14<\/a>, d\u00e4r Glassbarshuset st\u00e5r i dag. M\u00f6jligtvis s\u00e5 fanns denna skola i ”bonden Matts Knutsson g\u00e5rd”. Skolans f\u00f6rsta pedagog, allts\u00e5 l\u00e4rare skulle ha varit Lars Wirgulander. \u00c5r 1690 byggdes ett eget skolhus och det placerades norr om Kyrkotorget, p\u00e5 den tomt d\u00e4r svenska l\u00e5gstadiet finns i dag. Under \u201dStora ofreden\u201d 1714-1721 plundrades pr\u00e4st- och skolbyggnaden av de ryska soldaterna \u201doch utsattes f\u00f6r grov \u00e5verkan\u201d. Efter freden \u00e5r 1721 sattes skolan igen i s\u00e5dant skick att undervisningen kunde \u00e5terupptas. Fr\u00e5n och med 1781 var det m\u00f6jligt att ocks\u00e5 flickor kunde bes\u00f6ka pedagogien men det \u00e4r oklart om n\u00e5gon gjorde det.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1690 flyttade pedagogien till pr\u00e4stg\u00e5rdstomten vid Kyrkotorget, efter att ha verkat i hyrda utrymmen p\u00e5 olika st\u00e4llen i staden sedan 1653. P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1751 s\u00e5 ser vi att ”stadens pr\u00e4st- och scholeg\u00e5rd” delvis stod p\u00e5 samma st\u00e4lle, d\u00e4r den nuvarande l\u00e5gstadieskolan st\u00e5r. Byggnaden ”D” \u00e4r den v\u00e4stra tullstugan, som stod precis innanf\u00f6r tullporten.<\/figcaption><\/figure>\n

Borg\u00e5 Tidning hade den 23 januari 1839 en artikel om skolor och skrev s\u00e5 h\u00e4r: Pedagogier \u00e4ger best\u00e5nd i alla \u00d6sterbottniska st\u00e4der. I Christinestad torde skolan vara lika gammal som staden, eller fr\u00e5n medlet av 1600-talet. Utom kronol\u00f6nen, 15 tunnor r\u00e5g \u00e5tnjuter l\u00e4raren dj\u00e4knepengar fr\u00e5n staden samt Lappfj\u00e4rds pastorat, tillsammans omkring 110 rubel silver. Han innehar en \u00e4mbetsg\u00e5rd, en \u00e4ngsteg samt ett mindre betydligt fiske. Skolan har det betydliga antalet av 100 elever.<\/p>\n

Skolbyggnaden uppf\u00f6rdes \u00e5r 1839.<\/strong><\/h4>\n

Pedagogien verkade sedan i de gamla utrymmena till \u00e5r 1839 d\u00e5 den f\u00f6rsta delen av skolbyggnaden uppf\u00f6rdes l\u00e4ngs med Skolgatan. Det \u00e4r mycket m\u00f6jligt att en del timmer fr\u00e5n den gamla skolbyggnaden anv\u00e4ndes vid nybygget. Den fick tv\u00e5 klassrum och \u00e5tta rum f\u00f6r skolans rektor och vaktm\u00e4stare. Fr\u00e5n och med \u00e5r 1841 ombildades pedagogien till en l\u00e4gre elementarskola, som var \u00e4mnad endast f\u00f6r pojkar.<\/p>\n

\"\"
Enligt rektor Torsten Str\u00f6ms 25-\u00e5rshistorik s\u00e5 skulle det f\u00f6rsta skolhuset fr\u00e5n \u00e5r 1839 ha haft denna rumsindelning \u00e4nda fram till 1875. I boningsrummen i \u00f6stra \u00e4ndan bodde skolans rektor och en vaktm\u00e4stare.<\/figcaption><\/figure>\n

Tillbyggnaden \u00e5r 1875.<\/strong><\/h4>\n

I dessa utrymmen verkade den l\u00e4gre elementarskolan, som ombildades till en 2-klassig realskola \u00e5r 1875, d\u00e5 den byggdes till med en vinkel norrut. Byggnadens l\u00e4ngd mot Kyrkotorget blev nu 39,19 m medan vinkeln p\u00e5 v\u00e4stra sidan var 23,21 m. Gavlarna mot \u00f6ster och mot norr var b\u00e5da 10,69 m breda. Byggnaden var i en v\u00e5ning och fr\u00e5n marken till takkanten var det 9,50 m h\u00f6gt.<\/p>\n

\"\"
Enligt rektor Torsten Str\u00f6ms historik fr\u00e5n 1922, s\u00e5 skulle skolan ha haft denna rumsindelning under \u00e5ren 1875 till 1903. Mera troligt \u00e4r dock att rumsindelningen \u00e4ndrades \u00e5r 1850 d\u00e5 bostadshuset f\u00f6r l\u00e4rarna intill skolan byggdes.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1841<\/strong> uppf\u00f6rdes en uthusbyggnad p\u00e5 skolans tomt, f\u00f6r att anv\u00e4ndas av skolans rektor. Den uppf\u00f6rdes i tomtens \u00f6stra r\u00e5 av stock och blev 30,28 m l\u00e5ng och 4,15 m bred och d\u00e4r fanns ett magasin, ett vedlider, f\u00e4hus med f\u00f6rstuga, latrin med spillningskast och ett vagnslider. Det h\u00e4r uthuset revs \u00e5r 1902 och f\u00f6ljande \u00e5r uppf\u00f6rdes ett nytt uthus, som sedan revs i mitten av 1990-talet.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> uppf\u00f6rdes en l\u00e4rarbostad \u00f6ster om skolbyggnaden. Den blev 14 m l\u00e5ng och 8,91 m bred och hade en v\u00e5ning med totalt sex rum. Den h\u00e4r byggnaden st\u00e5r fortfarande kvar.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r boningsbyggnaden uppf\u00f6rdes \u00e5r 1850 som bostad \u00e5t samskolans rektor och kanske n\u00e5gon annan l\u00e4rare eller vaktm\u00e4stare. Den hade d\u00e5 6 rum och var 14 m l\u00e5ng. P\u00e5 senare tid bodde skolans vaktm\u00e4stare h\u00e4r och i den \u00f6stra \u00e4ndan fanns utrymme f\u00f6r metallsl\u00f6jden. Efter att skolans sista g\u00e5rdskarl Harry Sj\u00f6blom gick i pension, s\u00e5 \u00f6vertogs g\u00e5rdskarlssysslorna av gymnasiets och h\u00f6gstadiets tv\u00e5 g\u00e5rdskarlar. Efter det hyrdes g\u00e5rdskarlsl\u00e4genheten ut \u00e5t utomst\u00e5ende. Byggnaden renoverades samtidigt som sj\u00e4lva skolhuset i slutet av 2010-talet och d\u00e4r inrymdes d\u00e5 skolans matsal och ett utdelningsk\u00f6k. D\u00e5 Myllybackens daghem i n\u00e4rheten togs i bruk flyttades matsalen dit och den tidigare matsalen togs i bruk som klassrum.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1873<\/strong> uppf\u00f6rdes \u00e4nnu ett uthus p\u00e5 skolans tomt, denna g\u00e5ng i den nordv\u00e4stra r\u00e5n. Det byggdes av stock och blev 25,10 m l\u00e5ngt och 5,34 m brett. I uthuset fanns ett magasin, vedlider, f\u00e4hus med f\u00f6rstuga, latrin med spillningskast och en foderlada. Det h\u00e4r uthuset revs \u00e5r 1902 i samband med att skolbyggnaden f\u00f6rl\u00e4ngdes norrut.<\/p>\n

I slutet av 1800-talet fanns det s\u00e5ledes fyra byggnader p\u00e5 skoltomten. D\u00e5 byggnaderna \u00e5r 1901 skulle brandf\u00f6rs\u00e4kras s\u00e5 p\u00e5talade brandstodsbolagets agent att skolbyggnaden hade byggts utanf\u00f6r tomtgr\u00e4nsen p\u00e5 stadens \u00e4ngsmark. F\u00f6rs\u00e4kringen kunde dock godk\u00e4nnas eftersom en kommande tomtreglering skulle korrigera r\u00e5arna.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r var byggnaderna placerade p\u00e5 skoltomten mellan \u00e5ren 1873 \u2013 1903. Den renritade skissen \u00e4r tagen ur ett f\u00f6rs\u00e4kringsbrev fr\u00e5n \u00e5r 1901. B\u00e5da uthusen var placerade i strid med den nya byggnadsf\u00f6rordningen. Enligt den fick en byggnad inte l\u00e4ngre placeras precis l\u00e4ngs med r\u00e5n till granntomten som tidigare.<\/figcaption><\/figure>\n

Tillbyggnaden \u00e5r 1903.<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1895<\/strong> f\u00f6reslog kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m att en 5-klassig samskola skulle bildas av den tidigare elementarskolan. Detta godk\u00e4ndes och den kunde inleda verksamheten \u00e5r 1897 men endast som 2-klassig. Samtidigt upph\u00f6rde fruntimmersskolan med sin verksamhet p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan och flickorna d\u00e4rifr\u00e5n b\u00f6rjade d\u00e5 g\u00e5 i den nya samskolan. Elever som skull ta studenten m\u00e5ste bes\u00f6ka gymnasiet i Vasa. \u00c5r 1900 blev dock skolan 5-klassig och d\u00e5 kunde eleverna i samskolan ocks\u00e5 ta studenten.<\/p>\n

\u00c5r 1903<\/strong> byggdes samskolbyggnaden till i den norra \u00e4ndan s\u00e5 att den v\u00e4stra sidan blev hela 44,15 m l\u00e5ng. Denna utbyggnad gjordes p\u00e5 grund av att stadsfullm\u00e4ktige \u00e5r 1901 hade beslutit att den 5-\u00e5riga samskolan skulle utvidgas till en 8-\u00e5rig. F\u00f6rhoppningen var den att skolan skulle f\u00e5 r\u00e4tt att utdimittera studenter. Fr\u00e5n h\u00f6gre ort hade kommit direktiv att undervisningen i ryska spr\u00e5ket skall ut\u00f6kas, och det h\u00e4r var ocks\u00e5 ett argument f\u00f6r utbyggnaden. Skolbyggnaden hade nu totalt 11 rum och i dessa rum fanns det 16 kakelugnar. Ingen bodde i skolbyggnaden och n\u00e5got k\u00f6k fanns det inte heller d\u00e4r.<\/p>\n

L\u00e4rarbostaden var lika stor som tidigare.<\/p>\n

Ett par uthusbyggnader hade rivits och \u00e5r 1903 uppf\u00f6rdes i st\u00e4llet en helt ny. Den var byggd av stock, br\u00e4dfodrad och m\u00e5lades med oljef\u00e4rg. Uthuset var 25 m l\u00e5ngt och 6,5 m brett och h\u00f6jden fr\u00e5n marken till takkammen var 6 m. I uthuset fanns det tv\u00e5 hush\u00e5llsbodar med dubbla golv, tv\u00e5 vedlider, tv\u00e5 korridorer och elva avtr\u00e4den.<\/p>\n

\u00c5r 1903<\/strong> uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rdsplanen en \u00f6verbyggnad av brunnen. Den byggdes av korsvirke och br\u00e4der och m\u00e5lades med oljef\u00e4rg. Taket gjordes av j\u00e4rnpl\u00e5t, den var 2,30 m i fyrkant och 3,20 m h\u00f6g.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1903 byggdes samskolbyggnadens norra flygel till med en gymnastiksal. Alla \u00e5tta klasser hade nu egna klassrum och ingen bodde i skolbyggnaden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Efter tillbyggnaden \u00e5r 1903 s\u00e5 var den norra flygeln l\u00e4ngre \u00e4n den \u00f6stra men de var lika breda. Det nya uthuset nr 3 \u00e4r nu byggt flera meter fr\u00e5n r\u00e5n till granntomten, i enlighet med byggnadsordningen. Mot gatan fick ju byggnaderna fortfarande byggas l\u00e4ngs med r\u00e5n. Uthuset nr 3 revs p\u00e5 1990-talet d\u00e5 den nya sl\u00f6jdsalen byggdes p\u00e5 samma st\u00e4lle.<\/figcaption><\/figure>\n

Enligt ett intyg av direkt\u00f6r Hans Estlander p\u00e5 belysningsbolaget Ab Lumen, s\u00e5 hade elektrisk belysning installerats i samskolbyggnaden. Intyget \u00e4r daterat 16 augusti 1904.<\/p>\n

Eftersom elevantalet hela tiden var p\u00e5 stigande i samskolan blev det klart att \u00e4nnu en tillbyggnad borde g\u00f6ras. Av olika orsaker uppsk\u00f6ts denna fr\u00e5ga flera g\u00e5nger. Det p\u00e5g\u00e5ende v\u00e4rldskriget, som b\u00f6rjade \u00e5r 1914 st\u00f6rde planerna och d\u00e5 inb\u00f6rdeskriget br\u00f6t ut \u00e5r 1918 skrinlades planerna helt. \u00c5r 1920 togs fr\u00e5gan upp p\u00e5 nytt och flera f\u00f6rslag p\u00e5 tillbyggnad kastades fram. Ett f\u00f6rslag var att bygga en v\u00e5ning till men enligt stadens nya byggnadsf\u00f6rordning, s\u00e5 fick det inte byggas n\u00e5gra tv\u00e5v\u00e5nings hus i staden. Stadsfullm\u00e4ktige ville dock inte ta p\u00e5 sig n\u00e5got s\u00e5 stort projekt, utan f\u00f6rhalade fr\u00e5gan \u00e4nda till \u00e5r 1922.<\/p>\n

\"\"
Kristinestads skyddsk\u00e5r organiserade sig \u00e5r 1917 och h\u00f6ll d\u00e5 m\u00f6ten p\u00e5 den svenska samskolan. Lite \u00f6vningar kunde de ocks\u00e5 ha men eftersom de hela tiden bevakades av de ryska soldaterna och stadens egna r\u00f6dgardister, s\u00e5 kunde de inte h\u00e5lla regelr\u00e4tta strids\u00f6vningar. Fotot fr\u00e5n Jyllis samlingar \u00e4r m\u00f6jligtvis taget p\u00e5\u00a0 1940- eller 1950-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

Den 20 januari 1922 besl\u00f6t stadsfullm\u00e4ktige att skrinl\u00e4gga alla utbyggnadsplaner. N\u00e5gra timmar efter detta m\u00f6te, r\u00e5kade det sig att stadens svenska folkskolbyggnad i h\u00f6rnet av \u00d6stra L\u00e5nggatan och Parkgatan i s\u00f6derstan totalf\u00f6rst\u00f6rdes i en nattlig brand.<\/p>\n

Nu togs saken upp igen och denna g\u00e5ng ur en helt annan synvinkel. F\u00f6r att l\u00f6sa problemet med den tr\u00e5ngbodda samskolan, s\u00e5 besl\u00f6t stadsfullm\u00e4ktige att en helt ny samskola skall byggas och deras gamla byggnad invid Kyrkotorget kunde d\u00e5 \u00f6vertas av den svenska folkskolan.<\/p>\n

P\u00e5 h\u00f6sten 1925 kunde den nya samskolbyggnaden p\u00e5 Kyrkberget bakom r\u00e5dhuset tas i bruk och den gamla byggnaden \u00f6vertogs d\u00e5 av den svenska folkskolan.<\/p>\n

Folkskolan fortsatte att verka i denna byggnad \u00e4nda till b\u00f6rjan av 1970-talet, d\u00e5 grundskolreformen genomf\u00f6rdes. Fr\u00e5n och med \u00e5r 1972 verkar det svenska l\u00e5gstadiet i byggnaden. Medborgarskolan, allts\u00e5 de tv\u00e5 h\u00f6gsta klasserna flyttade d\u00e5 till det nybyggda kanslihuset bakom r\u00e5dhuset. \u00c5r 1973 byggdes innetoaletter i skolans k\u00e4llare och ersatte de gamla utedassen p\u00e5 g\u00e5rden. Vid renoveringen p\u00e5\u00a0 2010-talet revs dessa k\u00e4llartoaletter och de flyttades upp till bottenv\u00e5ningen.<\/p>\n

I slutet av 1970-talet p\u00e5b\u00f6rjades en l\u00e5ngvarig renovering av l\u00e5gstadiebyggnaden. Klassrummen hade varit kalla och dragiga och med en takt av 2 klassrum per \u00e5r v\u00e4rmeisolerades klassrummen. Arbetet utf\u00f6rdes av stadens egen personal. Isoleringen p\u00e5 mellanbottnen och i trossbottnen byttes ut och v\u00e4ggarna till\u00e4ggsisolerades med 10 cm mineralull p\u00e5 insidan. Nya f\u00f6nster sattes in och v\u00e4rmer\u00f6ren f\u00f6rnyades, och p\u00e5 detta vis blev klassrummen varma och moderna. Branden i H\u00e4rkmeri skola \u00e5r 1980 ledde till ett tillf\u00e4lligt avbrott i renoveringarna men arbetet upptogs efter n\u00e5gra \u00e5r, d\u00e5 H\u00e4rkmeri hade f\u00e5tt sin nya skola. Denna v\u00e4rmerenovering ledde till att uppv\u00e4rmningskostnaderna minskade avsev\u00e4rt.<\/p>\n

\u00c5r 2016 p\u00e5b\u00f6rjades en grundlig renovering av skolbyggnaden och under de \u00e5r som renoveringen p\u00e5gick, s\u00e5 gick eleverna i skola i Tj\u00f6ck. Planeringen gjordes av Byggbotnia och Rakennuspalvelu It\u00e4laakso var huvudentrepren\u00f6r. Trots att renoveringen inte var riktigt klar kunde l\u00e5gstadieskolan tas i bruk igen h\u00f6sten 2018. Efter renoveringen g\u00e5r de svenska l\u00e5gstadieeleverna fr\u00e5n staden och Tj\u00f6ck i denna skola.<\/p>\n

Trots sina 180 \u00e5r \u00e4r byggnaden i gott skick och d\u00e4r kommer m\u00e5nga barn att l\u00e4ra sig l\u00e4sa och skriva i l\u00e5nga tider fram\u00f6ver.<\/p>\n

Foton:<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Till v\u00e4nster syns lite av folkskolbyggnaden och till h\u00f6ger den andra byggnaden d\u00e4r det funnits b\u00e5de vaktm\u00e4starbostad, sl\u00f6jdsal och matsal. Fotot fr\u00e5n 1983 finns i S\u00d6U:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Efter att br\u00e4dfodringen togs bort, s\u00e5 kunde byggarna konstatera att timret var i gott skick.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den gamla br\u00e4dfodringar \u00e4r riven i september 2016 och h\u00e4r ser man att byggnaden har renoverats flera g\u00e5nger tidigare. F\u00f6nster har flyttats eller st\u00e4ngts och mitt i bild syns skarven fr\u00e5n tillbyggnadstiden \u00e5r 1875<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den sista tillbyggnaden av skolbyggnaden i den norra \u00e4ndan gjordes av plankor och br\u00e4der n\u00e5gon g\u00e5ng efter kriget. I k\u00e4llarv\u00e5ningen inrymdes pannrum, k\u00f6k och matsal. Ovanp\u00e5 matsalen byggdes en scen till festsalen och n\u00e5got omkl\u00e4dningsrum med dusch. H\u00f6gst upp under taket inreddes en sl\u00f6jdsal och d\u00e4r var det l\u00e5gt till tak. P\u00e5 fotot fr\u00e5n september 2016, s\u00e5\u00a0 \u00e4r hela br\u00e4dbyggnaden riven och den gamla gaveln fr\u00e5n \u00e5r 1903 \u00e4r synlig och scen\u00f6ppningen \u00e4r t\u00e4ckt med presenningar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I november 2016 hade skolbyggnaden f\u00e5tt nya vindskyddsskivor.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sedan l\u00e5ngt tillbaka hade det funnits en brunn mitt p\u00e5 skolg\u00e5rden men det var f\u00f6rst \u00e5r 1903, som den brunnen fick en ordentlig \u00f6verbyggnad. D\u00e5 \u00f6verbyggnaden ruttnade bort ersattes den med en mindre l\u00e4gre modell. P\u00e5 1980-talet byggdes det en kopia av den gamla \u00f6verbyggnaden och det \u00e4r den som nu st\u00e5r p\u00e5 skoltomtens g\u00e5rdsplan. Fotot \u00e4r taget p\u00e5 v\u00e5ren 2023.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I mitten av 1990-talet blev den gamla sl\u00f6jdsalen som fanns i vindsv\u00e5ningen ovanf\u00f6r k\u00f6ket och matsalen i den \u00f6stra \u00e4ndan av skolbyggnaden f\u00f6r liten och o\u00e4ndam\u00e5lsenlig. Eftersom det ocks\u00e5 fanns behov av ett klassrum till s\u00e5 l\u00e4t staden uppf\u00f6ra denna byggnad, som Talotuuma planerade. F\u00f6re det revs det gamla uthuset inneh\u00e5llande vedlider och dass, som stod p\u00e5 samma st\u00e4lle. Fotot taget p\u00e5 v\u00e5ren 2023.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den nyrenoverade skolbyggnaden fotograferad fr\u00e5n Frans Henriksonparken sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Efter renoveringen finns det svenska l\u00e5gstadiet i en prydlig byggnad, som passar bra in i den k\u00e4nsliga milj\u00f6n i n\u00e4rheten Ulrika Eleonorakyrkan, vars klockstapel syns till h\u00f6ger i bild. Fotot fr\u00e5n v\u00e5ren 2023.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skolbyggnaden fotograferad fr\u00e5n v\u00e4stra tullstugans g\u00e5rdsplan sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skolbyggnaderna fotograferade fr\u00e5n \u00f6ster sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla dokument, kartor, mantalsl\u00e4ngder, lagfarter och brandf\u00f6rs\u00e4kringsbrev. Uppgifter \u00e4r ocks\u00e5 tagna ur Torsten Str\u00f6ms och Egil Appels historiker. G\u00f6ran Uppstu, Karin Rusk och Kurt Backlund har bidragit med viktig Forts\u00e4tt l\u00e4sa Skolbyggnaden p\u00e5 Skolgatan<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":26190,"menu_order":13,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-26193","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26193","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=26193"}],"version-history":[{"count":27,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26193\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30073,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26193\/revisions\/30073"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26190"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=26193"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}