{"id":26110,"date":"2023-05-04T00:16:06","date_gmt":"2023-05-03T21:16:06","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=26110"},"modified":"2025-03-19T18:04:39","modified_gmt":"2025-03-19T16:04:39","slug":"de-forsakrade-byggnaderna-pa-tomten-155-och-164","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=26110","title":{"rendered":"De f\u00f6rs\u00e4krade byggnaderna p\u00e5 tomten 155 och 164"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbrev, som finns p\u00e5 Riksarkivet.<\/strong><\/span><\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen 1901.<\/strong><\/h2>\n

Den 7 november 1901 ville bleckslagaren Jakob Sandberg teckna en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 hans sammanslagna tomter.<\/p>\n

Sandberg, som kallades Jaakko Samperi uppgav d\u00e5 att tomternas sammanlagda areal var 1195 m\u00b2 och att det p\u00e5 tomten fanns en bra brunn, som kunde anv\u00e4ndas vid en eventuell eldsv\u00e5da. F\u00f6r att kunna teckna f\u00f6rs\u00e4kring m\u00e5ste det finnas brandredskap, n\u00e4mligen 2 brandstegar, 2 brandhakar och 2 brand\u00e4mbare och dessa skulle vara f\u00f6rsedda med tomtens nummer.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r var byggnaderna placerade p\u00e5 tomten \u00e5r 1901 d\u00e5 byggnaderna skulle brandf\u00f6rs\u00e4kras.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1901 fanns det fyra byggnader p\u00e5 tomten, men endast tre skulle f\u00f6rs\u00e4kras.<\/p>\n

Byggnad nr 1:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1805 och blev tillbyggt \u00e5r 1824. Den var br\u00e4dfodrad och m\u00e5lat med kompositionsf\u00e4rg och hade ett tak av asfaltfilt. Det var 20,78 l\u00e5ng p\u00e5 den norra sidan och 17,81 p\u00e5 den \u00f6stra. S\u00f6dra gaveln var 6,24 m bred och den v\u00e4stra 5,34 m. I byggnaden fanns det 10 rum och i dessa rum fanns det 6 kakelugnar och 2 k\u00f6ksspish\u00e4llar. \u00a0P\u00e5 g\u00e5rdssidan fanns det tv\u00e5 trappuppg\u00e5ngar.<\/p>\n

Den h\u00e4r stora byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 5 200 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1869, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med kompositionsf\u00e4rg och hade asfaltfilt p\u00e5 taket. Huset var 11,73 m l\u00e5ngt och 5,94 m brett och d\u00e4r fanns fyra boningsrum med tv\u00e5 kakelugnar och en spis med bakugn.<\/p>\n

Denna byggnad f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 1 600 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 4:<\/strong><\/h5>\n

En uthusbyggnad av korsvirke och br\u00e4der i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1900, om\u00e5lat men hade ett tak av asfaltfilt. Huset var 6,5 m l\u00e5ngt och 4 m brett och d\u00e4r fanns tv\u00e5 magasin.<\/p>\n

Denna byggnad f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 200 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3 l\u00e4mnades helt utan f\u00f6rs\u00e4kring.<\/p>\n

Ink\u00f6rsporten av stock och plankor, m\u00e5lad, med g\u00e5ngj\u00e4rn och reglar f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 50 mark. Planket runt g\u00e5rden som var 1,75 m h\u00f6gt och 65 m l\u00e5ngt, f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 100 mark och staketet runt tr\u00e4dg\u00e5rden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 30 mark.<\/p>\n

Alltsammans f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 7 180 mark och den \u00e5rliga intr\u00e4desavgiften ber\u00e4knades till 51,98 mark. Denna summa g\u00e4llde i fem \u00e5rs tid och skulle korrigeras vid 5-\u00e5rskontrollen. Vart femte \u00e5r granskades byggnaderna och brandredskapen av lokala granskare.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 bleckslagaren Jakob Sandberg \u00e5r 1901 ville brandf\u00f6rs\u00e4kra byggnaderna, s\u00e5 l\u00e4t han rita upp denna planteckning. I nedre kanten finns hans namnteckning fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet inf\u00e4llt.<\/figcaption><\/figure>\n

Branden i huvudbyggnaden den 1 februari 1911:<\/strong><\/h2>\n

Klockan 9 p\u00e5 kv\u00e4llen utbr\u00f6t en brand i Sandbergs g\u00e5rd. Den var l\u00e5gt f\u00f6rs\u00e4krad, bara 5 200 mark och blev s\u00e5 pass f\u00f6rst\u00f6rd att brandresterna endast v\u00e4rderades till 200 mark.<\/p>\n

I g\u00e5rden bodde \u00e4garen, bleckslagare Jakob ”Samperi” Sandberg, som d\u00e5 var 72 \u00e5r gammal, hans hustru Maria, som var 71 \u00e5r gammal och deras sondotter Tyyne, som var 14 \u00e5r. P\u00e5 hyra i den v\u00e4stra flygeln bodde tataren, handlanden Samuel Arifullin. Han var bosatt i Bj\u00f6rneborg men bodde vid behov i Sandbergs g\u00e5rd. Han var f\u00f6dd i byn Antukova i Sergatschi socken i Nischneinovgorodska h\u00e4radet. \u00a0Hos honom bodde hela 13 tatariska g\u00e5rdsfarihandlare, som i normala fall s\u00e5lde Arifullins varor. Nu r\u00e5kade det vara marknad i staden, s\u00e5 alla g\u00e5rdsfarihandlare bodde hos Arifullin i hans sal, k\u00f6k och i butiken och de skulle hj\u00e4lpa till p\u00e5 marknaden.<\/p>\n

I samma flygel bodde ocks\u00e5 arbetaren Frans Takala, med hustrun Maria. I en annan l\u00e4genhet men med samma ing\u00e5ng bodde Leonard Nissinen med sin hustru och ett barn.<\/p>\n

Hos tatarerna hade ett par handlare vid 7-8 tiden p\u00e5 kv\u00e4llen kokat mat p\u00e5 spisen och i k\u00f6ket h\u00e4ngde en oljelampa. Vid 9-tiden p\u00e5 kv\u00e4llen hade alla i g\u00e5rden g\u00e5tt och lagt sig.<\/p>\n

Klockan 9.10 gick fr\u00f6ken Fanny Remahl, som bodde i n\u00e4rheten, f\u00f6rbi g\u00e5rden och s\u00e5g d\u00e5 att det brann i k\u00f6ket hos Arifullin. F\u00f6nstret sprack av hettan och hon b\u00f6rjade v\u00e4cka upp alla sovande genom bultning p\u00e5 de andra f\u00f6nstren. Tatarerna kom genast ut fr\u00e5n salen fullt p\u00e5kl\u00e4dda och hon sprang sedan till r\u00e5dhuset f\u00f6r att f\u00e5 vaktm\u00e4staren att ge brandsignaler.<\/p>\n

N\u00e4r brandk\u00e5ren kom till brandplatsen var hela v\u00e4stra flygeln i l\u00e5gor. Eftersom elden s\u00e5 hastigt grep omkring sig, s\u00e5 tvingades en del hyresg\u00e4ster ut endast i nattkl\u00e4derna. Genom byggnadens vind spred sig elden till den s\u00f6dra flygeln men brandk\u00e5ren kunde med stor m\u00f6da bromsa elden, s\u00e5 att inte granng\u00e5rden p\u00e5 tomt 156 ant\u00e4ndes. Avst\u00e5ndet till den var mycket kort men med ett brandsegel kunde den g\u00e5rden r\u00e4ddas. Den s\u00f6dra \u00e4ndan av Sandbergs g\u00e5rd var minst skadad medan den v\u00e4stra flygeln var totalf\u00f6rst\u00f6rd.<\/p>\n

Maria Sandberg, som var krasslig hade g\u00e5tt och lagt sig redan vid 6-tiden medan Samuel och sondottern Tyyne gick och lade sig kl. 8.30. Tyyne blev v\u00e4ckt av bultningarna och v\u00e4ckte sedan v\u00e4rdfolket. Samuel rusade upp och tog med sig ett vatten\u00e4mbare och ute p\u00e5 g\u00e5rden s\u00e5g han genom den glesa d\u00f6rren att det brann i Arifullins k\u00f6k. Han kastade in vatten\u00e4mbaret i k\u00f6ket men var s\u00e5 uppr\u00f6rd att han efter det m\u00e5ste tas om hand av bekanta. Vid polisf\u00f6rh\u00f6ret efter\u00e5t s\u00e5 uppgav Samuel att han inte k\u00e4nde till orsaken till eldsv\u00e5dan. Han meddelade att g\u00e5rden var f\u00f6rs\u00e4krad f\u00f6r 5\u00a0200 mark i St\u00e4dernas allm\u00e4nna brandstodsbolag medan l\u00f6s\u00f6ret och varulagret var f\u00f6rs\u00e4krat i Pohjola f\u00f6r 2\u00a0000 mark.<\/p>\n

Muraren Karl H\u00f6gback vittnade vid samma f\u00f6rh\u00f6r att han f\u00f6re brandsynen i september \u00e5ret innan hade reparerat en del av murarna. Skorsten i tatarernas lokal var d\u00e5 felfri och endast en liten lappning kring stekugns\u00f6ppningen beh\u00f6vde \u00e5tg\u00e4rdas. H\u00f6gback var \u00f6vertygad om att elden inte hade kunnat uppst\u00e5 genom n\u00e5gra sprickor i skorstenen.<\/p>\n

Poliskonstaplarna Emil Forsman och Henrik Klemets vittnade att n\u00e4r de anl\u00e4nde till brandplatsen, s\u00e5 slog elden ut genom vindsgluggen ovanf\u00f6r k\u00f6ket och sj\u00e4lva k\u00f6ket var i full l\u00e5ga.<\/p>\n

Arbetaren Frans Takala, som med hustrun Maria bodde n\u00e4rmast tatarernas k\u00f6k hade p\u00e5 kv\u00e4llen h\u00f6rt att de kokade mat men att de som vanligt var helt nyktra. De hade redan g\u00e5tt och lagt sig n\u00e4r de blev uppv\u00e4ckta genom bultningar. Fr\u00e5n den gemensamma f\u00f6rstugan s\u00e5g han att det brann f\u00f6r fullt i Arifullins k\u00f6k och f\u00f6rs\u00f6kte d\u00e5 r\u00e4dda lite av sin l\u00f6segendom, som var of\u00f6rs\u00e4krad. Det enda han fick med sig var en stol, en byr\u00e5 och lite s\u00e4ngkl\u00e4der och han uppgav att v\u00e4rdet p\u00e5 den f\u00f6rst\u00f6rda l\u00f6segendomen var 300 mark.<\/p>\n

Arbetaren Nissinen som bodde i n\u00e4rheten av k\u00f6ket hade blivit f\u00f6rsk\u00e4ckt och fr\u00e5n sina sinnen att han s\u00e4kert skulle ha blivit inbr\u00e4nd, om han inte med v\u00e5ld skulle ha blivit f\u00f6rd ut genom f\u00f6nstret. Ocks\u00e5 hustrun och barnet r\u00e4ddade sig genom f\u00f6nstret.<\/p>\n

Samuel Arifullin uppgav i polisf\u00f6rh\u00f6ret att han sj\u00e4lv ocks\u00e5 hade varit i k\u00f6ket medan tv\u00e5 av g\u00e5rdsfarihandlarna kokade mat \u00e5t alla. Han kunde inte uppge n\u00e5gon orsak till eldens uppkomst men hade blivit uppv\u00e4ckt av bultningarna p\u00e5 sovrumsf\u00f6nstret. De b\u00f6rjade genast b\u00e4rga en del av varulagret och l\u00f6s\u00f6ret i salen ut p\u00e5 gatan.<\/p>\n

Tre av de tatariska g\u00e5rdsfarihandlarna f\u00f6rh\u00f6rdes ocks\u00e5, bland annat de tv\u00e5 kockarna. De var alla fr\u00e5n samma trakter som Arifullin men ingen kunde uppge n\u00e5gon orsak till brandens uppkomst.<\/p>\n

Kronol\u00e4nsmannen Svahn fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd kunde efter f\u00f6rh\u00f6ren konstatera att det inte gick att f\u00e5 n\u00e5gon klarhet med branden men han antog att den hade b\u00f6rjat fr\u00e5n oljelampan i k\u00f6ket.<\/p>\n

Efter branden gjordes en syn p\u00e5 platsen och d\u00e4r \u201dbefanns karakt\u00e4rsbyggnaden vid gatan f\u00f6rst\u00f6rd af eld, s\u00e5 att v\u00e4ggarna visserligen st\u00e5r kvar, men voro p\u00e5 m\u00e5nga st\u00e4llen genombr\u00e4nda och mellantaken nerfallna, utom i sydligaste \u00e4ndan, d\u00e4r mellantaket i ett rum fanns kvar, hvaremot hela vattentaket var brunnet och f\u00f6rst\u00f6rt\u201d.<\/p>\n

Trots att n\u00e5gra stockv\u00e4ggar stod kvar s\u00e5 kunde brandstodsbolagets agent, kapten Wilhelm Hagen konstatera att byggnaden var totalf\u00f6rst\u00f6rd. En d\u00f6rr och ett f\u00f6nster mot gatan var delvis skadat och stenfoten av kullerstenar var ocks\u00e5 delvis skadad. N\u00e5gra brandskadade stockar fanns ocks\u00e5 och allt detta v\u00e4rderades till 200 mark. \u00c4garen Sandberg ville inte befatta sig med brandresterna varf\u00f6r det best\u00e4mdes att dessa skulle s\u00e4ljas p\u00e5 auktion och pengarna sedan skickas till brandstodsbolaget i Helsingfors.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen 1916<\/strong><\/h2>\n

Den 16 oktober 1916 tecknade fabrik\u00f6ren F. L. Wihuri en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15. Han uppgav att tomten \u00e4r 1215 m\u00b2 stor, den norra sidan \u00e4r 61 meter mot Kyrkogatan som p\u00e5 detta st\u00e4lle \u00e4r 9,05 meter bred. Den \u00f6stra sidan av tomten \u00e4r 19,60 meter bred mot V\u00e4stra L\u00e5nggatan, som \u00e4r 10,90 meter bred. P\u00e5 tomten finns 2 brunnar med rikligt vatten.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 Wihuri \u00e5r 1916 tecknade en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring, s\u00e5 var byggnaderna placerade p\u00e5 detta s\u00e4tt p\u00e5 tomten.<\/figcaption><\/figure>\n

Wihuri uppgav att det p\u00e5 tomten fanns f\u00f6ljande byggnader:<\/p>\n

Byggnad nr 1<\/strong><\/h4>\n

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1912, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med oljef\u00e4rg och hade asfaltfilt p\u00e5 taket. G\u00e5rden \u00e4r 20,70 meter l\u00e5ngt i norr och 19,60 meter i \u00f6ster. G\u00e5rden \u00e4r i en v\u00e5ning och har 14 rum. Den f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 21\u00a0000 mark<\/p>\n

Byggnad nr 2<\/strong><\/h4>\n

Ett boningshus av timmer i gott skick uppf\u00f6rt \u00e5r 1913, inte \u00e4nnu br\u00e4dfodrat men nog m\u00e5lat med kompositionsf\u00e4rg och hade tak av j\u00e4rnpl\u00e5t. Huset \u00e4r 18,80 meter l\u00e5ngt och 9 meter brett och d\u00e4r fanns 11 boningsrum och det f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 19\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3<\/strong><\/h4>\n

Ett boningshus av timmer i f\u00f6rsvarligt skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1869, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat och hade asfaltfilt p\u00e5 taket. Huset \u00e4r 11,73 meter l\u00e5ngt och 5,94 meter brett och d\u00e4r fanns 5 rum och det f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 3\u00a0500 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 4<\/strong><\/h4>\n

En uthusbyggnad av korsvirke och br\u00e4der i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1913, m\u00e5lat med oljef\u00e4rg och hade tak av asfaltfilt. Uthuset var 9,2 meter l\u00e5ng och d\u00e4r fanns vedlider och magasin. Uthuset f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 700 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 5<\/strong><\/h4>\n

En uthusbyggnad av korsvirke och br\u00e4der i got skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1896, m\u00e5lat med oljef\u00e4rg och taket var lagt med asfaltfilt. Uthuset \u00e4r 7,90 meter l\u00e5ngt och 5 meter brett och d\u00e4r fanns stall med h\u00f6skulle, avtr\u00e4de, latrin med spillningskast. Uthuset f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 800 mark<\/p>\n

Byggnad nr 6<\/strong><\/h4>\n

En verkstadsbyggnad byggd av orappad tegel, uppf\u00f6rd \u00e5r 1913, i gott skick med tak av galvaniserad j\u00e4rnpl\u00e5t. Huset \u00e4r 12 meter l\u00e5ngt och 7 meter brett och h\u00f6jden till takkammen \u00e4r 10 meter. Den nedre v\u00e5ngen har 3 rum och de \u00e4r inredda f\u00f6r grovsmide p\u00e5 jordgolv. Den \u00f6vre v\u00e5ningen har ocks\u00e5 3 rum avsedda f\u00f6r koppar- och pl\u00e5tslageriarbeten och har ett golv av cement.\u00a0 Till \u00f6vre v\u00e5ningen leder en trappa av cement och hela byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 15\u00a0000 mark.<\/p>\n

F\u00f6rutom den 6 byggnaderna f\u00f6rs\u00e4krades ink\u00f6rsporten f\u00f6r 100 mark och det 25 meter l\u00e5nga planket, med en h\u00f6jd av 1,8 meter f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 50 mark.<\/p>\n

Hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet uppgick till 60\u00a0150 mark.<\/p>\n

F\u00f6rs\u00e4kringsbolagets lokala representant O A St\u00e5hle uppgav att det i byggnaden nr 6 inte finns n\u00e5gra maskiner och att verksamheten f\u00f6r tillf\u00e4llet \u00e4r inst\u00e4lld. Han tillade ocks\u00e5 att huvudbyggnaden hade f\u00e5tt en tillbyggnad i s\u00f6dra \u00e4ndan, som var byggd av leantegel. Den var 2,5 meter bred och dess h\u00f6ga v\u00e4ggar verkade som dubbel brandmur till grannhuset.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen 1918<\/strong>.<\/h3>\n

\u00c5r 1918 den 24 septembe<\/strong>r tecknade g\u00e5rds\u00e4garen, ingenj\u00f6r K. Onni Porkka en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 samtliga byggnader. N\u00e5gra st\u00f6rre f\u00f6rb\u00e4ttringar hade inte gjorts och byggnaderna v\u00e4rderades nu till 69 890 mark.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen 1920.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1920, den 7 januari<\/strong> tecknade ”makkaranteki\u00e4 K. H. Jylli” en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 alla byggnader, utom verkstadsbyggnaden byggd av sten. Den stod helt oanv\u00e4nd medan de fem andra byggnaderna var i bruk och de f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 71 400 mark<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbrev, som finns p\u00e5 Riksarkivet. Brandf\u00f6rs\u00e4kringen 1901. Den 7 november 1901 ville bleckslagaren Jakob Sandberg teckna en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 hans sammanslagna tomter. Sandberg, som kallades Jaakko Samperi uppgav Forts\u00e4tt l\u00e4sa De f\u00f6rs\u00e4krade byggnaderna p\u00e5 tomten 155 och 164<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":20355,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-26110","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26110","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=26110"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26110\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29603,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/26110\/revisions\/29603"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20355"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=26110"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}