{"id":25927,"date":"2023-04-11T23:25:03","date_gmt":"2023-04-11T20:25:03","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25927"},"modified":"2024-11-14T22:09:38","modified_gmt":"2024-11-14T20:09:38","slug":"den-forsakrade-garden-pa-tomterna-136-137","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25927","title":{"rendered":"Den f\u00f6rs\u00e4krade g\u00e5rden p\u00e5 tomterna 136 – 137"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbrev, som finns p\u00e5 Riksarkivet.<\/strong><\/span><\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1834.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1832 bildades \u201dAllm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland\u201d i Helsingfors och i januari 1834 ans\u00f6kte handlande Ferdinand Holmstr\u00f6m om f\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 tomt nr 136. F\u00f6rs\u00e4kringsans\u00f6kan skulle g\u00f6ras till brandstodsbolaget och Holmstr\u00f6m meddelade att det fanns ordentliga brandredskap, n\u00e4mligen 2 brandstegar, 2 brandhakar, 2 handsprutor, 2 svabblar och 2 l\u00e4der\u00e4mbar. P\u00e5 tomten fanns en brunn med tillr\u00e4ckligt vatten vid en eventuell eldsv\u00e5da och det var endast 152 alnar (91 m) ner till Stadsfj\u00e4rden.<\/p>\n

Han uppgav ocks\u00e5 att tomten \u201dinneh\u00e5ller 3 160 quadrat alnar i areal vidd. Dess norra sida \u00e4r 44 \u00bd alnar och st\u00f6ter intill tomt nr 137. \u00d6stra sidan \u00e4r 64 alnar och st\u00f6ter mot tomt 135. S\u00f6dra sidan \u00e4r 49 alnar bred och gr\u00e4nsar till r\u00e5dhuset, som finns p\u00e5 ett avst\u00e5nd av 29 alnar. Den v\u00e4stra sidan gr\u00e4nsade till \u00d6stra L\u00e5nggatan.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r var byggnaderna placerade p\u00e5 tomten nr 136 p\u00e5 1830-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6ljande byggnader skulle f\u00f6rs\u00e4kras:<\/p>\n

Byggnad nr 1:<\/strong><\/h5>\n

En tr\u00e4dbyggnad uppf\u00f6rd av nytt furutimmer \u00e5r 1799 i tv\u00e5 v\u00e5ningar. Den blev br\u00e4dfodrad \u00e5r 1800 och m\u00e5lad med gul f\u00e4rg. I byggnaden nedre v\u00e5ning fanns det 7 rum, n\u00e4mligen en f\u00f6rstuga, en sal, fyra kamrar och en salubod och i dessa rum fanns det totalt 5 kakelugnar. I den \u00f6vre v\u00e5ningen fanns det ocks\u00e5 7 rum, n\u00e4mligen en f\u00f6rstuga, en sal, 5 kamrar och i dessa rum fanns det totalt 6 kakelugnar.<\/p>\n

Huset h\u00f6jd var 18 \u00be alnar och dess l\u00e4ngd n\u00e4stan 36 alnar. Byggnaden var f\u00f6rsedd med n\u00e4vertak och hade en stenfot som var n\u00e4stan 2 alnar h\u00f6g.<\/p>\n

Som brukligt var s\u00e5 v\u00e4rderades de olika byggnadsdetaljerna skilt f\u00f6r sig och till exempel stenfoten brandf\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 388 rubel, stommen till 1 780, yttre taket till 288, bj\u00e4lklaget till 386, golven i rummen till 567 och trapporna till 257rubel. \u00a0I tv\u00e5 rum fanns det oljem\u00e5lade papperstapeter, i tre rum franska papperstapeter och i sex rum tyska vattenf\u00e4rgade tapeter.<\/p>\n

Hela byggnaden v\u00e4rderades till 6 100 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

En tr\u00e4dbyggnad av nytt furutimmer i gott skick, byggt \u00e5r 1814 och tillbyggt \u00e5r 1815. Den var inte br\u00e4dfodrad men m\u00e5lad med r\u00f6d f\u00e4rg och bestod av sex rum, n\u00e4mligen tv\u00e5 f\u00f6rstugor, en dr\u00e4ngstuga, tv\u00e5 kamrar och ett k\u00f6k med en spis med bakugn. Byggnadens l\u00e4ngd var 30 alnar (18 m), hade ett tak av br\u00e4der och en ordentlig stenfot. Under byggnadens fanns en v\u00e4lvd k\u00e4llare, med trappor av sten och tv\u00e5 d\u00f6rrar, varav den ena var av j\u00e4rn.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 3\u00a0200 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 3:<\/strong><\/h5>\n

Ett stall byggt av nytt furutimmer i f\u00f6rsvarligt skick \u00e5r 1800, inte br\u00e4dfodrad med r\u00f6dm\u00e5lad. Det var 9 alnar l\u00e5ngt och hade ett tak av n\u00e4ver och takved men saknade stenfot.<\/p>\n

Stallet f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 100 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 4:<\/strong><\/h5>\n

En uthusbyggnad av furutimmer uppf\u00f6rd \u00e5r 1812, inte br\u00e4dfodrad men m\u00e5lad med r\u00f6d f\u00e4rg. D\u00e4r fanns en f\u00f6rstuga, ett f\u00e4hus och en foderlada. Uthuset var 20 alnar l\u00e5ngt och hade ett tak av n\u00e4ver och takved och saknade stenfot.<\/p>\n

Uthuset f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 500 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 5:<\/strong><\/h5>\n

En uthusbyggnad av timmer i gott skick, uppf\u00f6rd \u00e5r 1803. Den var inte br\u00e4dfodrad men r\u00f6dm\u00e5lad och d\u00e4r fanns tv\u00e5 magasin. Dess l\u00e4ngd var 12 alnar och taket var gjort av n\u00e4ver med takved och den hade en ordentlig stenfot.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 400 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 6:<\/strong><\/h5>\n

En uthusbyggnad byggd av furubr\u00e4der \u00e5r 1813, m\u00e5lat med r\u00f6d f\u00e4rg och d\u00e4r fanns ett vagnslider och ett magasin. Den var 20 alnar l\u00e5ng och hade ett tak av br\u00e4der.<\/p>\n

Uthuset f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 350 rubel.<\/p>\n

Hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet uppgick till 10\u00a0800 rubel och den \u00e5rliga intr\u00e4desavgiften ber\u00e4knades till 130 rubel.<\/p>\n

Fyra \u00e4ldre byggnader p\u00e5 tomten l\u00e4mnades utan f\u00f6rs\u00e4kring. Nr 7 var ett vedskjul, nr 8 en gammal dr\u00e4ngstuga, nr 9 en obrukbar badstuga och nr 10 en \u00e4ldre ladug\u00e5rd.<\/p>\n

Holmstr\u00f6m uppgav att det p\u00e5 hans tomt inte fanns n\u00e5gra eldfarliga inr\u00e4ttningar och inte i grannskapet heller.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1862.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1853 s\u00e5ldes Holmstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 konkursauktion och h\u00f6gsta budet gavs av handlanden Gustaf Wilhelm Lindqvist. \u00c5r 1856 f\u00f6rv\u00e4rvade samma Lindqvist granntomten nr 137 och denna sammanslogs sedan med nr 136, som l\u00e5g n\u00e4rmare torget.<\/p>\n

Lindqvist gjorde flera f\u00f6rb\u00e4ttringar p\u00e5 byggnaderna och eftersom tomterna nu var sammanslagna, s\u00e5 tecknade han en helt ny brandf\u00f6rs\u00e4kring den 17 februari 1862.<\/p>\n

\"\"
G. W. Lindqvist slog ihop tomterna 136 och 137 och han byggde flera byggnader och renoverade resten. Det fanns ingen brunn p\u00e5 g\u00e5rden och inte n\u00e5gon tr\u00e4dg\u00e5rd heller och s\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g planteckningen ut \u00e5r 1862.<\/figcaption><\/figure>\n

Han uppgav d\u00e5 att de sammanslagna tomternas areal var 4\u00a0801 kvadratalnar (ca 1\u00a0700 m\u00b2) och f\u00f6ljande fem byggnader skulle f\u00f6rs\u00e4kras:<\/p>\n

Byggnad nr 1:<\/strong><\/h5>\n

En tv\u00e5v\u00e5ningsboningsbyggnad av tr\u00e4 i gott skick, uppf\u00f6rd \u00e5r 1799 av nytt timmer. Den fick ny br\u00e4dfodring \u00e5r 1840 av hyvlade och falsade br\u00e4der och \u00e5r 1861 fick huset en bekv\u00e4mare uppg\u00e5ngstrappa p\u00e5 den norra sidan. Det blev en prydlig tillbyggnad av stock, plankor, korsvirke och br\u00e4der. \u00c5r 1861 m\u00e5lades hela byggnaden och tillbyggnaden med gr\u00f6n och vit oljef\u00e4rg.<\/p>\n

I nedre v\u00e5ningen fanns det 7 rum, n\u00e4mligen en f\u00f6rstuga, en tambur, en sal, tv\u00e5 kamrar, ett handelskontor och en salubod och i dessa rum fanns det totalt 5 kakelugnar.<\/p>\n

I \u00f6vre v\u00e5ningen fanns det 8 rum, n\u00e4mligen en f\u00f6rstuga, en tambur, en sal och fem kamrar och i dessa rum fanns det totalt 6 kakelugnar.<\/p>\n

Byggnadens l\u00e4ngd var 36 \u00bd alnar (21,9 m) l\u00e5ngt och 13 alnar brett och h\u00f6jden fr\u00e5n marken till takkammen 18 alnar. Byggnaden hade ett tak av kakel och stenfoten var omkring 2 alnar h\u00f6g.<\/p>\n

Byggnadens olika delar f\u00f6rs\u00e4krades skilt f\u00f6r sig och till och med stenfoten brandf\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 120 rubel. Stommen v\u00e4rderades till 750 rubel, yttre taket till 320, bj\u00e4lklagen 150, golven 230, innertaken av furubr\u00e4der till 195 och trapporna till 100 rubel. I byggnaden fanns det 21 panelade och oljem\u00e5lade f\u00f6nster med dubbla vita glas och de var 3 alnar h\u00f6ga. Det fanns 11 mindre vindsf\u00f6nster och de f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 22 rubel totalt. D\u00e4r fanns 17 franska d\u00f6rrar, som var b\u00e5de oljem\u00e5lade och lackerade och hade l\u00e5s, reglar och g\u00e5ngj\u00e4rn av m\u00e4ssing, som f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 16 rubel per st. Sex kakelugnar av vit glaserat kakel v\u00e4rderaders till 35 rubel per styck, och 5 kakelugnar av tegel till 25. Alla rum hade franska tapeter.<\/p>\n

En trappa p\u00e5 torgsidan f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 20 rubel och en dubbel d\u00f6rr till saluboden f\u00f6r 15.<\/p>\n

I saluboden i nedre v\u00e5ningen fanns det mycket fast inredning som ocks\u00e5 kunde f\u00f6rs\u00e4kras.<\/p>\n

-2 v\u00e4ggfasta l\u00e5dfack med 68 l\u00e5dor med m\u00e4ssingshandtag, v\u00e4rde 120 rubel.<\/p>\n

-en disk i vinkel med 16 l\u00e5dor och 10 hyllor, v\u00e4rde 65 rubel.<\/p>\n

-63 v\u00e4ggfasta hyllor med draperier och f\u00f6rgyllda pelare, v\u00e4rde 105 rubel<\/p>\n

-en v\u00e4ggfast grynl\u00e5da med 4 avdelningar med lock och m\u00e4ssingsbeslag, v\u00e4rde 10 rubel.<\/p>\n

Byggnadens oljem\u00e5lade br\u00e4dfodring f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 295 rubel och sex oljem\u00e5lade stupr\u00e4nnor av j\u00e4rnpl\u00e5t f\u00f6r 36 rubel. Tillbyggnaden p\u00e5 g\u00e5rdssidan f\u00f6rs\u00e4krades skilt.<\/p>\n

Hela byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 4\u00a0620 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

Ett env\u00e5ningsboningshus av tr\u00e4 i gott skick, uppf\u00f6rt under \u00e5ren 1814, 1815 och 1836 av nytt timmer. \u00c5r 1846 blev byggnaden br\u00e4dfodrad med hyvlade och falsade br\u00e4der, som sedan m\u00e5lades med gr\u00f6n och vit oljef\u00e4rg.<\/p>\n

Under byggnaden fanns en v\u00e4lvd stenk\u00e4llare med en v\u00e4lvd g\u00e5ng. I byggnaden fanns det 10 rum, n\u00e4mligen 2 f\u00f6rstugor, en sal, 5 kamrar, ett k\u00f6k och en bagarstuga. I dessa rum fanns det 5 kakelugnar och i k\u00f6ket en k\u00f6ksspis och en st\u00f6rre kokinr\u00e4ttning av tackj\u00e4rn. D\u00e4r fanns ocks\u00e5 en bakugn med en st\u00f6rre inmurad gryta.<\/p>\n

Byggnadens l\u00e4ngd var 51 alnar (30 m) och hade ett tak av kakel och det hade en h\u00f6g stenfot.<\/p>\n

Den h\u00e4r byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 2\u00a0650 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 3:<\/strong><\/h5>\n

Ett env\u00e5ningsboningshus av tr\u00e4 i gott skick, uppf\u00f6rt under \u00e5r 1824 av nytt timmer. \u00c5r 1835 blev byggnaden br\u00e4dfodrad och \u00e5r 1861 m\u00e5lad med gr\u00f6n slamf\u00e4rg. I byggnaden fanns 6 rum, n\u00e4mligen en f\u00f6rstuga, tv\u00e5 stugor och 3 kamrar. Den var 31 alnar (18,6 m) l\u00e5ng och hade ett tak av kakel och en stenfot som var en halv aln h\u00f6g.<\/p>\n

Den h\u00e4r byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 780 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 4:<\/strong><\/h5>\n

En uthusbyggnad uppf\u00f6rd \u00e5r 1860 av nytt timmer, br\u00e4dfodrad och m\u00e5lad f\u00f6ljande \u00e5r med gr\u00f6n oljef\u00e4rg. I uthuset fanns det en foderlada, ett f\u00e4hus med f\u00f6rstuga, ett stall och ett spillningshus. Uthuset var 31 alnar (18,6 m) l\u00e5ngt och hade ett tak av glaserat, holl\u00e4ndskt kakel och hade en ordentlig stenfot.<\/p>\n

Uthuset f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 740 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 5:<\/strong><\/h5>\n

Ett magasin och uthus uppf\u00f6rt \u00e5r 1860 av nytt timmer. Det blev \u00e5r 1861 br\u00e4dfodrat med hyvlade och falsade br\u00e4der och m\u00e5lat med gr\u00f6n oljef\u00e4rg.\u00a0 D\u00e4r fanns 5 magasin, ett vagnslider och ett vedlider. Uthuset var 64 alnar (38 m) l\u00e5ngt, och var i den norra gaveln 11 alnar och i den s\u00f6dra 9 alnar brett. Taket var gjort av glaserat, holl\u00e4ndskt kakel och hade en ordentlig stenfot, som var \u00be alnar h\u00f6g.<\/p>\n

Det l\u00e5nga uthuset f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 1\u00a0200 rubel.<\/p>\n

F\u00f6rutom dessa fem byggnader f\u00f6rs\u00e4krades den oljem\u00e5lade ink\u00f6rsporten fr\u00e5n \u00d6stra L\u00e5nggatan f\u00f6r 20 rubel och den var gjord av stock, plankor och br\u00e4der. Den andra ink\u00f6rsporten fr\u00e5n Salutorget f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 30 rubel.<\/p>\n

Hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet gick p\u00e5 10\u00a0040 rubel och den \u00e5rliga intr\u00e4desavgiften ber\u00e4knades till 98 rubel.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den planteckning ut som handlanden Gustaf Wilhelm Lindqvist l\u00e4t rita upp d\u00e5 han skulle teckna en ny f\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 hans tomt vid Salutorget \u00e5r 1862.<\/figcaption><\/figure>\n

Byggnaderna och brandredskapen skulle granskas vart femte \u00e5r och alla granskningar gick bra \u00e4nda till \u00e5r 1872, d\u00e5 g\u00e5rden \u00e4gdes av handlande\u00e4nkan Maria Lindqvist. Byggnaderna visade sig vara d\u00e5ligt sk\u00f6tta och v\u00e4rdet p\u00e5 alla byggnader minskades och detta godk\u00e4nda \u00e4nkan Maria. Likadant gick det \u00e5r 1890 d\u00e5 granskarna konstaterade att byggnaderna var i f\u00f6rfallet skick. De \u00e4gdes d\u00e5 av handlande Gr\u00f6nroos, som sj\u00e4lv bodde i Vasa.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1897.<\/strong><\/h2>\n

Handlanden Viktor Haaronen, som \u00e5r 1895 hade \u00f6vertagit de sammanslagna tomterna 136 och 137 ville nu teckna en helt ny brandf\u00f6rs\u00e4kring. Han hade gjort flera f\u00f6rb\u00e4ttringar p\u00e5 de f\u00f6rfallna byggnaderna och inrett flera nya aff\u00e4rslokaler l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan. En kontorslokal i nedre v\u00e5ningen hade byggts om till banklokal \u00e5t Nordiska Aktiebanken, som hade etablerat sig i staden n\u00e5got \u00e5r innan.<\/p>\n

Haaronen uppgav att det p\u00e5 hans tomt inte fanns n\u00e5gra eldfarliga inr\u00e4ttningar och s\u00e5dana fanns inte i grannskapet heller. N\u00e5gon tr\u00e4dg\u00e5rd fanns inte heller p\u00e5 tomten. N\u00e5gon brunn fanns inte p\u00e5 tomten men avst\u00e5ndet till Stadsfj\u00e4rden var endast 107 meter och d\u00e4rifr\u00e5n kunde vatten h\u00e4mtas vid en eventuell brand.<\/p>\n

Huvudbyggnaden nr 1 vid Salutorget f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 17\u00a0000 mark, vinkelbyggnaden nr 2 l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan f\u00f6r 8\u00a0000 mark, boningshuset nr 3 f\u00f6r 2\u00a0000 mark och uthuset nr 4 f\u00f6r 2\u00a0000 mark. Den l\u00e5nga uthusraden nr 5 f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 4\u00a0000 mark och i den fanns det nu ett vedlider, 4 magasin och en salubod mot Salutorget och taket var lagt med kakel.<\/p>\n

Hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet l\u00f6d p\u00e5 33\u00a0100 mark och d\u00e4r ingick ocks\u00e5 ink\u00f6rsporten, som f\u00f6rs\u00e4krades skilt.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den planteckning ut, som handlanden Viktor Haaronen l\u00e4t rita upp \u00e5r 1897, d\u00e5 han ville teckna en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 sin byggnader. Inf\u00e4llt i nedre kanten Haaronens underskrift i f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet.<\/figcaption><\/figure>\n

Branden 1899.<\/strong><\/h3>\n

Den 26 december 1899 utbr\u00f6t en mindre brand i barberaren Emil Johanssons lokal i Haaronens g\u00e5rd l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan. Branden fick sin b\u00f6rjan i en skrubb dit Johansson hade kastat oanv\u00e4nda kl\u00e4der och p\u00e5 grund av slarv och ovarsamhet fr\u00e5n hans sida hade kl\u00e4derna fattat eld. Branden uppt\u00e4cktes av polis Klemets, som larmade frivilliga brandk\u00e5ren, som med sin brandspruta kunde sl\u00e4cka elden, f\u00f6re den spred sig till hela huset. All inredning i lokalen f\u00f6rst\u00f6rdes och skadorna kunde repareras f\u00f6r 450 mark. Barberare Johanssons tillh\u00f6righeter f\u00f6rst\u00f6rdes helt och de var of\u00f6rs\u00e4krade.<\/p>\n

Branden i juli 1906. <\/strong><\/h3>\n

Handlanden Frans Henrikson hade f\u00f6rv\u00e4rvat tomterna 136 och 137 med alla byggnader i september 1905. Den f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 12\u00a0000 mark i St\u00e4dernas Allm\u00e4nna Brandstodsbolag och f\u00f6r 6\u00a0000 mark i Brandf\u00f6rs\u00e4kringsbolaget Fennia.<\/p>\n

Den 21 juli 1906 utbr\u00f6t en brand i Henriksons bostad, som l\u00e5g l\u00e4ngst s\u00f6derut i sidobyggnaden nr 2. D\u00e4rifr\u00e5n spred sig branden till ett par rum i huvudbyggnaden vid Salutorget. Skador uppstod till ett v\u00e4rde av 640 mark p\u00e5 huvudbyggnaden och f\u00f6r 5 486 mark f\u00f6r sidobyggnaden.<\/p>\n

Branden hade f\u00e5tt sin b\u00f6rjan p\u00e5 grund av n\u00e5got fel i de elektriska ledningarna, som hade installerats i g\u00e5rden \u00e5r 1901. Arbetaren Skans, som kallades till f\u00f6rh\u00f6r uppgav att branden inte hade kunnat b\u00f6rja p\u00e5 grund av elektriciteten. Eftersom ingen eld hade uppgjorts i kakelugnarna p\u00e5 flera dagar antog man dock att det var just de elektriska ledningarna som var orsaken till branden.<\/p>\n

Den 24 juli skrev brandstodsbolagets agent, kapten Wilhelm Hagen en rapport till bolagets kontor i Helsingfors och s\u00e5 h\u00e4r uttryckte han sig d\u00e5:<\/p>\n

\u201dAtt nu \u00e5ter ett sv\u00e5rare v\u00e5delds tillbud intr\u00e4ffat h\u00e4rst\u00e4des, \u00e4r jag tyv\u00e4rr tvungen meddela. \u00c5 g\u00e5rden 136 -7 i denna stads tredje kvarter f\u00f6rs\u00e4krad under Nr 19688. I huset Nr 2, som \u00e4r s\u00e5 gott som sammanbyggd med Nr 1 observerades strax efter tio p\u00e5 kv\u00e4llen l\u00f6rdagen den 21 dennes att eld och r\u00f6k slog ut genom f\u00f6nstret p\u00e5 det sydligaste rummet av Nr 2. Det dr\u00f6jde n\u00e5gon tid f\u00f6rr\u00e4n sprutorna kom i g\u00e5ng, s\u00e5 att det redan s\u00e5g ganska hotande ut men lyckades dock brandk\u00e5ren att begr\u00e4nsa elden till n\u00e4mnda byggnad och till tv\u00e5 rum i huset Nr 1. Genom polisunders\u00f6kningen framgick att byggnaderna voro f\u00f6rs\u00e4krade utom i St\u00e4dernas Allm\u00e4nna Brandstodsbolag, Nr 1 f\u00f6r 12 000 och Nr 2 f\u00f6r 5 000 mark ocks\u00e5 uti bolaget Fennia, Nr 2 f\u00f6r 6 000 mark och nr 2 f\u00f6r 4 000 mark. \u00c4garen till n\u00e4mnda g\u00e5rd som bebodde lokalen och haft sin l\u00f6segendom f\u00f6rs\u00e4krad i Fennia f\u00f6r 3 000 mark, inte var hemma och inte heller hans hush\u00e5llerska, d\u00e5 elden br\u00f6t ut och s\u00e5lunda ej hade n\u00e5gon aning om huru den l\u00f6skommit. Icke heller framgick detta av andras vittnesm\u00e5l i saken. Yttre v\u00e4ggarna till Nr 2 \u00e4r minst skadade, d\u00e4remot \u00e4r n\u00e4stan alla mellanv\u00e4ggar till st\u00f6rsta delen f\u00f6rst\u00f6rda, s\u00e5 att skadan \u00e4r ganska betydlig. V\u00e4rderingsm\u00e4nnen uppskattade skadan vid den i dag h\u00e5llen syn till 640,40 mark f\u00f6r huset Nr 1 och 5 486,90 mark huset Nr 2. Hela skadan s\u00e5ledes 6 127, 30 mark men jag har \u00e4nnu ej haft tid att genomg\u00e5 noga alla detaljer i denna v\u00e4rdering.<\/p>\n

H\u00f6gaktningsfullt har \u00e4ran teckna<\/p>\n

Wilhelm Hagen.\u201d<\/p>\n

Vid det efterf\u00f6ljande polisf\u00f6rh\u00f6ret<\/strong> uppgav Frans Henrikson att han den h\u00e4r dagen hade g\u00e5tt till badinr\u00e4ttningen genast efter att han st\u00e4ngde aff\u00e4ren. D\u00e4rifr\u00e5n \u00e5terv\u00e4nde han vid 9-tiden p\u00e5 kv\u00e4llen och sedan gick han ut. Tjugo minuter \u00f6ver 10 fick han veta att en brand hade utbrutit i hans hem och han skyndade d\u00e5 hem och s\u00e5g att inga sprutor d\u00e5 \u00e4nnu fanns p\u00e5 plats. Han rusade d\u00e5 till branddepoten f\u00f6r att h\u00e4mta en s\u00e5dan. D\u00e5 han kom tillbaka slog han, tillsammans med n\u00e5gra andra m\u00e4n, s\u00f6nder ett f\u00f6nster p\u00e5 gatusidan f\u00f6r att kunna komma in i det r\u00f6kfyllda rummet. Fr\u00e5n det h\u00e5llet b\u00f6rjade de d\u00e5 sl\u00e4cka branden och samtidigt hade brandslangar ocks\u00e5 dragits in i byggnaden fr\u00e5n g\u00e5rdssidan.<\/p>\n

Inom en timme var branden helt sl\u00e4ckt. Han s\u00e5g nu att branden ser ut att ha b\u00f6rjat i en innanf\u00f6r herrummet befintlig alkov, som han anv\u00e4nde som s\u00e4ngrum. Henrikson uppgav att han sj\u00e4lv inte r\u00f6ker och att han denna dag inte hade haft n\u00e5gra g\u00e4ster och att n\u00e5gon eld inte hade varit uppgjort i rummet, s\u00e5 hade branden troligtvis b\u00f6rjat p\u00e5 grund av de elektriska ledningarna. Henrikson hade vid n\u00e5got efter klockan 9 slagit p\u00e5 den elektriska str\u00f6mmen vid den central som fanns d\u00e4r.<\/p>\n

Henriksons hush\u00e5llerska Anna Snickars uppgav i f\u00f6rh\u00f6ret att hon efter klockan 9 p\u00e5 kv\u00e4llen hade varit inne i Henriksons herrum med vatten och gjort i ordning till natten. Ett f\u00f6nster stod \u00f6ppet i rummet och hon begav sig sedan till \u00e5ngb\u00e5tsbron. Efter en stund d\u00e4r varseblev hon att folk str\u00f6mmade till Henriksons g\u00e5rd och begav sig genast dit och s\u00e5g att sl\u00e4ckningen p\u00e5gick. Hon kunde inte uppge n\u00e5gon orsak till varf\u00f6r branden hade b\u00f6rjat.<\/p>\n

F\u00f6ljande som f\u00f6rh\u00f6rdes var det oj\u00e4viga vittnet, sj\u00f6kaptenen Wilhelm Olin. Han hade en kvart \u00f6ver tio h\u00f6rt rop fr\u00e5n torget att elden var l\u00f6s och han tog d\u00e5 med sin handspruta och begav sig till Henriksons g\u00e5rd. D\u00e5 han kom dit slog eld ut ur det norra f\u00f6nstret i herrummet och han b\u00f6rjade d\u00e4rf\u00f6r spruta vatten genom det f\u00f6nstret. N\u00e4r han hade f\u00e5tt elden n\u00e5gorlunda d\u00e4mpad flyttade han sig till det s\u00f6dra f\u00f6nstret, som hade g\u00e5tt s\u00f6nder av hettan inifr\u00e5n. Han s\u00e5g nu att det brann i sovalkoven. Olin visste inte hur branden hade b\u00f6rjat men trodde att den b\u00f6rjade vid det norra f\u00f6nstret, eftersom det brann mest d\u00e4r.<\/p>\n

Flera andra vittnen h\u00f6rdes och samtliga uppgav i stort sett samma h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp. Det sista vittnet var arbetaren och elektriska mont\u00f6ren Evert Skans. Han uppgav att elektricitet hade inmonterats i detta rum senaste h\u00f6st och att det var om\u00f6jligt att branden skulle ha b\u00f6rjat p\u00e5 grund av den. Polisen ans\u00e5g att Skans var lite j\u00e4vig att uttala sig och skrev i protokollet att det inte g\u00e5r att lita p\u00e5 hans vittnesm\u00e5l.<\/p>\n

D\u00e4rf\u00f6r kom de fram till att branden hade f\u00e5tt sin b\u00f6rjan fr\u00e5n de elledningar som var dragna till Henriksons sovalkov.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen 1906.<\/strong><\/h2>\n

Efter att Frans Henrikson hade l\u00e5tit reparera skadorna efter branden i juli, tecknade han i december 1906 en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring. Flera f\u00f6r\u00e4ndringar och f\u00f6rb\u00e4ttringar hade gjorts och byggnaderna hade f\u00f6ljaktligen f\u00e5tt h\u00f6gre v\u00e4rden.<\/p>\n

Frans uppgav att b\u00e5da tomternas areal var 1\u00a0692 m\u00b2 och att avst\u00e5ndet till Stadsfj\u00e4rden var 107 m. N\u00e5gon brunn fanns inte p\u00e5 tomten men alla n\u00f6dv\u00e4ndiga brandredskap fanns och de var alla m\u00e4rkta med tomtens nummer.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den plankarta ut, i lite renritad version, som handlande Frans Henrikson l\u00e4t rita upp d\u00e5 han skulle f\u00f6rs\u00e4kra byggnaderna p\u00e5 sin tomt vid torget. I nedre kanten Frans Henriksons namnteckning fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 tomten fanns fem byggnader och alla skulle f\u00f6rs\u00e4kras:<\/p>\n

Byggnad nr 1:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1799, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat och hade ett tegeltak. Huset var 20,95 m l\u00e5ngt och 8,02 m brett, fr\u00e5n marken till takkammen var det 12,92 m. Det var byggt i tv\u00e5 v\u00e5ningar och i den nedre v\u00e5ningen fanns det sex rum, varav tv\u00e5 var inredda till banklokal och en till salubod. I dessa rum fanns det fem kakelugnar. I den \u00f6vre v\u00e5ningen fanns det sju boningsrum och i dessa rum fanns det sex kakelugnar och en k\u00f6ksspis av j\u00e4rn. I k\u00e4llarv\u00e5ningen hade inretts ett k\u00e4llarrum p\u00e5 28 m\u00b2, som var inrett till butik. P\u00e5 g\u00e5rdssidan fanns det en stor veranda uppf\u00f6rd av korsvirke och br\u00e4der.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 27\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av timmer i gott skick, som var uppf\u00f6rt under \u00e5ren 1814, 1815 och 1836. Det var br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med oljef\u00e4rg och hade ett tak av asfaltfilt. Huset i en v\u00e5ning var 30,28 m l\u00e5ngt och 6,83 m brett och d\u00e4r fanns tio rum. I dessa rum fanns det 5 kakelugnar och 3 k\u00f6ksspisar. P\u00e5 g\u00e5rdssidan fanns det en stor veranda uppf\u00f6rd av korsvirke och br\u00e4der.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krade f\u00f6r 7\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt i en v\u00e5ning \u00e5r 1824, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med oljef\u00e4rg och hade ett tak av asfaltfilt.\u00a0 Det var 18,42 m l\u00e5ngt och 5,94 m brett. I byggnaden fanns det sex boningsrum med tre kakelugnar och tv\u00e5 k\u00f6ksspisar. P\u00e5 g\u00e5rdssidan fanns det en stor veranda uppf\u00f6rd av korsvirke och br\u00e4der.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 9\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 4:<\/strong><\/h5>\n

En uthusbyggnad av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt i en v\u00e5ning \u00e5r 1860, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med kompositionsf\u00e4rg och hade ett tak av tegel.\u00a0 Det var 18,41 m l\u00e5ngt i \u00f6ster och 9,5 m p\u00e5 norra sidan. I byggnaden fanns det en foderlada, f\u00e4hus med f\u00f6rstuga, latrin med spillningskast och stall.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 3\u00a0500 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 5:<\/strong><\/h5>\n

En uthusbyggnad av stock i gott skick, uppf\u00f6rd \u00e5r 1860, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med kompositionsf\u00e4rg och hade ett tak av tegel. Uthuset var 38 m l\u00e5ngt och 6,55 m brett och inneh\u00f6ll ett vagnslider, fyra magasin och en salubod utan eldstad mot torget.<\/p>\n

Uthuset f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 5\u00a0000 mark.<\/p>\n

F\u00f6rutom dessa fem byggnader f\u00f6rs\u00e4krade Frans den m\u00e5lade ink\u00f6rsporten f\u00f6r 100 mark och den var byggd av stock, plankor och br\u00e4der.<\/p>\n

Tv\u00e5 mindre byggnader uppf\u00f6rda av korsvirke och br\u00e4der l\u00e4mnades of\u00f6rs\u00e4krade.<\/p>\n

Hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet uppgick till 51\u00a0600 mark och den \u00e5rliga premien, som kallades intr\u00e4desavgift ber\u00e4knades till 569, 97 mark. Frans som var ekonomiskt lagd m\u00e4rkte att det fanns ett r\u00e4knefel i premierna och efter mycket r\u00e4knande kom de i februari 1907 fram till att premien var 1,13 mark f\u00f6r h\u00f6g. Den summan skulle avdras fr\u00e5n f\u00f6ljande \u00e5rs premie.<\/p>\n

Branden 1910.<\/strong><\/h2>\n

Den 17 november 1910 p\u00e5 eftermiddagen hade magasinbokh\u00e5llaren Ernst Norrgran vistats i ett lagerrum och sysslat med att ordna upp buntar med garn. Med sig hade han en petroleumlampa, som han st\u00e4llde p\u00e5 en bal med garn. Sedan gick han p\u00e5 ett kort \u00e4rende och d\u00e5 han efter n\u00e5gra minuter \u00e5terv\u00e4nde s\u00e5 var rummet r\u00f6kfyllt. Han kallade p\u00e5 g\u00e5rdsfolket som snabbt kom och sl\u00e4ckte den begynnande branden med vatten. D\u00e5 brandk\u00e5ren kom till platsen var elden redan sl\u00e4ckt.<\/p>\n

Vid polisunders\u00f6kningen kom de fram till att en h\u00f6g med garnbuntar, som Norrgran hade radat upp mot kakelugnen hade fallit ned p\u00e5 oljelampan och s\u00f6ndrat denna. Garnbuntarna ant\u00e4ndes men sj\u00e4lva byggnaden skadades inte av eld. D\u00e4remot blev vatten- och r\u00f6kskadorna s\u00e5 pass stora att Henrikson anm\u00e4lde skadorna \u00e5t brandstodsbolaget.<\/p>\n

Vid en v\u00e4rdering ber\u00e4knades det att skadorna kunde repareras f\u00f6r 185 mark. D\u00e5 byggnaden var f\u00f6rs\u00e4krad f\u00f6r 9\u00a0000, s\u00e5 kan skadan anses liten.<\/p>\n

Ny v\u00e4rdering.<\/strong><\/h2>\n

Den 12 mars 1912 gjorde brandstodsbolagets lokala agent, sj\u00f6kapten Wilhelm Hagen och aff\u00e4rsm\u00e4nnen Konrad Sundman och J. W. Olin en v\u00e4rdering av Henriksons byggnader och det sammanlagda v\u00e4rdet ber\u00e4knades till 73 100. Henrikson anh\u00f6ll att f\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kra den \u00f6verskjutande delen i ett annat f\u00f6rs\u00e4kringsbolag. Detta godk\u00e4ndes av v\u00e4rderingsm\u00e4nnen.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen 1918.<\/strong><\/h2>\n

Handlande Frans Henrikson tecknade en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring i september 1918, eftersom inflationen hade gjort att v\u00e4rdet p\u00e5 den gamla f\u00f6rs\u00e4kringen hade minskat. N\u00e5gra st\u00f6rre f\u00f6rb\u00e4ttringar hade inte gjorts p\u00e5 byggnaderna. Byggnaden nr 1 f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 52 920 mar, nr 2 f\u00f6r 25 000 mark och nr 3 f\u00f6r 13 210 mark. Uthuset nr 4 f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 9 000 mark och nr 5 f\u00f6r 22 290 mark. D\u00e5 porten \u00e4nnu f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 200 mark, s\u00e5 uppgick hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet till 122 620 mark.<\/p>\n

\"\"
Handlande Frans Henrikson bifogade denna tomtkarta till brandf\u00f6rs\u00e4kringen, som han tecknade 13 september 1918.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1920, den 26 oktober<\/strong> h\u00f6jde Frans Henriksons ombud Oskar Mangs v\u00e4rdet p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringen, s\u00e5 att totala v\u00e4rdet blev 228 200 mark.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbrev, som finns p\u00e5 Riksarkivet. Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1834. \u00c5r 1832 bildades \u201dAllm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland\u201d i Helsingfors och i januari 1834 ans\u00f6kte handlande Ferdinand Holmstr\u00f6m om f\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 tomt Forts\u00e4tt l\u00e4sa Den f\u00f6rs\u00e4krade g\u00e5rden p\u00e5 tomterna 136 – 137<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":25173,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-25927","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25927","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=25927"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25927\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29302,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25927\/revisions\/29302"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25173"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=25927"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}