{"id":25852,"date":"2023-04-04T08:51:38","date_gmt":"2023-04-04T05:51:38","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25852"},"modified":"2025-01-05T17:26:31","modified_gmt":"2025-01-05T15:26:31","slug":"den-forsakrade-garden-pa-tomt-nr-8","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25852","title":{"rendered":"Den f\u00f6rs\u00e4krade g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 8"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbrev, som finns p\u00e5 Riksarkivet.<\/strong><\/span><\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1886.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1832 bildades \u201dAllm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland\u201d i Helsingfors och det var f\u00f6rst i oktober 1886, som g\u00e5rden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen. Den nya \u00e4garen, sj\u00f6kaptenen Otto Sundqvist ans\u00f6kte att hans g\u00e5rd skulle f\u00f6rs\u00e4kras mot eldskada. F\u00f6rs\u00e4kringsans\u00f6kan skulle g\u00f6ras till bolaget och Sundqvist uppgav d\u00e5 att p\u00e5 tomten fanns det n\u00f6diga brandredskap, n\u00e4mligen 3 brandstegar, 2 brandhakar och 2 brand\u00e4mbare, alla m\u00e4rkta med tomtens nummer i oljef\u00e4rg.<\/p>\n

Sundqvist uppgav att det p\u00e5 tomten inte fanns n\u00e5gon brunn men att det p\u00e5 granntomten nr 9 fanns en brunn, som kunde anv\u00e4ndas vid en eventuell eldsv\u00e5da.<\/p>\n

Sundqvist uppgav att hans tomt var 3600 \u201dQvadrat alnar i areal vidd\u201d (ca 1 200 m\u00b2).<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 planteckningen fr\u00e5n 1886 s\u00e5 syns det att st\u00f6rsta delen av tomten var tr\u00e4dg\u00e5rd och att g\u00e5rdsplanen endast fanns framf\u00f6r huvudbyggnaden. Hela tomten var kringg\u00e4rdad av ett h\u00f6gt plank mot Strandgatan och lite l\u00e4gre staket mot granntomterna. Sommaren 1898 revs byggnaden nr 3 medan h\u00e4rbret nr 2 fick st\u00e5 kvar.<\/figcaption><\/figure>\n

Det fanns tre byggnader p\u00e5 tomten \u00e5r 1886, som Sj\u00f6blom ville f\u00f6rs\u00e4kra:<\/p>\n

Byggnaden nr 1:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1820, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med kompositionsf\u00e4rg och hade ett tak av p\u00e4rtor. Byggnaden var 28 alnar (16,8 m) l\u00e5ngt, 8 \u00be alnar brett och h\u00f6jden fr\u00e5n marken till takkammen 13 alnar. Byggnaden hade en v\u00e5ning och d\u00e4r fanns fyra boningsrum, en f\u00f6rstuga och en veranda. I dessa fanns det 3 kakelugnar och en k\u00f6ksspis med h\u00e4lla och stekugn. P\u00e5 vinden fanns det tv\u00e5 rum och d\u00e4r uppe fanns det en kakelugn.<\/p>\n

Sundqvist ville f\u00f6rs\u00e4kra huvudbyggnaden till 3\u00a0600 mark men den lokala brandstodskommitt\u00e9n kunde godk\u00e4nna endast 3\u00a0100 mark, viket Sundqvist godk\u00e4nde.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

Ett h\u00e4rbre, ocks\u00e5 kallad hush\u00e5llsboda, som var byggd av stock \u00e5r 1835. Den var r\u00f6dm\u00e5lad och hade ett tak av br\u00e4der. Dess l\u00e4ngd, bredd och h\u00f6jd var omkring 6 alnar och den blev f\u00f6rs\u00e4krad f\u00f6r 100 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3.<\/strong><\/h5>\n

En uthusbyggnad byggd dels av stock, dels av korsvirke med br\u00e4der, uppf\u00f6rt \u00e5r 1845. Den var m\u00e5lad med kompositionsf\u00e4rg och hade ett tak av br\u00e4der. Uthuset var 9 alnar (5,4 m) l\u00e5ngt och det v\u00e4rderades till 70 mark.<\/p>\n

N\u00e5gra fler byggnader fanns inte p\u00e5 tomten men Sundqvist f\u00f6rs\u00e4krade ink\u00f6rsporten f\u00f6r 50 mark och den var gjord av stock och plankor. Han f\u00f6rs\u00e4krade ocks\u00e5 det m\u00e5lade staketet kring tr\u00e4dg\u00e5rden och det var 2 \u00bd alnar h\u00f6gt och 101 alnar l\u00e5ngt och det f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 60 mark. Det m\u00e5lade planket runt tomten var 3 alnar h\u00f6gt och 39 alnar l\u00e5ngt och det v\u00e4rderades till 50 mark.<\/p>\n

Den \u00e5rliga intr\u00e4desavgiften ber\u00e4knades till 25,95 mark. Den h\u00e4r avgiften eller premien g\u00e4llde i 5 \u00e5rs tid och premien skulle d\u00e5 justeras i samband med att byggnaderna och brandredskapen granskades.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g original plankartan ut som kofferdiekapten Otto Sundqvist l\u00e4t uppg\u00f6ra d\u00e5 han \u00e5r 1886 skulle brandf\u00f6rs\u00e4kra sin g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan. Inf\u00e4llt i nedre kanten hans underskrift i f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet.<\/figcaption><\/figure>\n

Branden 29 maj 1906.<\/strong><\/h3>\n

Den 29 maj \u00e5r 1906 utbr\u00f6t en brand i den s\u00f6dra delen av g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 8. G\u00e5rden \u00e4gdes d\u00e5 av stadstj\u00e4naren och magistratvaktm\u00e4staren Fredrik Johansson och den var d\u00e5 f\u00f6rs\u00e4krad f\u00f6r 3\u00a0100 mark.<\/p>\n

Lokalen i den s\u00f6dra \u00e4ndan var uthyrd \u00e5t fyrm\u00e4stare Laurin men denne var inte hemma d\u00e5 branden br\u00f6t ut. Hustrun Amanda befann sig d\u00e4r medan hennes b\u00e5da d\u00f6ttrar gick i skolan.<\/p>\n

Amanda hade vid 1-tiden p\u00e5 eftermiddagen utf\u00f6rt strykning av kl\u00e4der och hade d\u00e4rf\u00f6r eld uppgjord i kakelugnen, f\u00f6r att v\u00e4rma strykj\u00e4rnet. Hon eldade med plankstumpar, som sprakade och kastade gnistor runt omkring. Efter en stund l\u00e4mnade hon lokalen och begav sig till staden p\u00e5 \u00e4renden och d\u00e5 var allt som det skulle.<\/p>\n

N\u00e5gon gnista hade tydligen fallit p\u00e5 golvet och ant\u00e4nt ett kl\u00e4desplagg, som l\u00e5g p\u00e5 strykb\u00e4dden och d\u00e4rifr\u00e5n spridit sig till gardinerna och tapeterna. N\u00e5gon annan orsak till branden kunde hon inte t\u00e4nka sig.<\/p>\n

Att elden var l\u00f6s observerades f\u00f6rst av Betty Parman, som bodde tv\u00e4rs \u00f6ver gatan. Hon larmade d\u00e5 g\u00e5rdsfolket och g\u00e5rds\u00e4garen Fredrik Johansson, som bodde i vindsrummet. Denne rusade d\u00e5 ut p\u00e5 g\u00e5rden och b\u00f6rjade med ett \u00e4mbare kasta vatten genom det av hetta s\u00f6ndrade f\u00f6nstret. Han skadade d\u00e5 handen p\u00e5 glaset s\u00e5 att han tvingades upps\u00f6ka sjukhuset och d\u00e5 han \u00e5terv\u00e4nde d\u00e4rifr\u00e5n var branden redan sl\u00e4ckt.<\/p>\n

Med hj\u00e4lp av allm\u00e4nna brandk\u00e5rens lilla brandspruta och den frivilliga brandk\u00e5rens spruta kunde elden sl\u00e4ckas relativt snabbt.<\/p>\n

I branden skadades taket, v\u00e4ggarna, golvet, d\u00f6rrar och f\u00f6nster i det s\u00f6dra rummet och k\u00f6ket som l\u00e5g n\u00e4st intill fick mindre skador. Trossbottnar och fyllningen skadades av vatten i de h\u00e4r rummen. Rummet p\u00e5 vinden fick r\u00f6k- och brandskador och d\u00e4r revs golvet upp f\u00f6r att kunna sl\u00e4cka branden. Br\u00e4dfodringen skadades och en d\u00f6rr blev s\u00f6nderslagen vid sl\u00e4ckningen.<\/p>\n

G\u00e5rds\u00e4garen Johansson och skadegranskarna ber\u00e4knade att skadorna kunde \u00e5tg\u00e4rdas f\u00f6r 988 mark. Skadorna p\u00e5 staketet v\u00e4rderades till 12 mark, alltsammans allts\u00e5 1\u00a0000 mark.<\/p>\n

\"\"
Tidningen Syd-\u00d6sterbotten rapporterade i b\u00f6rjan av juni om branden i Johanssons g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen 1906<\/strong><\/h2>\n

Efter branden i maj gjorde Johansson en st\u00f6rre renovering i samband med reparationen. Den 13 december 1906 meddelade brandstodsbolagets lokala agent, sj\u00f6kapten Wilhelm Hagen till huvudkontoret att g\u00e5rden och det f\u00f6rst\u00f6rda planket nu \u00e4r helt \u00e5terst\u00e4llt i det tidigare skicket. Aff\u00e4rsm\u00e4nnen Emil Axelin och Konrad Sundman kunde intyga att de hade granskat byggnaderna och brandredskapen och allt var till bel\u00e5tenhet.<\/p>\n

Den 5 december tecknade Fredrik Johansson, som nu var postiljon en helt ny f\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 tre byggnader p\u00e5 sin tomt nr 8.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r var byggnaderna placerade p\u00e5 tomten i december 1906 d\u00e5 postiljonen Johansson ville teckna en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring.<\/figcaption><\/figure>\n
Byggnad nr 1:<\/strong><\/h5>\n

G\u00e5rden fr\u00e5n 1820 hade nu f\u00e5tt ett tak av asfaltfilt, det var 16,83 m l\u00e5ngt och d\u00e4r fanns fem rum och tv\u00e5 rum till p\u00e5 vinden. Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades nu f\u00f6r 7\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

Det tidigare h\u00e4rbret hade flyttats ut fr\u00e5n tomtgr\u00e4nsen och p\u00e5 samma g\u00e5ng flera meter \u00f6sterut. Det var ursprungligen byggt \u00e5r 1835, dess l\u00e4ngd var 3,56 m l\u00e5ngt och 3,42 brett och har nu byggts om till bagarstuga. Byggnaden hade ett rum i en v\u00e5ning, och d\u00e4r fanns en k\u00f6ksspis med en inmurad gryta och en bakugn. Bagarstugan hade en veranda uppf\u00f6rd av korsvirke och br\u00e4der och den f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 800 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3:<\/strong><\/h5>\n

En uthusbyggnad av stock och delvis av korsvirke och br\u00e4der, i gott skick. Den var uppf\u00f6rd \u00e5r 1902, inte br\u00e4dfodrad men nog m\u00e5lad och hade ett tak av asfaltfilt. Uthuset var 15 m l\u00e5ngt och 3,40 m brett, och d\u00e4r fanns tv\u00e5 vedlider, foderlada, f\u00e4hus och latrin med spillningskast. Uthuset f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 600 mark.<\/p>\n

F\u00f6rutom dessa tre byggnader s\u00e5 f\u00f6rs\u00e4krades ink\u00f6rsporten f\u00f6r 70 mark och ett m\u00e5lat plank f\u00f6r 120 mark. Planket var 65 m l\u00e5ngt och 1,8 m h\u00f6gt. Ett staket p\u00e5 g\u00e5rden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 40 mark och det var 20 m l\u00e5ngt och 1,2 m h\u00f6gt.<\/p>\n

Postiljonen Johansson uppgav att tomten var 1 268 m\u00b2 stor och den hade ingen brunn men avst\u00e5ndet till Stadsfj\u00e4rden var endast 60 meter. Vid en eventuell eldsv\u00e5da kunde vatten langas eller pumpas d\u00e4rifr\u00e5n.<\/p>\n

Den nya f\u00f6rs\u00e4kringen uppgick till 8 630 mark och den \u00e5rliga intr\u00e4desavgiften ber\u00e4knades till 65,47 mark. Byggnaderna var uppf\u00f6rda helt enligt den nya byggnadsordningen fr\u00e5n sekelskiftet. Premien f\u00f6r huvudbyggnaden fick ett 10 % p\u00e5slag, eftersom det hade rum ocks\u00e5 p\u00e5 vinden medan de \u00f6vriga byggnader f\u00f6rs\u00e4krades enligt grundtariffen.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 postiljonen Johansson i december 1906 tecknade en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna, s\u00e5 l\u00e4t han rita upp denna planteckning, som bifogades f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet.<\/figcaption><\/figure>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen 1919.<\/strong><\/h3>\n

Den 26 februari 1919 tecknade sj\u00f6kaptenen, konsul Starck en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring. Inflationen var h\u00f6g denna tid och v\u00e4rdet f\u00f6rs\u00e4mrades snabbt. \u00c5r 1911 hade ha\u00a0 uppf\u00f6rt ett nytt uthus nere vid Strandgatan och detta blev nu ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00e4krat. Uthuset med m\u00e5tten 14,4 x 7,75 m var uppf\u00f6rt av br\u00e4der och hade ett tak av asfaltfilt. I uthuset fanns en foderlada, ett stall, ett vagnslider och ett magasin. Det nya uthuset f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 4 600 mark och tillsammans med de andra byggnaderna steg f\u00f6rs\u00e4kringssummorna till 23 400 mark. Mot Strandgatan fanns en ink\u00f6rsport och mot \u00d6stra L\u00e5nggatan en g\u00e5ngport och runt tomten fanns ett plank, som var 1,8 m h\u00f6gt och dessa f\u00f6rs\u00e4krades ocks\u00e5.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1919 tecknade konsul Starck en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 alla byggnader och denna planteckning fogade han till f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet.<\/figcaption><\/figure>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen 1922.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1922 tecknade konsul Wilhelm Starck en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de fyra byggnaderna som d\u00e5 fanns p\u00e5 tomten. Huvudbyggnaden nr 1 vid \u00d6stra L\u00e5nggatan f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 30 000 mark, byggnaden nr 2 f\u00f6r 4 000 mark, uthuset nr 3 f\u00f6r 1 500 mark och det nya uthuset 11 500 mark. Inflationen var h\u00f6g och eftersom f\u00f6rs\u00e4kringarna inte var bundna till index, s\u00e5 skulle de f\u00f6rnyas med j\u00e4mna mellanrum f\u00f6r att beh\u00e5lla det verkliga v\u00e4rdet<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbrev, som finns p\u00e5 Riksarkivet. Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1886. \u00c5r 1832 bildades \u201dAllm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland\u201d i Helsingfors och det var f\u00f6rst i oktober 1886, som g\u00e5rden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen. Den Forts\u00e4tt l\u00e4sa Den f\u00f6rs\u00e4krade g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 8<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":20436,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-25852","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25852","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=25852"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25852\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29454,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25852\/revisions\/29454"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20436"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=25852"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}