{"id":25764,"date":"2023-03-29T18:44:09","date_gmt":"2023-03-29T15:44:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25764"},"modified":"2024-07-29T15:53:08","modified_gmt":"2024-07-29T12:53:08","slug":"de-forsakrade-byggnaderna-pa-tomt-45-pa-vastra-langgatan","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25764","title":{"rendered":"De f\u00f6rs\u00e4krade byggnaderna p\u00e5 skoltomt nr 45"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbrev, som finns p\u00e5 Riksarkivet.<\/strong><\/span><\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen 1862.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1832 bildades \u201dAllm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland\u201d i Helsingfors och \u00e5r 1862, i juli anh\u00f6ll Fattigv\u00e5rds Direktionen i Kristinestad att stadens byggnader p\u00e5 tomt nr 45 vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan i s\u00f6derstan skulle f\u00f6rs\u00e4kras. F\u00f6rs\u00e4kringsans\u00f6kan skulle g\u00f6ras till bolaget och r\u00e5dman Johan Fel\u00e9n uppgav d\u00e5 att p\u00e5 tomten fanns det tillr\u00e4ckligt med brandredskap, n\u00e4mligen 3 brandstegar, 3 brandhakar, 2 handsprutor, 2 svablar och 2 brand\u00e4mbare. N\u00e5gon brunn fanns inte p\u00e5 tomten men en s\u00e5dan fanns p\u00e5 det nya torget i n\u00e4rheten.<\/p>\n

Fel\u00e9n uppgav att tomten var 5 200 \u201dQvadrat alnar i areal vidd\u201d (en kvadrataln \u00e4r 0,36 kvadratmeter). Tomtens norra sida \u00e4r 93 \u00bd alnar (1 aln = 0,6 m)och gr\u00e4nsar till bebyggda tomten nr 46 och den obebyggda tomten nr 44. I \u00f6ster \u00e4r sidan var sidan 116 \u00bd alnar bred och den st\u00f6ter till \u00d6stra L\u00e5nggatan, som \u00e4r 16 alnar bred. S\u00f6dra sidan var 113 alnar och gr\u00e4nsar till Nytorget. V\u00e4stra sidan \u00e4r 100 alnar och gr\u00e4nsar till V\u00e4stra L\u00e5nggatan.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 ”Christinestads fattigdirektion” \u00e5r 1862 skulle f\u00f6rs\u00e4kra de byggnader d\u00e4r fattighjonen bodde och d\u00e4r Lancasterskolan verkade, s\u00e5 skulle en planteckning bifogas f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet. S\u00e5 gott som alla byggnader finns kvar \u00e4nnu, utom ”Hemliga huset” som har nummer fem. Den st\u00e5r numera oanv\u00e4nd i stadens hamn p\u00e5 \u00d6stra sidan.<\/figcaption><\/figure>\n

Det fanns 5 byggnader p\u00e5 tomten \u00e5r 1862 men Fattigv\u00e5rdsdirektionen f\u00f6rs\u00e4krade endast 3 av dessa.<\/p>\n

Byggnad nr 1:<\/strong><\/h5>\n

En tr\u00e4byggnad uppf\u00f6rd i en v\u00e5ning av nytt timmer \u00e5r 1833 och \u00e4r i f\u00f6rsvarligt skick. Den var br\u00e4dfodrad och m\u00e5lad med r\u00f6d f\u00e4rg och hade ett tak av p\u00e4rtor. Byggnadens medelh\u00f6jd var 13 alnar och totala l\u00e4ngden mot V\u00e4stra L\u00e5nggatan 29 alnar (17,4 meter). Byggnaden hade en stenfot som var ungef\u00e4r 1 aln h\u00f6g. I byggnaden fanns det 6 boningsrum och en f\u00f6rstuga och i dessa fanns det totalt 4 kakelugnar och en spis. P\u00e5 vinden fanns ocks\u00e5 ett rum med egen kakelugn.<\/p>\n

Den h\u00e4r byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 3\u00a0200 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus byggd av nytt timmer \u00e5r 1834. Den var br\u00e4dfodrad och m\u00e5lad med gulocker och hade ett tak av p\u00e4rtor. D\u00e4r fanns 3 rum och en f\u00f6rstuga och d\u00e4r fanns b\u00e5de kakelugn och spis. Under byggnaden fanns en k\u00e4llare i tv\u00e5 avdelningar, som var byggd av tegel och gr\u00e5sten \u00e5r 1835. Byggnaden var 17 alnar l\u00e5ng och hade en riktig stenfot.<\/p>\n

Byggnaden v\u00e4rderades till 2\u00a0300 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3:<\/strong><\/h5>\n

En byggnad uppf\u00f6rd av b\u00e5de timmer och korsvirke med br\u00e4der \u00e5r 1834. Den var i f\u00f6rsvarligt skick, inte br\u00e4dfodrad men m\u00e5lad med r\u00f6d f\u00e4rg och hade ett tak av br\u00e4der. Dess l\u00e4ngd var 25 \u00bd alnar (15,3 m) och 11 alnar brett och d\u00e4r fanns en bagarstuga med bakugn och spis, en kammare med egen kakelugn, en f\u00f6rstuga och ett vedlider.<\/p>\n

Denna byggnad f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 600 mark.<\/p>\n

Stenfoten p\u00e5 alla tre byggnader var ocks\u00e5 brandf\u00f6rs\u00e4krad, vilket betonades i f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet.<\/p>\n

Ink\u00f6rsporten som var gjord av stock och plankor, f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 50 mark och d\u00e4r ingick regel, klinka och g\u00e5ngj\u00e4rn. Runt tomten fanns ett 370 alnar l\u00e5ngt staket, som var 3 alnar h\u00f6gt, byggt av br\u00e4der och spj\u00e4lor f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 300 mark och staketet runt \u00e4ngen f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 50 mark. Det var 2 alnar h\u00f6gt och 48 alnar h\u00f6gt.<\/p>\n

Hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet utgjorde 6\u00a0500 mark silver och den \u00e5rliga intr\u00e4desavgiften, som premien kallades f\u00f6rr gick l\u00f6s p\u00e5 47,14 mark.<\/p>\n

P\u00e5 tomten fanns ytterligare 2 byggnader, som inte f\u00f6rs\u00e4krades alls. Byggnad nr 4 var ett vedlider och nr 5 ett \u201dhemligt hus\u201d, som var byggt av stock.<\/p>\n

Fel\u00e9n uppgav att p\u00e5 tomten eller i dess n\u00e4rhet finns det inte n\u00e5gra eldfarliga inr\u00e4ttningar. Han skrev ocks\u00e5 att p\u00e5 \u00e4ngen och i tr\u00e4dg\u00e5rden finns det inga lummiga l\u00f6vtr\u00e4d.<\/p>\n

Vart femte \u00e5r skulle byggnaderna och brandredskapen granskas och \u00e5r 1867 genomf\u00f6rdes den f\u00f6rsta och allting var i skick enligt granskarna, handlanden P. J. Lind och glasm\u00e4staren Eklund. Lika bra gick det ocks\u00e5 vid granskningarna \u00e5ren 1872 och 1877.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen 1879.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1878 byggdes den nya folkskolbyggnaden p\u00e5 stadens tomt nr 45 och d\u00e4rf\u00f6r togs en ny f\u00f6rs\u00e4kring i september 1879. Dr\u00e4tselkammarens ordf\u00f6rande Westerholm tecknade f\u00f6rs\u00e4kringen och han uppgav att det nu fanns en brunn p\u00e5 g\u00e5rden och alldeles tillr\u00e4ckligt med brandredskap. D\u00e4r fanns en portativ slangspruta, 7 brandstegar, 3 brandhakar och 2 brand\u00e4mbare och dessa var alla m\u00e4rkta med tomtens nummer, m\u00e5lad med oljef\u00e4rg.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r bottenplanen ritades den 22 mars 1878 och godk\u00e4ndes i staden den 27 samma m\u00e5nad. Den 5 april skickades den till ”\u00d6verstyrelsen f\u00f6r skolv\u00e4sendet” i Helsingfors och den 15 meddelade de att allt \u00e4r OK. De 3 maj granskade brandstodsbolagets ombud, f\u00e4rgare \u00c5kerman ritningen och byggplatsen och han kunde godk\u00e4nna den och bygget kunde d\u00e5 inledas. Skolbyggnaden kunde tas i bruk senare p\u00e5 h\u00f6sten 1878. I byggnaden fanns det bara 2 klassrum, en st\u00f6rre gymnastik- och festsal, ett sl\u00f6jdrum och n\u00e5gra mindre rum.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1878 byggde staden en ny skolbyggnad nr 1 f\u00f6r de svenska eleverna och de finska eleverna kunde f\u00f6ljande \u00e5r b\u00f6rja g\u00e5 i skola i byggnad nr 2. Denna planteckning bifogades den brandf\u00f6rs\u00e4kring, som staden tecknade \u00e5r 1879 f\u00f6r alla byggnader, utom ”Hemliga huset” nr 5. Den som ritade upp planteckning r\u00e5ddade med v\u00e4derstrecken, s\u00e5 att l\u00e5nggatorna fick fel namn.<\/figcaption><\/figure>\n

4 byggnader p\u00e5 tomtens skulle f\u00f6rs\u00e4kras, det var bara \u201dEtt hemligt hus af stock, 5 alnar h\u00f6gt\u201d som inte f\u00f6rs\u00e4krades.<\/p>\n

Byggnad nr 1:<\/strong><\/h5>\n

Ett hus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1878, icke br\u00e4dfodrat eller m\u00e5lat och den hade ett tak av j\u00e4rnpl\u00e5t. Byggnaden var 63 alnar l\u00e5ng (37,8 m), 18 alnar brett och 16 alnar fr\u00e5n marken till takkammen. Den var i en v\u00e5ning med 8 rum, inneh\u00e5llande 8 kakelugnar.<\/p>\n

Den nya skolbyggnaden v\u00e4rderades till 20\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av timmer i f\u00f6rsvarligt skick, byggt \u00e5r 1833, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med slamf\u00e4rg och hade p\u00e4rttak. Byggnaden var 29 alnar l\u00e5ng, i en v\u00e5ning med 4 rum och en f\u00f6rstuga och d\u00e4r fanns 5 kakelugnar. P\u00e5 vinden fanns en kammare med egen kakelugn och det betonas att detta rum inte str\u00e4cker sig \u00f6ver en tiondedel av husets hela areal.<\/p>\n

Denna byggnad f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 3\u00a0500 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1834, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med slamf\u00e4rg och taket var gjort av p\u00e4rtor. L\u00e4ngden var 17 alnar och h\u00f6jden fr\u00e5n marken till takkammen 9 \u00bd alnar. D\u00e4r fanns tv\u00e5 rum med tv\u00e5 kakelugnar och byggnaden har ocks\u00e5 en veranda byggd av korsvirke och br\u00e4der. Under byggnaden fanns en k\u00e4llare i tv\u00e5 avdelningar, som var byggd av tegel och gr\u00e5sten \u00e5r 1835.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 2\u00a0500 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 4:<\/strong><\/h5>\n

En byggnad uppf\u00f6rd av b\u00e5de stock och korsvirke \u00e5r 1834 och den var i f\u00f6rsvarligt skick. Den saknade br\u00e4dfodring men var m\u00e5lad med r\u00f6d f\u00e4rg och hade ett tak av p\u00e4rtor. Byggnaden var 25 \u00bd alnar l\u00e5ngt i en v\u00e5ning och d\u00e4r fanns en stuga med bakugn, en kammare med egen kakelugn och ett vedlider.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 600 mark.<\/p>\n

Ink\u00f6rsporten, planken och staketet f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 350 mark, s\u00e5 hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet blev 26\u00a0950 mark. Den \u00e5rliga intr\u00e4desavgiften ber\u00e4knades till 177, 81 mark och denna g\u00e4llde de kommande 5 \u00e5ren. D\u00e5 skulle byggnaderna och brandredskapen granskas och en ny intr\u00e4desavgift ber\u00e4knas.<\/p>\n

Vid de kommande granskningar fick allt godk\u00e4nt av de lokala brandstodsgranskarna.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1900.<\/strong><\/h2>\n

Under det h\u00e4r \u00e5ret hade en ny skolbyggnad uppf\u00f6rts och vissa f\u00f6rb\u00e4ttringar hade gjorts p\u00e5 de andra byggnaderna. En ny brandf\u00f6rs\u00e4kring beh\u00f6vde g\u00f6ras och dr\u00e4tselkammarens ordf\u00f6rande, kontoristen Otto Wendelin (1864-1931) sk\u00f6tte om saken.<\/p>\n

Wendelin uppgav att tomten yta var 4931 m\u00b2 stor och hade samma grannar som tidigare. De n\u00f6dv\u00e4ndiga brandredskapen var i skick och p\u00e5 g\u00e5rden fanns en brunn med rikligt vatten, som kunde anv\u00e4ndas vid en eventuell brand.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 den nya svenska folkskolbyggnaden uppf\u00f6rdes vid \u00d6stra L\u00e5nggatan \u00e5r 1900, s\u00e5 tecknade staden en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring f\u00f6r samtliga byggnader. F\u00f6rs\u00e4kringsbrevet undertecknades p\u00e5 dr\u00e4tselkammaren v\u00e4gnar av kontoristen Otto Wendelin (1864-1931) den 2 oktober 1900.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 tomten fanns det sex byggnader och alla skulle brandf\u00f6rs\u00e4kras.<\/p>\n

Byggnad nr 1:<\/strong><\/h5>\n

Ett hus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1878 i en v\u00e5ning, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med oljef\u00e4rg och hade ett tak av j\u00e4rnpl\u00e5t. Huset var 37,41 m l\u00e5ngt och 10,84 m brett och d\u00e4r fanns 8 rum med lika m\u00e5nga kakelugnar. P\u00e5 g\u00e5rdssidan fanns en veranda, som var byggd av korsvirke och br\u00e4der.<\/p>\n

Skolbyggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 30\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1833, det var br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med kompositionsf\u00e4rg och hade ett tak av asfaltfilt. Huset var 17,22 m l\u00e5ngt och 9,08 m brett och d\u00e4r fanns fyra rum och i dessa fem kakelugnar. P\u00e5 vinden fanns det ocks\u00e5 ett rum med en egen kakelugn.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 5\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3:<\/strong><\/h5>\n

Ett hus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt i en v\u00e5ning \u00e5r 1834, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med oljef\u00e4rg och det hade ett tak av asfaltfilt. Det var 10,09 m l\u00e5ngt och 8,91 m brett och d\u00e4r fanns ett rum, som hade tv\u00e5 kakelugnar. Byggnaden hade en veranda mot gatan och den var gjord av korsvirke och br\u00e4der. Under byggnaden fanns det en v\u00e4lvd k\u00e4llare, byggd av tegel och gr\u00e5sten.<\/p>\n

Denna byggnad f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 3\u00a0500 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 4:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av timmer i f\u00f6rening med ett uthus av korsvirke och br\u00e4der i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1834. Det var m\u00e5lad med kompositionsf\u00e4rg och hade ett tak av asfaltfilt. Huset var 15,15 m l\u00e5ngt och 6,58 m brett och d\u00e4r fanns tv\u00e5 boningsrum med en kakelugn och en k\u00f6ksh\u00e4llspis, med bakugn och i \u00e4ndan ett vedlider.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 2\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 5:<\/strong><\/h5>\n

En skolbyggnad av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1900, inte \u00e4nnu br\u00e4dfodrat eller m\u00e5lat och den hade ett tal av j\u00e4rnpl\u00e5t. Huset var 27 m l\u00e5ngt och 18 m brett och h\u00f6jden fr\u00e5n marken till takkammen var 9,8 m. Huset var byggt i en v\u00e5ning och d\u00e4r fanns en korridor och sju rum med lika m\u00e5nga kakelugnar.<\/p>\n

Den nya skolbyggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 28\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 6:<\/strong><\/h5>\n

En latrin eller utedass, byggt av stock \u00e5r 1835, m\u00e5lat med kompositionsf\u00e4rg. Huset var 8,36 m l\u00e5ngt och 3 m brett och lika h\u00f6gt.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 200 mark.<\/p>\n

F\u00f6rutom dessa sex byggnader f\u00f6rs\u00e4krades de b\u00e5da oljem\u00e5lade ink\u00f6rsportarna f\u00f6r 100 mark tillsammans. De var byggda av stock, ribbor och str\u00e4vor och i f\u00f6rs\u00e4kringen ingick b\u00e5de l\u00e5s och g\u00e5ngj\u00e4rn.<\/p>\n

Planket som var 120 m l\u00e5ngt och omkring 1,80m h\u00f6gt f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 300 mark.<\/p>\n

Hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet uppgick allts\u00e5 till 69\u00a0150 mark och den \u00e5rliga intr\u00e4desavgiften eller premien ber\u00e4knades till 422,15 mark.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1901:<\/strong><\/h2>\n

I september 1901 tecknade staden en ny och b\u00e4ttre brandf\u00f6rs\u00e4kring, eftersom vissa f\u00f6rb\u00e4ttringar hade gjorts. V\u00e4rdet p\u00e5 byggnad nr 2 h\u00f6jdes till 8 000 mark, nr 3 till 5 000 mark, nr 4 till 5 000 mark och byggnad nr 6 till 1 000 mark. Den nya skolbyggnaden nr 5 hade nu blivit br\u00e4dfodrad och m\u00e5lad och den f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 32 000 mark.<\/p>\n

Alla byggnader med portar och plank f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r totalt 81\u00a0700 mark och den \u00e5rliga premien ber\u00e4knades till 555,46 mark.<\/p>\n

Premien r\u00e4knades ut enligt tariffer, till exempel byggnad nr 1 h\u00f6rde till klass 4 men eftersom byggnaden var stor, s\u00e5 h\u00f6jdes premien med 10 %. Byggnad nr 2 h\u00f6rde till klass 5 men eftersom d\u00e4r fanns vindsrum, h\u00f6jdes premien med 10 %. Byggnaderna 2 och 4 fick 30 % h\u00f6gre premie eftersom de var sammanbyggda.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1906:<\/strong><\/h2>\n

Den 24 oktober tecknade staden en helt ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 samtliga byggnader p\u00e5 folkskoltomten nr 45. P\u00e5 grund av h\u00f6g inflation hade v\u00e4rdet p\u00e5 byggnader stigit och f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppen m\u00e5ste korrigeras eftersom det inte fanns n\u00e5gon indexh\u00f6jning den tiden. Den nya svenska folkskolbyggnaden hade byggts till och ett nytt avtr\u00e4de hade ocks\u00e5 uppf\u00f6rts.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1906 tecknade staden en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 folkskolans tomt, eftersom den nya svenska skolbyggnaden vid \u00d6stra L\u00e5nggatan hade byggt till med tv\u00e5 klassrum i den norra \u00e4ndan. En ny byggnad, nr 7 med nio avtr\u00e4den hade uppf\u00f6rts n\u00e5got \u00e5r tidigare men den skulle ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kras. S\u00e5 h\u00e4r var byggnaderna placerade.<\/figcaption><\/figure>\n

Byggnaderna f\u00f6rs\u00e4krades enligt f\u00f6ljande.<\/p>\n

Byggnad nr 1:<\/strong> ingenting f\u00f6r\u00e4ndrat, f\u00f6rs\u00e4krat nu f\u00f6r 40\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong> ingenting f\u00f6r\u00e4ndrat, f\u00f6rs\u00e4krat nu f\u00f6r 8\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3:<\/strong> ingenting f\u00f6r\u00e4ndrat, f\u00f6rs\u00e4krat nu f\u00f6r 5\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 4:<\/strong> ingenting f\u00f6r\u00e4ndrat, f\u00f6rs\u00e4krat nu f\u00f6r 5\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 5: <\/strong><\/h5>\n

En skolbyggnad av timmer i gott skick, uppf\u00f6rd \u00e5r 1901 och 1906, br\u00e4dfodrad och m\u00e5lad utom den nya tillbyggnaden. Taket var lagt med j\u00e4rnpl\u00e5t och skolan var nu 37,60 meter l\u00e5ng, vilket betyder en tillbyggnad p\u00e5 10,6 m. Bredden och takh\u00f6jden var samma som tidigare. Skolan hade nu nio klassrum mot sju tidigare. Skolbyggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 50\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 6:<\/strong> ingenting f\u00f6r\u00e4ndrat, f\u00f6rs\u00e4krat nu f\u00f6r 1\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 7: <\/strong><\/h5>\n

En uthusbyggnad, uppf\u00f6rd \u00e5r 1902 av korsvirke och br\u00e4der, i gott skick. Den var oljem\u00e5lad och hade ett tak av asfaltfilt. Den var 8,10 m l\u00e5ng och 3,15 m bred och d\u00e4r fanns nio avtr\u00e4den, tv\u00e5 redskapslider. Uthuset f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 1\u00a0300 mark.<\/p>\n

De b\u00e5da ink\u00f6rsportarna f\u00f6rs\u00e4krade f\u00f6r 80 mark per styck och planket som nu var 110 m l\u00e5ng f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 540 mark.<\/p>\n

Hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet uppgick nu till 111\u00a0000 mark, mot 81\u00a0700 mark f\u00f6r fem \u00e5r sedan. Den \u00e5rliga intr\u00e4desavgiften eller premien ber\u00e4knades till 615,95 mark.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den planteckning ut som staden l\u00e4t rita upp d\u00e5 byggnaderna p\u00e5 folkskoltomten skulle f\u00f6rs\u00e4kras. Magistraten hade uppgjort en byggnadsordning en tid innan och d\u00e4r best\u00e4mdes det att avst\u00e5ndet fr\u00e5n tomtgr\u00e4nsen till en byggnad m\u00e5ste vara minst 1,5 m. Detta betonades i f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet, d\u00e4r det uppgavs att avst\u00e5ndet fr\u00e5n det nya avtr\u00e4det nr 7 till tomtgr\u00e4nsen var 2,15 m.<\/figcaption><\/figure>\n

Branden 1908.<\/strong><\/h2>\n

Den 23 december utbr\u00f6t en brand i byggnad nr 2 l\u00e4ngs med V\u00e4stra L\u00e5nggatan. Den fick sin b\u00f6rjan vid 2-tiden p\u00e5 eftermiddagen, d\u00e5 gl\u00f6dande kol eller gnistor fallit ned p\u00e5 golvet som ant\u00e4nts. D\u00e4rifr\u00e5n hade elden spridit sig till en s\u00e4ng i n\u00e4rheten och sedan ant\u00e4ndes tapeterna och resten av rummet.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Det h\u00e4r stora rummet eller salen brukade Missionss\u00e4llskapet anv\u00e4nda som samlingslokal men nu hade skolans vaktm\u00e4stare satt dit en s\u00e4ng, eftersom hans studerande son hade kommit hem till staden \u00f6ver jullovet. Gnistsk\u00e4rmen i kakelugnen var f\u00f6r gles, vilket ledde till eldsv\u00e5dan.<\/p>\n

Ingen var i rummet d\u00e5 branden br\u00f6t ut och den hann f\u00f6rst\u00f6ra all inredning i rummet. Golvet och v\u00e4ggarna blev antingen svedda eller f\u00f6rkolnade. Mellantaket hade rasat in, liksom vindsrummet ovanf\u00f6r. Fyra f\u00f6nster var s\u00f6ndrade, en melland\u00f6rr och tv\u00e5 kakelugnar var f\u00f6rst\u00f6rda. Det norra rummet som var omkring 6 x 7 m stort och en korridor fick r\u00f6k- och vattenskador. En del av br\u00e4dfodringen p\u00e5 den v\u00e4stra v\u00e4ggen f\u00f6rst\u00f6rdes och m\u00e5ste bytas ut. Av planket mot gatan f\u00f6rst\u00f6rdes 10 meter och det kunde repareras f\u00f6r 100 mark medan det skulle kosta 2\u00a0700 att reparera sj\u00e4lva byggnaden. Den var f\u00f6rs\u00e4krad f\u00f6r 8\u00a0000 mark och ers\u00e4ttningen betalades omg\u00e5ende ut till staden.<\/p>\n

Det svenska folkbiblioteket var inrymt i den norra \u00e4ndan av byggnaden och Syd-\u00d6sterbotten skrev 2 jan 1909 att det var en oreda d\u00e4r och att n\u00e5gra bokl\u00e5n inte kommer att kunna ges p\u00e5 en l\u00e5ng tid. D\u00e4remot gick det bra att \u00e5terl\u00e4mna l\u00e5nade b\u00f6cker i bibliotekarie Snickars hem.<\/p>\n

Inga andra byggnader p\u00e5 skoltomten skadades vid branden.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen 1913<\/strong><\/h3>\n

P\u00e5 grund av f\u00f6rb\u00e4ttringar p\u00e5 byggnaderna och de stegrade byggkostnaderna, s\u00e5 tecknade staden en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 folkskolbyggnaderna \u00e5r 1913. Det totala f\u00f6rs\u00e4kringsv\u00e4rdet h\u00f6jdes fr\u00e5n tidigare111 000 mark till 147 000 mark. Den svenska skolbyggnaden f\u00f6rs\u00e4krades nu f\u00f6r 72 000 mark mot 50 000 i den f\u00f6rra f\u00f6rs\u00e4kringen.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbrev, som finns p\u00e5 Riksarkivet. Brandf\u00f6rs\u00e4kringen 1862. \u00c5r 1832 bildades \u201dAllm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland\u201d i Helsingfors och \u00e5r 1862, i juli anh\u00f6ll Fattigv\u00e5rds Direktionen i Kristinestad att stadens byggnader p\u00e5 tomt Forts\u00e4tt l\u00e4sa De f\u00f6rs\u00e4krade byggnaderna p\u00e5 skoltomt nr 45<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":23183,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-25764","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25764","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=25764"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25764\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28808,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25764\/revisions\/28808"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23183"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=25764"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}