{"id":25737,"date":"2023-03-28T18:24:20","date_gmt":"2023-03-28T15:24:20","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25737"},"modified":"2025-03-18T23:21:55","modified_gmt":"2025-03-18T21:21:55","slug":"den-forsakrade-garden-pa-tomt-nr-230","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25737","title":{"rendered":"Den f\u00f6rs\u00e4krade g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 230"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbrev, som finns p\u00e5 Riksarkivet.<\/strong><\/span><\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1872.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1832 bildades \u201dAllm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland\u201d i Helsingfors och \u00e5r 1872, i juni anh\u00f6ll sj\u00f6tullsvaktm\u00e4staredottern Wendla Engman att byggnaderna p\u00e5 hennes tomt nr 230 i det andra kvarteret p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan skulle brandf\u00f6rs\u00e4kras. F\u00f6rs\u00e4kringsans\u00f6kan skulle g\u00f6ras till bolaget i Helsingfors och hon uppgav d\u00e5 att p\u00e5 hennes tomt fanns alla n\u00f6dv\u00e4ndiga brandredskap, n\u00e4mligen tv\u00e5 vatten\u00e4mbare, 2 brandstegar och 2 brandhakar och de var alla m\u00e4rkta med tomtens nummer. D\u00e4r fanns ocks\u00e5 en brunn med rikligt vatten.<\/p>\n

Engman, som sedan blev l\u00e4rarinna uppgav att tomten var 1680 kvadratalnar i areal vidd, (en aln \u00e4r ca 60 cm). I norra \u00e4ndan var tomten 43 alnar l\u00e5ng och tomten gr\u00e4nsade till tomt nr 229, i \u00f6ster var sidan 39 \u00bd alnar och den gr\u00e4nsade till \u00d6stra L\u00e5nggatan. V\u00e4stra sidan var 37 alnar bred och den gr\u00e4nsade till Norra Kvarnberget och till k\u00f6rv\u00e4gen.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 Wendla Engman tecknade en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 tomt 230, s\u00e5 bifogade hon en planteckning p\u00e5 tomten. Det provisoriska vedlidret nummer 4 l\u00e4mnades utan f\u00f6rs\u00e4kring men de \u00f6vriga fick ordentliga f\u00f6rs\u00e4kringar.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 tomten fanns det fyra byggnader, men endast tre skulle f\u00f6rs\u00e4kras.<\/p>\n

Byggnad nr 1:<\/strong><\/h5>\n

En byggnad av tr\u00e4, uppf\u00f6rd av nytt furutimmer i en v\u00e5ning \u00e5r 1820 och tillbyggd \u00e5r 1859. Den var inte br\u00e4dfodrad men hade ett tak av tegel. I byggnaden fanns det 5 rum och i dessa fanns det 4 kakelugnar och en k\u00f6ksh\u00e4ll med stekugn. P\u00e5 g\u00e5rdssidan fanns en veranda byggd av korsvirke och br\u00e4der. Byggnadens l\u00e4ngd var 33 \u00bc alnar (19,5 m) och bredden 7 \u00bd alnar (4,5 m).<\/p>\n

Wendla Engman ville f\u00f6rs\u00e4kra byggnaden f\u00f6r 2\u00a0000 finska mark silver men den lokala brandstodskommitt\u00e9n godk\u00e4nde endast 1\u00a0600 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

Ett litet boningshus, uppf\u00f6rt av timmer av bra kvalitet \u00e5r 1859, det var inte br\u00e4dfodrat men hade ett tak av tegel. Huset var 10 alnar l\u00e5ngt, 7 alnar brett och d\u00e4r fanns 2 rum. I det ena fanns en kakelugn och det andra en spis. P\u00e5 g\u00e5rdssidan fanns en farstukvist.<\/p>\n

Wendla Engman ville f\u00f6rs\u00e4kra byggnaden f\u00f6r 700 finska mark silver men den lokala brandstodskommitt\u00e9n godk\u00e4nde endast 500 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3:<\/strong><\/h5>\n

En uthusbyggnad av timmer i bra skick, uppf\u00f6rd \u00e5r 1859 och det hade ett tegeltal. Det var 21 \u00be (13 m) alnar l\u00e5ngt och 7 alnar brett och d\u00e4r fanns en hush\u00e5llsbod, spillningskast med latrin, f\u00e4hus med f\u00f6rstuga och en foderlada.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4kras f\u00f6r 400 mark. F\u00f6rutom dessa byggnader fanns det p\u00e5 g\u00e5rden ett enkelt vedlider, som inte blev f\u00f6rs\u00e4krat. I st\u00e4llet f\u00f6rs\u00e4krades de b\u00e5da ink\u00f6rsportarna f\u00f6r 50 mark.<\/p>\n

Hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet blev allts\u00e5 2\u00a0550 mark och den \u00e5rliga intr\u00e4desavgiften, som premien kallades den tiden ber\u00e4knades enligt invecklade tariffer till 18,88 mark. P\u00e5 grund av att g\u00e5rden ans\u00e5gs vara tr\u00e5ngbodd, som h\u00f6jdes premien med 20 %.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g hela planteckningen ut \u00e5r 1872, som g\u00e5rds\u00e4garen Wendla Engman l\u00e4t g\u00f6ra upp. Det gick att k\u00f6ra in till tomten fr\u00e5n \u00d6stra L\u00e5nggatan men ocks\u00e5 fr\u00e5n den k\u00f6rv\u00e4g, som gick precis bakom uthuset nedanf\u00f6r Norra Kvarnberget.<\/figcaption><\/figure>\n

Byggnaderna och brandredskapen skulle granskas vart femte \u00e5r och \u00e5r 1877 gjordes den av svarvarem\u00e4staren Johan Petter Salin och skomakarm\u00e4staren G. F. Hartman och de hittade ingenting att anm\u00e4rka p\u00e5.<\/p>\n

Vid de f\u00f6ljande granskningarna p\u00e5 1800-talet godk\u00e4ndes f\u00f6rs\u00e4kringen och byggnaderna, brandredskapen granskades och den \u00e5rliga premien f\u00f6r de kommande fem \u00e5ren best\u00e4mdes.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1913<\/strong><\/h3>\n

I slutet av \u00e5r 1912 ville g\u00e5rds\u00e4garen Josefine Lund teckna en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 alla byggnader, eftersom flera f\u00f6rb\u00e4ttringar och renoveringar hade gjorts och arbetskostnaderna och byggmaterialet hade blivit dyrare.<\/p>\n

Huvudbyggnaden nr 1<\/strong> var 19,75 meter l\u00e5ng och 4,45 meter bred, hade tegeltak och den f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 6 000 mark.<\/p>\n

Den andra boningsbyggnaden nr 2<\/strong> var 5,94 meter l\u00e5ng och 4,31 meter bred, hade ett tak av tegel och den f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 1 500 mark.<\/p>\n

Uthusbyggnaden nr 3<\/strong> var 12,47 meter l\u00e5ng och 4,16 meter bred, hade ett tak av tel och den f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 1 200 mark.<\/p>\n

Uthusbyggnaden nr 4<\/strong> var 4,15 meter l\u00e5ng och 3,75 meter bred, hade ett tak av asfaltfilt och f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 300 mark.<\/p>\n

Alla byggnader och ink\u00f6rsporten f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r totalt 9 300 mark. F\u00f6r att f\u00f6rs\u00e4kringen skulle tr\u00e4da i kraft genomf\u00f6rdes i slutet av \u00e5r 1912 en granskning av brandredskapen och byggnaderna och den gjordes av brandstodsbolagets agent i staden, kapten Wilhelm Hagen och till sin hj\u00e4lp hade han v\u00e4rderarna J. W. Olin och Konrad Sundman.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 Josefine Lund \u00e5r 1912 ville teckna en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring, s\u00e5 bifogade hon en planteckning, som visade var byggnaderna stod. Inf\u00e4llt i nedre kanten hennes namnteckning p\u00e5 ans\u00f6kan om f\u00f6rs\u00e4kringen.<\/figcaption><\/figure>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1919.<\/strong><\/h3>\n
\"\"
\u00c5r 1919, d\u00e5 g\u00e5rds\u00e4garen Mina Klockars tecknade en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna, s\u00e5 fogade hon denna planteckning till f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet. N\u00e5gra st\u00f6rre f\u00f6rb\u00e4ttringar hade inte gjorts sedan senast men p\u00e5 grund av den h\u00f6ga inflationen m\u00e5ste f\u00f6rs\u00e4kringen f\u00f6rnyas regelbundet, f\u00f6r att den skall ha r\u00e4tt v\u00e4rde. Nu f\u00f6rs\u00e4krades ocks\u00e5 vedlidret nr 4, som var uppf\u00f6rt \u00e5r 1865 och ombyggt 1917. Hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet uppgick nu till 16 200 mark.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbrev, som finns p\u00e5 Riksarkivet. Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1872. \u00c5r 1832 bildades \u201dAllm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland\u201d i Helsingfors och \u00e5r 1872, i juni anh\u00f6ll sj\u00f6tullsvaktm\u00e4staredottern Wendla Engman att byggnaderna p\u00e5 hennes tomt Forts\u00e4tt l\u00e4sa Den f\u00f6rs\u00e4krade g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 230<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":19253,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-25737","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25737","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=25737"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25737\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29599,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25737\/revisions\/29599"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19253"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=25737"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}