{"id":25698,"date":"2023-03-23T23:22:05","date_gmt":"2023-03-23T21:22:05","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25698"},"modified":"2023-04-25T18:12:13","modified_gmt":"2023-04-25T15:12:13","slug":"den-forsakrade-garden-pa-tomt-nr-65","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25698","title":{"rendered":"Den f\u00f6rs\u00e4krade g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 65"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbrev, som finns p\u00e5 Riksarkivet.<\/strong><\/span><\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1851.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1832 bildades \u201dAllm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland\u201d i Helsingfors och \u00e5r 1851, i april anh\u00f6ll handlanden Isak Adrian \u00c5berg att byggnaderna p\u00e5 hans tomt nr 65 i det f\u00f6rsta kvarteret skulle brandf\u00f6rs\u00e4kras. F\u00f6rs\u00e4kringsans\u00f6kan skulle g\u00f6ras till bolaget i Helsingfors och han uppgav d\u00e5 att p\u00e5 hans tomt fanns alla n\u00f6dv\u00e4ndiga brandredskap, n\u00e4mligen en handspruta, 2 vatten\u00e4mbare, 2 brandstegar, 2 brandhakar och 2 svablar. D\u00e4r fanns ocks\u00e5 en brunn med rikligt vatten.<\/p>\n

Handlande \u00c5berg uppgav att tomten var 4 293 kvadratalnar i areal vidd, (en aln \u00e4r ca 60 cm). I norra \u00e4ndan var tomten 117 alnar l\u00e5ng och gr\u00e4nsade tomten till tomt nr 64, i \u00f6ster var sidan 36 alnar och den gr\u00e4nsade till V\u00e4stra L\u00e5nggatan. Den v\u00e4stra sidan var 37 alnar l\u00e5ng och den gr\u00e4nsade till tomt nr 74. I s\u00f6der gr\u00e4nsade tomten till tomt 66.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 handlande \u00c5berg \u00e5r 1851 tog den f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00e4kringen p\u00e5 sin \u00e4gande halva av tomten nr 65, s\u00e5 bifogade han till f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet en plankarta, som visade var byggnaderna stod p\u00e5 tomten. S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g planteckningen ut i renritad form och i nedre kanten \u00e4r \u00c5bergs underskrift inf\u00e4lld.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 tomten fanns det flera byggnader.<\/p>\n

Byggnad nr 1:<\/strong><\/h5>\n

En byggnad av tr\u00e4, uppf\u00f6rd av nytt furutimmer i en v\u00e5ning \u00e5r 1817, br\u00e4dfodrat och r\u00f6dm\u00e5lad. I huset fanns det 6 rum, n\u00e4mligen en f\u00f6rstuga, en sal, tre kammare och i dessa fanns det 3 kakelugnar. I k\u00f6ket fanns det en spis med en bakugn. Husets l\u00e4ngd var 29 \u00bd alnar (17,7 meter) och bredden var 9 \u00bd alnar. Taket var t\u00e4ckt med br\u00e4der och det fanns en h\u00f6g stenfot.<\/p>\n

Som brukligt var den h\u00e4r tiden, s\u00e5 f\u00f6rs\u00e4krades alla byggnadsdelar skilt f\u00f6r sig. Till exempel stenfoten v\u00e4rderades till 10 rubel, stommen till 100, den m\u00e5lade br\u00e4dfodringen 15, vattentaket 30 och golven till 20 rubel. Nio stora f\u00f6nster var v\u00e4rda 18 rubel och tv\u00e5 vindsf\u00f6nster 1 rubel tillsammans. 5 halvfranska innerd\u00f6rrar v\u00e4rderades till 15 rubel, innertaken av furubr\u00e4der 16 och alla trappor till 5 rubel. I alla rum fanns det vattenf\u00e4rgade tapeter.<\/p>\n

Hela byggnaden v\u00e4rderades av \u00c5berg till 400 rubel men den lokala brandstodskommitt\u00e9n godk\u00e4nde endast 300. Eftersom \u00c5berg \u00e4gde endast halva tomten och halva g\u00e5rden, s\u00e5 blev hans andel 150 rubel<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

En tr\u00e4byggnad i mindre gott skick av nytt furutimmer uppf\u00f6rd \u00e5r 1819 i en v\u00e5ning. Den var r\u00f6dm\u00e5lad och endast knutarna var br\u00e4dfodrade och d\u00e4r fanns 3 rum, n\u00e4mligen 2 kamrar och ett k\u00f6k. Byggnadens l\u00e4ngd var 19 alnar (10,8 m) och hade ett tak av br\u00e4der och en stenfot som var 1 aln h\u00f6g.<\/p>\n

\u00c5berg hade v\u00e4rderat hela byggnaden till 122 rubel men den lokala brandstodskommitt\u00e9n satte v\u00e4rdet till 80 rubel och \u00c5bergs halva s\u00e5ledes till 40 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 3:<\/strong><\/h5>\n

Ett magasin byggt av korsvirke och br\u00e4der \u00e5r 1848 och det var r\u00f6dm\u00e5lat. Magsinets l\u00e4ngd var endast 6 \u00be alnar och bredden 11. G\u00e5rds\u00e4garen \u00c5gren ville f\u00f6rs\u00e4kra byggnaden f\u00f6r 25 rubel men kommitt\u00e9n godk\u00e4nde endast 20 vilket betydde att \u00c5bergs andel blev 10 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 4:<\/strong><\/h5>\n

Ett vedlider i gott skick byggt av gammalt timmer \u00e5r 1849, br\u00e4dfodrat och r\u00f6dm\u00e5lat. Det var 8 alnar l\u00e5ngt, hade br\u00e4dtak men saknade stenfot. Den lokala kommitt\u00e9n best\u00e4mde att vedlidret kunde f\u00f6rs\u00e4kras f\u00f6r 20 rubel och \u00c5bergs andel 10 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 5:<\/strong><\/h5>\n

En hush\u00e5llsbod byggd av nytt timmer \u00e5r 1845, om\u00e5lad men hade knutarna br\u00e4dfodrade. Bodens l\u00e4ngd och bredd var 9 alnar, taket var gjort av br\u00e4der och grunden var gjord av stockar. Bodens v\u00e4rde blev 40 rubel och \u00c5bergs andel 20 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 6:<\/strong><\/h5>\n

Ett uthus med f\u00e4hus och foderlada, byggt av timmer \u00e5r 1849 och dess l\u00e4ngd var 20 alnar. Uthuset hade ett tak av br\u00e4der och en ordentlig stenfot. Uthusets v\u00e4rde blev 70 rubel och \u00c5bergs andel h\u00e4lften, allts\u00e5 35 rubel.<\/p>\n

P\u00e5 tomten fanns det 3 byggnader som inte f\u00f6rs\u00e4krades alls:<\/p>\n

-nr 7 ett f\u00e4hus med br\u00e4dtak<\/p>\n

-nr 8 ett vedlider med br\u00e4dtak<\/p>\n

-nr 9 ett magasin med br\u00e4dtak<\/p>\n

Den m\u00e5lade ink\u00f6rsporten f\u00f6rs\u00e4krades till 10 rubel. \u00c5berg uppgav att ut\u00f6ver de 9 byggnaderna, som var n\u00e4mnda i f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet, s\u00e5 finns det inga andra byggnader. N\u00e5gra eldfarliga byggnader fanns inte i grannskapet.<\/p>\n

\u00c5bergs brandf\u00f6rs\u00e4kring var p\u00e5 350 rubel och den \u00e5rliga intr\u00e4desavgiften blev 3 rubel. Denna g\u00e4llde i fem \u00e5r och vid 5-\u00e5rs granskningen skulle den justeras. Vart femte \u00e5r granskades byggnaderna och brandredskapen men i \u00c5bergs g\u00e5rd fanns ingenting att \u00e4ndra p\u00e5.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1866.<\/strong><\/h3>\n

Handlanden \u00c5berg hade gjort s\u00e5 m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 sin tomt sedan den f\u00f6rsta f\u00f6rs\u00e4kringen togs \u00e5r 1851 att det var b\u00e4st att g\u00f6ra en helt ny och en s\u00e5dan gjordes 5 mars 1866. Valutan i Finland hade bytts fr\u00e5n rubel till finska mark och brandstodsbolaget hette nu \u201dSt\u00e4dernas Allm\u00e4nna Brandstodsbolag i Finland\u201d, s\u00e5 det fanns flera orsaken till att g\u00f6ra en helt ny f\u00f6rs\u00e4kring.<\/p>\n

\"\"
I mars 1866 f\u00f6rnyade handlande \u00c5berg den f\u00f6rs\u00e4kring som han hade tagit \u00e5t 1851, eftersom han hade gjort flera stora f\u00f6rb\u00e4ttringar p\u00e5 byggnaderna. S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den planteckning ut som \u00c5berg l\u00e4t g\u00f6ra.<\/figcaption><\/figure>\n
Byggnad nr 1:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1817, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med r\u00f6d f\u00e4rg, under ett tak av br\u00e4der och mellanlag av n\u00e4ver. Huset hade samma m\u00e5tt som tidigare och det v\u00e4rderades till 2\u00a0400 mark och \u00c5berg, som \u00e4gde halva g\u00e5rden fick en andel om 1\u00a0200 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1819, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med r\u00f6d f\u00e4rg och hade ett tak av br\u00e4der. Husets l\u00e4ngd var 18 alnar (10,8 m) i en v\u00e5ning och har tre rum och det v\u00e4rderades till 1\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3:<\/strong><\/h5>\n

En magasinbyggnad av korsvirke, plankor och br\u00e4der uppf\u00f6rt \u00e5r 1848, r\u00f6dm\u00e5lat och hade ett br\u00e4dtak och mellan lag av n\u00e4ver. I magasinet fanns bara ett rum och det v\u00e4rderades till 100 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 4:<\/strong><\/h5>\n

Ett vedlider i gott skick, byggt av timmer \u00e5r 1849, br\u00e4dfodrat och r\u00f6dm\u00e5lat och med ett tak av br\u00e4der. Det var 8 alnar l\u00e5ng och det v\u00e4rderades till 100 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 5:<\/strong><\/h5>\n

En magasinbyggnad av timmer i gott skick, uppf\u00f6rd \u00e5r 1845, m\u00e5lat med r\u00f6d f\u00e4rg och hade ett tak av br\u00e4der och n\u00e4ver. L\u00e4ngden och bredden var 9 alnar och det v\u00e4rderades till 200 mark med den fasta inredningen.<\/p>\n

Byggnad nr 6:<\/strong><\/h5>\n

En uthusbyggnad av timmer i gott skick, uppf\u00f6rs \u00e5r 1849, m\u00e5lat med r\u00f6d f\u00e4rg och det hade ett tak av br\u00e4der. Uthuset var 20 \u00bd alnar (12,3 m) l\u00e5ngt och d\u00e4r fanns en foderlada, ett f\u00e4hus, ett spillningshus och ett avtr\u00e4de och det v\u00e4rderades till 300 mark.<\/p>\n

F\u00f6rutom dessa 6 byggnader, s\u00e5 f\u00f6rs\u00e4krades ocks\u00e5 ink\u00f6rsporten f\u00f6r 50 mark. Den var gjord av stock och br\u00e4der och den var m\u00e5lad.<\/p>\n

\u00c5bergs andel av de f\u00f6rs\u00e4krade byggnader var 2\u00a0950 mark och den \u00e5rliga premien eller \u201dintr\u00e4desafgift\u201d, som den kallades den tiden ber\u00e4knades till 22 mark.<\/p>\n

Det fanns tre byggnader p\u00e5 tomten som inte f\u00f6rs\u00e4krades. Det var nr 7, ett redskapslider av br\u00e4der, nr 8 var en uthusbyggnad av stock och byggnad nr 9 var en matbod av stock.<\/p>\n

P\u00e5 den h\u00e4r tomten fanns det inga eldfarliga inr\u00e4ttningar och inte i grannskapet heller. P\u00e5 g\u00e5rden fanns det en tr\u00e4dg\u00e5rd med n\u00e5gra l\u00f6vtr\u00e4d och p\u00e5 tomten norrut fanns det ocks\u00e5 n\u00e5gra l\u00f6vtr\u00e4d. Dylika tr\u00e4d ans\u00e5gs vara ett bra skydd vid en eventuell brand.<\/p>\n

\"\"
Handlande Isak Adrian \u00c5bergs planteckning, som han bifogade den brandf\u00f6rs\u00e4kring som han tecknade i mars 1866 och i nedre kanten \u00e4r hans underskrift inf\u00e4lld.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Representanterna f\u00f6r den lokala brandstodskommitt\u00e9n godk\u00e4nde den 7 mars 1866 handlande \u00c5bergs ans\u00f6kan om brandf\u00f6rs\u00e4kring och de hade besiktat brandredskapen och v\u00e4rderat objekten. Godk\u00e4nnandet \u00e4r undertecknat av r\u00e5dmannen Johan Gustaf Ramstedt, handlanden Fredrik Gr\u00f6nroos och kopparslagarem\u00e4staren Jeremias Sj\u00f6str\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n

Vart femte \u00e5r granskades byggnaderna och brandredskapen av de lokala agenterna f\u00f6r brandstodsbolaget och varje g\u00e5ng konstaterade de att allting var i skick. Lite m\u00e4rkligt kan det k\u00e4nnas i dag att till exempel karakt\u00e4rsbyggnaden vid gatan var delad och hade tv\u00e5 olika \u00e4gare. Den norra delen \u00e4gdes av svarvarem\u00e4staren Johan Petter Salin och den andra delades av systrarna Lindskog och Strandman. Den norra delen var f\u00f6rs\u00e4krad medan den s\u00f6dra halvan var helt utan f\u00f6rs\u00e4kring!<\/p>\n

Branden 10 mars 1896.<\/strong><\/h3>\n

Den norra halvan av g\u00e5rden \u00e4gdes av \u00e4nklingen, svarvarem\u00e4staren Johan Petter Salin, som d\u00e5 var 81 \u00e5r gammal, \u00e5lderdomssl\u00f6 och han hade mycket d\u00e5lig syn. Han bebodde ocks\u00e5 den s\u00f6dra delen av g\u00e5rden, som \u00e4gdes av systrarna Lindskog och Strandman och han bodde d\u00e4r med sin familj.<\/p>\n

Vid 8-tiden p\u00e5 morgonen hade Johan Petter ensam suttit i en soffa och d\u00e4r f\u00f6rs\u00f6kt f\u00e5 eld p\u00e5 sin pipa. Av n\u00e5gon anledning b\u00f6rjade en dyna bredvid honom brinna och efterson synen var d\u00e5lig, s\u00e5 m\u00e4rkte han inte genast vad som h\u00e4nde. Fr\u00e5n dynan spred sig elden till en bordsduk och sedan till gardinerna och tapeterna. Salin sj\u00e4lv kunde ta sig ut utan skador. Han uppgav vid f\u00f6rh\u00f6ren att han varseblev branden f\u00f6rst n\u00e4r han k\u00e4nde hettan och d\u00e5 inte kunde g\u00f6ra n\u00e5got f\u00f6r att sl\u00e4cka den.<\/p>\n

I polisrapporten konstaterades det att branden b\u00f6rjat p\u00e5 grund av v\u00e5rdsl\u00f6shet, att en t\u00e4ndsticka eller aska fr\u00e5n pipan fallit p\u00e5 dynan, som fattade eld. N\u00e5gon vidare utredning och vittnesf\u00f6rh\u00f6r gjordes inte, eftersom fallet med detta var klart.<\/p>\n

F\u00f6rs\u00e4kringsbolaget betalade ut hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet p\u00e5 1\u00a0200 mark \u00e5t Salin medan systrarna Lindskog och Strandman sj\u00e4lva fick st\u00e5 f\u00f6r skadorna. Inget l\u00f6s\u00f6re kunde r\u00e4ddas och det var inte f\u00f6rs\u00e4krat.<\/p>\n

\"\"
Tidningen Wasa Nyheter skrev om branden i Kristinestad i sitt nummer som utkom 12 mars 1896.<\/figcaption><\/figure>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen 1901.<\/h2>\n

\u00c5r 1899 \u00f6vertog sj\u00f6mannen Wilhelm Sj\u00f6blom tomten med alla byggnader utom den som hade f\u00f6rst\u00f6rts i branden. Han byggde d\u00e5 om g\u00e5rdsbyggnaden och gjorde ocks\u00e5 andra f\u00f6rb\u00e4ttringar, s\u00e5 i oktober 1901 tecknade han en ny f\u00f6r brandf\u00f6rs\u00e4kring.\u00a0 Han uppgav att tomten var 1512 m\u00b2 stor och hade egen brunn, som kunde anv\u00e4ndas vid en eventuell eldsv\u00e5da. De brandredskap som beh\u00f6vdes f\u00f6r att kunna f\u00e5 en f\u00f6rs\u00e4kring fanns p\u00e5 tomten och dessa var m\u00e4rkta med tomtens nummer.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r var byggnaderna placerade enligt den planteckning som Wilhelm Sj\u00f6blom l\u00e4t rita upp i oktober 1901.<\/figcaption><\/figure>\n
Byggnad nr 1 <\/strong>(tidigare nr 2):<\/h5>\n

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1819, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat. Huset var 15,15 m l\u00e5ngt och mellan 5,05 och 6,5 m brett och d\u00e4r fanns 4 boningsrum och p\u00e5 taket asfaltfilt.<\/p>\n

Byggnad nr 2<\/strong> (tidigare nr 4):<\/h5>\n

Ett vedlider av stock i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1849, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat och taket var gjort av br\u00e4der. Det var 4,75 m l\u00e5ngt och 4,16 m brett.<\/p>\n

Vedlidret f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 100 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3<\/strong> (tidigare nr 5).<\/h5>\n

En magasinbyggnad med en matbod i gott skick, byggt av timmer \u00e5r 1845, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat. Det var 5,34 m l\u00e5ngt och 4,45 m brett.<\/p>\n

Magasinet f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 200 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 4<\/strong> (tidigare nr 6).<\/h5>\n

En uthusbyggnad av timmer i gott skick, uppf\u00f6rd \u00e5r 1849, br\u00e4dfodrad men inte m\u00e5lat och den hade ett tak av br\u00e4der. Uthuset var 12,18 m l\u00e5ngt och 4,16 m brett och d\u00e4r fanns en foderlada, f\u00e4hus med f\u00f6rstuga och latrin med spillningskast.<\/p>\n

Uthuset f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 600 mark.<\/p>\n

F\u00f6rutom dessa fyra byggnader s\u00e5 f\u00f6rs\u00e4krade Sj\u00f6blom den oljem\u00e5lade ink\u00f6rsporten f\u00f6rr 100 mark och den var gjord av stock och br\u00e4der och i f\u00f6rs\u00e4kringen ingick g\u00e5ngj\u00e4rn och klinka. Han f\u00f6rs\u00e4krade ocks\u00e5 det oljem\u00e5lade planket, som var gjort av stock, str\u00e4vor och br\u00e4der f\u00f6r 200 mark. Planket var 80 m l\u00e5ngt och 1,90 m h\u00f6gt.<\/p>\n

Hush\u00e5llsboden nr 5 (tidigare 9), nya uthuset nr 6, uthuset nr 7 (tidigare 8) och nr 8 (tidigare nr 7) l\u00e4mnades utan f\u00f6rs\u00e4kringar.<\/p>\n

Sj\u00f6blom uppgav att det fanns en tr\u00e4dg\u00e5rd med planterade tr\u00e4d p\u00e5 tomten och s\u00e5dana fanns det ocks\u00e5 p\u00e5 granntomterna. N\u00e5gra eldfarliga inr\u00e4ttningar fanns varken p\u00e5 egna tomten eller i grannskapet.<\/p>\n

\"\"
Den 5 oktober 1901 tecknade sj\u00f6mannen Wilhelm Sj\u00f6blom en helt ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 sin g\u00e5rd och han bifogade d\u00e5 denna planteckning till f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet. Inf\u00e4llt i nedre kanten hans namnteckning p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbrev, som finns p\u00e5 Riksarkivet. Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1851. \u00c5r 1832 bildades \u201dAllm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland\u201d i Helsingfors och \u00e5r 1851, i april anh\u00f6ll handlanden Isak Adrian \u00c5berg att byggnaderna p\u00e5 hans Forts\u00e4tt l\u00e4sa Den f\u00f6rs\u00e4krade g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 65<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":23932,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-25698","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25698","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=25698"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25698\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":26091,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25698\/revisions\/26091"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23932"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=25698"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}