{"id":25672,"date":"2023-03-22T21:59:18","date_gmt":"2023-03-22T19:59:18","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25672"},"modified":"2025-04-23T19:54:22","modified_gmt":"2025-04-23T16:54:22","slug":"den-forsakrade-garden-pa-tomt-nr-3","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25672","title":{"rendered":"Den f\u00f6rs\u00e4krade g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 3"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbrev, som finns p\u00e5 Riksarkivet.<\/strong><\/span><\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1847<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1832 bildades \u201dAllm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland\u201d i Helsingfors och \u00e5r 1847, i januari anh\u00f6ll skepparen Wichtman att byggnaderna p\u00e5 hans tomt nr 3 skulle brandf\u00f6rs\u00e4kras. F\u00f6rs\u00e4kringsans\u00f6kan skulle g\u00f6ras till bolaget i Helsingfors och Wichtman uppgav d\u00e5 att p\u00e5 hans tomt fanns det n\u00f6dv\u00e4ndiga brandredskap, n\u00e4mligen 1 brandstege, 1 brandhakar, 1 handspruta, 1 svabel och ett brand\u00e4mbare.<\/p>\n

Wichtman uppgav att den tomten, som ligger s\u00f6der i staden invid Stadsfj\u00e4rden var 4 841 kvadratalnar i areal vidd (en aln \u00e4r ca 60 cm). I norra \u00e4ndan som var 103 alnar l\u00e5ng gr\u00e4nsar tomten till tomt nr 4, i \u00f6ster till Stadsfj\u00e4rden och den sidan var 43 alnar l\u00e5ng. Den v\u00e4stra sidan var 41 alnar l\u00e5ng och den gr\u00e4nsade till \u00d6sttra L\u00e5nggatan. I s\u00f6der gr\u00e4nsade tomten till \u201dden nya qvarngr\u00e4nden\u201d.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"
D\u00e5 skepparen Wichtman skulle f\u00f6rs\u00e4kra sin g\u00e5rd, s\u00e5 skulle en planteckning bifogas brandf\u00f6rs\u00e4kringsbrevet och s\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g planteckningen ut i renskriven form. Skepparen Wichtmans namnteckning inf\u00e4lld i nedre kanten.<\/figcaption><\/figure>\n

Skepparen Wichtman hade bara en byggnad att f\u00f6rs\u00e4kra och den l\u00e5g uppe vid \u00d6stra L\u00e5nggatan:<\/p>\n

Byggnaden:<\/strong><\/h5>\n

En tr\u00e4byggnad i en v\u00e5ning, byggd av furutimmer \u00e5r 1842, varken br\u00e4dfodrad eller m\u00e5lad. I g\u00e5rden finns 7 rum, n\u00e4mligen en f\u00f6rstuga, ett k\u00f6k, en sal och fyra kamrar och i dessa fanns det totalt 4 kakelugnar, i k\u00f6ket en spis med bakugn. Huset l\u00e4ngd \u00e4r 24 alnar(14,4 meter), under ett br\u00e4dtak och har en h\u00f6g stenfot.<\/p>\n

Som brukligt var s\u00e5 f\u00f6rs\u00e4krades alla byggnadsdelar skilt f\u00f6r sig och till exempel stenfoten brandf\u00f6rs\u00e4krades till 20 rubel silver.<\/p>\n

Yttre taket av br\u00e4der v\u00e4rderades till 41 rubel, golven av granplankor till 24, innertaken av furubr\u00e4der till 20 och trapporna till 4 rubel. I g\u00e5rden fanns det 7 f\u00f6nster, som var 3 alnar h\u00f6ga och deras v\u00e4rde var 35 rubel tillsammans och femvindsf\u00f6nster v\u00e4rderades till 2 rubel och 28 kopek. D\u00e4r inne fanns det 5 halvfranska d\u00f6rrar, f\u00f6r 20 rubel totalt.<\/p>\n

Kakelugnarna var v\u00e4rda 14 om de var av kakel men endast 11 om de var gjorda av tegel, k\u00f6ksspisen kostade 23, skorstenarna 8 rubel per styck och det fanns tv\u00e5 stycken. Tre rum var m\u00e5lade inv\u00e4ndigt och den f\u00e4rgen var v\u00e4rd rubel.<\/p>\n

Hela byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 380 rubel. Wichtman uppgav att det p\u00e5 hans tomt inte fanns n\u00e5gra andra byggnader och i grannskapet fann det inte n\u00e5gra eldfarliga byggnader, f\u00f6rutom den smedja som fanns p\u00e5 granntomten 4 och den var byggd p\u00e5 p\u00e5lverk ute i fj\u00e4rden.<\/p>\n

Den \u00e5rliga premien f\u00f6r de f\u00f6rsta fem \u00e5ren blev utr\u00e4knat till 2 rubel och 91 kopek. Vart femte \u00e5r skulle f\u00f6rs\u00e4kringarna granskas och d\u00e5 justerades ocks\u00e5 premien men den g\u00e4llde allts\u00e5 5 \u00e5r i g\u00e5ngen.<\/p>\n

\u00c5r 1852 granskades byggnaderna och brandredskapen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen. G\u00e5rden hade d\u00e5 \u00f6vertagits av den tidigare \u00e4garen, skeppare\u00e4nkan Christina Sofa H\u00f6\u00f6k och granskarna kunde konstatera att allting var i skick.<\/p>\n

\u00c5r 1857 d\u00e5 f\u00f6ljande granskning gjordes hade g\u00e5rden \u00e5ret innan \u00f6vertagits av kopparslagarem\u00e4staren Jeremias Sj\u00f6str\u00f6m. Ocks\u00e5 denna g\u00e5ng var allting i skick.<\/p>\n

\u00c5r 1862 granskades g\u00e5rden av handlanden Johan Petter Sundstr\u00f6m och fabrik\u00f6ren J. H. Widenius. B\u00e5de \u00e4garen Sj\u00f6str\u00f6m och granskarna var n\u00f6jda med byggnaderna och brandredskapen.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen 1866.<\/strong><\/h3>\n
\"\"
D\u00e5 kopparslagarm\u00e4staren Jeremias Sj\u00f6str\u00f6m skulle f\u00f6rs\u00e4kra byggnaderna p\u00e5 sin tomt, s\u00e5 l\u00e4t han rita upp denna planteckning, som skulle bifogas brandf\u00f6rs\u00e4kringsbrevet.<\/figcaption><\/figure>\n

I februari 1866 tecknade den nya \u00e4garen, kopparslagarem\u00e4staren Jeremias Sj\u00f6str\u00f6m en ny f\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 sin tomt nr 3.<\/p>\n

Huvudbyggnaden nr 1:<\/strong><\/h5>\n

Samma som tidigare men den hade nu f\u00e5tt ett tak av tegel. P\u00e5 g\u00e5rden hade det byggts en nu trappa med en \u00f6verbyggd veranda, som var m\u00e5lad med slamf\u00e4rg.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 5 300 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus i en v\u00e5ning, byggt av timmer \u00e5r 1856, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med r\u00f6d f\u00e4rg och det hade ett ta av br\u00e4der. Huset var 21 alnar l\u00e5ngt (12,6 m) och d\u00e4r fanns 3 boningsrum. I kamrarna fanns det tv\u00e5 kakelugnar och i k\u00f6ket en spis.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 1 800 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3:<\/strong><\/h5>\n

En uthusbyggnad av timmer, uppf\u00f6rd \u00e5r 1857 i en v\u00e5ning och det hade ett br\u00e4dtak. Den var inte br\u00e4dfodrad men var m\u00e5lad med r\u00f6d f\u00e4rg. I byggnaden fanns ett magasin, ett vedlider, ett \u201daftr\u00e4de med spillningskast\u201d, ett f\u00e4hus och en foderlada.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 2 200 mark.<\/p>\n

F\u00f6rutom de tre byggnaderna, s\u00e5 f\u00f6rs\u00e4krades ink\u00f6rsporten, som var gjord av stock och plankor, g\u00e5ngj\u00e4rnen och en mindre portg\u00e5ng f\u00f6r 150 mark.<\/p>\n

Det r\u00f6dm\u00e5lade planket runt tomten f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 50 mark.<\/p>\n

Hela f\u00f6rs\u00e4kringen gick allts\u00e5 p\u00e5 9\u00a0500 mark och den \u00e5rliga premien ber\u00e4knades till 63,85 mark.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g hela planteckningen ut som Jeremias Sj\u00f6str\u00f6m l\u00e4t rita upp \u00e5r 1866, d\u00e5 hans byggnader skulle f\u00f6rs\u00e4kras. Inf\u00e4lld i \u00f6vre kanten Jeremias Sj\u00f6str\u00f6ms namnteckning.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1871, i september<\/strong> utf\u00f6rdes den f\u00f6rsta 5-\u00e5rs granskningen efter att f\u00f6rs\u00e4kringen tog. Den utf\u00f6rdes av snickarm\u00e4staren Matts Their och skomakarm\u00e4staren Hartman. N\u00e5gra \u00e4ndringar hade inte skett, varken p\u00e5 tomten eller i grannskapet, s\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringen var i kraft ocks\u00e5 de f\u00f6ljande 5 \u00e5ren.<\/p>\n

F\u00f6ljande granskning gjordes i augusti 1876<\/strong>, denna g\u00e5ng av samma skomakare Hartman men tillsammans med svarvarem\u00e4staren Johan Petter Salin. Ocks\u00e5 denna g\u00e5ng var allt till bel\u00e5tenhet.<\/p>\n

\u00c5r 1881<\/strong> granskades byggnaderna och brandredskapen av svarvare Salin, tillsammans med skomakarm\u00e4staren Johan Fredrik Forsberg och allting var i skick.<\/p>\n

Branden 1886.<\/strong><\/h4>\n

Den 31 december 1886 f\u00f6rst\u00f6rdes kopparslagare Sj\u00f6str\u00f6ms huvudbyggnad i en brand. Byggnaden var f\u00f6rs\u00e4krad f\u00f6r 5\u00a0300 mark och den f\u00f6rst\u00f6rdes s\u00e5 totalt att brandresterna v\u00e4rderades till endast 80 mark. Den h\u00e4r tiden beaktades brandresterna v\u00e4ldigt noga och i rapporten st\u00e5r det att de bestod av \u201dett parti skadade timmer och ett parti mer eller mindre f\u00f6rst\u00f6rda kakel och tegel, samt n\u00e5gra skr\u00e4pjern s\u00e5som l\u00e4mningar qvarblifvit\u201d. En del av planket runt g\u00e5rden f\u00f6rst\u00f6rdes ocks\u00e5 och skadan v\u00e4rderades till 10 mark.<\/p>\n

Den 5 januari 1887 ordnade magistraten ett f\u00f6rh\u00f6r och en unders\u00f6kning av orsaken till branden och protokollet skickade brandstodsbolagets lokala representant, folkskoll\u00e4raren Gustaf Stenberg till kontoret i Helsingfors per post. I f\u00f6ljebrevet skrev han att han vill betalt 2,10 mark f\u00f6r det telegram, som han skickade till kontoret genast efter branden. Han ville ocks\u00e5 ha 10 mark f\u00f6r det protokoll som magistraten hade gjort efter unders\u00f6kningen.<\/p>\n

Enligt unders\u00f6kningarna och vittnesm\u00e5len hade branden utbrutit i k\u00f6ket, som fanns i g\u00e5rdens norra \u00e4nda. Muraren Martell granskade muren efter branden och kunde inte hitta en enda spricka eller annan felaktighet varken i muren eller i spisen. Bredvid spisen hade det funnits en vedl\u00e5r och b\u00e5de golvet och v\u00e4ggen runt denna var mest br\u00e4nd och av detta kom unders\u00f6karna fram till att branden hade b\u00f6rjat d\u00e4r.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta som m\u00e4rkte branden var Olga Sj\u00f6str\u00f6m, som k\u00e4nde en underlig smak i munnen om natten och steg upp och s\u00e5g att r\u00f6k tr\u00e4ngde ut fr\u00e5n k\u00f6ket i salen. Hon v\u00e4ckte genast mannen Johan Adolf, som genast f\u00f6rde den minsta sonen som var under \u00e5r gammal, invirad i en filt till smeden S\u00f6derlund, som bodde i en annan byggnad p\u00e5 samma g\u00e5ng.<\/p>\n

Smeden S\u00f6derlund skickade dr\u00e4ngen att ringa i brandklockan p\u00e5 r\u00e5dhuset och stadens b\u00e5da brandk\u00e5rer ryckte ut med sina sprutor. N\u00e4r de anl\u00e4nde till platsen slog l\u00e5gorna ut genom k\u00f6ksf\u00f6nstret och ur vindsf\u00f6nstret i samma gavel. Ingenting kunde r\u00e4ddas eller \u201db\u00e4rgas\u201d som det hette f\u00f6rr ur rummen i den norra \u00e4ndan. Genom f\u00f6nstren i den s\u00f6dra \u00e4ndan kunde en del av bohaget r\u00e4ddas genom f\u00f6nstren.<\/p>\n

Inom n\u00e5gra timmar hade byggnaden brunnit ner totalt och endast n\u00e5gra stockv\u00e4ggar, murgrunder och skorstenarna stod kvar.<\/p>\n

\"\"
Ungef\u00e4r s\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g bottenplanen ut p\u00e5 Sj\u00f6str\u00f6ms g\u00e5rd, n\u00e4r den f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand 31 december 1886. I unders\u00f6kningarna efter branden kom de fram till att branden hade b\u00f6rjat i vedl\u00e5ren, som stod bredvid spisen i k\u00f6ket. G\u00e5rden byggdes inte upp p\u00e5 nytt och Sj\u00f6str\u00f6m s\u00e5lde tomten och de andra byggnaderna \u00e5t kopparslagare Haapanen f\u00f6ljande \u00e5r.<\/figcaption><\/figure>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1899.<\/strong><\/h2>\n

Handlanden Emil Axelin gav det h\u00f6gsta budet p\u00e5 den obebodda tomten nr 3, d\u00e5 den s\u00e5ldes p\u00e5 auktion \u00e5r 1898. Han p\u00e5b\u00f6rjade genast byggandet av en ny g\u00e5rd nere vid Strandgatan och den blev f\u00e4rdig f\u00f6ljande \u00e5r. Den 25 november 1899 tecknade han en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 den nya g\u00e5rden och p\u00e5 uthuset, som han under samma \u00e5r flyttade n\u00e5gra meter v\u00e4sterut.<\/p>\n

Tomtens storlek var 1\u00a0458 m\u00b2 och gr\u00e4nsade i norr till tomt nr 4, i v\u00e4ster till \u00d6stra L\u00e5nggatan, i s\u00f6der till Nytorgsgatan och i \u00f6ster till Strandgatan och Badhusparken. P\u00e5 tomten fanns en brunn med rikligt vatten, som kunde anv\u00e4ndas vid en eventuell brand och s\u00e5 var det l\u00e5ng v\u00e4g till stranden heller.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 Emil Axelin \u00e5r 1899 skulle brandf\u00f6rs\u00e4kra sin nya g\u00e5rd, s\u00e5 skull han rita upp en planteckning som visade var byggnaderna stod p\u00e5 tomten<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 tomten fanns alla n\u00f6dv\u00e4ndiga brandredskap som beh\u00f6vdes f\u00f6r att f\u00e5 teckna f\u00f6rs\u00e4kringen, n\u00e4mligen en portativ slangspruta, tv\u00e5 brandstegar, tv\u00e5 brandhakar och tv\u00e5 brand\u00e4mbare.<\/p>\n

Byggnad nr 1:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1899, varken br\u00e4dfodrat eller m\u00e5lat och det hade ett tak av j\u00e4rnpl\u00e5t. Huset var 21,4 m l\u00e5ngt mot Strandgatan och 47 m l\u00e5ngt mot Nytorgsgatan. Den norra flygeln var 11,85 m bred med den v\u00e4stra var 10 m j\u00e4mnt. I g\u00e5rden fanns det 19 boningsrum, f\u00f6rutom garderober, closetter och en korridor. I dessa rum fanns det totalt 16 kakelugnar och 3 k\u00f6ksspisar. P\u00e5 g\u00e5rdssidan fanns det tre verandor uppf\u00f6rda av korsvirke och br\u00e4der.<\/p>\n

Bostadshuset f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 35\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

Ett uthus av stock i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1857, flyttat till nuvarande st\u00e4lle \u00e5r 1899, br\u00e4dfodrat men om\u00e5lat och med ett tak av asfaltfilt. Uthuset var 24,94 m l\u00e5ngt och 5,34 m brett och d\u00e4r fanns tre matf\u00f6rr\u00e5dsbodar med dubbla bottnar och tre vedlider.<\/p>\n

Uthuset f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 3\u00a0000 mark.<\/p>\n

I en rapport till brandstodsbolaget i Helsingfors skrev den lokala agenten Wilhelm Hagen att byggnaderna \u201dvarit av utm\u00e4rkt beskaffenhet, arbetet med omsorg utf\u00f6rt, dagl\u00f6nerna de p\u00e5 orten vanliga. Byggnaden nr 1 i arkitektoniskt h\u00e4nseende prydlig med smakfullt utskurna foderbr\u00e4der, samt inredningen tidsenlig, elegant och praktisk\u201d.<\/p>\n

Hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet uppgick allts\u00e5 till 38\u00a0000 mark och den \u00e5rliga intr\u00e4desavgiften f\u00f6r de kommande fem \u00e5ren ber\u00e4knades till 274,79 mark. F\u00f6r att ber\u00e4kna denna avgift eller premie anv\u00e4ndes ett invecklat system med olika tariffer. Eftersom de b\u00e5da byggnaderna som f\u00f6rs\u00e4krades r\u00e5kade st\u00e5 n\u00e4ra byggnaderna p\u00e5 granntomterna h\u00f6jdes premien med 30 % och eftersom det fanns dubbla bottnar i uthusmagasinen h\u00f6jdes premien med 10 %.<\/p>\n

Axelin uppgav att det p\u00e5 tomten inte fanns n\u00e5gra eldfarliga inr\u00e4ttningar och ingen tr\u00e4dg\u00e5rd med lummiga l\u00f6vtr\u00e4d heller.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den planteckning ut som Emil Axelin l\u00e4t rita upp \u00e5r 1899, d\u00e5 han skulle brandf\u00f6rs\u00e4kra sin nya g\u00e5rd. Inf\u00e4llt i nedre kanten Axelins namnteckning p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet.<\/figcaption><\/figure>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1900.<\/strong><\/h2>\n

Endast ett \u00e5r efter att Emil Axelin hade tecknat sin f\u00f6rsta brandf\u00f6rs\u00e4kring, s\u00e5 uppf\u00f6rde han vid \u00d6stra L\u00e5nggatan en v\u00e4lvd k\u00e4llarbyggnad av tegel, som hade ett tak av j\u00e4rnpl\u00e5t. K\u00e4llaren var 6,74 m l\u00e5ng, 6,86 m bred och 4 meter h\u00f6g och den f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 2\u00a0000 mark.<\/p>\n

Huvudbyggnadens f\u00f6rs\u00e4kringsv\u00e4rde \u00f6kades till 40 000 mark och uthuset nr 2 till 5 000 mark. Den \u00f6stra ink\u00f6rsporten f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 200 mark medan den v\u00e4stra f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 250. B\u00e5da portarna var byggda av stock och plankor, oljem\u00e5lade och i f\u00f6rs\u00e4kringen ingick klinkor, reglar och g\u00e5ngj\u00e4rn. Ett oljem\u00e5lat plank, som var 43 m l\u00e5ngt och 2,10 m h\u00f6gt f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 550 mark.<\/p>\n

Hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet p\u00e5 den nya brandf\u00f6rs\u00e4kringen uppgick till 48\u00a0000 mark och den \u00e5rliga intr\u00e4desavgiften eller premien ber\u00e4knades till 306,15 mark.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1900 uppf\u00f6rde handlanden Emil Axelin en k\u00e4llarbyggnad nr 3 och d\u00e4rf\u00f6r tecknade han en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring. En planteckning skulle bifogas f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet och s\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den ut i redigerad form.<\/figcaption><\/figure>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1910<\/h2>\n

Den 26 mars \u00e5r 1910, endast n\u00e5gra m\u00e5nader f\u00f6re bedr\u00e4gerierna uppdagades s\u00e5 tecknade handlanden Emil Axelin en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring, eftersom flera f\u00f6rb\u00e4ttringar hade gjorts. Allm\u00e4nt hade byggnadskostnaderna stigit, vilket motiverade korrigerade f\u00f6rs\u00e4kringsbelopp. \u00c5r 1901 hade Axelin installerat elektrisk belysning i g\u00e5rden.<\/p>\n

Tomten var lika stor som tidigare och hade fortfarande en brunn med rikligt vatten. Alla n\u00f6dv\u00e4ndiga brandredskap fanns tillg\u00e4ngliga och de var alla m\u00e4rkta med en trea, allts\u00e5 tomtens nummer.<\/p>\n

Byggnad nr 1,<\/strong> som byggdes \u00e5r 1899 har nu blivit br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med oljef\u00e4rg och det f\u00f6rs\u00e4krades nu f\u00f6r 55\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 2,<\/strong> allts\u00e5 det uthus som flyttades n\u00e5gra meter \u00e5r 1899 f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 7\u00a0500 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3<\/strong>, den v\u00e4lvda stenk\u00e4llaren fr\u00e5n \u00e5r 1900 f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 2\u00a0500 mark.<\/p>\n

De b\u00e5da ink\u00f6rsportarna f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 450 mark tillsammans och de var gjorda av stockar och br\u00e4der. Planket som var 43 meter l\u00e5ngt och 2,10 m h\u00f6gt f\u00f6rs\u00e4krade f\u00f6r 550 mark.<\/p>\n

Hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet blev allts\u00e5 66\u00a0000 mark mot 48\u00a0000 mark \u00e5r 1900.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 Emil Axelin \u00e5r 1910 tecknade en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna, s\u00e5 bifogade han denna planteckning till f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet.<\/figcaption><\/figure>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1918.<\/strong><\/h2>\n

Den 8 oktober 1918 tecknade g\u00e5rds\u00e4garen, handlanden Emil Norrback en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de tre byggnaderna. N\u00e5gra st\u00f6rre f\u00f6rb\u00e4ttringar hade inte gjorts men inflation var h\u00f6g, vilket motiverade den nya f\u00f6rs\u00e4kringen. Huvudbyggnaden v\u00e4rderades till 121 500 mark, uthuset till 9 880 och k\u00e4llaren till 4 950 mark. Det sammanlagda v\u00e4rdet p\u00e5 byggnader, portar och plank ber\u00e4knades till 137 380 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1922, den 20 januari<\/strong> f\u00f6rst\u00f6rdes den svenska folkskolbyggnaden p\u00e5 andra sidan \u00d6stra L\u00e5nggatan i en brand och den skadade ocks\u00e5 planket p\u00e5 Emil Norrbacks g\u00e5rd. Skadan var liten och den kunde repareras f\u00f6r 120 mark.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbrev, som finns p\u00e5 Riksarkivet. Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1847 \u00c5r 1832 bildades \u201dAllm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland\u201d i Helsingfors och \u00e5r 1847, i januari anh\u00f6ll skepparen Wichtman att byggnaderna p\u00e5 hans tomt nr Forts\u00e4tt l\u00e4sa Den f\u00f6rs\u00e4krade g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 3<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":20111,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-25672","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25672","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=25672"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25672\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29699,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25672\/revisions\/29699"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20111"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=25672"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}