{"id":25568,"date":"2023-03-17T15:41:49","date_gmt":"2023-03-17T13:41:49","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25568"},"modified":"2024-11-23T22:05:56","modified_gmt":"2024-11-23T20:05:56","slug":"den-forsakrade-garden-pa-tomt-nr-14","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25568","title":{"rendered":"Den f\u00f6rs\u00e4krade g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 14"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur ett f\u00f6rs\u00e4kringsbrev, som finns arkivet p\u00e5 Riksarkivet.<\/strong><\/span><\/p>\n

\u00c5r 1832 bildades \u201dAllm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland\u201d i Helsingfors och \u00e5r 1861 den 7 februari anh\u00f6ll snickarm\u00e4steren Matts Their att byggnaderna p\u00e5 hans tomt nr 14 skulle brandf\u00f6rs\u00e4kras. F\u00f6rs\u00e4kringsans\u00f6kan skulle g\u00f6ras till bolaget i Helsingfors och Their uppgav d\u00e5 att p\u00e5 hans tomt fanns 2 brandstegar, 2 brandhakar, 2 handsprutor, 2 svablar och 2 brand\u00e4mbare. P\u00e5 g\u00e5rdsplanen fanns en brunn med rikligt vatten och d\u00e4rtill var det n\u00e4ra till Stadsfj\u00e4rden.<\/p>\n

Their uppgav att tomten \u00e4r 3 940 kvadratalnar i areal vidd (en kvadrataln = 0,36 kvm). I norra \u00e4ndan, som var 49 \u00bd alnar l\u00e5ng gr\u00e4nsar till H\u00e5llfastska gatan, i \u00f6ster var sidan 81 alnar och den gr\u00e4nsade till Strandgatan. Den v\u00e4stra sidan var 80 alnar l\u00e5ng och den gr\u00e4nsade till tomterna 12 och 13. \u00a0I s\u00f6der gr\u00e4nsade tomten till den endast 5 \u00bd aln (3,30 meter) breda Lillgr\u00e4nden.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 m\u00e4stersnickaren \u00e5r 1861 f\u00f6rs\u00e4krade sin g\u00e5rd, s\u00e5 skulle det g\u00f6ras en planteckning av tomten och s\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den ritningen ut i renritad form.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 tomten fanns det 3 byggnader, men endast huvudbyggnaden skulle f\u00f6rs\u00e4kras:<\/p>\n

Byggnad nr 1:<\/strong><\/h5>\n

En tr\u00e4byggnad i en v\u00e5ning, byggd av furu- och grantimmer i gott skick omkring \u00e5r 1815. Den \u00e4r br\u00e4dfodrad och m\u00e5lad med r\u00f6d f\u00e4rg. Byggnaden har nio rum, n\u00e4mligen tv\u00e5 f\u00f6rstugor, tv\u00e5 salar, fyra kamrar och ett k\u00f6k. I dessa rum finns det sex kakelugnar och en k\u00f6ksspis och en stekugn. Byggnaden l\u00e4ngd \u00e4r 38 alnar (22,8 meter) och 11 \u00bd alnar (6,9m) bred, f\u00f6rsedd med ett tak av br\u00e4der och har en ordentlig stenfot, som \u00e4r 1 aln h\u00f6g.<\/p>\n

Som brukligt var s\u00e5 f\u00f6rs\u00e4krades alla byggnadsdelar skilt f\u00f6r sig, till exempel stenfoten brandf\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 15 rubel. Stommen f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 405 rubel, yttre taket f\u00f6r 70, bj\u00e4lklagen 20, golven av granplankor 70 och innertaken av furubr\u00e4der f\u00f6r 60 rubel. 9 st\u00f6rre f\u00f6nster v\u00e4rderades till 40 rubel tillsammans. Nio innerd\u00f6rrar var v\u00e4rda 40 och tv\u00e5 par f\u00f6rstugud\u00f6rrar f\u00f6r 21. Sex kakelugnar var v\u00e4rda 72 rubel tillsammans, k\u00f6ksspisen 40 och fyra skorstenspipor var v\u00e4rda 28 rubel. I fyra rum fanns det franska tapeter och i tre rum fanns det vattenf\u00e4rgade tapeter, alla dessa v\u00e4rda 40 rubel.<\/p>\n

Hela huvudbyggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 930 rubel.<\/p>\n

F\u00f6rutom denna byggnad f\u00f6rs\u00e4krades ink\u00f6rsporten och planket f\u00f6r 30 rubel.<\/p>\n

Alltsamman f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 960 rubel och den \u00e5rliga f\u00f6rs\u00e4kringspremien, eller intr\u00e4desavgiften, som den kallades utr\u00e4knades till 8rubel och 91 kopek. Denna premie skulle betalas varje \u00e5r i fem \u00e5rs tid och d\u00e5 skulle byggnaderna granskas och premien justeras. N\u00e5gon granskning blev det inte i denna g\u00e5rd, eftersom den totalf\u00f6rst\u00f6rdes i en brand redan f\u00f6ljande \u00e5r.<\/p>\n

\"\"
Snickarm\u00e4staren Matts Their l\u00e4t rita denna planteckning i februari \u00e5r 1861 och hans namnteckning finns inf\u00e4lld uppe i v\u00e4nstra h\u00f6rnet.<\/figcaption><\/figure>\n

Branden i april 1862.<\/strong><\/h2>\n

Den 27 april 1862 utbr\u00f6t en brand i snickarm\u00e4stare Matts Theirs huvudbyggnad. Den hade f\u00f6rs\u00e4krats \u00e5ret innan och skadan v\u00e4rderades till 950 rubel silver, motsvarande 3\u00a0800 finska mark. Branden hade f\u00e5tt sin b\u00f6rjan i snickarverkstaden och den spred sig snabbt, s\u00e5 att hela karakt\u00e4rbyggnaden f\u00f6rst\u00f6rdes. N\u00e5gra andra byggnader skadades inte.<\/p>\n

Magistraten l\u00e4t f\u00f6rh\u00f6ra vittnen och andra inblandade n\u00e5gra dagar efter branden och g\u00e5rds\u00e4garen Matts Their uppgav att han p\u00e5 kv\u00e4llen hade f\u00e5tt bes\u00f6k av m\u00e5larm\u00e4staren Rosendahl. Vid 8-tiden p\u00e5 kv\u00e4llen den 26 april begav de sig av till arbetaren Tillander och de stannade d\u00e4r \u00e4nda till 12-tiden p\u00e5 natten. De h\u00f6rde d\u00e5 brandsignaler och de rusade ut och r\u00e5kade p\u00e5 brandvakten, som ber\u00e4ttade att det brann i Theirs snickeriverkstad, som var inrymd i huvudbyggnaden.<\/p>\n

Their rusade d\u00e5 hem och s\u00e5g att det slog ut l\u00e5gor fr\u00e5n verkstaden men inte fr\u00e5n n\u00e5gra andra rum i byggnaden. En del l\u00f6s\u00f6re hade d\u00e5 redan blivit b\u00e4rgat.<\/p>\n

F\u00f6ljande att f\u00f6rh\u00f6ras var snickeriges\u00e4llen Otto Nyman. Efter att ha \u00e4tit kv\u00e4llsvard hade han g\u00e5tt och lagt sig edan klockan halv nio och kort d\u00e4refter insomnat i en kammare bredvid verkstaden. P\u00e5 natten vaknade han d\u00e5 r\u00f6k tr\u00e4ngde in i kammaren fr\u00e5n verkstaden. Han \u00f6ppnade d\u00f6rren till verkstaden och s\u00e5g att det brann d\u00e4r och han slog d\u00e5 s\u00f6nder f\u00f6nstret i kammaren och hoppade ut. Otto Nyman uppgav att d\u00e5 han p\u00e5 kv\u00e4llen avslutade sitt arbete, s\u00e5 sopade han ihop sp\u00e5norna p\u00e5 ena sidan av kakelugnen. Den hade f\u00f6r l\u00e4nge sedan brunnit ut och Otto uppgav att han inte vet hur branden hade b\u00f6rjat.<\/p>\n

F\u00f6ljande vittne var snickarges\u00e4llen Johan Wallin, som upprepade det som det tidigare vittnet hade ber\u00e4ttat. Johan kunde inte heller uppge n\u00e5gon orsak till branden.<\/p>\n

Vittnet nr 3 var snickarges\u00e4llen Anders Andersson, som ber\u00e4ttade att bagarges\u00e4llen Carl Carlsson hade varit p\u00e5 bes\u00f6k och att de vid niotiden p\u00e5 kv\u00e4llen hade begivit sig till bagarm\u00e4stare Rosengrens g\u00e5rd, d\u00e4r Carlsson bodde. Vid 12-tiden hade Rosengren kommit in och meddelat att elden var l\u00f6s hos Their och de rusade tillbaka och n\u00e4r de kom fram slog elden ut genom f\u00f6nstret till snickeriverkstaden. Han kunde inte uppge n\u00e5gon orsak till hur branden b\u00f6rjade.<\/p>\n

Vittnet nr 4 gav samma svar som det f\u00f6reg\u00e5ende. Vittnet nr 5 var snickeril\u00e4rlingen Wilhelm L\u00f6f. Han hade strax efter klockan \u00e5tta g\u00e5tt hemifr\u00e5n till skomakarm\u00e4staren Hartman f\u00f6r att l\u00e5ta reparera ett par st\u00f6vlar. Han stannade d\u00e4r tills han h\u00f6rde brandsignalerna och han rusade d\u00e5 till hemmet och kunde se att l\u00e5gor slog ut genom f\u00f6nstret till verkstaden.<\/p>\n

Pigan Lovisa Back ber\u00e4ttade i sitt vittnesm\u00e5l att hon klockan \u00e5tta g\u00e5tt p\u00e5 ett \u00e4rende men \u00e5terv\u00e4nde redan en timme senare och d\u00e5 g\u00e5tt och lagt sig i k\u00f6ket hos Theirs. Vid midnatt blev hon uppv\u00e4ckt av snickarhustrun Sofia Their och hon m\u00e4rkte d\u00e5 att r\u00f6k tr\u00e4ngde in i k\u00f6ket fr\u00e5n verkstaden, som l\u00e5g t\u00e4tt intill. Hon hade p\u00e5 kv\u00e4llen inte vistats i verkstaden och hade ingen vetskap om hur branden b\u00f6rjat.<\/p>\n

Vittnena 7 och 8 var f\u00f6r f\u00f6rre tullvaktm\u00e4staren Gustaf Adolf \u00c5berg och hans hustru Catharina. De bodde i en kammare i Their g\u00e5rd och de hade g\u00e5tt och lagt sig vid tiotiden. De blev vi midnatt v\u00e4ckta av en brandvakt och de kl\u00e4dde hastigt p\u00e5 sig och rusade ut, d\u00e4r de s\u00e5g att elden slog ut genom f\u00f6nstret p\u00e5 verkstaden. De hade ingen aning om brandens uppkomst.<\/p>\n

Sammanlagt h\u00f6rdes 15 vittnen den f\u00f6rsta dagen. Ett par dagar senare h\u00f6rde n\u00e5gra vittnen till men ingen kunde uppge n\u00e5gon brandorsak.<\/p>\n

Efter alla f\u00f6rh\u00f6r konstaterade Johan Gr\u00f6nholm p\u00e5 magistratens v\u00e4gnar att unders\u00f6kningen och f\u00f6rh\u00f6ren avslutats och att n\u00e5gon brandorsak inte har framkommit. Det antogs dock allm\u00e4nt att n\u00e5gon aska fr\u00e5n kakelugnen funnits p\u00e5 golvet d\u00e5 sp\u00e5norna sopades i hop efter dagens arbete. Sp\u00e5norna samlades i en h\u00f6g bredvid kakelugnen och de hade sedan ant\u00e4nts omkring midnatt och ledde till att hela g\u00e5rden brann ned.<\/p>\n

Brandstodsbolagets lokala agent J. G. Ramstedt skickade magistratens protokoll till Helsingfors den 10 maj 1862. Byggnaden var f\u00f6rs\u00e4krad f\u00f6r 950 rubel men ers\u00e4ttningen minskades med 19 rubel, eftersom \u00bc av planket fanns i beh\u00e5ll, 2\/3 av stenfoten var i beh\u00e5ll och d\u00e4r hittades ocks\u00e5 diverse j\u00e4rnskrot, tegel och br\u00e4nda stockar. Ers\u00e4ttningen blev allts\u00e5 931 rubel som utbetalades \u00e5t Matts Their.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1863.<\/strong><\/h2>\n

Redan f\u00f6ljande \u00e5r hade snickarm\u00e4staren Matts Their byggt en ny g\u00e5rd p\u00e5 tomten, allts\u00e5 den g\u00e5rd som fortfarande st\u00e5r kvar. Den 26 april 1873 tecknade han en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 tv\u00e5 byggnader medan den tredje l\u00e4mnades of\u00f6rs\u00e4krad.<\/p>\n

Tomten var lika stor som d\u00e5 f\u00f6rra f\u00f6rs\u00e4kringen togs och alla n\u00f6dv\u00e4ndiga brandredskap fanns p\u00e5 tomten och de var alla m\u00e4rkta med tomtens nummer.<\/p>\n

\"\"
Efter branden \u00e5r 1862 s\u00e5 byggde snickaren Matts Their snabbt upp g\u00e5rden p\u00e5 nytt och gjorde den d\u00e5 bredare \u00e4n den f\u00f6rra. Vis av skadan s\u00e5 brandf\u00f6rs\u00e4krade han byggnaderna genast f\u00f6ljande \u00e5r och d\u00e5 var byggnaderna placerade s\u00e5 h\u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n
Byggnad nr 1:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av nytt timmer, i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1863, varken br\u00e4dfodrat eller m\u00e5lat och hade p\u00e4rtor p\u00e5 taket. Huset var 36 alnar (en aln=60 cm) l\u00e5ngt, 15 alnar brett och fr\u00e5n marken till takkanten var det 14 alnar. Huset var byggt i en v\u00e5ning med sex boningsrum och i dessa fanns det fem kakelugnar och en k\u00f6ksspis. I f\u00f6rs\u00e4kringen ingick stenfoten, tv\u00e5 uppg\u00e5ngstrappor och en f\u00f6rstuga.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 6\u00a0000 mk trots att Matts Their skulle ha \u00f6nskat endast 4\u00a0800.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

En uthusbyggnad av b\u00e5de nytt och gammalt timmer, uppf\u00f6rd \u00e5r 1863. Den var i gott skick, varken br\u00e4dfodrad eller m\u00e5lad och det hade ocks\u00e5 lagt med p\u00e4rtor. Uthuset var 42 alnar l\u00e5ngt och 8 \u00bd alnar brett och d\u00e4r fanns tv\u00e5 magasin, ett vedlider, latrin med spillningskast, ett f\u00e4hus med f\u00f6rstuga och en foderlada.<\/p>\n

Matts Their ville ha denna byggnad f\u00f6rs\u00e4krad f\u00f6r 2\u00a0000 mark men den lokala brandstodskommitt\u00e9n godk\u00e4nde endast 1\u00a0200 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3 var ett redskapslider av stock och det l\u00e4mnades utan f\u00f6rs\u00e4kring.<\/p>\n

F\u00f6rutom de tv\u00e5 byggnaderna s\u00e5 f\u00f6rs\u00e4krades ocks\u00e5 den oljem\u00e5lade ink\u00f6rsporten f\u00f6r 50 mark. Den mindre g\u00e5ngporten bredvid den st\u00f6rre f\u00f6rs\u00e4krades ocks\u00e5 f\u00f6r 50 mark och de h\u00e4r portarna var b\u00e5da gjorda av stock och br\u00e4der och i f\u00f6rs\u00e4kringen ingick b\u00e5de l\u00e5s och g\u00e5ngj\u00e4rn.<\/p>\n

Planket kring tomten f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 50 mark, det var 85 alnar (51 m) och det var 1,8 m h\u00f6gt, allts\u00e5 tre alnar.<\/p>\n

Hela f\u00f6rs\u00e4kringen gick p\u00e5 totalt 7\u00a0350 mark och den \u00e5rliga intr\u00e4desavgiften eller premien ber\u00e4knades till 65,51 mark. Eftersom snickarm\u00e4staren hade en verkstad i byggnaden och den ans\u00e5gs vara eldfarlig, s\u00e5 h\u00f6jdes premien med 30 %. Ocks\u00e5 uthuset p\u00e5 g\u00e5rden fick h\u00f6gre premie p\u00e5 grund av n\u00e4rheten till snickeriverkstaden.<\/p>\n

Matts Their uppgav i f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet att det p\u00e5 hans tomt inte fanns n\u00e5gra eldfarliga inr\u00e4ttningar, utom den snickeriverkstad som fanns i hans huvudbyggnad. N\u00e5gon tr\u00e4dg\u00e5rd fanns inte p\u00e5 tomten och inga lummiga l\u00f6vtr\u00e4d heller.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g hela planteckningen ut som snickaren Matts Their l\u00e4t rita upp, d\u00e5 han \u00e5r 1863 skulle teckna en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 sin nybyggda g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1905.<\/strong><\/h2>\n

\u00c5r 1876 s\u00e5lde snickarm\u00e4staren Matts Their g\u00e5rden \u00e5t skepparen Johan Edvard och Johanna Hjulman. D\u00e5 Johan Edvard avled \u00e5r 1896, s\u00e5 \u00f6vertogs g\u00e5rden av \u00e4nkan Johanna, som kallades Hanna.<\/p>\n

Hon gjorde vissa f\u00f6rb\u00e4ttringar p\u00e5 byggnader och i september \u00e5r 1905 tecknade hon en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 tomt nr 14. Hon uppgav att tomten var 1\u00a0563 m\u00b2 stor och p\u00e5 tomten fanns det en brunn, som kan anv\u00e4ndas vid en eventuell brand. De brandredskap som kr\u00e4vdes f\u00f6r att f\u00e5 en f\u00f6rs\u00e4kring fanns p\u00e5 tomten och de var alla m\u00e4rkta med tomtens nummer.<\/p>\n

P\u00e5 tomten fanns det tre byggnader och alla f\u00f6rs\u00e4krades.<\/p>\n

\"\"
I september 1905 d\u00e5 Johanna Hjulman skulle f\u00f6rs\u00e4kra sin g\u00e5rd p\u00e5 nytt, s\u00e5 skulle en planteckning bifogas f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet och s\u00e5 h\u00e4r var byggnaderna placerade enligt den renritade teckningen. Inf\u00e4llt i nedre kanten Hanna Hjulmans namnteckning p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet.<\/figcaption><\/figure>\n
Byggnad nr 1:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1863. Det var br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med oljef\u00e4rg och hade ett tak av asfaltfilt. Huset var 21,68 m l\u00e5ngt och 8,91 m brett och h\u00f6jden fr\u00e5n marken till takkammen var 8,31 m. Den var uppf\u00f6rd i en v\u00e5ning och d\u00e4r fanns 10 rum och i dessa rum fanns det sex kakelugnar och tv\u00e5 k\u00f6ksspisar, varav den ena var f\u00f6renad med en bakugn. P\u00e5 g\u00e5rdssidan fanns det en st\u00f6rre veranda, som var uppf\u00f6rd av korsvirke och br\u00e4der.<\/p>\n

Den h\u00e4r byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 15\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

En vinkel uthusbyggnad i en v\u00e5ning, uppf\u00f6rd under \u00e5ren 1863, 1877 och 1880. Den var br\u00e4dfodrad och m\u00e5lad med kompositionsf\u00e4rg och hade ett tak av asfaltfilt. I s\u00f6der var uthuset 25,68 m l\u00e5ngt och den v\u00e4stra sidan var 22 m medan bredden varierade mellan 2,95 m och 5,05 m. I uthuset fanns det tv\u00e5 f\u00f6rr\u00e5dsbodar, ett stall, latrin med spillningskast, f\u00e4hus med f\u00f6rstuga, foderlada, ett redskapslider och ett vedlider.<\/p>\n

Uthuset f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 2\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3:<\/strong><\/h5>\n

En hush\u00e5llsbod, uppf\u00f6rd av stock \u00e5r 1850, i f\u00f6rsvarligt skick, br\u00e4dfodrad och m\u00e5lad med kompositionsf\u00e4rg och taket var lagt med asfaltfilt. Boden eller h\u00e4rbret var 3,86 m l\u00e5ngt och lika brett.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 200 mark.<\/p>\n

F\u00f6rutom byggnaderna f\u00f6rs\u00e4krade Johanna ocks\u00e5 ink\u00f6rs- och g\u00e5ngporten f\u00f6r 200 mark.<\/p>\n

Ett plank av stock och br\u00e4der f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 450 mark. Det var 53 m l\u00e5ngt och 2 m h\u00f6gt. Ett tr\u00e4dg\u00e5rdsstaket runt tr\u00e4dg\u00e5rden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 150 mark och det var 70 m l\u00e5ngt och 1,35 m h\u00f6gt.<\/p>\n

Hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet uppgick till 18\u00a0000 mark och den \u00e5rliga f\u00f6rs\u00e4kringspremien ber\u00e4knades till 115 mark och 1 penni.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g hela planteckningen ut som Hanna Hjulman bifogade brandf\u00f6rs\u00e4kringsbrevet \u00e5r 1905.<\/figcaption><\/figure>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1915.<\/strong><\/h2>\n

\u00c5r 1915, den 23 oktober tecknade sj\u00f6kaptens\u00e4nkan Hanna Hjulman en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 sina byggnader. N\u00e5gra st\u00f6rre f\u00f6rb\u00e4ttringar hade inte gjorts men v\u00e4rdet hade f\u00f6rs\u00e4mrats p\u00e5 grund av den h\u00f6ga inflationen. Hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet uppgick denna g\u00e5ng till 22 100 mark mot 18 000 mark f\u00f6rra g\u00e5ngen.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1918.<\/strong><\/h2>\n

Den 24 september 1918 tecknade g\u00e5rds\u00e4garen, tandl\u00e4kare Frans Norrback en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring, eftersom v\u00e4rdet p\u00e5 grund av den h\u00f6ga inflationen hade stigit, liksom arbetsl\u00f6nerna f\u00f6r byggare. N\u00e5gra st\u00f6rre f\u00f6rb\u00e4ttringar hade han inte gjort och byggnaderna f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 42 100 mark totalt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur ett f\u00f6rs\u00e4kringsbrev, som finns arkivet p\u00e5 Riksarkivet. \u00c5r 1832 bildades \u201dAllm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland\u201d i Helsingfors och \u00e5r 1861 den 7 februari anh\u00f6ll snickarm\u00e4steren Matts Their att byggnaderna p\u00e5 hans tomt nr Forts\u00e4tt l\u00e4sa Den f\u00f6rs\u00e4krade g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 14<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18953,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-25568","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25568","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=25568"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25568\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29318,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25568\/revisions\/29318"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18953"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=25568"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}