{"id":25557,"date":"2023-03-16T16:36:33","date_gmt":"2023-03-16T14:36:33","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25557"},"modified":"2025-03-18T21:57:11","modified_gmt":"2025-03-18T19:57:11","slug":"den-forsakrade-garden-pa-norra-halvan-av-tomt-1","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25557","title":{"rendered":"Den f\u00f6rs\u00e4krade g\u00e5rden p\u00e5 norra halvan av tomt 1"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r h\u00e4mtade ur gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbrev, som finns p\u00e5 Riksarkivet.<\/strong><\/span><\/p>\n

\u00c5r 1832 bildades \u201dAllm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland\u201d i Helsingfors och \u00e5r 1861, anh\u00f6ll smeden Johan Michel Lindfors att byggnaderna p\u00e5 hans tomt nr 1 \u00bd skulle brandf\u00f6rs\u00e4kras. F\u00f6rs\u00e4kringsans\u00f6kan skulle g\u00f6ras till bolaget i Helsingfors och Lindfors uppgav d\u00e5 att p\u00e5 hans tomt fanns 2 brandstegar, 2 brandhakar, 2 handsprutor, 2 svablar och 2 brand\u00e4mbare.<\/p>\n

Lindfors uppgav att tomten \u00e4r 5 200 kvadratalnar i areal vidd (en aln \u00e4r ca 60 cm). I norra \u00e4ndan, som var 104 alnar l\u00e5ng gr\u00e4nsar tomten till tomten nr 2, i \u00f6ster var sidan 50 alnar och den gr\u00e4nsade till Stadsfj\u00e4rden. Den v\u00e4stra sidan var 50 alnar l\u00e5ng och den gr\u00e4nsade till Varvsgatan. I s\u00f6der gr\u00e4nsade tomten till den s\u00f6dra halvan av tomt nr 1.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 smeden Lindfors \u00e5r 1861 skulle teckna en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 hans tomt ”s\u00f6der i staden”, s\u00e5 skulle det bifogas en planteckning av tomten d\u00e4r byggnaderna skulle vara inritade. Ritningen s\u00e5g ut s\u00e5 h\u00e4r, enligt denna skiss.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 tomten fanns det 3 byggnader, som skulle f\u00f6rs\u00e4kras:<\/p>\n

Byggnad nr 1:<\/strong><\/h5>\n

En tr\u00e4byggnad i en v\u00e5ning, byggd av nytt furu- och grantimmer \u00e5r 1859-1860. Den \u00e4r varken br\u00e4dfodrad eller m\u00e5lad. Byggnaden har sex rum, n\u00e4mligen en f\u00f6rstuga, en sal, tv\u00e5 kamrar, ett k\u00f6k och en bagarstuga. Mellan bagarstugan och de \u00f6vriga rummen fanns en murad tegelv\u00e4gg. I dessa rum finns det tre kakelugnar och en k\u00f6ksspis och en bakugn. Byggnaden l\u00e4ngd \u00e4r 27 \u00bd alnar (16,5 meter), f\u00f6rsedd med ett tak av kakel och har en ordentlig stenfot, som \u00e4r 1 \u00bd aln h\u00f6g.<\/p>\n

Som brukligt var s\u00e5 f\u00f6rs\u00e4krades alla byggnadsdelar skilt f\u00f6r sig, till exempel stenfoten brandf\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 30 rubel. Stommen f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 350 rubel, yttre taket f\u00f6r 75, bj\u00e4lklagen 10, golven av granplankor 50 och innertaken av furubr\u00e4der f\u00f6r 50 rubel. 8 st\u00f6rre f\u00f6nster v\u00e4rderades till 40 rubel tillsammans och 8 mindre vindsf\u00f6nster till 4. Sex innerd\u00f6rrar var v\u00e4rda 30 och tv\u00e5 par f\u00f6rstugud\u00f6rrar f\u00f6r 12. Tre kakelugnar var v\u00e4rda 35 rubel tillsammans.<\/p>\n

Hela byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 800 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

Ett uthus uppf\u00f6rt \u00e5r 1858 och det bestod av f\u00f6rstuga, ett f\u00e4hus, en fodelada och ett spillningslider. Uthuset var varken br\u00e4dfodrat eller m\u00e5lat, dess l\u00e4ngd var 24 \u00bd alnar och hade ett tak av br\u00e4der och en \u00bd aln h\u00f6g stenfot. Uthuset f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 210 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 3:<\/strong><\/h5>\n

Ett uthus byggt \u00e5r 1858 av gott timmer. Det var varken br\u00e4dfodrat eller m\u00e5lat, var f\u00f6rsett med ett kakeltak och hade en h\u00f6g stenfot. I uthuset fanns en f\u00f6rstuga, en kammare, en smedja och en filverkstad.<\/p>\n

Uthuset, som var 21 \u00bd alnar l\u00e5ngt v\u00e4rderades till 470 rubel.<\/p>\n

F\u00f6rutom dessa tre byggnader f\u00f6rs\u00e4krades ink\u00f6rsporten f\u00f6r 10 rubel och planket mot gatan f\u00f6r 20 rubel.<\/p>\n

Alltsamman f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 1 510 rubel och den \u00e5rliga f\u00f6rs\u00e4kringspremien, eller intr\u00e4desavgiften som den kallades utr\u00e4knades till 12 rubel och 51 kopek. Denna premie skulle betalas varje \u00e5r i fem \u00e5rs tid och d\u00e5 skulle byggnaderna granskas och premien justeras.<\/p>\n

Byggnad nr 4 var en gammal byggnad, som anv\u00e4ndes som f\u00f6rr\u00e5d och den l\u00e4mnades of\u00f6rs\u00e4krad.<\/p>\n

\u00c5r 1866, i november granskade handlanden E. Alf. T\u00f6tterman och kopparslagaren Johan Sj\u00f6str\u00f6m de f\u00f6rs\u00e4krade byggnaderna och de var i samma skick, som f\u00f6r 5 \u00e5r sedan. Brandredskapen granskades och de var ocks\u00e5 i skick.<\/p>\n

\u00c5r 1871 granskades byggnaderna av snickarm\u00e4staren Matts Their och skomakaren Hartman och allt var i skick.<\/p>\n

Vart femte \u00e5r fortsatte granskningarna och byggnaderna var v\u00e4l h\u00e5llna.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g originalkartan ut, som smeden Lindfors bifogade sin ans\u00f6kan om brandf\u00f6rs\u00e4kring. Nere till h\u00f6ger \u00e4r hans namnteckning inf\u00e4lld.<\/figcaption><\/figure>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1901.<\/strong><\/h2>\n

Detta \u00e5r hade tomten 1 \u00bd, norra delen \u00f6vertagits av smeden Lindfors dotter Ida och hennes man, bagaren Wilhelm Jahnsson. Dessa hade under en l\u00e5ng tid bott p\u00e5 Strandgatan 26.<\/p>\n

Bagaren Jahnsson tecknade en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring den 15 augusti 1901, eftersom byggnaderna genom f\u00f6rb\u00e4ttringar och tillbyggnad hade f\u00e5tt ett h\u00f6gre v\u00e4rde. Han uppgav att tomten var 1\u00a0763 m\u00b2 stor och att den i \u00f6ster nu gr\u00e4nsade till den f\u00f6rl\u00e4ngda Strandgatan, som p\u00e5 detta st\u00e4lle var 8,91 m bred. N\u00f6dv\u00e4ndiga brandredskap fanns, n\u00e4mligen en portativ slangspruta, tre brandstegar, tv\u00e5 brandhakar och 2 brand\u00e4mbare och de h\u00e4r var alla m\u00e4rkta med tomtens nummer.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 bagaren Jahnsson \u00f6vertog den norra halvan av tomt nr 1, s\u00e5 tecknade han en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring och han l\u00e4t d\u00e5 rita upp denna planteckning, h\u00e4r i redigerad form.<\/figcaption><\/figure>\n
Byggnad nr 1:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1860, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med oljef\u00e4rg och hade ett tak av asfaltfilt. Huset var 16,33 m l\u00e5ngt och 8,31 m brett och d\u00e4r fanns sju rum och i dessa fanns det fem kakelugnar och en k\u00f6ksspis. P\u00e5 g\u00e5rdssidan fanns det en veranda, som var byggt av korsvirke och br\u00e4der.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 8\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

En uthusbyggnad av stock, delvis byggd av korsvirke och br\u00e4der, i gott skick byggd \u00e5ren 1858 och 1881. Uthuset var m\u00e5lat men inte br\u00e4dfodrat och hade asfaltfilt p\u00e5 taket. Det var 25,53 m l\u00e5ngt och hade olika bredd mellan 3,73 och 4,95 m och h\u00e4r fanns tv\u00e5 vedlider, foderlada, f\u00e4hus och latrin med spillningskast.<\/p>\n

Uthuset f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 1\u00a0300 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1858, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med kompositionsf\u00e4rg och hade tegeltak. Huset var 12,77 m l\u00e5ngt och 5,34 m brett och d\u00e4r fanns bostadsrum och en smedja med \u00e4ssja. Den h\u00e4r smedjan anv\u00e4ndes den h\u00e4r tiden som kopparverkstad.<\/p>\n

Byggnaden med smedjans fasta inredning f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 2\u00a0000 mark.<\/p>\n

F\u00f6rutom dessa tre byggnader f\u00f6rs\u00e4krade Jahnsson den m\u00e5lade ink\u00f6rsporten f\u00f6r 200 mark och den var gjord av stock, str\u00e4vor och br\u00e4der och i f\u00f6rs\u00e4kringen ingick g\u00e5ngj\u00e4rnen och reglarna. Planket f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 100 mark och det var 60 m l\u00e5ngt och 1,80 m h\u00f6gt.<\/p>\n

Hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet uppgick allts\u00e5 till 11\u00a0600 mark och den \u00e5rliga intr\u00e4desavgiften ber\u00e4knades till 89, 86 mark.<\/p>\n

Jahnsson uppgav att n\u00e5gra fler byggnader inte fanns p\u00e5 hans tomt. P\u00e5 den s\u00f6dra h\u00e4lften av tomt nr 1 fanns nere vid stranden en ur bruk tagen smedja, som numera anv\u00e4nds som vedlider. P\u00e5 Varvet fanns det ett kombinerat bostadshus och smedja men det n\u00e4rmaste avst\u00e5ndet till den var 36 m.<\/p>\n

Enligt brandstodsbolagets lokala agent, kapten Wilhelm Hagen s\u00e5 skulle uthusbyggnaderna p\u00e5 tomten enligt den nyaste stadsplanen till en del befinna sig p\u00e5 tomten nr 2.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den planteckning ut som bagare Jahnsson l\u00e4t rita upp i augusti 1901. Inf\u00e4lld i nedre kanten hans namnteckning p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet.<\/figcaption><\/figure>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1905.<\/strong><\/h2>\n

Bagaren Jahnsson hade gjort f\u00f6rb\u00e4ttringar p\u00e5 byggnaderna 2 och 3 och dessa hade f\u00f6ljaktligen f\u00e5tt ett h\u00f6gre v\u00e4rde. D\u00e4rf\u00f6r ville han teckna en ny f\u00f6rs\u00e4kring i maj 1905. Tomtens storlek var den samma som tidigare.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1905 tecknade bagaren Jahnsson en ny f\u00f6rs\u00e4kring och d\u00e5 var byggnaderna placerade enligt den h\u00e4r renritade skissen.<\/figcaption><\/figure>\n

Huvudbyggnaden nr 1<\/strong> f\u00f6rs\u00e4krades nu ocks\u00e5 f\u00f6r 8 000 mark. Den var uppf\u00f6rd \u00e5r 1860 och den var 16,33 m l\u00e5ng, 8,31 m bred och h\u00f6jden fr\u00e5n marken till takkammen var 8.01 m. D\u00e4r fanns sju rum och i dessa fem kakelugnar och i k\u00f6ket en k\u00f6ksspis.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

En uthusbyggnad av stock och delvis av korsvirke och br\u00e4der, i gott skick byggd \u00e5ren 1858, 1881 och \u00e5r 1904 tillbyggt med 5 m i den v\u00e4stra \u00e4ndan. Den var br\u00e4dfodrad och m\u00e5lad med kompositionsf\u00e4rg och hade ett tak av asfaltfilt. Uthuset var nu 30 m l\u00e5ngt och hade olika bredder mellan 3,76 och 4,95 m. D\u00e4r fanns 2 vedlider, foderlada, f\u00e4hus, latrin med spillningskast och en f\u00f6rr\u00e5dsbod.<\/p>\n

Uthuset f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 1\u00a0800 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3:<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av timmer i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5r 1858 och tillbyggt \u00e5r 1904. Det var br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med kompositionsf\u00e4rg och hade ett tak av tegel. Huset var nu 19,10 m l\u00e5ngt och bredden varierade mellan 5,34 och 7,94 m och h\u00f6jden fr\u00e5n marken till takkammen var 7,72 m. Byggnaden var i en v\u00e5ning och d\u00e4r fanns sex rum och i dessa fanns det tv\u00e5 kakelugnar, en k\u00f6ksspis och en bakugn. I huset fanns det en smedja med en frist\u00e5ende \u00e4ssja och p\u00e5 g\u00e5rdssidan fanns det en veranda, som var byggd av korsvirke och br\u00e4der.<\/p>\n

Jahnsson ville att denna byggnad skulle f\u00f6rs\u00e4kras f\u00f6r 4\u00a0000 mark men den lokala brandstodskommitt\u00e9n godk\u00e4nde endast 3\u00a0500.<\/p>\n

F\u00f6rutom dessa tre byggnader s\u00e5 f\u00f6rs\u00e4krades ocks\u00e5 tv\u00e5 oljem\u00e5lade ink\u00f6rsportar, den ena f\u00f6r 130 mark och den andra f\u00f6r 70.<\/p>\n

Ett oljem\u00e5lat plank, byggt av stock, str\u00e4vor och br\u00e4der f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 100 mark. Det var 54 m l\u00e5ngt och 1,8 m h\u00f6gt.<\/p>\n

Hela f\u00f6rs\u00e4kringen gick p\u00e5 totalt 13\u00a0600 mark och den \u00e5rliga intr\u00e4desavgiften ber\u00e4knades till 113,67 mark. Avgiften f\u00f6r byggnaderna 2 och 3 var h\u00f6gre \u00e4n normalt efter det i byggnad nr 3 fanns en eldfarlig inr\u00e4ttning.<\/p>\n

\"\"
Bagaren Jahnsson l\u00e4t rita upp denna planteckning \u00e5r 1905, d\u00e5 han skulle teckna en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring.<\/figcaption><\/figure>\n

Branden \u00e5r 1906.<\/strong><\/h2>\n

Den 11 mars 1906 p\u00e5 kv\u00e4llen intr\u00e4ffade en liten brand i bagare Jahnssons g\u00e5rd. Tj\u00e4narinnan hade gjort upp eld i en kakelugn i det sydv\u00e4stra rummet och st\u00e4ngde kakelugnsluckorna slarvigt, s\u00e5 att ett brinnande vedtr\u00e4 hade fallit ut p\u00e5 golvet, som ant\u00e4ndes.<\/p>\n

Fru Jahnsson m\u00e4rkte p\u00e5 kv\u00e4llen att det h\u00e4r rummet var r\u00f6kfyllt och det brann i mindre h\u00e5l i golvet framf\u00f6r kakelugnen. Hon h\u00e4mtade d\u00e5 n\u00e5gra \u00e4mbar vatten, med vilka hon sl\u00e4ckte elden. Elden hann f\u00f6rst\u00f6ra endast linoleummattan, fyra golvtiljor, 2 stockar i trossbottnen och en del av fyllningen.<\/p>\n

V\u00e4rderarna uppskattade att skadan kan repareras med en 50 marks ers\u00e4ttning.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1908.<\/strong><\/h2>\n

I september 1908 tecknade bagare\u00e4nkan Ida Jahnsson en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 sina byggnader, eftersom hon hade byggt till g\u00e5rden nr 1 och gjort flera f\u00f6rb\u00e4ttringar p\u00e5 de andra. De hade med andra ord erh\u00e5llit ett h\u00f6gre v\u00e4rde.<\/p>\n

Hon uppgav att tomtens storlek var 1\u00a0763 m\u00b2 och gick mellan Strandgatan och Warfsgatan och den l\u00e5g 70 meter fr\u00e5n Stadsfj\u00e4rden. P\u00e5 tomten fanns alla n\u00f6dv\u00e4ndiga brandredskap och de var alla m\u00e4rkta med tomten nummer i oljef\u00e4rg.<\/p>\n

P\u00e5 tomten fanns det 3 byggnader och alla skulle f\u00f6rs\u00e4kras.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1908 tecknade g\u00e5rds\u00e4garinnan, \u00e4nkan Ida Jahnsson en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring efter att hon hade byggt till g\u00e5rden nr 1 samma \u00e5r. En planteckning skulle bifogas f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet och s\u00e5 h\u00e4r var byggnaderna placerade det \u00e5ret. Inf\u00e4llt i nedre kanten hennes namnteckning fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet.<\/figcaption><\/figure>\n
Byggnad nr 1.<\/strong><\/h5>\n

Ett boningshus av timmer, i gott skick, uppf\u00f6rt \u00e5ren 1859 och 1908. (I brandf\u00f6rs\u00e4kringsbrevet st\u00e5r det att tillbyggnaden \u00e4r gjord \u00e5r 1898 men det m\u00e5ste vara fel, eftersom tillbyggnaden inte finns omn\u00e4mnd i det tidigare f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet fr\u00e5n 1905). Den var nu 20,35 m l\u00e5ng, 6,35 m bred och h\u00f6jden 8,01 meter. I byggnaden fanns det nu 9 boningsrum och i dessa fanns det sex kakelugnar och tv\u00e5 k\u00f6ksspisar.<\/p>\n

Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 11\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 2<\/strong>: d\u00e4r hade inga f\u00f6rb\u00e4ttringar gjorts sedan 1905 och den f\u00f6rs\u00e4krades nu f\u00f6r 2\u00a0000 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 3:<\/strong> d\u00e4r hade inga f\u00f6rb\u00e4ttringar gjorts sedan 1905 och den f\u00f6rs\u00e4krades nu f\u00f6r 4\u00a0000 mark. D\u00e4r fanns fortfarande en smedja med en \u00e4ssja men Ida uppgav att den numera anv\u00e4nds av en kopparslagare.<\/p>\n

Ink\u00f6rsportarna f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 220 mark tillsammans och det oljem\u00e5lade planket f\u00f6r 200 mark.<\/p>\n

Hela f\u00f6rs\u00e4kringen gick p\u00e5 totalt 17 420 mark och den \u00e5rliga intr\u00e4desavgiften ber\u00e4knades till 146,50 mark.<\/p>\n

Ida Jahnsson uppgav att det inte finns n\u00e5gra fler byggnader p\u00e5 tomten. Hon uppgav ocks\u00e5 att det i byggnaden nr 3 fanns en smedja, som numera begagnades av en kopparslagare. P\u00e5 andra sidan Strandgatan, s\u00f6der om Badhusparken fanns det ocks\u00e5 en smedja men den var inte l\u00e4ngre i bruk. Det fanns gott om skyddande, lummiga l\u00f6vtr\u00e4d p\u00e5 tomten och s\u00e5dana fanns ocks\u00e5 p\u00e5 granntomterna.<\/p>\n

Brandstodsbolagets lokala agent, sj\u00f6kaptenen Wilhelm Hagen skrev i sin rapport att tillbyggnaden av g\u00e5rden nr 1 \u201dhade utf\u00f6rts med omsorg och att det hade anv\u00e4nts goda materialer\u201d.<\/p>\n

Branden 1912.<\/strong><\/h2>\n

Den 22 november 1912, vid 8-tiden p\u00e5 kv\u00e4llen utbr\u00f6t en brand p\u00e5 vinden i den kombinerade smedjan och bostadshuset nr 3 nere vid Strandgatan. Byggnaden var f\u00f6rs\u00e4krad f\u00f6r 4\u00a0000 mark och skadorna v\u00e4rderades till 2\u00a0908. Vattentaket p\u00e5 huset och verandorna f\u00f6rst\u00f6rdes helt liksom ett st\u00f6rre vindsf\u00f6nster. St\u00f6rre delen av mellantaket var f\u00f6rst\u00f6rt och \u00f6vre delen av v\u00e4ggarna var f\u00f6rst\u00f6rda. En stor del av br\u00e4dfodringen hade rivits vid sl\u00e4ckningen, skorstenarna hade ramla ned och eldst\u00e4dernas \u00f6vre delar var f\u00f6rst\u00f6rda. Sju f\u00f6nster och en ytterd\u00f6rr var skadade och golvfyllningen var vattendr\u00e4nkt. Den \u00f6stra ink\u00f6rsporten var f\u00f6rst\u00f6rd och en stor del av planket.<\/p>\n

Brandstodsbolagets lokala agent Wilhelm Hagen rapporterade att d\u00e5 han p\u00e5 kv\u00e4llen anl\u00e4nde till g\u00e5rden, s\u00e5 var elden utbredd \u00f6ver hela vinden n\u00e4rmare den s\u00f6dra \u00e4ndan. Frivilliga brandk\u00e5ren var d\u00e4r med sin nya spruta p\u00e5 g\u00e5rden och satte sugslangen i brunnen men s\u00e5 visade det sig att slangen var frusen, s\u00e5 att den inte tog vatten. Samma problem var det med andra sprutor och till p\u00e5 k\u00f6pet var det sv\u00e5rt att f\u00e5 vatten fr\u00e5n Stadsfj\u00e4rden, d\u00e5 stranden var full med drivis. Det h\u00e4r var orsaken till att branden hann f\u00e5 s\u00e5 bra spridning och g\u00f6ra s\u00e5 stor skada. N\u00e5got annat hade han inte att anm\u00e4rka p\u00e5.<\/p>\n

Den 29 f\u00f6rh\u00f6rde poliskommissarie Rautell och konstapel Henrik Klemets alla inblandade parter och vittnen. Wilhelm Hagen var ocks\u00e5 n\u00e4rvarande vid f\u00f6rh\u00f6ret.<\/p>\n

F\u00f6rsta som f\u00f6rh\u00f6rdes var g\u00e5rds\u00e4garen, \u00e4nkan Ida Jahnson men hon uppgav att hon inte hade n\u00e5gon vetskap om hur branden hade b\u00f6rjat. Hon m\u00e4rkte den f\u00f6rst n\u00e4r sl\u00e4ckningsmanskap anl\u00e4nde till brandplatsen.<\/p>\n

F\u00f6ljande som f\u00f6rh\u00f6rdes var smeden August Svens, som hyrde rummet d\u00e4r smedjan fanns. Han bodde inte d\u00e4r och han hade avl\u00e4gsnat sig vid 5-tiden p\u00e5 eftermiddagen och d\u00e5 inte m\u00e4rkt n\u00e5got speciellt. Han uppgav att de verktyg som hade f\u00f6rst\u00f6rts i smedjan var f\u00f6rs\u00e4krade i bolaget Phoenix f\u00f6r 600 mark.<\/p>\n

Stenarbetaren Otto Kanerva, som var hemma fr\u00e5n Valkeala socken att han i byggnaden hade hyrt en bagarstuga och bredvid den ett rum som saknade eldstad. Han bodde d\u00e4r med sin familj och hustrun som idkade bagerir\u00f6relse hade haft eld i bakugnen p\u00e5 eftermiddagen. Otto hade varit hemma p\u00e5 kv\u00e4llen och m\u00e4rkte branden genom grannarna buller och ovanligt hastiga r\u00f6relser. Han gick d\u00e5 ut p\u00e5 g\u00e5rden och s\u00e5g d\u00e5 att eld och r\u00f6k kom ur taket. Han tyckte att branden hade b\u00f6rjat p\u00e5 ett st\u00e4lle p\u00e5 vinden d\u00e4r ingenting brukar f\u00f6rvaras och som ingen bes\u00f6ker. Han meddelande att hans f\u00f6rst\u00f6rda l\u00f6segendom var of\u00f6rs\u00e4krad.<\/p>\n

Arbetaren Johan Mustaniemi fr\u00e5n staden bodde med sin familj i ett rum intill bagarstugan och han ber\u00e4ttade att var ute p\u00e5 g\u00e5rden och p\u00e5 v\u00e4g in s\u00e5 m\u00e4rkte han att r\u00f6k tr\u00e4ngde ut fr\u00e5n taket invid bagarstugans skorsten. Han trodde att det har varit en spricka i skorstenen till bagarstugan, som hade f\u00f6rorsakat branden. Den fanns en d\u00f6rr till vinden men ingen brukade vistas d\u00e4r eftersom d\u00f6rren var l\u00e5st.<\/p>\n

Timmermannen Paavo Muukkonen, hemma fr\u00e5n staden och han bodde med hustru och barn i den norra \u00e4ndan av den brandh\u00e4rjade byggnaden. Han fick vetskap om branden genom bultningar p\u00e5 f\u00f6nstren och n\u00e4r han kom ut s\u00e5 s\u00e5g han att r\u00f6k tr\u00e4ngde ut fr\u00e5n taket vid bagarstugans skorsten. Han f\u00f6rst\u00f6rda l\u00f6segendom var inte f\u00f6rs\u00e4krad.<\/p>\n

N\u00e5gra fler vittnen f\u00f6rh\u00f6rdes inte och det blev d\u00e4rf\u00f6r oklart vad som hade orsakat branden. Man antog slutligen att branden b\u00f6rjade p\u00e5 vinden fr\u00e5n en spricka i bagarstugans skorsten.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1918.<\/strong><\/h3>\n

Den 9 september 1918 tecknade g\u00e5rds\u00e4garen, folkskoll\u00e4raren Kustaa Ville Koski en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring, eftersom v\u00e4rdet p\u00e5 de tre byggnaderna hade stigit p\u00e5 grund av inflationen. N\u00e5gra st\u00f6rre f\u00f6rb\u00e4ttringar hade inte gjorts.<\/p>\n

Byggnad nr 1. <\/strong><\/h4>\n

Huvudbyggnaden vid Varvsgatan, som var byggd \u00e5r1860 och tillbyggd 1908 ber\u00e4knades ha en volym om 459 kubikmeter och enligt en specialtariff f\u00f6rs\u00e4krades byggnaden f\u00f6r 16 250 mark.<\/p>\n

Byggnad nr 2.<\/strong><\/h4>\n

Uthuset, som var uppf\u00f6rt 1858 och tillbyggt ett par g\u00e5nger f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 5 040 mark<\/p>\n

Byggnad nr 3.<\/strong><\/h4>\n

Boningshuset nere vid Strandgatan, f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 12 060 mark.<\/p>\n

F\u00f6rutom dessa tre byggnader f\u00f6rs\u00e4krades portar och plank f\u00f6r 350 mark, vilket betydde att hela f\u00f6rs\u00e4kringsbeloppet uppgick till 33 710 mark<\/p>\n

\"\"
I september 1918 tecknade folkskoll\u00e4raren Kustaa Ville Koski en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de tre byggnaderna, som fanns p\u00e5 hans tomt. Till f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet bifogade han denna tomtkarta som visar hur byggnaderna var placerade.<\/figcaption><\/figure>\n

Branden 1919.<\/strong><\/h3>\n

Den 15 maj 1919, kl. 8.30 p\u00e5 morgonen utbr\u00f6t en brand i Koskis \u00e4gande g\u00e5rd nere vid Strandgatan. Den hade b\u00f6rjat i k\u00f6ket hos stenarbetaren Pihlajam\u00e4ki, d\u00e4r hustrun Mathilda hade gjort upp eld i spisen och sedan g\u00e5tt ut f\u00f6r att s\u00f6ka efter dottern hos grannen Emilia Nyberg. Ingen var allts\u00e5 hemma, s\u00e5 det var oklart hur branden f\u00e5tt sin b\u00f6rjan men Mathilda bedyrade att hon satt fast spisluckan. Medan hon var borta b\u00f6rjade branden, som f\u00f6rst m\u00e4rktes av arbetarhustrun Emilia Kaunisto, som bodde i samma byggnad.<\/p>\n

Arbetare fr\u00e5n b\u00e5tvarvet i n\u00e4rheten var snabbt p\u00e5 plats med sin brandspruta och kort efter\u00e5t anl\u00e4nde frivilliga brandk\u00e5ren med sin spruta. De fick snabbt bukt med elden, som dock hann f\u00f6rst\u00f6ra b\u00e5de golv och mellantak, flera d\u00f6rrar, f\u00f6nster och annan inredning. Byggnaden som var f\u00f6rs\u00e4krad f\u00f6r 12 060 mark kunde repareras f\u00f6r 4 650 mark.<\/p>\n

Notis om branden i Syd-\u00d6sterbotten 15 maj 1919.<\/strong><\/h4>\n

I torsdags n\u00e5got \u00f6ver kl. 8 f.m. utbr\u00f6t eld i stenhuggare Pihlajam\u00e4kis lokal i l\u00e4rare Koskis g\u00e5rd vid Strandgatan. Olyckan torde ha uppst\u00e5tt till f\u00f6ljd av att elden i k\u00f6ksspiseln l\u00e4mnats utan v\u00e5rd och fallit p\u00e5 golvet, varigenom den sedan spred sig till v\u00e4ggar och tak. Innan olyckan m\u00e4rktes, hade elden hunnit f\u00f6rst\u00f6ra \u00e5tskillig egendom i rummet, samt delvis genombryta taket.<\/p>\n

Ett st\u00f6rre penningbelopp j\u00e4mte v\u00e4rdepapper lyckades man dock f\u00e5 r\u00e4ddade tack vare en grannes r\u00e5dighet.<\/p>\n

Alarmeringen fr\u00e5n r\u00e5dhustornet skedde ytterst sentida, varf\u00f6r byggnaden s\u00e4kert hunnit nedbrinna ifall icke det invid liggande b\u00e5tvarvets hurtiga arbetare l\u00e5ngt d\u00e4rf\u00f6rinnan infunnit sig och med b\u00e5tvarvets spruta upptagit sl\u00e4ckningen och lyckats h\u00e5lla st\u00e5nd med elden till ett par av brandk\u00e5rens sprutor erh\u00e5llits till st\u00e4llet.<\/p>\n

Brandskadade byggnaden reparerad.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1919, den 28 novembe<\/strong>r meddelade brandstodsbolagets lokala agent O. A. St\u00e5hle att den brandskadade byggnaden har reparerats. Den har f\u00e5tt nya murar och den s\u00f6dra \u00e4ndan har ombyggts till tidsenliga lokaler. Ocks\u00e5 de \u00f6vriga byggnaderna har f\u00f6rb\u00e4ttrats och f\u00e5tt h\u00f6gre v\u00e4rden. De tre byggnaderna kunde nu f\u00f6rs\u00e4kras f\u00f6r 42 600 mark, j\u00e4mf\u00f6rt med 33 710 \u00e5ret innan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r h\u00e4mtade ur gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbrev, som finns p\u00e5 Riksarkivet. \u00c5r 1832 bildades \u201dAllm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland\u201d i Helsingfors och \u00e5r 1861, anh\u00f6ll smeden Johan Michel Lindfors att byggnaderna p\u00e5 hans tomt nr 1 \u00bd skulle Forts\u00e4tt l\u00e4sa Den f\u00f6rs\u00e4krade g\u00e5rden p\u00e5 norra halvan av tomt 1<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":23602,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-25557","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25557","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=25557"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25557\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29593,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25557\/revisions\/29593"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23602"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=25557"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}