{"id":25415,"date":"2023-03-03T00:05:49","date_gmt":"2023-03-02T22:05:49","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25415"},"modified":"2023-07-24T08:42:59","modified_gmt":"2023-07-24T05:42:59","slug":"den-forsakrade-villan-eriksberg-pa-ostra-sidan","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25415","title":{"rendered":"Den f\u00f6rs\u00e4krade \u201dVillan Eriksberg\u201d p\u00e5 \u00d6stra sidan"},"content":{"rendered":"

Uppgjort av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur f\u00f6rs\u00e4kringsbrev och ur de f\u00f6rh\u00f6rsprotokoll som skrevs efter branden.<\/b><\/span><\/p>\n

\"\"
Eriksbergs Tegelbruk, som var verksamt under \u00e5ren 1780- ca 1830 och alla dess byggnader fanns inom den bl\u00e5a rektangeln. Den st\u00f6rre boningsbyggnaden l\u00e5g 160 meter fr\u00e5n Tj\u00f6ck \u00e5 och sj\u00e4lva tegelslageriet l\u00e5g lite l\u00e4ngre v\u00e4sterut. \u00c5r 1857 f\u00f6rst\u00f6rdes alla byggnader i en brand och de byggdes inte upp igen.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1832 bildades \u201dAllm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland\u201d i Helsingfors och i b\u00f6rjan av \u00e5r 1836 ans\u00f6kte skepparen Erik Henrik Djupstr\u00f6m (1790-1836) om f\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna vid det nedlagda Eriksbergs Tegelbruk, som l\u00e5g p\u00e5 \u00d6stra sidan vid Tj\u00f6ck \u00e5. \u00a0F\u00f6rs\u00e4kringsans\u00f6kan skulle g\u00f6ras till brandstodsbolaget och den skrevs den 31 mars 1836. 2 juli 1836 svarade bolaget att f\u00f6rs\u00e4kringssumman p\u00e5 7 800 rubel som Djupstr\u00f6m hade f\u00f6reslagit var f\u00f6r h\u00f6g. Bolaget kunde t\u00e4nka sig att godk\u00e4nna endast en tredjedel eller 2\u00a0700 rubel f\u00f6r alla byggnader.<\/p>\n

Djupstr\u00f6m uppgav i ans\u00f6kningen att p\u00e5 tomten fanns det 3 brunnar med rikligt vatten, 2 brandstegar, 2 brandhakar, 2 handsprutor, 2 svabblar och 2 l\u00e4der\u00e4mbar.<\/p>\n

De bodde sj\u00e4lva p\u00e5 Strandgatan 13<\/a> och de hyrde ut byggnaderna vid det gamla tegelbruket som v\u00e4rdshus \u00e5t stadens borgare.<\/p>\n

\u00c5r 1837, den 28 mars<\/strong> godk\u00e4ndes Djupstr\u00f6ms ans\u00f6kan om f\u00f6rs\u00e4kring men d\u00e5 hade han redan avlidit, s\u00e5 det blev \u00e4nkan Maria (1795-1859) som tecknade under f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet. Byggnaderna l\u00e5g p\u00e5 Christinestads omr\u00e5de p\u00e5 den \u00f6stra sidan, ungef\u00e4r en \u00e5ttondedels mils fr\u00e5n staden. S\u00f6kandena hade \u00e5r 1832 ink\u00f6pt det nedlagda tegelbruket med alla byggnader f\u00f6r 3 200 rubel. Omr\u00e5det d\u00e4r byggnaderna fanns var p\u00e5 3 350 kvadratalnar, avst\u00e5ndet fr\u00e5n tegelbruket till Tj\u00f6ck \u00e5 var 380 alnar (ca 228 m) och till Stadsfj\u00e4rden 570 alnar (ca 340 m).<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1837 d\u00e5 skeppare Djupstr\u00f6m f\u00f6rs\u00e4krade byggnaderna p\u00e5 det gamla tegelbruket, s\u00e5 fanns d\u00e4r 10 byggnader men endast 4 skulle f\u00f6rs\u00e4kras. Nr 1 var huvudbyggnaden, nr 2 var ett mindre boningshus d\u00e4r de ryska soldaterna var inkvarterade.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 omr\u00e5det fanns m\u00e5nga byggnader men endast 4 skulle f\u00f6rs\u00e4kras:<\/p>\n

Byggnad nr 1:<\/strong><\/h5>\n

En boningsbyggnad byggt i en v\u00e5ning av nytt timmer \u00e5r 1780, allts\u00e5 samma \u00e5r som sj\u00e4lva tegelbruket. En andra v\u00e5ning byggdes 1833 och den byggdes av skepparen Djupstr\u00f6m. Byggnaden blev br\u00e4dfodrad 1835 och m\u00e5lad med r\u00f6d f\u00e4rg. I nedre v\u00e5ningen fanns det 9 rum, n\u00e4mligen en f\u00f6rstuga, en sal, 7 kamrar och d\u00e4r fanns totalt sex kakelugnar och i ett rum fanns det en k\u00f6ksspis med stekugn. I \u00f6vre v\u00e5ningen fanns det en tambur, en sal och 3 kamrar och d\u00e4r fanns det 5 kakelugnar.<\/p>\n

Efter p\u00e5byggnaden hade boningsbyggnaden en h\u00f6jd p\u00e5 16 alnar och dess l\u00e4ngd var 34 alnar. Taket var gjort av n\u00e4ver och takved och som grund fanns det en stenfot som var en aln h\u00f6g.<\/p>\n

Byggnadsdelarna v\u00e4rderades och f\u00f6rs\u00e4krades skilt f\u00f6r sig. Stenfoten v\u00e4rderades till 300 rubel, stommen till 1\u00a0426, yttre taket till 225, golven till 425 och innertaken till 566 rubel. Byggnadens totala v\u00e4rde blev 6\u00a0600 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 2:<\/strong><\/h5>\n

En byggnad i en v\u00e5ning, byggd av b\u00e5de nytt och gammalt timmer \u00e5r 1826. Den var r\u00f6dm\u00e5lade men inte br\u00e4dfodrad och hade fyra rum, n\u00e4mligen f\u00f6rstuga, stuga, kammare och ett vagnslider. Byggnaden var 10 alnar h\u00f6g och l\u00e4ngden var 35 alnar och taket var gjort av n\u00e4ver med takved och s\u00e5 hade det en riktig stenfot. Byggnaden v\u00e4rderades till 900 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 3:<\/strong><\/h5>\n

En spannm\u00e5lsbod med ett rum i f\u00f6rsvarligt skick. Det var byggt av stock \u00e5r 1800, r\u00f6dm\u00e5lat men inte br\u00e4dfodrat. Taket var gjort av n\u00e4ver och under knutarna fanns det stenar. Byggnaden v\u00e4rderades till 150 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 4:<\/strong><\/h5>\n

Ett vagnslider i mindre gott st\u00e5nd av nytt timmer uppf\u00f6rt \u00e5r 1800. Byggnaden var inte br\u00e4dfodrad men var r\u00f6dm\u00e5lad och den hade endast ett rum. Det hade en stenfot och taket var gjort av n\u00e4ver med takved. Lidret v\u00e4rderades till 150 rubel.<\/p>\n

Alla 4 byggnader v\u00e4rderades till 7\u00a0800 rubel och f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 1\/3 av detta v\u00e4rde. P\u00e5 omr\u00e5det fanns det 6 byggnader, som inte anv\u00e4ndes och var i s\u00e5 d\u00e5ligt skick att de inte f\u00f6rs\u00e4krades alls:<\/p>\n

Byggnad nr 5 var en ladug\u00e5rdsbyggnad med n\u00e4vertak och nr 6 var en smedja som endast anv\u00e4ndes f\u00f6r eget bruk. Nr 7 var en ria och nr 8 var en kvarn uppstr\u00f6ms vid \u00e5n, 160 meter fr\u00e5n huvudbyggnaden. Byggnad nr 9 var den f\u00f6rfallna och ur bruk tagna tegelugnen med ett br\u00e4dtak och nr 10 var en f\u00f6rfallen torklada f\u00f6r teglen.<\/p>\n

\u00c5r 1846 gjorde brandstodskommitt\u00e9n en granskning p\u00e5 omr\u00e5de och de kunde konstatera att byggnaderna \u00e4r i samma skick som d\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringen togs. P\u00e5 samma g\u00e5ng granskade de att brandredskapen var i skick.<\/p>\n

\u00c5r 1856, den 4 juni granskades byggnaderna igen och de var fortfarande i samma skick som tidigare. Brandredskapet var ocks\u00e5 i skick.<\/p>\n

Byggnaderna f\u00f6rst\u00f6rs i en brand.<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1857, m\u00e5ndagen den 4 maj f\u00f6rst\u00f6rdes av stor del av byggnaderna p\u00e5 Eriksberg i en brand. Vid den h\u00e4r tiden var det Djupstr\u00f6ms dotter Thekla (1842-1929) och hennes man, apotekare Jurvelius som disponerade detta lantst\u00e4lle.<\/p>\n

\u00c4nkan Djupstr\u00f6m bodde inte i boningshuset invid det gamla tegelbruket. Boningshuset kallades \u201dVilla Eriksberg\u201d och hon brukade hyra ut g\u00e5rden som utv\u00e4rdshus f\u00f6r stadens borgare. Nu var Villa Eriksberg uthyrd \u00e5t den ryska milit\u00e4ren, som hade en vaktstyrka d\u00e4r, som skulle vakta \u201dryska kronans upplagda hospitaleffekter.\u201d Den ryska vaktstyrkan bestod av en underofficer Anton Pl\u00e4vnuk och 4 soldater, som alla bodde i det mindre boningshuset, som hade bara en v\u00e5ning.<\/p>\n

Det var den ryska underofficeren, som var den f\u00f6rsta som 9-tiden p\u00e5 morgonen m\u00e4rkte att det brann uppe p\u00e5 vinden runt den skorsten, som h\u00f6rde till kammaren. Han rusade in och ropade \u00e5t soldaterna, att det brinner p\u00e5 taket. I kammaren fanns ocks\u00e5 en rysk soldat, som var sjuk och fick v\u00e5rd d\u00e4r och denne leddes genast ut. Tv\u00e5 soldater kl\u00e4ttrade upp p\u00e5 taket f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka sl\u00e4cka branden men det misslyckades i brist p\u00e5 brandredskap. De tog sig ned f\u00f6r att b\u00e4rga de hospitaleffekter, som fanns lagrade i byggnaden.<\/p>\n

N\u00e5gon br\u00e5dska hade soldaterna inte och de brydde sig inte heller om elden som snabbt spred sig till det magasin i n\u00e4rheten, som ocks\u00e5 inrymde mycket material f\u00f6r den ryska milit\u00e4ren.<\/p>\n

Folk som arbetade p\u00e5 \u00e4ngarna i n\u00e4rheten rusade till och branden observerades ocks\u00e5 av brandvakten i r\u00e5dhuset. Manskap kunde snabbt ta sig \u00f6ver den nya stenbron till \u00f6stra sidan f\u00f6r att hj\u00e4lpa till med sl\u00e4ckningsarbetet.<\/p>\n

Elden, som nu hade f\u00e5tt god fart spred sig till de andra byggnaderna runt g\u00e5rdsplanen och alla f\u00f6rs\u00e4krade byggnader f\u00f6rst\u00f6rdes helt eller delvis. Av huvudbyggnaden i tv\u00e5 v\u00e5ningar kunde stommen, stenfoten och flera andra detaljer b\u00e4rgas, varf\u00f6r den skadan inte var total.<\/p>\n

V\u00e4rdering av skadan.<\/strong><\/h5>\n

Efter branden skulle skadorna v\u00e4rderas. De fyra byggnaderna var f\u00f6rs\u00e4krade f\u00f6r 771 rubel och det som kunde b\u00e4rgas i huvudbyggnaden v\u00e4rderades till 141 rubel. F\u00f6rs\u00e4kringsers\u00e4ttningen till \u00e4nkan Djupstr\u00f6m blev allts\u00e5 630 rubel.<\/p>\n

Utredning av brandorsak.<\/strong><\/h5>\n

Stadsfiskalen Tennander ville nu att brandorsaken skulle utredas och han f\u00f6rh\u00f6rde m\u00e5nga personer, inte bara \u00e4garen Anna Maria Djupstr\u00f6m och apotekare Jurvelius utan alla som hade n\u00e5got med Eriksberg att g\u00f6ra.<\/p>\n

Till f\u00f6rh\u00f6ren kallades f\u00f6rutom de ryska soldaterna ocks\u00e5 major Feodor Devel fr\u00e5n Helsingfors, p\u00e5 order av generalguvern\u00f6r Berg. Tennander kallade ocks\u00e5 pastorn i den Ryska bataljonen i Vasa, Johan Lektasoff, f\u00f6r att \u00f6vervaka f\u00f6rh\u00f6ren.<\/p>\n

Ingen av de ryska soldaterna kunde f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r branden hade uppst\u00e5tt p\u00e5 vinden runt skorstenen. De gissade alla p\u00e5 en spricka i muren. Till f\u00f6rh\u00f6ren kallades d\u00e5 murm\u00e4stare Johan Back som sade att muren var i skick vid en granskning som han hade gjort kort f\u00f6re branden.<\/p>\n

Sotaren Johan Fredric S\u00f6rlander ber\u00e4ttade vid f\u00f6rh\u00f6ret att han vid en sotning en kort tid f\u00f6re branden hade m\u00e4rkt en bristf\u00e4llighet i kakelugnen i kammaren och han hade d\u00e5 meddelat om detta \u00e5t apotekare Jurvelius, som sk\u00f6tte om byggnaderna. Jurvelius hade d\u00e5 genast kontaktat murm\u00e4stare Back att denne skulle kontrollera och \u00e5tg\u00e4rda felet.<\/p>\n

Totalt 15 vittnen h\u00f6rdes men n\u00e5gon klarhet till brandorsak kunde inte f\u00f6rh\u00f6rsledare Tennander f\u00e5. I rapporten skrev han:<\/p>\n

\u201dSom genom den i saken anst\u00e4llda rannsakning tillf\u00f6rlitlig utredning ej kunnat vinnas om orsaken till eldens l\u00f6skomst \u00e5 Eriksberg m\u00e5ndagen den 4 i denna m\u00e5nad, samt n\u00e5gon vidare bevisning till sakens upplysande ej \u00e4r att tillg\u00e5, s\u00e5 kommer h\u00e4rvid att bero och utdrag ur detta rannsakningsprotokoll att utskrivas, f\u00f6r att vederb\u00f6rande sak\u00e4gare tillhanda h\u00e5llas.\u201d<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Uppgjort av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur f\u00f6rs\u00e4kringsbrev och ur de f\u00f6rh\u00f6rsprotokoll som skrevs efter branden. \u00c5r 1832 bildades \u201dAllm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland\u201d i Helsingfors och i b\u00f6rjan av \u00e5r 1836 ans\u00f6kte skepparen Erik Henrik Djupstr\u00f6m (1790-1836) om f\u00f6rs\u00e4kring Forts\u00e4tt l\u00e4sa Den f\u00f6rs\u00e4krade \u201dVillan Eriksberg\u201d p\u00e5 \u00d6stra sidan<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":23686,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-25415","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25415","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=25415"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25415\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":26942,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25415\/revisions\/26942"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23686"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=25415"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}