{"id":25279,"date":"2023-02-16T22:22:46","date_gmt":"2023-02-16T20:22:46","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25279"},"modified":"2025-04-16T22:54:07","modified_gmt":"2025-04-16T19:54:07","slug":"bonehuset-pa-vastra-langgatan-29","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25279","title":{"rendered":"B\u00f6nehuset p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 29"},"content":{"rendered":"
\"\"
Det h\u00e4r f\u00f6rsamlingshemmet p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 29 byggdes under \u00e5ren 1985 \u2013 1986 och kunde invigas p\u00e5sken 1986. Den f\u00f6rsta g\u00e5rden p\u00e5 denna tomt f\u00f6rst\u00f6rdes i den stora stadsbranden i januari 1859. F\u00f6ljande g\u00e5rd byggdes p\u00e5 1880-talet av skomakaren Sj\u00f6blom och den revs i juli 1985 och den nuvarande g\u00e5rden byggdes sedan p\u00e5 samma tomt. Fotot fr\u00e5n sydost \u00e4r taget sommaren 2022.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar.<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h3>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 har den h\u00e4r tomten nr 39 i det f\u00f6rsta kvarteret och den \u00e4gdes d\u00e5 av borgaren Jacob Boberg.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1762<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten nr 39 av borgaren Jacob Boberg. Hos honom bodde sonen Eric och m\u00e5gen Matts.<\/p>\n

\u00c5r 1770<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av borgaren Jacob Boberg och hos honom bodde s\u00f6nerna Erik och Carl och m\u00e5gen Matts.<\/p>\n

\u00c5r 1773<\/strong> hade den h\u00e4r tomten f\u00e5tt nummer 60 i det f\u00f6rsta kvarteret och den \u00e4gdes av handelsmannen Jacob Boberg. Hos honom bodde sonen Eric och dottern Greta. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 Catharina Backstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1777<\/strong> hade tomten, som nu hade nummer 56 \u00f6vertagits av sonen, sj\u00f6mannen Eric Boberg, som bodde med hustrun Maija.<\/p>\n

\u00c5r 1790<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 56 av Eric Boberg, som nu \u00e4r handelsman.<\/p>\n

\u00c5r 1804<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 56 av handlanden Eric Boberg och hos honom bodde ocks\u00e5 sonen Carl Erik och hans hustru Sara.<\/p>\n

\u00c5r 1805<\/strong> hade tomten nr 56 \u00f6vertagits av sonen Carl Erik men fadern Eric bor fortfarande i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1810<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 56 av handelsmannen Carl Eric Boberg.<\/p>\n

\u00c5r 1814<\/strong> hade handelsmannen Erik Boberg avlidit och g\u00e5rden hade \u00f6vertagits av \u00e4nkan Sara. I g\u00e5rden bodde sj\u00f6mannen Johan \u00c5hman med hustrun Ulla, och sj\u00f6manshustrun Magdalena Hermans.<\/p>\n

\u00c5r 1820<\/strong> hade g\u00e5rden och tomt nr 56 \u00f6vertagits av Bobergs arvingar.<\/p>\n

\u00c5r 1823<\/strong> \u00e4gdes den bebyggda tomten 56 av handlande Bobergs arvingar. D\u00e4r bodde upplysningsman Fredric L\u00f6nnroth med hustrun och dottern Charlotta<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 den nya stadsplanen fr\u00e5n 1825, s\u00e5 har tomten f\u00e5tt nummer 55 i det f\u00f6rsta kvarteret.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00a0<\/strong>\u00c5r 1830 <\/strong>\u00e4gdes den bebyggda tomten nr 55 av sj\u00f6mannen Matts Hedelin, som bodde med hustrun Anna. Hos dem bodde ocks\u00e5 hans sv\u00e4rmor Anna, som d\u00e5 var 68 \u00e5r gammal.<\/p>\n

\u00c5r 1835 <\/strong>\u00e4gdes den bebyggda tomten nr 55 av sj\u00f6mans\u00e4nkan Anna Hedelin. P\u00e5 hyra i hennes g\u00e5rd bodde sj\u00f6manshustrun Maria Pihlroth och Rebecka S\u00f6derberg.<\/p>\n

\u00c5r 1840 <\/strong>\u00e4gdes halva g\u00e5rden av sj\u00f6mans\u00e4nkan Anna Hedelin och hos hennes bodde ocks\u00e5 brandvakts\u00e4nkan Lisa Falk. Den andra g\u00e5rdshalvan \u00e4gdes av sj\u00f6mannen Matts Neuman och hans hustru Sofia.<\/p>\n

\u00c5r 1843 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Matts Neuman eller N\u00f6jman. P\u00e5 hyra bodde tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4staredottern Carolina Widberg.<\/p>\n

\u00c5r 1845 – 1848 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Matts Neuman eller N\u00f6jman med hustrun Sofia och flera barn. P\u00e5 hyra bodde skepparen Erik Henrik Sundman (1809-1848) med sin hustru Maria (1816-1870) och en piga.<\/p>\n

I slutet av 1840-talet <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Matts N\u00f6jman, som var f\u00f6dd 1806 i N\u00e4rpes. Han var gift med Sofia Westman, som var f\u00f6dd 1808 i Kristinestad. De hade flera barn, bland annat Maria Sofia (1835-1855), Amanda (f.1838), Fredrik Albert (f.1840),\u00a0 Magdalena Elisabet (f.1843), Matts Victor (f.1846) och Carl Johan (f.1849). Efter Matts N\u00f6jmans d\u00f6d fick Sofia \u00e4nnu en dotter Ida Elisabeth (f.1861). \u00c5r 1850 bodde hos dem ocks\u00e5 hush\u00e5llerskan Maria Bj\u00f6rkman, med sin dotter Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1855 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Matts Neuman, som bodde med hustrun Sofia och flera mindre barn. P\u00e5 hyra bodde barnmorskan Maria Widlund med sin piga Anna.<\/p>\n

\u00c5r 1858 <\/strong>hade sj\u00f6mannen Matts avlidit och g\u00e5rden \u00e4gdes av \u00e4nkan Sofia Neuman eller N\u00f6jman, som var br\u00e4cklig. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 hennes son, sj\u00f6mannen Fredrik Albert Neuman (f.1840). Barnmorskan Widlund bodde p\u00e5 hyra med sin dotter Charlotta.<\/p>\n

\u00c5r 1859 i januari<\/strong> f\u00f6rst\u00f6rdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt 55 i den stora stadsbranden och d\u00e4r bodde d\u00e5 \u00e4nkan Sofia.<\/p>\n

\u00c5r 1865 <\/strong>\u00e4gdes den obebyggda tomten nr 55 av sj\u00f6mans\u00e4nkan Sofia N\u00f6jman eller Neuman. Hon bodde inte d\u00e4r och det gjorde ingen annan heller, eftersom det inte fanns n\u00e5gon byggnad d\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1869, den 9 januari<\/strong> s\u00e5lde Sofia Magdalena N\u00f6jman den obebyggda tomten nr 55 \u00e5t sj\u00f6mannen Karl Johan Weckstr\u00f6m (1837-1879) f\u00f6r 450 finska mark. Karl Johan hade \u00e5r 1866 gift sig med Margareta Mikander (1839-1906) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

\"\"
Sj\u00f6mannen Karl Johan Weckstr\u00f6m k\u00f6pte den obebyggda tomten \u00e5r 1869 men s\u00e4ljaren, \u00e4nkan N\u00f6jman kunde inte styrka att hon faktiskt \u00e4gde tomten, hon hade allts\u00e5 ingen lagfart. F\u00f6r att k\u00f6paren skulle f\u00e5 lagfart m\u00e5ste han d\u00e5 annonsera 3 g\u00e5nger i Finlands Allm\u00e4nna Tidning och lika m\u00e5nga g\u00e5nger i den finska tidningen. I annonsen efterlystes eventuell annan \u00e4gare, som hade b\u00e4ttre r\u00e4tt till tomten. Denne skulle i s\u00e5 fall ”inom natt och \u00e5r” anm\u00e4la detta till r\u00e5dhusr\u00e4tten i staden. Ingen anm\u00e4lde sig, vilket betydde att Weckstr\u00f6m d\u00e5 kunde f\u00e5 lagfart f\u00f6ljande \u00e5r. I sj\u00e4lva verket var det mycket s\u00e4llsynt att n\u00e5gon anm\u00e4lde sig, men det finns nog exempel d\u00e4r k\u00f6pet har g\u00e5tt tillbaka efter dylik annonsering. Den h\u00e4r annonsen, som var undertecknad av borgm\u00e4stare Aspelund var inf\u00f6rd 13 april 1876. Weckstr\u00f6m fick lagfart p\u00e5 tomten f\u00f6rst p\u00e5 v\u00e5ren 1877.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1879<\/strong> avled sj\u00f6mannen Karl Johan Weckstr\u00f6m och den obebyggda tomten \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Margaretha och barnen Maria Wilhelmina (1858-1919), Karl Alfred (1871-1934), Johan Emil (1873-1937) och August Wilhelm (f.1877).<\/p>\n

\u00c5r 1883, den 8 augusti<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Margaretha och de fyra barnen den obebyggda tomten nr 55 f\u00f6r 800 mark \u00e5t skomakaren Valdemar Sj\u00f6blom (1857-1887). Denne var f\u00f6dd i Helsingfors och han gifte sig med Hulda Maria Hagberg (1865-1942) fr\u00e5n Kask\u00f6.<\/p>\n

\u00c5r 1884<\/strong> byggde skomakaren Valdemar Sj\u00f6blom den g\u00e5rd, som sedan fanns p\u00e5 denna tomt \u00e4nda till 1985, d\u00e5 den revs. \u00c5r 1886 tecknade han en brandf\u00f6rs\u00e4kring och vill du l\u00e4sa om den och om hans g\u00e5rd, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1887, den 8 maj<\/strong> avled skomakaren Valdemar Sj\u00f6blom och den bebyggda tomten \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Hulda Maria Sj\u00f6blom och 3 minder\u00e5riga barn.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 skissen, som visar hur kvarteret var bebyggt omkring 1890, s\u00e5 ser vi att skomakaren Sj\u00f6blom hade byggt en g\u00e5rd p\u00e5 tomt 55 l\u00e4ngs V\u00e4stra L\u00e5nggatan, efter att han f\u00f6rv\u00e4rvade tomten \u00e5r 1883.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1891, den 16<\/strong> mars s\u00e5lde \u00e4nkan Hulda Maria Sj\u00f6blom den bebyggda tomten nr 55 \u00e5t handelsagenten Axel Forsberg f\u00f6r 2\u00a0100 mark<\/p>\n

\u00c5r 1893, den 17 februari<\/strong> s\u00e5lde handelsagenten Axel Forsberg och hans 3 omyndiga barn den bebyggda tomten 55 \u00e5t handelsbokh\u00e5llaren Carl Gustaf Romstr\u00f6m (f. i Kangasala 1846-1901). Denne hade \u00e5r 1881 gift sig med Adelina Ridderstad (f. 1848) och de var barnl\u00f6sa. Carl Gustaf var son till stadsfogden Gustaf Adolf Romstr\u00f6m (f. i Eken\u00e4s 1816, d. i Kristinestad 1892) och Agata (f. i Pojo 1812, d. i Kristinestad 1881). som med sin familj flyttade till staden fr\u00e5n Kangasala \u00e5r 1849. Stadsfogden Gustaf Adolf och Agata Romstr\u00f6m hade f\u00f6ljande barn:<\/p>\n

a) Charlotta Wilhelmina, f. 1838, flyttade till Birkkala 1838.<\/p>\n

b) Agata Karolina, f. 1840, gift 1891 med f\u00e4rgaren Matts Sallm\u00e9n i Kristinestad.<\/p>\n

c) Eva Josefina, f. 1844, gift 1866 med urmakaren J. J. Bergholm, flyttade 1878 till Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

d) Carl Gustaf, f. 19.12.1846, gift 1881 med Adelina Ridderstad fr\u00e5n Kristinestad, d\u00f6d i staden 18.4.1901.<\/p>\n

e) Johanna Erika, f.1852, gift 1875 med urmakaren Carl Johan Westerberg, flyttade samma \u00e5r till \u00c5bo.<\/p>\n

\u00c5r 1901, den 18 april<\/strong> avled Carl Gustaf Romstr\u00f6m och \u00e4nkan Adelina \u00e4rvde g\u00e5rden genom ett inb\u00f6rdes testamente.<\/p>\n

\u00c5r 1910, den 17 mars<\/strong> s\u00e5lde handelsbokh\u00e5llare\u00e4nkan Adelina Romstr\u00f6m g\u00e5rden och tomten nr 55 \u00e5t Kristinestads Lutherska B\u00f6nehusf\u00f6rening f\u00f6r 9\u00a0000 mark. K\u00f6pebrevet undertecknades fr\u00e5n f\u00f6reningens sida av kyrkoherde Emil T\u00f6rnvall, O. T. Granfors och Wilhelm Martens.<\/p>\n

Den h\u00e4r f\u00f6reningen hade grundats p\u00e5 ett m\u00f6te p\u00e5 folkskolan 19 november 1905 och den hade till uppgift att \u00e5stadkomma ett b\u00f6nehus f\u00f6r syf\u00f6reningar, missionsm\u00f6ten, bibelf\u00f6rklaringar och f\u00f6r skriftskolan. Redan f\u00f6ljande dag hade stadgar antagits och avsikten med det kommande b\u00f6nehuset var fr\u00e4mja arbetet f\u00f6r det kristliga f\u00f6rsamlingslivet och tillv\u00e4xt. Vid det f\u00f6rsta m\u00f6tet fick f\u00f6reningen 44 medlemmar och redan f\u00f6ljande \u00e5r vid det konstituerande m\u00f6tet var de upp i 83. Den f\u00f6rsta styrelsen bestod av kyrkoherden Georg Laur\u00e9n, fru Alma Kjerrstr\u00f6m, fru Hulda Martens, fr\u00f6ken Ida Englund, herr O. Th. Granfors, herr F. V. Virtanen och herr C. Karlsson. \u00c5r 1908 bildades en syf\u00f6rening, som genom att s\u00e4lja sina tillverkningar kunde samla medel till kommande investeringar.<\/p>\n

\u00c5r 1910, den 24 juli<\/strong> kunde b\u00f6nehuset invigas efter att inre reparationer och f\u00f6r\u00e4ndringar hade gjorts.<\/p>\n

\u00c5r 1919, den 20 mars<\/strong> besl\u00f6t f\u00f6reningen att bygga ut b\u00f6nehuset med en vinkel p\u00e5 g\u00e5rdssidan p\u00e5 den norra sidan. P\u00e5 s\u00e5 vis skulle de f\u00e5 en betydligt st\u00f6rre f\u00f6rsamlingssal. Pengar till denna skulle f\u00e5s via bidrag och tj\u00e4nstejungfrun Mina S\u00f6derlund var den f\u00f6rsta donatorn, som gav en sparbanksbok inneh\u00e5llande 26 mark 71 penni. Eva Ahlstr\u00f6m i Norrmark gav 3 000 mark och \u00e5r 1923 fick f\u00f6reningen motta \u00e4nkan Karolina Strandbergs testamenterade medel, p\u00e5 inemot 50 000 mark. Denne hade redan tidigare gett 3 000 mark f\u00f6r ink\u00f6p av b\u00e4nkar till b\u00f6nehuset. Karl Bergelin och Emil Karlsson fick i uppdrag att skaffa fram byggnadsmeterial och Vilhelm Johansson och Alexander Wenlin sk\u00f6tte om timmermansarbetet. Totala kostanden f\u00f6r renovering kom att uppg\u00e5 till 81 610 mark, en stor summa den tiden.<\/p>\n

\u00c5r 1920, den 20 juni<\/strong> kunde den nya f\u00f6rsamlingssalen invigas kyrkoherden August Tranchant, pastor Tor Krook och kyrkoherden Emil T\u00f6rnvall. Samma \u00e5r s\u00e5lde f\u00f6reningen ett uthus i tomtens v\u00e4stra \u00e4nda f\u00f6r bortrivning.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r tomtkartan fogade B\u00f6nehusf\u00f6reningen till ett brandf\u00f6rs\u00e4kringsbrev \u00e5r 1920, allts\u00e5 efter att tillbyggnaden och renoveringen var genomf\u00f6rd.<\/figcaption><\/figure>\n

Ekonomin var ett st\u00e4ndigt bekymmer f\u00f6r b\u00f6nhusf\u00f6reningen. \u00c5rliga donationer r\u00e4ddade verksamheten. \u00c5r 1923 fick f\u00f6reningen motta en g\u00e5va p\u00e5 49 920 mark av \u00e4nkefrun Karolina Strandberg och hon hade ocks\u00e5 gett rikliga bidrag. Ekonomir\u00e5det Frans Henrikson gav ocks\u00e5 frikostiga g\u00e5vor med vilka man kunde renovera byggnaden utan att beh\u00f6va ta l\u00e5n.<\/p>\n

\u00c5r 1964<\/strong> donerade den Lutherska B\u00f6nehusf\u00f6reningen tomten nr 55 med b\u00f6nehuset och alla inventarier \u00e5t den svenska f\u00f6rsamlingen i Kristinestad. Enligt kyrkoherde Paul \u00d6hrnberg hade f\u00f6rsamlingen ett behov av ett f\u00f6rsamlingshem, helst i n\u00e4rheten av kyrkan. B\u00f6nehusf\u00f6reningen donation var v\u00e4lkommen. Eftersom byggnaden var liten s\u00e5 fanns det planer att riva det och bygga ett nytt p\u00e5 samma tomt. Kostnaderna skulle ha uppg\u00e5tt till 300\u00a0000 mark och Arkeologiska kommissionen godk\u00e4nde inte ett nybygge i den k\u00e4nsliga milj\u00f6n n\u00e4ra kyrkan. F\u00f6rsamlingen gick d\u00e4rf\u00f6r in f\u00f6r att renovera b\u00f6nehuset, f\u00f6r att f\u00e5 ett \u00e4ndam\u00e5lsenligt f\u00f6rsamlingshem.<\/p>\n

B\u00f6nehusf\u00f6reningen donerade ocks\u00e5 pengar f\u00f6r ink\u00f6p av nya stolar och s\u00e5 skulle de ocks\u00e5 skaffa en ny predikstol dit. Hela donationen v\u00e4rderades till 40\u00a0000 mark. Trots att f\u00f6reningen donerade den fast egendomen, s\u00e5 fortsatte den att verka eftersom den ocks\u00e5 \u00e4gde flera fonder.<\/p>\n

\u00c5r 1967 i september<\/strong> inleddes renoveringen och den ber\u00e4knades kosta 70 000 mark. Huvudentrepren\u00f6r var byggm\u00e4stare Th. Nygren, Langels fr\u00e5n N\u00e4rpes sk\u00f6tte m\u00e5lningsarbetena, Lenni Hakala installerade vatten och v\u00e4rme och Kristinestads elektriska aff\u00e4r skulle sk\u00f6ta om elektriciteten. Nya bord och stolar anskaffades, nya gardiner och ny armatur sattes upp och i festsalen sattes det gamla korset upp p\u00e5 v\u00e4ggen. I det lilla k\u00f6ket sattes in ett nytt kylsk\u00e5p och en elspis och i den tidigare vaktm\u00e4starbostaden inreddes ett hobbyrum. Ett pannrum byggdes i nedre v\u00e5ningen och centralv\u00e4rme installerades i byggnaden och tv\u00e5 WC byggdes ocks\u00e5. Hela byggnaden f\u00f6rs\u00e5gs p\u00e5 samma g\u00e5ng med ett nytt pl\u00e5ttak.<\/p>\n

\"\"
Det var skomakaren Valdemar Sj\u00f6blom, som \u00e5r 1884 byggde den h\u00e4r g\u00e5rden och den har efter det haft m\u00e5nga \u00e4gare. \u00c5r 1964 donerade d\u00e5varande \u00e4garen Kristinestads Lutherska B\u00f6nehusf\u00f6rening g\u00e5rden \u00e5t Kristinestads svenska f\u00f6rsamling. F\u00f6rsamlingen renoverade g\u00e5rden och \u00e5r 1967 kunde kyrkoherde Paul \u00d6hrnberg gl\u00e4da sig \u00e5t donationen och att renoveringen av b\u00f6nehuset var genomf\u00f6rd. Fotot av Rafael Olin, ur SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1967 i november<\/strong> kunde det nyrenoverade f\u00f6rsamlingshemmet tas i bruk och den storslagna invigningsfesten ordnades den 5 december med m\u00e5nga inbjudna g\u00e4ster.<\/p>\n

\u00c5r 1983 i november<\/strong> besl\u00f6t kyrkofullm\u00e4ktige att f\u00f6rsamlingen skall bygga ett nytt f\u00f6rsamlingshem. Det gamla skall rivas och arkitekt Carl-Johan Slotte fick i uppdrag att rita ett nytt p\u00e5 omkring 360 m\u00b2. Om kyrkostyrelsen beviljar det \u00f6nskade bidraget, s\u00e5 kunde byggnadsarbetena i b\u00e4sta fall p\u00e5b\u00f6rjas v\u00e5ren 1984. Prelimin\u00e4ra ritningar kunde presenteras i januari 1984 och kyrkofullm\u00e4ktige var speciellt n\u00f6jd med att huvuding\u00e5ngen kommer att finnas inne p\u00e5 g\u00e5rden och inte ut mot gatan som tidigare.<\/p>\n

\u00c5r 1984 i december<\/strong> kunde kyrkofullm\u00e4ktige i Kristinestads svenska f\u00f6rsamling godk\u00e4nna de ritningar som Slotte hade gjort. Det var fr\u00e4mst fasaderna som de ville \u00e4ndra p\u00e5 och f\u00f6nstren skulle g\u00f6ras s\u00e5 att de b\u00e4ttre passade in i den k\u00e4nsliga milj\u00f6n. Totalkostnaden uppskattades till 1,4 miljoner mark och man r\u00e4knade med att f\u00e5 l\u00e5n och bidrag fr\u00e5n kyrkostyrelsen p\u00e5 900\u00a0000.<\/p>\n

\u00c5r 1985, under ett veckoslut i juli<\/strong> revs det gamla f\u00f6rsamlingshemmet. Margit \u00d6sterholm, som satt med i byggnadskommitt\u00e9n ber\u00e4ttade d\u00e5 att byggnaden var allt f\u00f6r liten f\u00f6r den d\u00e5varande verksamheten. Byggnaden var gammal och allt f\u00f6r dyr att renovera. K\u00f6ket var f\u00f6r litet och hela huset var kallt och dragigt.<\/p>\n

Byggm\u00e4stare Th. Nygren valdes till huvudentrepren\u00f6r och han tyckte att den nya byggnaden, som blir dubbelt st\u00f6rre \u00e4n den gamla, kommer att passa bra in i milj\u00f6n. Kostnaden ber\u00e4knades nu till 1,67 miljoner mark och invigningen \u00e4r planerad till februari 1986.<\/p>\n

\u00c5r 1985 i december<\/strong> firades taklagsfest p\u00e5 bygget och alla var \u00f6verens om att det blir ett lyckat bygge. Festsalen, som kombineras med serveringsrummet blir rymlig med sittplatser f\u00f6r 140 personer och k\u00f6ket blir ett ordentligt stork\u00f6k. Den totala kostnaden ser ut att bli omkring 2 miljoner mark. Elsto sk\u00f6ter om elinstallationerna och Sture Karlssons Stukaterm sk\u00f6ter om vatten, v\u00e4rme och ventilation.<\/p>\n

\u00c5r 1986 i februari<\/strong> kunde f\u00f6rsamlingen ta i bruk det nya f\u00f6rsamlingshemmet. Kyrkoherde Lars Nisula var mer \u00e4n n\u00f6jd och han gladde sig \u00e5t det nya f\u00f6rsamlingshemmet, som inbjuder till gemenskap och trivsel. Ungdomar har egna utrymmen i den nedre v\u00e5ningen och barnen kan pyssla i dagklubbens rum. Tack vare de stora f\u00f6nstren mot gatan \u00e4r festsalen ljus och v\u00e4ggarna har ocks\u00e5 ljusa f\u00e4rger. De moderna stolarna har dock en m\u00f6rkare f\u00e4rg, som bryter den ljusa linjen.<\/p>\n

Kyrkoekonomen Torsten S\u00e4rs ber\u00e4ttade att bakom talarstolen finns en textilv\u00e4v, f\u00f6rest\u00e4llande Jesu \u00e5terkomst och den har tillverkats av Tellervo Qvis\u00e9n. I f\u00f6rsamlingssalen placeras ett konstverk av Birgitta Recks\u00e9n, med ett motiv av Jesus i Getsemane. De gamla tavlorna fr\u00e5n det gamla f\u00f6rsamlingshemmet, finns ocks\u00e5 med i det nya.<\/p>\n

Leila \u00d6sterback, som \u00e4r vaktm\u00e4stare och som sk\u00f6ter om k\u00f6ket, s\u00e4ger att det \u00e4r modernt med m\u00f6jligheter att tillreda st\u00f6rre m\u00e4ngder mat.<\/p>\n

F\u00f6rsamlingshemmet blev genast ett popul\u00e4rt st\u00e4lle. P\u00e5 s\u00f6ndagarna f\u00f6re gudstj\u00e4nsten skulle f\u00f6rsamlingen bjuda p\u00e5 kaffe f\u00f6r en billig peng. Dagklubben hade verksamhet d\u00e4r, liksom Evangeliska Ungas syf\u00f6rening, diakonisyf\u00f6reningen, Kyrkans Ungdoms syf\u00f6rening och skriftskolan. Aktiviteterna r\u00e4cker till d\u00e5 pojkklubben, pension\u00e4rssamlingen, ton\u00e5rsgruppen, gitarrgruppen och juniorerna samlas i hemmet.<\/p>\n

\u00c5r 1986, i slutet av mars<\/strong> under p\u00e5sken invigdes det nya f\u00f6rsamlingshemmet. Kontraktsprosten Kim Hohenthal bitr\u00e4dd av prosten Holger Andersson, kyrkoherde Tapio Laitinen, kyrkoherde Lars Nisula, prosten Runar Weckstr\u00f6m och teol. lic. Bengt Klemets f\u00f6rr\u00e4ttade invigningen och f\u00f6rklarade det helgat som Guds hus. De tackade Gud f\u00f6r det nya f\u00f6rsamlingshemmet men tackade ocks\u00e5 de personer som hade sett till att bygget f\u00f6rverkligades. Kyrkok\u00f6ren sj\u00f6ng flera psalmer och deltagarna kunde konstatera att akustiken var god.<\/p>\n

I dag<\/strong> ser f\u00f6rsamlingshemmet ut att vara i gott skick, efter att fasaden byttes ut i b\u00f6rjan av 2020-talet. En vattenskada v\u00e5ren 2024 har dock gjort att byggnaden \u00e5tminstone tillf\u00e4lligt tagits ur bruk.<\/p>\n

Foton och annan information<\/strong><\/h3>\n
\"\"
Br\u00e4dfodringen p\u00e5 f\u00f6rsamlingshemmet har f\u00f6rnyats i etapper och h\u00e4r syns det att gaveln \u00e4r klar medan fasaden mot gatan st\u00e5r i tur. Till h\u00f6ger syns lite av Granlunds g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 27. Fotot fr\u00e5n sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Eftersom tomten sluttar kraftigt, s\u00e5 fanns det m\u00f6jlighet att bygga den v\u00e4stra \u00e4ndan av f\u00f6rsamlingshemmet i tv\u00e5 v\u00e5ningar och ungdomarnas utrymmen kunde d\u00e5 placeras i nedre v\u00e5ningen. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ing\u00e5ngen till f\u00f6rsamlingshemmet finns p\u00e5 innerg\u00e5rden och till h\u00f6ger om den finns serveringsrummet och festsalen. Till v\u00e4nster finns bland annat dagklubbens utrymmen och i nedre v\u00e5ningen finns ungdomarnas utrymmen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Arkitekten Slotte lyckades planera f\u00f6rsamlingshemmet s\u00e5 att det mycket bra passar in i den gamla milj\u00f6n n\u00e4ra kyrkan. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020 \u00e4r taget fr\u00e5n nordost.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1917 grundade predikanten J. A. Sundstr\u00f6m en religi\u00f6s f\u00f6rening i Lintula vid Stortr\u00e4sket, som en underf\u00f6rening till Evangeliska Unga. \u00c5r 1921 uppf\u00f6rde f\u00f6reningen ett eget b\u00f6nehus i Lintula. Verksamheten p\u00e5 gick \u00e4nda till \u00e5r 1985 och huset s\u00e5ldes \u00e5t en privat person men korset p\u00e5 v\u00e4ggen vittnar om husets historia. B\u00f6nehuset i Lintula var redan f\u00f6r 100 \u00e5r sedan ett omtyckt st\u00e4lle, som lockade folk fr\u00e5n staden f\u00f6r att lyssna p\u00e5 pr\u00e4sternas budskap. S\u00e5 gott som varje vecka samlades man i b\u00f6nehuset och folk kom ocks\u00e5 l\u00e5ng v\u00e4ga ifr\u00e5n, f\u00f6r att f\u00e5 umg\u00e5s och tr\u00e4ffa andra likasinnade. Det s\u00e4gs ”att den enda som har blivit omv\u00e4nd p\u00e5 b\u00f6nehuset i Lintula var Agustas hund, som blev motad i farstun n\u00e4r den ville in”. Fotot fr\u00e5n sommaren 2022. Om du vill l\u00e4sa mera om b\u00f6nehuset i Lintula, skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 kartan fr\u00e5n 1940, s\u00e5 syns det bra att den vinkel som \u00e5r 1920 byggdes in p\u00e5 g\u00e5rden var mycket st\u00f6rre och bredare \u00e4n sj\u00e4lva huvudbyggnaden l\u00e4ngs med gatan.<\/figcaption><\/figure>\n

Annonser<\/strong><\/h3>\n

\"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar. G\u00e5rdens historia \u00c5r 1762 \u00e4gdes den h\u00e4r tomten nr 39 av borgaren Jacob Boberg. Hos honom bodde sonen Eric och m\u00e5gen Matts. \u00c5r Forts\u00e4tt l\u00e4sa B\u00f6nehuset p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 29<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":29,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-25279","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25279","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=25279"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25279\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29690,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25279\/revisions\/29690"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=25279"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}