{"id":25173,"date":"2023-02-01T17:59:51","date_gmt":"2023-02-01T15:59:51","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25173"},"modified":"2026-04-19T23:13:11","modified_gmt":"2026-04-19T20:13:11","slug":"sparbankshuset-pa-ostra-langgatan-44","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25173","title":{"rendered":"Sparbankshuset p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 44"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r byggnaden, som finns p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 44 eller Salutorget 5 byggdes \u00e5r 1970 av Kristinestad-Tj\u00f6ck Sparbank. P\u00e5 den h\u00e4r tomten hade i tiderna bott folk som Hans \u201dRika Bergen\u201d, Ferdinand Holmstr\u00f6m och flera andra stora aff\u00e4rsm\u00e4n. I dag \u00e4gs byggnaden av stadens fastighetsbolag Kristinestads Bost\u00e4der, som hyr ut samtliga bost\u00e4der och aff\u00e4rslokaler. Fotot taget fr\u00e5n s\u00f6der sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar.<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h2>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna och om de brandf\u00f6rs\u00e4kringar, som hade tecknats, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h3>\n

I b\u00f6rjan av 1700-talet<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r centrala tomten invid torget av handelsmannen Hans Mattsson Berg. Han var son till Matts Jonsson, som i b\u00f6rjan av 1700 hade en stor aff\u00e4rsr\u00f6relse i staden. Under Stora ofreden f\u00f6rlorade han flera av sina fartyg, bland annat ett som var lastat med dyrbara varor gick f\u00f6rlorat utanf\u00f6r Skaftung \u00e5r 1713 och det antas att Matts Jonsson dog vid samma h\u00e4ndelse. Hans g\u00e5rd i staden blev ocks\u00e5 sv\u00e5rt f\u00f6rst\u00f6rd och plundrad. Matts Jonssons s\u00f6ner Jonas, Hans, Johan, Matts och Henrik blev alla handlande i staden och hans tv\u00e5 d\u00f6ttrar gifte sig med f\u00f6rm\u00f6gna handelsm\u00e4n. Den som lyckades b\u00e4st av syskonen var nog Hans Mattsson Berg, som sedan fick smeknamnet ”Rika Bergen”.<\/p>\n

Hans Mattsson Bergs aff\u00e4rsr\u00f6relse var stor och det blev hans f\u00f6rm\u00f6genhet ocks\u00e5 med tiden, s\u00e5 han gjorde verkligen r\u00e4tt f\u00f6r sitt smeknamn. ”Rika Bergen” var den \u00f6verl\u00e4gset st\u00f6rsta skattebetalaren i staden och han var k\u00e4nd som en gener\u00f6s man. Till exempel s\u00e5 bekostade han de tre altartavlorna som \u00e5r 1736 k\u00f6ptes fr\u00e5n Stockholm och som placerades i stadens kyrka, som hade byggts \u00e5r 1700. D\u00e5 den nya kyrkan byggdes 1897, s\u00e5 flyttades tavlorna dit, d\u00e4r de fortfarande kan besk\u00e5das.<\/p>\n

\u201dRika Bergen\u201d, allts\u00e5 Hans Mattsson Berg (1687-1756) var f\u00f6dd i staden och var den tidens st\u00f6rsta och rikaste handelsman. Han var gift med Brigitta \u201dBrita\u201d Uddman (1690-1776), som var dotter till Henrik och Anna Maria Uddman. Det ser ut som att Hans och Brita Berg inte hade n\u00e5gra gemensamma barn. Brita hade en syster eller var hon systerdotter Magdalena (1714-1755) som \u00e5r 1740 gifte sig med Gabriel Aspegren fr\u00e5n Kristinestad, som sedan blev kyrkoherde i Peders\u00f6re f\u00f6rsamling.<\/p>\n

Brita Uddman hade fr\u00e5n ett tidigare gifte med Johan Finshell (1690-1719) dottern Rebecka (1719-1803), som \u00e5r 1738 gifte sig med Isak Peld\u00e1n (1699-1748), som var kyrkoherde i Lappfj\u00e4rd. Rebecka och Isak Peldan fick 5 barn och deras dotter Rebecka (1738-1785) gifte sig med Jakob Estlander i Lappfj\u00e4rd. Efter Isak Peldans d\u00f6d 1748, gifte Rebecka om sig med landsh\u00f6vdingen Johan Mathesius i Vasa.<\/p>\n

\"\"
Tarmo Suomalainen har gjort en miniatyrmodell av centrala Kristinestad och s\u00e5 h\u00e4r tror han att \u201dRika Bergens\u201d g\u00e5rdar och stora tomt s\u00e5g ut omkring 1751. Miniatyren finns utst\u00e4lld i Sj\u00f6fartsmus\u00e9et n\u00e4ra Badhusparken.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1756<\/strong> avled handlanden Hans Berg och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Brita.<\/p>\n

\u00c5r 1760<\/strong> \u00e4gdes den bebyggda tomten nr 1 i tredje kvarteret av ”madame Brigitta Berg” och d\u00e4r bodde flera hyresg\u00e4ster.<\/p>\n

\u00c5r 1770<\/strong> hade g\u00e5rden \u00f6vertagits av borgm\u00e4staren Erik Berndtson. Denne hade \u00e5r 1767 blivit vald till borgm\u00e4stare i staden och han bodde d\u00e4r med sin hustru och sin sv\u00e4rmor.<\/p>\n

\u00c5r 1794 <\/strong>avled borgm\u00e4staren och \u00e5r 1796 s\u00e5lde g\u00e5rds\u00e4garna, borgm\u00e4stare\u00e4nkan Berndtson och hennes mor Rebecka g\u00e5rden, som d\u00e5 l\u00e5g p\u00e5 tomt nr 9 f\u00f6r 150 riksdaler \u00e5t handlanden Josef Holmstr\u00f6m (1773-1819). I k\u00f6pebrevet st\u00e5r det att Josef endast k\u00f6pte \u201dg\u00e5rdstomten\u201d, s\u00e5 det \u00e4r oklart om d\u00e4r fanns n\u00e5gra byggnader. Holmstr\u00f6m var gift med Casper Lebells dotter Helena Christina (1775-1826) och de hade m\u00e5nga barn.<\/p>\n

\u00c5r 1799<\/strong> byggde handlanden Josef Holmstr\u00f6m en ny g\u00e5rd p\u00e5 tomten invid torget. Detta enligt Per-Olof Jarles \u201dKristinestads byggnadshistoria\u201d och d\u00e4r n\u00e4mns ocks\u00e5 att flygeln l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan skulle vara byggd \u00e5ren 1814 och 1824. Det \u00e4r ocks\u00e5 m\u00f6jligt att Holmstr\u00f6m endast gjorde en st\u00f6rre renovering av Hans Bergs gamla g\u00e5rd.<\/p>\n

\u00c5r 1819<\/strong> avled handlanden Josef Holmstr\u00f6m och g\u00e5rden \u00f6vertogs \u00a0av sterbhuset, best\u00e5ende av \u00e4nkan Helena och deras 5 d\u00e5 levande barn: Casper (1800-1849), Anders (1803-1832), Johan Ferdinand<\/span> (1805-1863), Christina (1808-1843) och Maria (1810-1858).<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1825 s\u00e5 har tomten delats p\u00e5 tv\u00e4ren och den v\u00e4stra delen d\u00e4r familjen Holmstr\u00f6m bodde hade f\u00e5tt nummer 136. Fr\u00e5n och med 1856 s\u00e5 har tomterna 136 och 137 sammanslagits till en gemensam tomt.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1834<\/strong> tecknade handlande Ferdinand Holmstr\u00f6m en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 sina byggnader p\u00e5 tomt nr 136 och om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringarna och byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r var byggnaderna placerade enligt Ferdinand Holmstr\u00f6ms uppritade planteckning \u00e5r 1834, som han bifogade brandf\u00f6rs\u00e4kringen.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1826<\/strong> avled handlande\u00e4nkan Helena Holmstr\u00f6m och hennes andel av g\u00e5rden \u00f6vertogs av de 5 barnen, med andra ord \u00e4gde de d\u00e5 1\/5 var.<\/p>\n

\u00c5r 1832<\/strong> avled Anders Holmstr\u00f6m och hans andel av g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av syskonen.<\/p>\n

\u00c5r 1837, den 20 februari<\/strong> s\u00e5lde Casper Holmstr\u00f6m sin andel av g\u00e5rden \u00e5t sin bror Johan Ferdinand<\/u> f\u00f6r 1\u00a0200 rubel silver.<\/p>\n

P\u00e5 1840-talet<\/strong> fick b\u00e5de huvudbyggnaden och sidobyggnaden l\u00e4ngs med gatan ny br\u00e4dfodring. Huvudbyggnaden f\u00f6rs\u00e5gs d\u00e5 ocks\u00e5 med br\u00e4dtak och s\u00e5 gott som alla n\u00e4vertak p\u00e5 uthusen byttes ut till br\u00e4dtak.<\/p>\n

\u00c5r 1847<\/strong> skickade Carl Gustaf Aul\u00e9n (1795-1851) ett dokument till r\u00e5dhusr\u00e4tten i Kristinestad. Han var d\u00e5 kaplan i Tavastehus och han meddelade att hans hustru Elisabeth (f\u00f6dd Holmstr\u00f6m, d\u00f6d 1843) redan \u00e5r 1826 hade s\u00e5lt sin andel av g\u00e5rden \u00e5t sin bror Ferdinand. K\u00f6pebrevet hade slarvats bort men Carl Gustaf minns att i k\u00f6pet ingick hustruns 1\/5 av g\u00e5rden, en obebyggd tomt vid Kyrkogatan och flera \u00e4ngar h\u00f6rande till stadens donationsjord.<\/p>\n

\u00c5r 1849<\/strong> i augusti<\/strong> fick Johan Ferdinand<\/u> Holmstr\u00f6m lagfart p\u00e5 den bebyggda tomten 136.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handelsmannen Ferdinand Holmstr\u00f6m, som bodde d\u00e4r med hustrun Ulrika Kristina <\/u>(f. Hedman i Kvevlax 1810-1870). Hos dem bodde ocks\u00e5 barnen Celina<\/u> Johanna (1829-1913, ogift och barnl\u00f6s), Ida<\/u> Theresia (1831-1858, gift med Carl Magnus Ridderstad), Ingeborg <\/u>Eloise (1833-1903, ogift och barnl\u00f6s) och Josef (1841-1923). Sonen Josef, som sedan kallades Juho blev student i Helsingfors, ingenj\u00f6r i Dresden och arbetade som lantm\u00e4taringenj\u00f6r p\u00e5 flera h\u00e5ll i landet. Han dog i byn Koskenniska i Itis, n\u00e4ra Kouvola 8 februari 1923. I g\u00e5rden bodde flera handelsbetj\u00e4nter, pigor, dr\u00e4ngar och en handelsbokh\u00e5llare. P\u00e5 hyra bodde apotekare\u00e4nkan Augusta Olander och borgaredottern E. M. Westman.<\/p>\n

\u00c5r 1853, den 4 augusti<\/strong> s\u00e5ldes tomten nr 136 med alla byggnader p\u00e5 offentlig konkursauktion, efter att Ferdinand hade gjort konkurs \u00e5ret innan. Auktionen hade varit utlyst i stadens kyrka, 3 g\u00e5nger genom inf\u00f6rd annons i Allm\u00e4nna Tidningen och genom utringning i gath\u00f6rnen. Konkursmassans kuratorer Erik T\u00f6tterman och Carl Magnus Ridderstad s\u00e5lde d\u00e5 g\u00e5rden \u00e5t handlanden Gustaf Wilhelm Lindqvist f\u00f6r 4 200 rubel silver. G. W. Lindqvist hade tidigare bott p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 11<\/a> men den g\u00e5rden hade han redan 1851 s\u00e5lt \u00e5t repslagare \u00c5kerberg. Det h\u00e4r \u00e5ret bodde stadsl\u00e4karen, medicine- och kirurgiedoktorn Gustaf Forst\u00e9n p\u00e5 hyra. Hos honom bodde hush\u00e5llerskan Sofia Nyman och en dr\u00e4ng och en piga. Ferdinand Holmstr\u00f6m var redan d\u00e5 sjuklig och \u00e5r 1862 var han s\u00e5\u00a0 pass ”sinnesrubbad” att han blev satt under f\u00f6rmynderskap.<\/p>\n

\u00c5r 1856, den 14 november<\/strong> k\u00f6pte handlanden G. W. Lindqvist granntomten nr 137 av skepparen Viktor Wirz\u00e9n f\u00f6r 425 rubel silver och efter det har tomterna 136 och 137 varit sammanslagna och haft gemensamma \u00e4gare. Lindqvist var sedan 1848 del\u00e4gare i det stora l\u00e4dergarveriet Mariefors, som l\u00e5g p\u00e5 \u00d6stra sidan, n\u00e4ra gr\u00e4nsen till Tj\u00f6ck.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes de sammanslagna tomterna 136 och 137 av handlanden G. W. Lindqvist och hans hustru Maria. I g\u00e5rden bodde ett stort antal arbetare, allt fr\u00e5n bokh\u00e5llare och betj\u00e4nter till dr\u00e4ngar och pigor. F\u00f6ljande \u00e5r grundade Lindqvist tillsammans med Otto Wendelin \u201dNorra Bayerska Bryggeriet\u201d och han \u00e4gde fortfarande det nedlagda l\u00e4dergarveriet Mariefors p\u00e5 \u00d6stra sidan.<\/p>\n

\u00c5r 1870, den 30 september<\/strong> avled handlanden, tidigare l\u00e4derfabrik\u00f6ren, \u00f6lbryggaren och br\u00e4nnvinsbr\u00e4nnaren Lindqvist och genom ett inb\u00f6rdes testamente \u00f6vertog \u00e4nkan Maria all egendom. Det \u00e5ret bodde deras s\u00f6ner Josef och Waldemar ocks\u00e5 i g\u00e5rden, medan deras dotter \u00e5r 1866 hade gift sig med rektorn Carl \u201dKaarlo\u201d Blomstedt i Tavastehus. I g\u00e5rden bodde det \u00e5ret handelsbokh\u00e5llaren Carl Johan Hohenthal, handelsbetj\u00e4nterna Gustafsson och Berggren, dr\u00e4ngarna J. Hannus, H. Nuttura och J. Hakala. Pigorna A. Herrg\u00e5rd, U. Nessman, S. Wahlfors och Kajsa Plumppukoski bodde ocks\u00e5 d\u00e4r. P\u00e5 hyra bodde bryggm\u00e4staren M. Schick, som var bayersk unders\u00e5te.<\/p>\n

\u00c5r 1872<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Maria Lindqvist det nedlagda l\u00e4dergarveriet Mariefors \u00e5t aff\u00e4rsm\u00e4nnen E. Alf. T\u00f6tterman och Carl Emil Carlstr\u00f6m, som byggde om garveriet till br\u00e4nnvinsfabrik.<\/p>\n

\u00c5r 1876, den 11 mars<\/strong> s\u00e5lde handelsmans\u00e4nkan Maria Lindqvist de sammanbyggda tomterna 136 och 137 med alla byggnader \u00e5t handlanden Frans Fredrik <\/u>Gr\u00f6nroos (1822-1890) f\u00f6r 20 000 finska mark. Denne var f\u00f6dd i Bj\u00f6rneborg och han var gift med Margareta Elisabet Kanniainen (f.1826) fr\u00e5n Brahestad och de hade 13 barn, varav fyra dog i unga \u00e5r. Fredrik Gr\u00f6nroos arbetade p\u00e5 1840-talet som bokh\u00e5llare \u00e5t handlande Robert Uggla och bodde i dennes g\u00e5rd i nuvarande R\u00e5dhusparken. S\u00e4ljaren Maria Lindqvist k\u00f6pte sedan g\u00e5rden Strandgatan 12, d\u00e4r hon sedan bodde till sin d\u00f6d 1890.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes de b\u00e5da bebyggda tomterna 136 och 137 av handlanden Fredrik Gr\u00f6nroos och hans hustru Margaretha, som bodde d\u00e4r med m\u00e5nga barn. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 Margarethas syster, fr\u00f6ken Maria Kanniainen, (f.1829). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 dr\u00e4ngarna Malachias Lybeck (f.1859) och Nestor Sepp\u00e4 (f.1863) och pigan Sofia Arola (f.1857).<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes de b\u00e5da tomterna och alla byggnader av handlanden Fredrik Gr\u00f6nroos, men han bodde inte l\u00e4ngre d\u00e4r med hustrun och barnen. De bodde sedan 1882 i Vasa d\u00e4r de hade en aff\u00e4r och de drev ett v\u00e4rdshus p\u00e5 Vasaesplanaden 22. Fredriks sv\u00e4gerska Maria Kanniainen d\u00e4remot bodde d\u00e4r och det gjorde ocks\u00e5 handlanden Albert \u00c5kerman (f.1859) med sin bror Axel (f.1861), arbeterskan Wilhelmina Niemel\u00e4 (f.1864) och \u00f6lf\u00f6rs\u00e4ljerskan Sofi Nyqvist (f.1864).<\/p>\n

\u00c5r 1890, den 10 maj<\/strong> avled handlanden Frans Fredrik Gr\u00f6nroos i Vasa och de hopslagna tomterna med alla byggnader \u00f6vertogs d\u00e5 av de 9 barn, som d\u00e5 levde. Familjen Gr\u00f6nroos bodde inte i g\u00e5rden utan d\u00e4r bodde fr\u00f6ken Maria Kanniainen, m\u00e5lare\u00e4nkan Amanda Lindqvist (f.1856) med sin mor Anna Ekblom (f.1813), sj\u00f6mannen Jakob Per\u00e4l\u00e4 (f.1848), \u00e4nkan Eva Engman (f.1818), f\u00f6rs\u00e4ljerskan Maria Lillvik (f.1852), \u00e4nkan Mina Kankaanp\u00e4\u00e4 (f.1851) med 4 mindre barn. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 arbetskarlen Matts Jakobsson (f.1856) med hustrun Henrika (f.1861) och deras piga Maria.<\/p>\n

\"\"
Omkring 1890 s\u00e5g kvarteret ut s\u00e5 h\u00e4r. Handlande Gr\u00f6nroos \u00e4gde d\u00e5 b\u00e5da tomterna 136 och 137 med alla byggnader. Granntomten nr 138 \u00e4gdes av garvaredottern Amalia Cedervall och tomten 135 \u00e4gdes av handlanden E. Alf. T\u00f6tterman.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1891, den 23 januari<\/strong> s\u00e5lde 7 syskon sina andelar av tomterna 136 och 137 \u00e5t sin bror, j\u00e4rnv\u00e4gspraktikanten Jakob<\/u> Alarik Gr\u00f6nroos (1863-1931). K\u00f6peskillingen var 25 000 mark och den finansierades genom att k\u00f6paren \u00f6vertog alla inteckningsl\u00e5n.<\/p>\n

\u00c5r 1894<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Jakob Gr\u00f6nroos, som inte bodde d\u00e4r men det gjorde hans moster Maria Kanniainen. I g\u00e5rden bodde handlanden Herman West (f.1834) med hustrun Josefina (f.1826) och d\u00e4r bodde ocks\u00e5 handlanden Viktor Haaronen (f.1860 i Stor\u00e5) med hustrun Lena (f.1871). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 \u00e4nkan Mathilda Holmberg (f.1832) ensam, f\u00f6r hennes son Oskar hade rest till Amerika. F\u00f6rs\u00e4ljerskan Albertina Nygren (f.1851), \u00e4nkan Maria Honkaniemi (f.1853) och \u00e4nkan Mina Kankaanp\u00e4\u00e4 bodde d\u00e4r. Det gjorde ocks\u00e5 arbetaren Johan Henrik Blomqvist (f.1850) med hustrun Hedda (f.1851) och deras 3 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1895, den 19 juni<\/strong> s\u00e5lde Jakob Gr\u00f6nroos de b\u00e5da tomterna med alla byggnader \u00e5t handlanden Vihtori Haaronen f\u00f6r 28\u00a0700 mark. F\u00f6r att finansiera k\u00f6pet \u00f6vertog Haaronen de intecknade l\u00e5nen och han l\u00e5nade ocks\u00e5 pengar av \u201dNordiska F\u00f6reningsbanken f\u00f6r Handel och Industri\u201d. Banken hade r\u00e4tt att inteckna l\u00e5net och Haaronen pantsatte ocks\u00e5 sitt varulager. Efter en tid m\u00e4rkte direkt\u00f6r Hans Estlander p\u00e5 banken att en stor del av det pantsatta lagret hade avyttrats och banken kr\u00e4vde d\u00e5 in mera s\u00e4kerheter.<\/p>\n

\u00c5r 1897<\/strong> \u00f6ppnade Nordiska Aktiebanken ett kontor i Haaronens g\u00e5rd. Banken hade under sitt f\u00f6rsta verksamhets\u00e5r i staden varit inrymt i ett rum p\u00e5 stadshotellet. Vid den h\u00e4r tiden hade konsul Gustaf Hyd\u00e9n tv\u00e5 \u00f6lutsk\u00e4nkningsst\u00e4llen, varav det ena i Haaronens g\u00e5rd och Vihtori tyckte att ordningen d\u00e4r inte var den b\u00e4sta och d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rs\u00f6kte han vr\u00e4ka Hyd\u00e9n. R\u00e4tten f\u00f6rkastade dock k\u00e4rom\u00e5let, eftersom Vihtori inte kunde visa att d\u00e4r hade varit ett \u201dlastbart och l\u00f6saktigt lefverne, att hus d\u00e4raf beryktadt varder\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1899, i juli<\/strong> \u00f6ppnade garvaren J. W. Rantanen en \u201dSko- och l\u00e4derhandel\u201d i Haaronens g\u00e5rd. Barberaren Emil Johansson bodde i byggnaden vid \u00d6stra L\u00e5nggatan i en st\u00f6rre aff\u00e4rslokal, som med en br\u00e4dv\u00e4gg var delad i tv\u00e5 mindre rum. Den 26 december intr\u00e4ffade en mindre brand i denna barberarlokal.<\/p>\n

\u00c5r 1901<\/strong> installerades elektrisk belysning i Haaronens g\u00e5rd och arbetet utf\u00f6rdes av Elektriska Aktiebolaget AEG, som hade kontor i Helsingfors. Sj\u00e4lva elektriciteten kom fr\u00e5n Belysningsbolaget Lumen, som hade sitt \u00e5ngkraftverk vid Parmansgatans och Staketgatans korsning.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av \u00e5r 1905<\/strong> hade Vihtori Haaronen hamnat p\u00e5 obest\u00e5nd och i februari s\u00f6ktes han i konkurs. Godmannen, bankdirekt\u00f6r Hans Estlander fick i uppdrag att omh\u00e4nderta boet. Haaronen hade genom f\u00f6rfalskning av flera skuldsedlar gjort sig skyldig till brottslig verksamhet. Detta uppdagades f\u00f6rsta g\u00e5ngen i januari 1905 i Bj\u00f6rneborg, d\u00e4r Haaronen p\u00e5 skuld hade k\u00f6pt varor av Talouskauppa f\u00f6r 4\u00a0000 mark. P\u00e5 skuldsedeln hade Haaronen f\u00f6rfalskat 4 stor\u00e5b\u00f6nders namnteckningar och n\u00e4r dessa ombads att inl\u00f6sa skuldsedeln, s\u00e5 uppdagades bedr\u00e4geriet. En f\u00f6rfalskad skuldsedel till p\u00e5 8\u00a0000 mark hittades hos en annan aff\u00e4r i Bj\u00f6rneborg och till och med Emil Axelin i Kristinestad hade tagit emot en f\u00f6rfalskad skuldsedel p\u00e5 3\u00a0950 mark. Detta ledde till att Haaronen h\u00e4ktades och i samma veva, den 8 februari 1905 avled Vihtoris unga hustru Hilma, under oklara omst\u00e4ndigheter.<\/p>\n

\u00c5r 1905 i maj<\/strong> skulle g\u00e5rden och varulagret s\u00e4ljas p\u00e5 offentlig auktion. H\u00f6gsta budet gavs av handlanden Frans Henrikson, som bj\u00f6d 33\u00a0100 mark. Budet kunde inte godk\u00e4nnas.<\/p>\n

Vihtori Haaronen d\u00f6mdes av r\u00e5dhusr\u00e4tten i Kristinestad till tukthus i 15 \u00e5r och han skulle mista sitt medborgerliga f\u00f6rtroende i ytterligare 15 \u00e5r. De sex minder\u00e5riga barnen togs om hand och till deras f\u00f6rmyndare uts\u00e5gs tidigare sj\u00f6kaptenen Wilhelm Hagen.<\/p>\n

\u00c5r 1905, den 18 september <\/strong>gjordes ett nytt f\u00f6rs\u00f6k att s\u00e4lja g\u00e5rden p\u00e5 offentlig, exekutiv auktion. Den annonserades stort i landets tidningar. G\u00e5rden vid torget i 2 v\u00e5ningar inneh\u00f6ll 2 aff\u00e4rer i nedre v\u00e5ningen och i \u00f6vre v\u00e5ningen fanns en st\u00f6rre bostad p\u00e5 5 rum och k\u00f6k. Invid torget fanns en gammal magasinbyggnad, som ocks\u00e5 inneh\u00f6ll en aff\u00e4rslokal mot torget. L\u00e4ngs \u00d6stra L\u00e5nggatan fanns 2 env\u00e5ningsbyggnader, den ena inneh\u00f6ll flera aff\u00e4rsl\u00e4genheter och den andra en st\u00f6rre bostad. D\u00e4rtill fanns det vagnslider, vedlider, stall och f\u00e4hus p\u00e5 den stora tomten.<\/p>\n

Ocks\u00e5 denna g\u00e5ng gavs det h\u00f6gsta av budet av handlanden Frans Henrikson, som nu bj\u00f6d 33 050 mark. Budet godk\u00e4ndes och han flyttade d\u00e5 sin aff\u00e4r fr\u00e5n Erik T\u00f6ttermans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan och han \u00f6ppnade butik i Haaronens gamla aff\u00e4rslokal.<\/p>\n

\u00c5r 1906 i juli<\/strong> f\u00f6rst\u00f6rdes en del av Frans Henriksons g\u00e5rd i en brand. Den hade f\u00e5tt sin b\u00f6rjan i Henriksons sovrum i sydligaste delen av sidobyggnaden l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan och eftersom ingen var hemma fick elden bra fart och uppt\u00e4cktes f\u00f6rst d\u00e5 l\u00e5gorna slog ut genom f\u00f6nstren. Tillrusande personer kunde dock med vatten sl\u00e4cka elden f\u00f6re hela g\u00e5rden blev f\u00f6rst\u00f6rd. Brandk\u00e5ren tvingades att riva upp yttertaket och alla rum i hela byggnaden f\u00f6rst\u00f6rdes helt eller delvis. Frans Henriksons l\u00f6s\u00f6re f\u00f6rst\u00f6rdes ocks\u00e5 och det var l\u00e5gt f\u00f6rs\u00e4krat.<\/p>\n

G\u00e5rden var f\u00f6rs\u00e4krad i tv\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringsbolag och Henrikson l\u00e4t reparera g\u00e5rden och byggde d\u00e5 om den helt. Den fick nytt tak, nya d\u00f6rrar och f\u00f6nster och br\u00e4dfodringen f\u00f6rnyades helt. Banken flyttade tillf\u00e4lligt bort och deras lokal f\u00f6rnyades. I en tillbyggnad p\u00e5\u00a0 g\u00e5rdssidan fick banken mera utrymme och bland annat ett durabelt kassavalv. Henriksons brandskadade varulager s\u00e5ldes p\u00e5 auktion och aff\u00e4ren moderniserades. Ocks\u00e5 stenfoten f\u00f6rnyades och i k\u00e4llarv\u00e5ningen i den \u00f6stra \u00e4ndan inreddes ett helt nytt aff\u00e4rsutrymme med ing\u00e5ng fr\u00e5n torget.<\/p>\n

\"\"
Efter branden i juli 1906 byggde Frans Henrikson om g\u00e5rden helt. Den fick ny stenfot, ny br\u00e4dfodring och nytt tak av tegel och den s\u00e5g ut ungef\u00e4r s\u00e5 h\u00e4r \u00e4nda tills den revs 1969. \u00d6vre fasaden vetter mot torget och den undre mot \u00d6stra L\u00e5nggatan.<\/figcaption><\/figure>\n

Till en b\u00f6rjan bedrev Henrikson handel med husger\u00e5dsartiklar, som glas och porslin men snabbt utvecklades verksamheten med livsmedel. Med tiden blev partihandeln Henriksons viktigaste verksamhet och han var en stor import\u00f6r av till exempel salt.<\/p>\n

\"\"
Torghandeln var livlig p\u00e5 1920-talet och f\u00f6rs\u00e4ljarna kom med h\u00e4star fr\u00e5n landsbygden f\u00f6r att s\u00e4lja sina varor p\u00e5 torget. Mitt i bild Frans Henriksons g\u00e5rd men vid den h\u00e4r tiden befann han sig i Helsingfors. Fotot som finns p\u00e5 stadens museum Carlsro, \u00e4r taget omkring 1924.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1906<\/strong> \u00e4gdes de bebyggda tomterna 136 och 137 av handlanden Frans Henrikson (1870-1960). Han var f\u00f6dd Sigg i Pjelax i N\u00e4rpes och \u00f6ppnade sin f\u00f6rsta aff\u00e4r i N\u00e4rpes tillsammans med sin bror Josef i b\u00f6rjan av seklet. Redan \u00e5r 1902 \u00f6ppnade Frans sin f\u00f6rsta aff\u00e4r i T\u00f6ttermanska g\u00e5rden i Kristinestad, som vid den tiden var Syd\u00f6sterbottens absoluta handelscentrum. Det h\u00e4r \u00e5ret bodde ogifta Frans Henrikson i g\u00e5rden tillsammans med pigan Anna Snickars (1858-nov 1922) och handelsbitr\u00e4det Anni Tarkka (f.1876). Tidigare \u00e4garen Vihtori Haaronen var skriven i g\u00e5rden men han satt f\u00f6r tillf\u00e4llet i tukthus. Arbetaren Matti Mukkala (f.1875) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Hilda och en liten son. Sporthandlaren Viktor Vuori (f.1879) bodde i g\u00e5rden, d\u00e4r han ocks\u00e5 hade sin aff\u00e4r. I november 1906 \u00f6ppnade slaktaren och korvmakaren Johan Gustafsson en \u201dMat- och Konservhandel\u201d i g\u00e5rden. Han bodde sj\u00e4lv p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 34, d\u00e4r han ocks\u00e5 hade sitt r\u00f6keri.<\/p>\n

Frans Henrikson kopplar ihop Kristinestad och Bj\u00f6rneborg<\/strong><\/h5>\n

Trots att telefonerna blev allm\u00e4nna i slutet av 1800-talet s\u00e5 dr\u00f6jde det \u00e4nda till juli 1905 f\u00f6re den f\u00f6rsta linjen mellan \u00d6sterbotten och det \u00f6vriga Finland togs i bruk. Den gick d\u00e5 mellan Vasa och Helsingfors via Tammerfors och Tavastehus. Frans Henrikson byggde sedan en egen linje mellan Kristinestad och Bj\u00f6rneborg och den kunde tas i bruk \u00e5r 1909.<\/p>\n

\"\"
S\u00e5 gott som alla telefonlinjer var i privat \u00e4go i b\u00f6rjan av 1900-talet och mellan Kristinestad och Bj\u00f6rneborg fanns ingen linje alls. Frans Henrikson byggde d\u00e5 en linje p\u00e5 egen hand och den kunde tas i bruk i november 1909. Denna linje s\u00e5lde han sedan till staden \u00e5r 1914. Annonsen ur Syd-\u00d6sterbotten 21.11.1908.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Frans Henrikson. Anna Snickars bodde kvar och hon kallas nu hush\u00e5llerska. Anni Tarkka bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden och nu hade hon f\u00e5tt s\u00e4llskap av bitr\u00e4det Olga Kinnari. Dr\u00e4ngen Ernst Norrgrann bodde ocks\u00e5 d\u00e4r. Vihtori Haaronen var i tukthus, men kontoristen Herman Keto (f.1878) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Anna (f.1877) och deras piga Lydia Hietanen (f.1891). Handelsbitr\u00e4det Adelina J\u00e4rvim\u00e4ki (f.1876) bodde d\u00e4r och det gjorde ocks\u00e5 garvaren Karl Aho (f.1870) med hustrun Ida (f.1874) och l\u00e4rlingarna Viktor och Artur M\u00e4kinen. Aho hade redan 1908 \u00f6ppnat en l\u00e4deraff\u00e4r i Henriksons g\u00e5rd. I juni 1910 \u00f6ppnade Aina Mannfolk \u201dEtt Folkk\u00f6k\u201d i Henriksons g\u00e5rd vid \u00d6stral\u00e5nggatan.<\/p>\n

\u00c5r 1910 i augusti<\/strong> avled stadens st\u00f6rsta aff\u00e4rsman Alfred Carlstr\u00f6m<\/a> och hans aff\u00e4rsimperium s\u00f6ktes i konkurs. Hans g\u00e5rdar och sommarvillan Carlsro<\/a> s\u00e5ldes \u00e5t en grupp aff\u00e4rsm\u00e4n fr\u00e5n Jalasj\u00e4rvi men sj\u00e4lva varulagret inropades av Frans Henrikson. Varulagret var omfattande och Frans k\u00f6pte det f\u00f6r n\u00e4rmare 70 % av inventeringsv\u00e4rdet.<\/p>\n

\u00c5r 1913<\/strong> \u00f6ppnade W. Pikkarainen \u201dEtt vete- och matbr\u00f6dsbageri\u201d, som han kallade Bageri Elo, i Henriksons g\u00e5rd bredvid Ahos l\u00e4derhandel.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Frans Henrikson. Han hade ett par \u00e5r tidigare avslutat minuthandeln och koncentrerade allt p\u00e5 importen och partihandeln. Amanda Aro var nu hush\u00e5llerska men i \u00f6vrigt var det samma hyresg\u00e4ster, som bodde i n\u00e5gon av g\u00e5rdarna.<\/p>\n

\u00c5r 1918<\/strong> hade Nordiska Aktiebanken flyttat sitt kontor fr\u00e5n Henriksons g\u00e5rd till den Wendelinska g\u00e5rden n\u00e4rmare stranden. I st\u00e4llet \u00f6ppnade Landtmannabanken ett kontor i samma utrymmen, men de st\u00e4ngde inom n\u00e5got \u00e5r. Det h\u00e4r \u00e5ret ombildade Frans Henrikson sin privata firma till ett aktiebolag, som bar hans namn. Det h\u00e4r \u00e5ret s\u00e5lde han ocks\u00e5 den telefonlinje, som han hade byggt mellan Kristinestad och Bj\u00f6rneborg. K\u00f6pare var staden Kristinestad, som f\u00f6r 40 000 mark blev \u00e4gare.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Frans Henrikson. P\u00e5 hyra i hans g\u00e5rd bodde kontoristen Herman Keto med hustrun Anni, arbetar\u00e4nkan Kajsa Stina R\u00e5tts (f.1842), banktj\u00e4nstemannen Selma Ellfolk (f.1893) och butiksbitr\u00e4det Edla Lov\u00e9n (f.1879 i Bj\u00f6rneborgs landskommun).<\/p>\n

\u00c5r 1922<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av tidigare handlanden Frans Henrikson, som flyttade till s\u00f6dra Finland, d\u00e4r han blev kyrkokamrer i Br\u00e4nd\u00f6 f\u00f6rsamling i Helsingfors. Partihandeln sk\u00f6ttes av Anni Tarkka. P\u00e5 hyra i Henriksons g\u00e5rd bodde disponenten Ossian Martens (f.1890) en tid med hustrun Rut. K\u00f6tthandlaren Einar H\u00f6gback \u00f6ppnade en k\u00f6tt- och korvbutik i Johan Gustafssons tidigare aff\u00e4rsutrymme, som fanns l\u00e4ngs med gatan. Handlande Viktor Paavonaho bodde i g\u00e5rden med hustrun Amanda och i september \u00f6ppnade han en diversehandel i Frans Henriksons tidigare aff\u00e4rsutrymme i den \u00f6stra \u00e4ndan. Juristen, tidigare skyddsk\u00e5rschefen Emil Ingves fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd \u00f6ppnade en advokatbyr\u00e5 i g\u00e5rden i oktober. Zaida Sandelins frisersalong var inrymd i en lokal i den v\u00e4stra \u00e4ndan av g\u00e5rden. Postiljonen Tjalfe Dahl bodde en tid i g\u00e5rden p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1923<\/strong> \u00f6ppnade Atlas Pankki ett kontor i Henriksons g\u00e5rd. Banken hade tidigare hetat Pohjois-Suomen Pankki men detta \u00e5r \u00f6ppnade de i Kristinestad och bytte namn samma \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1926<\/strong> flyttade Atlas Pankki sitt kontor till Fallenius g\u00e5rd, nuvarande Corner. Kansallis-Osake-Pankki i sin tur flyttade sitt filialkontor fr\u00e5n Fallenius g\u00e5rd till Henriksons g\u00e5rd. Detta \u00e5r tog S. Saber \u00f6ver handlande Emil B\u00e5sks tidigare kolonialaff\u00e4r i lokalen i huvudbyggnadens k\u00e4llarv\u00e5ning. Saber hade tidigare varit f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Arifullins Tyghandel p\u00e5 Strandgatan och inom kort \u00e4ndrade han varusortiment och kallade d\u00e5 aff\u00e4ren \u201dTyghandel och bekl\u00e4dnadsaff\u00e4r, S. Saber\u201d. Sj\u00f6f\u00e4r Saber var f\u00f6dd 1897 i Novgorod men kom i unga \u00e5r till Finland. Han hade kl\u00e4daff\u00e4rer b\u00e5de i Bj\u00f6rneborg och i Kristinestad och p\u00e5 1930-talet ocks\u00e5 i Kask\u00f6. Tandl\u00e4karna Aili Ahlstedt och May Liljeblom hade sina mottagningar i g\u00e5rden. P\u00e5 hyra bodde fr\u00f6ken Amanda Tapio (f.1864), Anna Lappalainen hade sin barberaraff\u00e4r d\u00e4r och hon bodde med sin syster Hilja.<\/p>\n

\u00c5r 1927<\/strong> flyttade Saber sin aff\u00e4r \u201dKristiinan Kangas- ja Vaatetusliike\u201d till Atlas Pankkis g\u00e5rd, nuvarande Corner och hans utrymme togs \u00f6ver av urmakaren E. A. \u00d6sterholm och i annonsen skrev denne att \u201dhan hoppas att med gott arbete och redbart bem\u00f6tande vinna den \u00e4rade allm\u00e4nhetens ynnest\u201d. \u00c5r 1929 flyttade Saber sin aff\u00e4r till Lebellska g\u00e5rden \u201dMittemot postkontoret\u201d och sedan till Strandgatan 49, \u201dMittemot Kyynys kaf\u00e9\u201d, som d\u00e5 \u00e4gdes av banken KOP. \u00c5r 1938 gjorde Sabers bekl\u00e4dnadsaff\u00e4r konkurs och hans aff\u00e4r och varulager \u00f6vertogs av A. Talas. Saber \u00f6ppnade genast en ny aff\u00e4r i \u00f6vre v\u00e5ningen i Finska g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 36 och inom kort flyttade han aff\u00e4ren till Frans Henriksons g\u00e5rd. Lokalen fanns i g\u00e5rdens v\u00e4stra \u00e4nda, d\u00e4r den fanns \u00e4nda till 1969, d\u00e5 huset revs.<\/p>\n

\u00c5r 1928<\/strong> \u00e5terv\u00e4nde Frans Henrikson fr\u00e5n sin vistelse i Helsingfors och han bodde sedan i sin g\u00e5rd, \u00e4nda tills han dog 1960. Han bedrev \u00e4nnu en viss partihandel men mest sysslade han med aktieaff\u00e4rer. Det var nog under tiden i Helsingfors, som han b\u00f6rjade investera i aktier och han f\u00f6ljde dagligen med kursernas utveckling. Aff\u00e4rsbanken KOP hade mellan \u00e5ren 1926-1929 ett kontor i den \u00f6stra \u00e4ndan av Henriksons g\u00e5rd. Handlande Englund hade en aff\u00e4r vid gatan d\u00e4r han d\u00e5 redan s\u00e5lde Volta dammsugare och julblommor. I januari 1929 \u00f6ppnade Svenska Finlands Lantmannabank en filial i Paavonahos tidigare aff\u00e4rslokal och Frans Henrikson blev utn\u00e4mnd till kontorets direkt\u00f6r. Fr\u00e5n denna tj\u00e4nst avgick han redan i juli 1930.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1930-<\/strong>talet \u00e4gdes g\u00e5rden av Frans Henrikson, som nu \u00e4r vicekonsul. D\u00e4r bodde tj\u00e4narinnorna Amanda Stenroos (f.1896) och Hildur Gammelg\u00e5rd (f.1898) och handelsbitr\u00e4det Betty Lov\u00e9n. Zaida Sandelins frisersalong var inrymd i en lokal i den v\u00e4stra \u00e4ndan av g\u00e5rden. S\u00f6mmerskan Kristina Wahlberg (f.1875) och poliskonstapel\u00e4nkan Tyra Andersson (f.1889) och en fosterdotter bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden. \u00c5r 1933 p\u00e5 h\u00f6sten \u00f6ppnade Liisa Wihuri en mj\u00f6lkaff\u00e4r i g\u00e5rden. N\u00e4stan samtidigt \u00f6ppnade fr\u00f6ken Forsberg en fotografiateljer i den lokal d\u00e4r Landtmannabanken hade funnits. I december 1930 invaldes g\u00e5rds\u00e4garen Frans Henrikson i stadens fullm\u00e4ktige och han fick genast plats i stadsstyrelsen och i flera n\u00e4mnder.<\/p>\n

I slutet av 1930-talet<\/strong> bodde poliskonstapel Gunnar Frostell (f.1893 i Kyrksl\u00e4tt) p\u00e5 hyra i Henriksons g\u00e5rd, tillsammans med hustrun Ellen (f.1896 i Pyttis) och deras tv\u00e5 barn Helge och Ulla-Lisa, men de flyttade 1938 till Vasa. Handelsf\u00f6rest\u00e5ndaren Karl Lax (f.1907) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Ellen (f.1907). Lagerarbetaren Toivo Rantala (f.1904 i Teuva) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Lea Lempi (f. Norrg\u00e5rd \u00e5r 1909 i Sideby). Lea Rantala hade en tid en \u201dHattu- ja Muotiliike\u201d i Henriksons g\u00e5rd. Handlande Norrback fr\u00e5n Dagsmark \u00f6ppnade en Mj\u00f6lk- och Kolonialvaruaff\u00e4r i april 1937. \u00c5r 1938 \u00f6ppnade urmakaren Georg Henriksson (f. 1915 i Kristinestad) en egen aff\u00e4r i annexet vid torget, och hans l\u00e4rom\u00e4stare E. A. \u00d6sterholm flyttade d\u00e5 sin aff\u00e4r till en lokal i samma byggnad men l\u00e4ngs \u00d6stra L\u00e5nggatan. Henriksson, som i unga \u00e5r arbetade som fiskare hade i flera \u00e5r g\u00e5tt i urmakarl\u00e4ra hos \u00d6sterholm. Under krigs\u00e5ren arbetade han som finmekaniker vid f\u00f6rsvarsmaktens fabriker men efter kriget \u00e5terupptog han sitt arbete som urmakare. \u00c5r 1956 blev han legitimerad optiker i Kristinestad.<\/p>\n

\u00c5r 1939, den 1 jun<\/strong>i flyttade S. Saber sin aff\u00e4r till gatuplanet i Henriksons g\u00e5rd. Den hade en kort tid verkat i \u00f6vre v\u00e5ningen p\u00e5 Strandgatan 36<\/a> och f\u00f6re det fanns aff\u00e4ren i gatubyggnaden p\u00e5 Strandgatan 49<\/a>.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av vicekonsul Frans Henrikson. Samtliga hyresg\u00e4ster bodde kvar och nu hade ocks\u00e5 arbetsledaren Erik<\/u> Olof Nystr\u00f6m (f.1902) flyttat till g\u00e5rden. Han bodde med hustrun Cedy<\/u> Anna (f. Svens 1907) och sonen G\u00f6ran Erik (f.1926).<\/p>\n

I mitten av 1940-talet<\/strong> fanns det flera aff\u00e4rer i Frans Henriksons g\u00e5rd. Urmakarna Emil Algot \u00d6sterholm och Georg Henriksson hade varsin aff\u00e4r, Bekl\u00e4dnadsaff\u00e4r Saber Ab, Nystr\u00f6ms Rakstuga, K. K. Ahos L\u00e4der- och Skoaff\u00e4r, Lea Rantalas Hatt- och Modeaff\u00e4r och Kyt\u00f6l\u00e4s leksaksaff\u00e4r. Handelsbitr\u00e4det Betty Lov\u00e9n bodde kvar och det gjorde ocks\u00e5 familjen Nystr\u00f6m. Fiskaren Einar Emil Nyberg (1913-1982) bodde p\u00e5 hyra 1949 – ca 1959 med hustru Anni (f. Vahlb\u00e4ck i Lappfj\u00e4rd 1916, d\u00f6d 1984) och barnen Rainer (f.1939) och Margareta (f.1941). De bodde i g\u00e5rden n\u00e4rmast Cedervalls och Anni hade sin frisersalong d\u00e4r och de hade flyttat dit fr\u00e5n Wikl\u00f6fs g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 2. <\/a>F\u00f6r Anni var det h\u00e4r ett mycket b\u00e4ttre l\u00e4ge, eftersom hennes reklamskylt ”Anni Nybergs Damfrisering” syntes \u00e4nda till torget. Ca 1959 flyttade familjen Nyberg till \u00d6stra L\u00e5nggatan 53. \u00c5r 1948, i november \u00f6ppnade Edit Bodman en aff\u00e4r i Henriksons g\u00e5rd, som hon kallade ”Barngarderob och leksaksaff\u00e4r”. Den h\u00e4r aff\u00e4ren s\u00e5lde Edit Bodman \u00e5t aff\u00e4rsmannen Vilhelm Henriksson i februari 1953 men i aff\u00e4ren ingick inte varulagret.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1950-talet<\/strong> flyttade arbetaren V\u00e4in\u00f6 Koskiranta (f.1922 i Tj\u00f6ck) till Henriksons g\u00e5rd med hustrun Anna (f. Huhtala i Lappfj\u00e4rd 1919) och 2 barn. De hade f\u00f6re det bott p\u00e5 hyra i Glassbarshuset<\/a>. \u00c5tminstone i b\u00f6rjan av \u00e5r 1951 fanns det en blomaff\u00e4r i g\u00e5rden, som hette ”Kristiinan Kukka” men i december 1951 \u00f6ppnade Sylva fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg en kl\u00e4nningaff\u00e4r i samma lokal. Den 25 maj 1951 f\u00f6rl\u00e4nade republikens president ekonomir\u00e5ds titel och v\u00e4rdighet \u00e5t konsul Frans Henrikson.<\/p>\n

\"\"
Det var \u00e5r 1952 d\u00e5 Sparbanken k\u00f6pte g\u00e5rden av ekonomier\u00e5det Frans Henrikson. Han fick r\u00e4tt att bo kvar i sin bostad i \u00f6vre v\u00e5ningen till d\u00f6d dag. Urmakare Henriksson hade sin aff\u00e4r i annexet nedanf\u00f6r huvudbyggnaden medan hans l\u00e4rom\u00e4stare E. A. \u00d6sterholm hade sin aff\u00e4r bakom h\u00f6rnet p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan. Handlande Saber hade i tv\u00e5 perioder haft sin aff\u00e4r i g\u00e5rden och i den \u00f6stra \u00e4ndan hade Sparbanken sin lokal. Sparbanken var inte den f\u00f6rsta banken i g\u00e5rden, tidigare hade Nordiska Aktiebanken, Landtmannabanken, Atlas Pankki och KOP haft sina kontor h\u00e4r. Fotot l\u00e5nat fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1952, den 12 april<\/strong> s\u00e5lde Henrikson g\u00e5rden. Ekonomier\u00e5det Frans Henrikson, som var principal i Kristinestads-Tj\u00f6ck Sparbank hade flera g\u00e5nger blivit tillfr\u00e5gad om han kunde t\u00e4nka sig att s\u00e4lja sin g\u00e5rd vid torget \u00e5t banken. Nu hade fr\u00e5gan mognat och den 12 april 1952 s\u00e5lde han g\u00e5rden \u00e5t sparbanken f\u00f6r 8 miljoner mark. Banken, som var grundad 1852 hade haft kontor p\u00e5 flera st\u00e4llen i staden och sedan 1929 hade den haft sitt kontor p\u00e5 Strandgatan, bakom nuvarande apotek.<\/p>\n

\"\"
I det h\u00e4r uthuset p\u00e5 Strandgatan 45, bakom nuvarande apotek fanns sparbankens kontor fr\u00e5n 1929 \u00e4nda fram till 1952. Nog m\u00e5ste man s\u00e4ga att k\u00f6pet av Henriksons g\u00e5rd och flytten dit blev ett lyft f\u00f6r den 100-\u00e5riga sparbanken. Fotot taget fr\u00e5n \u00f6ster sommaren 2019 och det h\u00e4r uthuset revs \u00e5r 2025.<\/figcaption><\/figure>\n

I k\u00f6pebrevet finns s\u00e4ljarens \u201dabsoluta \u00f6nskem\u00e5l\u201d att g\u00e5rden och tomterna i dess helhet och f\u00f6r all framtid skall f\u00f6rbli i sparbankens \u00e4go. D\u00e4r best\u00e4mdes ocks\u00e5 att s\u00e4ljaren hyresfritt skall f\u00e5 bo kvar i l\u00e4genheten i den andra v\u00e5ningen till d\u00f6d dag och ocks\u00e5 ha nyttjander\u00e4tten till flera uthus, vedlider och \u201dbekv\u00e4mlighetsinr\u00e4ttningen p\u00e5 g\u00e5rden\u201d. S\u00e4ljaren best\u00e4mde ocks\u00e5 att under hans livstid f\u00e5r inte \u201dS. Sabers disponerad lokal \u00e4vensom butiken n\u00e4rmast intill mot gatan inte uthyras eller disponeras som boningsrum\u201d.<\/p>\n

Vid f\u00f6rs\u00e4ljningstillf\u00e4llet befann sig Frans Henrikson p\u00e5 sjukhus och k\u00f6pebrevet undertecknades av Magnus Uljens, som var gift med Frans\u00b4 brorsdotter Anni Sigg. Knappt hade bl\u00e4cket torkat p\u00e5 k\u00f6pebrevet f\u00f6rr\u00e4n bankpersonalen b\u00f6rjade packa l\u00e5dorna och f\u00f6rbereda sig p\u00e5 flytten. Kontoret skulle inr\u00e4ttas i g\u00e5rdens \u00f6stra \u00e4nda, d\u00e4r det redan fanns ett ordentligt kassavalv. \u00c5t hyresg\u00e4sten, urmakare \u00d6sterholm gjordes i ordning ett annat l\u00e4mpligt utrymme vid \u00d6stra L\u00e5nggatan. Den 1 juni 1952 kunde banken \u00f6ppna i den nya lokalen, samma \u00e5r som den fyllde 100 \u00e5r. I april 1953 \u00f6ppnade W. Henriksson en fiskaff\u00e4r i sparbankens byggnad.<\/p>\n

I slutet av 1950-talet<\/strong> var det inte m\u00e5nga som bodde i den g\u00e5rd som Kristinestad-Tj\u00f6ck Sparbank \u00e4gde. P\u00e5 \u00f6vre v\u00e5ningen bodde ekonomier\u00e5det Frans Henrikson och i en g\u00e5rdsbyggnad bodde arbetsledaren Alfred<\/u> Anselm Joki (f.1916) med hustrun Ingeg\u00e4rd (f. Hedberg 1924) och deras 3 s\u00f6ner, men de flyttade snart till Fiskaregr\u00e4nden 5. Urmakarna \u00d6sterholm och Henriksson, Sabers bekl\u00e4dnadsaff\u00e4r var d\u00e4r fortfarande och Kristinestads Elektriska aff\u00e4r var d\u00e4r en kort tid. Leninkiliike Sylva fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg hade en aff\u00e4r i g\u00e5rden, som upph\u00f6rde med sin verksamhet i oktober 1956. I samma utrymme \u00f6ppnade sedan Kristiinan Leninkiliike, innehavare Meeri Niskala och denna var \u00f6ppen \u00e4nda till maj 1958, d\u00e5 den gick i konkurs. I juni 1958 flyttade ”Vasa telegraf- och telefondistrikts Kristinestads kretskansli” till den lokal d\u00e4r kl\u00e4nningbutiken tidigare fanns. I byggnadens norra \u00e4nda fanns ocks\u00e5 Damfrisering Anni Nyberg och hon bodde d\u00e4r med sin man Einar och de tv\u00e5 barnen. De flyttade sedan till fru Pundars g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 53, mittemot Sandelins guldsmedsaff\u00e4r, d\u00e4r Anni fortsatte med sin frisersalong. \u201dVasa Telegraf o. Telefondistrikts Kristinestads distrikts kansli\u201d hade ett utrymme d\u00e4r och i k\u00e4llaren hade Olof Bergvik en kolonialvaruaff\u00e4r. \u00c5r 1959 i oktober \u00f6ppnade Saga Perjus en ”Hatt- och presentaff\u00e4r” i Sparbankens g\u00e5rd, mitt emot Sampo.<\/p>\n

\u00c5r 1960, den 21 februari<\/strong> avled Frans Henrikson p\u00e5 Syd\u00f6sterbottens sjukhus i Kristinestad. I stort sett samma hyresg\u00e4ster fanns d\u00e4r och banken hyrde nu ut hela \u00f6vre v\u00e5ningen \u00e5t det tillf\u00e4lliga lantm\u00e4terikontoret, som staten inr\u00e4ttade i staden. \u00c5r 1961 blev ingenj\u00f6r Ingvar Smeds chef p\u00e5 byr\u00e5n. Han var f\u00f6dd i N\u00e4rpes men bosatte sig nu i Lappfj\u00e4rd. Arbetaren Arto Koivisto (f.1940 i Stor\u00e5) bodde i g\u00e5rdsbyggnaden p\u00e5 1960-talet med hustrun Sylvi Kaarina (f. Savonranta i Kauhajoki 1942) och 2 d\u00f6ttrar. I mars 1963 uts\u00e5gs Rudi Nyg\u00e5rd till sparbankens direkt\u00f6r.<\/p>\n

I slutet av 1960-talet<\/strong> hade \u00d6sterholm och Henriksson fortfarande sina urmakaraff\u00e4rer i g\u00e5rden.\u00a0 Levi Hakalas ”Syd\u00f6sterbotten Vatten & V\u00e4rme” fanns d\u00e4r med lager och aff\u00e4r sedan den 2 maj 1966 och Saber fanns d\u00e4r med sin aff\u00e4r i torgh\u00f6rnet. Evy Nygren fr\u00e5n Dagsmark \u00f6ppnade en hemsl\u00f6jdsaff\u00e4r i k\u00e4llarv\u00e5ningen i augusti 1966 och fanns d\u00e4r en tid f\u00f6re hon flyttade aff\u00e4ren till V\u00e4stra L\u00e5nggatan 19.<\/p>\n

\u00c5r 1968<\/strong> skulle lantm\u00e4teriingenj\u00f6r Ingvar Smeds flytta till Vasa och i mars st\u00e4ngdes lantm\u00e4teribyr\u00e5n i byggnadens \u00f6vre v\u00e5ning och personalen flyttade till Vasa. Samma dag som Smeds tilltr\u00e4dde sin nya tj\u00e4nst i Vasa avled han pl\u00f6tsligt. Han var d\u00e5 fullm\u00e4ktigeordf\u00f6rande i Bottenhavets kretssjukhus och styrelseordf\u00f6rande i Syd\u00f6sterbottens sjukhus och hade ocks\u00e5 flera andra politiska uppdrag. Samma \u00e5r besl\u00f6t Sparbanken att de skall riva den 170 \u00e5r gamla byggnaden och bygga ett nytt och modernt bankhus p\u00e5 samma tomt.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1968 best\u00e4mde Sparbanken att ett nytt aff\u00e4rshus skall byggas och d\u00e5 skulle den gamla byggnaden rivas och fotot \u00e4r taget just f\u00f6re rivningen.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1969 i april<\/strong> st\u00e4ngde Saber sin aff\u00e4r i byggnaden. Samtidigt flyttade alla andra hyresg\u00e4ster bort och banken flyttade tillf\u00e4lligt sitt kontor till en av de mindre byggnaderna p\u00e5 samma tomt l\u00e4ngs \u00d6stra L\u00e5nggatan. Evy Nygren flyttade sin handarbetsaff\u00e4r till V\u00e4stra L\u00e5nggatan 19, d\u00e4r Jylli f\u00f6re det hade haft sin billigaff\u00e4r. E.A. \u00d6sterholm flyttade sin aff\u00e4r till Varuhus Talas \u00f6vre v\u00e5ning. Rivningen inleddes i juni 1969 och byggnaderna j\u00e4mnades snabbt med marken med Johan Reinholms 20 tons gr\u00e4vmaskin. \u00c5ke Weckstr\u00f6m och sonen Bengt-Ove var d\u00e4r och plockade \u00e5t sig av det gamla takteglet och folk p\u00e5 torget undrade vad den pedantiska Frans Henrikson skulle ha sagt om han sett hur hans v\u00e4lsk\u00f6tta g\u00e5rd revs p\u00e5 detta s\u00e4tt. Banken gjorde byggnadskontrakt med byggf\u00f6retaget Konte fr\u00e5n Vasa, som skulle uppf\u00f6ra byggnaden p\u00e5 mer \u00e4n 5 000 m\u00b3.<\/p>\n

I slutet av \u00e5r 1969<\/strong> bildade Sparbanken ett fastighetsbolag ”Bostads Ab Spararen i Kristinestad”, vars uppgift var att \u00e4ga, riva och bygga ett nytt aff\u00e4rshus p\u00e5 tomten vid torget i Kristinestad. Den 11 december samma \u00e5r \u00f6verl\u00e4t banken g\u00e5rden till detta nya bolag.<\/p>\n

\u00c5r 1970, den 15 januari<\/strong> kunde Bostads Ab Spararen fira taklagsfest p\u00e5 sitt nybygge. Arkitekten Reino \u00d6sterman fr\u00e5n Helsingfors var n\u00f6jd med bygget och det var tidningen Syd-\u00d6sterbotten ocks\u00e5, som skrev att det ”synnerligen v\u00e4l faller in i stadsbilden”.<\/p>\n

\u00c5r 1970, den 12 maj<\/strong> kunde sparbanken flytta in i den nya banklokalen och i snabb takt kunde de andra lokalerna ocks\u00e5 \u00f6ppna. Ocks\u00e5 bost\u00e4derna i de \u00f6vre v\u00e5ningarna f\u00e4rdigst\u00e4lldes och hyresg\u00e4sterna kunde flytta in i det centrala huset. Urmakaren Henriksson fick flytta in i ny lokal p\u00e5 torgsidan den 6 juli medan \u00d6sterholm kunde \u00f6ppna butiken i sin lokal i flygeln n\u00e5gra dagar tidigare. I flygeln bredvid \u00d6sterholm \u00f6ppnade Kristinestads sjukf\u00f6rs\u00e4kringsbyr\u00e5 och Folkpensionsanstaltens distriktsexpedition sina nya kontor och d\u00e5 passade cheferna Lars Ax\u00e9n och Elis Sten p\u00e5 att bjuda p\u00e5 kaffe. Deras kontor hade tidigare varit inrymt i A. Talas varuhus. Reima V\u00e4h\u00e4m\u00e4ki och Anita Kuvaja \u00f6ppnade den 7 juli en grillbar \u201dReimas Grill\u201d p\u00e5 torgsidan bredvid Henrikssons aff\u00e4r. Specialtandtekniker K. Poikolainen \u00f6ppnade en mottagning i juni 1970 i Sparbankens hus. Efter att huvudbyggnaden vid torget blev f\u00e4rdig revs ocks\u00e5 de \u00f6vriga byggnaderna i norra \u00e4ndan av tomten i maj m\u00e5nad 1970 och i st\u00e4llet byggdes det ett bilgarage f\u00f6r hyresg\u00e4sterna l\u00e4ngs med gatan. \u00c5r 1971, i b\u00f6rjan p\u00e5 oktober \u00f6ppnade Kankama med huvudaff\u00e4ren i Kankaanp\u00e4\u00e4 en filial i sidobyggnaden i Sparbankens g\u00e5rd. De s\u00e5lde kl\u00e4der f\u00f6r barn och ungdomar.<\/p>\n

\"\"
N\u00e4r bankhuset uppf\u00f6rdes 1969-1970, s\u00e5 fick den mycket negativ kritik flera stadsbor, som ans\u00e5g att den arkitektoniskt inte passade in i den k\u00e4nsliga stadsmilj\u00f6n. Handelslaget hade n\u00e5gra \u00e5r innan uppf\u00f6rt en l\u00e5daff\u00e4r p\u00e5 andra sidan torget och Varuhus A. Talas hade byggt sitt nya varuhus 1964 och nu befarade man att samtliga gamla byggnader kommer att r\u00f6na samma \u00f6de. Det fanns dock flera som gillade den nya stilen, till och med tidningen Syd-\u00d6sterbotten skrev att bygget ”arkitektoniskt sett \u00e4r synnerligen lyckat”.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Flygelbyggnaden l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan blev f\u00e4rdig sommaren 1970 och i den finns endast aff\u00e4rslokaler. Fotot \u00e4r taget sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1984, p\u00e5 h\u00f6sten<\/strong> gjordes en f\u00f6rsta st\u00f6rre renovering va banklokalen. Fastighetens allm\u00e4nna utrymmen i k\u00e4llarv\u00e5ningen togs i bruk f\u00f6r bankens verksamhet, diskarna f\u00f6rnyades och nya terminaler togs i bruk. Bankdirekt\u00f6r Stig Forsstr\u00f6m var n\u00f6jd med renoveringen, som blev att kosta 1,1 miljoner mark och han gladde sig \u00e5t marmorgolvet i banksalen och parkettgolvet i hans arbetsrum. Huvudentrepren\u00f6r f\u00f6r inomhusrenoveringen var Ab T. Nygren & Co Oy och f\u00f6r fasadrenoveringen Lemmink\u00e4inen OY. Vid den h\u00e4r tiden byggdes ocks\u00e5 ett biltak inne p\u00e5 g\u00e5rden med plats f\u00f6r 8 bilar och detta gjordes som eget arbete.<\/p>\n

\u00c5r 1985<\/strong> fusionerades Kristinestads Sparbank med Lappfj\u00e4rds-Sideby Sparbank. Huvudkontoret placerades i Lappfj\u00e4rd men banken hade flera sidokontor, bland annat det nyrenoverade i Kristinestad. I n\u00e5got skede bildades fastighetsbolaget Bostads Ab Spararen, omfattande fastigheten vid torget.<\/p>\n

\u00c5r 2015, den 1 juni<\/strong> fusionerades Kristinestads Sparbank med N\u00e4rpes Sparbank och huvudkontoret flyttades d\u00e5 dit.<\/p>\n

\u00c5r 2019<\/strong> s\u00e5lde N\u00e4rpes Sparbank alla sina aktier i Bostads Ab Spararen till Kristinestads fastighetsbolag KRS Bost\u00e4der. Bolaget \u00e4ger sedan dess alla l\u00e4genheter utom en, som \u00e4r i privat \u00e4go.<\/p>\n

Trots sina 50 \u00e5r \u00e4r fastigheten i gott skick. Henrikssons optik- urmakaraff\u00e4r finns fortfarande kvar, likas\u00e5 sparbankens kontor men i de \u00f6vriga aff\u00e4rslokalerna har det f\u00f6rekommit flera byten.<\/p>\n

Foton och annat intressant.<\/strong><\/h3>\n
\"\"
Efter att huvudbyggnaden var f\u00e4rdig, s\u00e5 revs alla gamla byggnader i tomtens norra \u00e4nda och l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan byggdes ett bilgarage f\u00f6r huvudbyggnadens hyresg\u00e4ster. F\u00f6ljande g\u00e5rd \u00e4r garvare Cedervalls g\u00e5rd. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Hemsl\u00f6jdsf\u00f6reningen i Kristinestad f\u00f6reslog 1985 att ett portr\u00e4tt av ekonomier\u00e5det Frans Henrikson borde g\u00f6ras och uppdraget gick till Kristinestadsb\u00f6rdiga H\u00e5kan Sj\u00f6blad. F\u00f6ljande \u00e5r avt\u00e4cktes tavlan i svenska gymnasiets aula och den h\u00e4nger sedan dess p\u00e5 v\u00e4ggen i r\u00e5dhuset.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
\u00d6stra L\u00e5nggatan s\u00f6derut mot torget. Till v\u00e4nster Cederwalls g\u00e5rd och f\u00f6ljande \u00e4r Sparbankens nya aff\u00e4rs- och bostadshus. L\u00e4ngst till h\u00f6ger syns en del av Braheg\u00e5rden och f\u00f6ljande g\u00e5rd med den h\u00f6gre stenfoten \u00e4r Krepelinska g\u00e5rden d\u00e4r aff\u00e4rsmannen Esko Jylli har sin ”Billiga Hallen”. Fotot som \u00e4r taget i b\u00f6rjan av 1970-talet finns i Alvar Utters fotosamlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den 10 maj 1890 avled Frans Fredrik Gr\u00f6nroos i Vasa, d\u00e4r han i n\u00e5gra \u00e5r hade bedrivit ett v\u00e4rdshus. Vid d\u00f6dsfallet \u00e4gde han fortfarande den stora g\u00e5rden invid torget i Kristinestad. Annonsen ur Vasabladet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Alexander var Frans Fredrik Gr\u00f6nroos\u00b4 son och han verkade under en l\u00e5ng tid i Vasa. Nekrologen ur Syd-\u00d6sterbotten 15.9.1926.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Pohjois-Suomen Pankki bytte \u00e5r 1923 namn till Atlas Pankki och \u00f6ppnade d\u00e5 ett kontor i Henriksons g\u00e5rd. Banken annonserade flitigt i de b\u00e5da lokaltidningarna.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\" \"\" \"\" \"\" \"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2023. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna och om de brandf\u00f6rs\u00e4kringar, som hade tecknats, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! G\u00e5rdens historia. Forts\u00e4tt l\u00e4sa Sparbankshuset p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 44<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18667,"menu_order":44,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-25173","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25173","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=25173"}],"version-history":[{"count":95,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25173\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30828,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25173\/revisions\/30828"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18667"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=25173"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}