{"id":25097,"date":"2023-01-03T22:08:51","date_gmt":"2023-01-03T20:08:51","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25097"},"modified":"2024-08-14T08:00:41","modified_gmt":"2024-08-14T05:00:41","slug":"johan-liljeblad-1810-1847","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25097","title":{"rendered":"Johan Liljeblad (1810-1847)"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2023. Hans G. Silfverberg med r\u00f6tterna i Tr\u00e4skvik har bidragit med information om Johan och g\u00e4stgiveriet i Tr\u00e4skvik. Jukka Ruissalo fr\u00e5n Lankoski i Merikarvia har bidragit med uppgifter om Johans tid p\u00e5 L\u00e5ngfors hemman i nuvarande Lankoski. Sl\u00e4ktforskaren Leif Sj\u00f6qvist har bidragit med Liljeblads sl\u00e4ktuppgifter. En del fotografier \u00e4r l\u00e5nade av Merikarvia-Seura och fr\u00e5n Museiverket. Uppgifter \u00e4r ocks\u00e5 tagna ur gamla historieb\u00f6cker och tidningar.<\/b><\/span><\/p>\n

Johan i Tr\u00e4skvik<\/strong><\/h4>\n

Johan Liljeblad f\u00f6ddes p\u00e5 Stortr\u00e4skvik g\u00e4stgiveri p\u00e5 Tr\u00e4skvik hemman i Lappfj\u00e4rd 21.3.1810. Han var son till g\u00e4stgivaren Johan Liljeblad d.\u00e4. som hade flyttat fr\u00e5n N\u00e4rpes \u00e5r 1796. V\u00e4gbygget mellan Lappfj\u00e4rd och Bj\u00f6rneborg hade d\u00e5 h\u00e5llit p\u00e5 en tid och g\u00e4stgiverier skulle \u00f6ppnas med j\u00e4mna mellanrum l\u00e4ngs den nya v\u00e4gen. Ett \u00f6ppnades i Lappfj\u00e4rd och ett annat i \u00d6mossa och d\u00e5 passade det bra med ett ocks\u00e5 i Tr\u00e4skvik, som l\u00e5g d\u00e4r emellan.<\/p>\n

Det var \u00e5r 1796 som Johan (f.1760) och Anna (f.1762) flyttade fr\u00e5n N\u00e4rpes och det var troligtvis de som byggde upp g\u00e4stgivarg\u00e5rden och alla andra byggnader p\u00e5 omr\u00e5det. Med sig hade de dottern Cajsa, som var f\u00f6dd 1795 i N\u00e4rpes. Den tiden bodde det inte mycket folk i Tr\u00e4skvik men den nya huvudv\u00e4gen f\u00f6rde med sig ett uppsving. Omr\u00e5det d\u00e4r g\u00e4stgiveriet byggdes var natursk\u00f6nt, h\u00f6gt bel\u00e4get med utsikt \u00f6ver Blomtr\u00e4sket. Johan och hans s\u00f6ner odlade upp bland annat den s\u00e5 kallade Tr\u00e4skvik\u00e5kern. Av stenarna som d\u00e4r plockades, byggdes en m\u00e4ktig steng\u00e4rdesg\u00e5rd, som l\u00e5g n\u00e4ra riksv\u00e4gen.<\/p>\n

\"\"
G\u00e4stgiveriet ”Stortr\u00e4skvik” var vackert bel\u00e4get med utsikt \u00f6ver Blomtr\u00e4sket, allts\u00e5 vid den \u00f6vre pilen.<\/figcaption><\/figure>\n

Sj\u00e4lva g\u00e4stgivareg\u00e5rden var en st\u00f6rre byggnad och i n\u00e4rheten fanns en mindre g\u00e5rd och runt dessa fanns flera stora uthus.<\/p>\n

I Tr\u00e4skvik f\u00f6ddes \u00e5tminstone 3 s\u00f6ner. \u00c4ldsta sonen Carl Liljeblad (f.1799) var den som tog \u00f6ver hemmanet och g\u00e4stgiveriet med alla \u00e4gor d\u00e4r i n\u00e4rheten. Mellansonen Henric f\u00f6ddes \u00e5r 1805 och i mitten av 1820-talet gifte han sig med Anna Maria Isuls (f.1802) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och med henne fick han 6 barn. Henric dog redan 1840 men har m\u00e5nga \u00e4ttlingar i Lappfj\u00e4rdstrakten.<\/p>\n

Mest information finns det om den yngsta sonen Johan, som f\u00f6ddes 1810. \u00c5r 1824 skickades han till skola i Vasa, d\u00e4rifr\u00e5n han \u00e5terv\u00e4nde till Tr\u00e4skvik 1829. D\u00e4r stannade han endast en kort tid f\u00f6re han flyttade till \u00c5bo, d\u00e4r han arbetade som bokh\u00e5llare p\u00e5 n\u00e5gon aff\u00e4r eller f\u00f6retag.<\/p>\n

Johan flyttade till L\u00e5ngfors 1830<\/strong><\/h4>\n

Den 20 juli 1830 gifte han sig med Margaretha Johansdotter L\u00e5ngfors (f.1812) fr\u00e5n byn L\u00e5ngfors i Sastmola. I flera dokument kallas hon Anna Greta, s\u00e5 det \u00e4r alltsa samma person. Johan flyttade d\u00e5 till L\u00e5ngfors och blev m\u00e5g p\u00e5 det stora hemmanet. Hennes sl\u00e4kt hade \u00e4gt hemmanet redan p\u00e5 1700-talet. Margaretha hade 8 syskon men det var endast hon och en \u00e4ldre syster som levde till vuxen \u00e5lder. D\u00e4rf\u00f6r blev det s\u00e5 att det var dottern Margaretha och hennes man, m\u00e5gen Johan Liljeblad fr\u00e5n Tr\u00e4skvik som tog \u00f6ver hemmanet.<\/p>\n

\"\"
G\u00e4stgivarg\u00e5rden i Lankoski var stor och fin och det var hit som Johan Liljeblad flyttade d\u00e5 han gifte sig \u00e5r 1830. Efter n\u00e5gra \u00e5r byggde han dock en egen g\u00e5rd p\u00e5 samma tomt. Det finaste bes\u00f6ket som g\u00e4stgiveriet har haft var n\u00e4r v\u00e5r kung Gustav IV Adolf p\u00e5 sin Eriksgata genom \u00d6sterbotten och Finland \u00e5t lunch d\u00e5 han den 21 juli \u00e5r 1802 med h\u00e4st \u00e5kte fr\u00e5n Kristinestad ner till Ulfsby. Fotot utl\u00e5nat av Jukka Ruissalo fr\u00e5n Lankoski.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

Redan i mitten av 1830-talet byggde Johan Liljeblad en st\u00f6rre bondg\u00e5rd p\u00e5 hustruns hemman i L\u00e5ngfors. G\u00e5rden fick namnet \u201dLiljelund\u201d och i n\u00e4rheten av g\u00e5rden byggde han f\u00f6re 1840 en fajansfabrik, d\u00e4r han tillverkade olika sorters k\u00e4rl, grytor, kakel, tallrikar och sk\u00e5lar. I fabriken fanns en br\u00e4nnugn, 2 svarvstolar och en maskin f\u00f6r tillverkning av lerpipor. G\u00e5rden och fajansfabriken l\u00e5g bara n\u00e5gra hundra meter fr\u00e5n Merikarvia \u00e5 och d\u00e4r i n\u00e4rheten fanns det gott om lera, som l\u00e4mpade sig v\u00e4l f\u00f6r tillverkningen.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
Antti Ahlstr\u00f6ms g\u00e5rd Isotalo invid Lankosken Kyl\u00e4tie. Fotot fr\u00e5n Museiverket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skissen visar de byggnader som fanns i L\u00e5ngfors i slutet av 1860-talet. Alla byggnader \u00e4r rivna i dag, f\u00f6rutom kvarnbyggnaden som Johan Liljeblad byggde 1846. Till h\u00f6ger syns den gamla riksv\u00e4gen med den gamla stenbron, som fortfarande finns kvar som museibro. Stenbron med 2 valv byggdes av lokala krafter 1885-1887 och den togs ur bruk 1960, d\u00e5 en ny bro byggdes och riksv\u00e4gen fick en annan str\u00e4ckning.<\/figcaption><\/figure>\n

Ungef\u00e4r en kilometer s\u00f6derut fr\u00e5n g\u00e5rden finns den fors som har gett namn \u00e5t hela byn och d\u00e4r byggde Johan ”L\u00e5ngfors pappersbruk” \u00e5r 1842. Han hade redan i juni 1840 f\u00e5tt privilegium att bygga pappersbruket och det var f\u00f6rsett med tv\u00e5 pressar, ett stort vattenhjul som drev tv\u00e5 valsar och en kvarn f\u00f6r linbr\u00e5kning. I bruket arbetade 4 man \u00e5ret om och de tillverkade omslagspapper, p\u00e5sar, sp\u00e4nnpapper och skrivpapper. Vattnet till bruket leddes via en \u201dvattenr\u00e4nno\u201d, allts\u00e5 en kanal, som b\u00f6rjade ovanf\u00f6r forsen och ledde till bruket 150 meter nedanf\u00f6r. P\u00e5 den korta str\u00e4ckan var fallh\u00f6jden hela 7 meter och m\u00e4ngden vatten tillr\u00e4cklig. Hela forsen som \u00e4r omkring 600 meter l\u00e5ng har en fallh\u00f6jd p\u00e5 12 meter.<\/p>\n

Fyra \u00e5r senare byggde Johan en mj\u00f6lkvarn i samma fors och vid samma kanal och den h\u00e4r kvarnen st\u00e5r fortfarande kvar. P\u00e5 omr\u00e5det byggde han d\u00e4rtill flera bostadshus, magasin, stall och uthus.<\/p>\n

Johan och Anna Margaretha fick 5 barn:<\/p>\n

-Johannes f\u00f6ddes 1832 och d\u00e5 var pappa Johan bokh\u00e5llare.<\/h6>\n
-Maria Adolfina f\u00f6ddes 1834 och d\u00e5 var Johan b\u00e5de m\u00e5g och bokh\u00e5llare.<\/h6>\n
-Frans Oskar f\u00f6ddes 1836 och Johan kallades sig d\u00e5 \u201dpossessionat\u201d, som \u00e4r ett annat ord f\u00f6r en \u00e4gare som har stora egendomar.<\/h6>\n
-Carl Gustaf f\u00f6ddes 1841 och d\u00e5 anv\u00e4nde Johan titeln \u201dlandthush\u00e5llare\u201d.<\/h6>\n
-Catharina Wilhelmina f\u00f6ddes 1843 och d\u00e5 var Johan p\u00e5 topp som \u201dbrukspatron\u201d.<\/h6>\n
\"\"
G\u00e5rden Isotalo p\u00e5 Lankosken kyl\u00e4tie 42 ligger 28 meter \u00f6ver havet och \u00e4r synlig fr\u00e5n riksv\u00e4gen, p\u00e5 dess v\u00e4stra sida en kilometer norr om Lankoski. Fotot fr\u00e5n h\u00f6sten 2022.<\/figcaption><\/figure>\n

Johan Liljeblad avled 1847<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1847, den 25 oktober avled brukspatronen Johan Liljeblad i feber och han l\u00e4mnade \u00e4nkan Anna Margaretha ensam med de 5 barnen. Han var bara 37 \u00e5r n\u00e4r han dog men under de 17 \u00e5r han hade bott p\u00e5 L\u00e5ngfors i Sastmola hade han byggt upp flera stora industrier och han blev den f\u00f6rsta riktiga industrimannen i hela Satakunda landskap. Han utvecklade hela L\u00e5ngfors by och han l\u00e4mnade sp\u00e5r efter sig som \u00e4r fullt synliga \u00e4nnu i dag.<\/p>\n

\u00c4nkan Margaretha gifte om sig med Antti Ahlstr\u00f6m<\/strong><\/h4>\n

3 \u00e5r efter att Johan avled gifte \u00e4nkan Margaretha om sig med Anders \u201dAntti\u201d Ahlstr\u00f6m (1827-1896), som bodde p\u00e5 Yli-Kasa hemman i centrala Sastmola. Antti var son till bonden och kyrkv\u00e4rden Erik Ahlstr\u00f6m och han hade flera syskon. Anttis familj var relativt f\u00f6rm\u00f6gen och han kunde d\u00e4rf\u00f6r g\u00e5 i skola i Bj\u00f6rneborg. D\u00e4r i samma skola gick ocks\u00e5 \u00e4nkan Margarethas son och det var m\u00f6jligtvis via denne som Antti kom i kontakt med \u00e4nkan fr\u00e5n L\u00e5ngfors. Anttis bror Erkki hade redan tidigare gift sig till Liljeblads granng\u00e5rd, som hade namnet \u201dErkintalo\u201d, s\u00e5 Antti k\u00e4nde \u00e4nkan Margaretha bra. Margaretha och Antti gifte sig p\u00e5 g\u00e5rden Liljelund i december 1850 och Antti flyttade d\u00e5 dit. N\u00e5gon stor hemgift hade Antti inte f\u00e5tt med sig, den bestod av en h\u00e4st med sch\u00e4s och 200 rubel silver.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Redan f\u00f6re gifterm\u00e5let hade Antti sett vilka m\u00f6jligheter det fanns att utveckla hemmanet L\u00e5ngfors. Han hade ocks\u00e5 i unga \u00e5r i mindre skala b\u00f6rjat k\u00f6pa upp virke som han sedan s\u00e5lde med god f\u00f6rtj\u00e4nst.<\/p>\n

I n\u00e5got skede bytte Antti namn p\u00e5 g\u00e5rden, fr\u00e5n Liljelund till Isotalo. Byn L\u00e5ngfors bytte s\u00e5 sm\u00e5ningom namn till Lankoski, en ganska enkel \u00f6vers\u00e4ttning med andra ord.<\/p>\n

Tillsammans med sin bror Erkki byggde Antti \u00e5r 1857 skonerten \u201dWeljekset\u201d i Sastmola, som de kunde skeppa virke med. Efter det byggdes fartygen \u201dLankoski\u201d \u00e5r 1866 och \u201dSaarikoski\u201d 1869. Hustrun Margaretha och hennes barn fr\u00e5n det tidigare \u00e4ktenskapet ans\u00e5g att det fanns stora risker med Anttis aff\u00e4rer och de var ibland oense om hur aff\u00e4rerna skulle sk\u00f6tas.<\/p>\n

Inom n\u00e5got \u00e5r hade Antti l\u00f6st ut Johan och Margarethas barns andelar av arvet och det riktigt stora kapet gjorde Antti n\u00e4r han i september 1862 k\u00f6pte det stora hemmanet Saarikoski i Siikais, som var ungef\u00e4r 2 500 ha stort. S\u00e4ljare var den f\u00f6rra l\u00e4nsmannen Pehr Birkman fr\u00e5n Lyttyl\u00e4 i Bj\u00f6rneborg och k\u00f6pesumman uppgick till 8 000 rubel silver. Det var ju de stora skogarna som Antti var ute efter och \u00e5r 1863 byggde han en st\u00f6rre s\u00e5g invid kvarnen och pappersbruket nere i forsen. Virket som avverkades p\u00e5 hemmanet Saarikoski, kunde om v\u00e5rarna flottas ner till Lankoski.<\/p>\n

Med Antti fick Margaretha ytterligare 3 barn men endast ena sonen levde till vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

Margaretha Ahlstr\u00f6m avled 1870<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1870 avled Margaretha Ahlstr\u00f6m pl\u00f6tsligt och Antti blev d\u00e5 \u00e4nkling p\u00e5 Isotalo med sin son. Margaretha och Johans \u00e4ldsta son, som ocks\u00e5 hette Johan (1832-1885) var kyrkoherde i N\u00e4rpes och han var gift och hade barn. N\u00e5gon skolg\u00e5ng var inte m\u00f6jlig i N\u00e4rpes, s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r anst\u00e4llde kyrkoherde Johan Eva Holmstr\u00f6m (1848-1920) fr\u00e5n Kristinestad som guvernant eller heml\u00e4rare. Den h\u00e4r Eva var dotter till handlanden Casper Holmstr\u00f6m (1800-1849) i Kristinestad och hon v\u00e4xte upp i den g\u00e5rd vid torget, som sedan blev stadshotell<\/a>. Casper hade \u00e5r1827 gift sig med Amalia Maria Sj\u00f6berg (1808-1877), som hade v\u00e4xt upp p\u00e5 Berga glasbruk i P\u00f6rtom.<\/p>\n

\u00c5r 1870, endast en m\u00e5nad innan hustrun Margaretha dog k\u00f6pte Antti Ahlstr\u00f6m Norrmark j\u00e4rnbruk, som s\u00e5ldes p\u00e5 konkursauktion. Till bruket h\u00f6rde flera ink\u00f6pta hemman med stora skogstillg\u00e5ngar. Antti var intresserad av j\u00e4rnbruket, men mest var han var ute efter vattenkraften i Makkarakoski och de stora skogarna runt j\u00e4rnbruket i Norrmark.<\/p>\n

Antti Ahlstr\u00f6m gifte sig med Eva Holmstr\u00f6m 1871<\/strong><\/h4>\n

Efter ett \u00e5r som \u00e4nkling gifte Antti Ahlstr\u00f6m om sig med heml\u00e4raren Eva Holmstr\u00f6m. Eva var 36 \u00e5r yngre \u00e4n Margaretha och 21 \u00e5r yngre \u00e4n Antti sj\u00e4lv. Eva och Antti bodde en kort tid p\u00e5 Isotalo i Lankoski men de bodde ocks\u00e5 i Ahlstr\u00f6mska g\u00e5rden i Bj\u00f6rneborg och sedan p\u00e5 bruket i Norrmark. Under \u00e5ren 1877-1881 byggde de en herrg\u00e5rd mitt p\u00e5 bruksomr\u00e5det, som de gav namnet \u201dIsotalo\u201d, allts\u00e5\u00a0 samma namn som den g\u00e5rd i Lankoski hade, d\u00e4r Antti hade bott i 22 \u00e5rs tid.<\/p>\n

Paret Ahlstr\u00f6m och senare deras barn byggde sedan upp en v\u00e4rldsomfattande industri. I dag \u00e4r Ahlstr\u00f6m ett b\u00f6rsbolag, som numera heter Ahlstrom-Munksj\u00f6. De tillverkar filterpapper, slippapper, fiberdukar, f\u00f6rpackningar och etiketter. Ahlstrom-Munksj\u00f6 har i dag 45 fabriker i 14 l\u00e4nder med 8\u00a0000 anst\u00e4llda.<\/p>\n

Ahlstr\u00f6m \u00e4r v\u00e4rldsledande inom flera branscher och man kan s\u00e4ga att allting fick sin b\u00f6rjan p\u00e5 g\u00e4stgiveriet i Tr\u00e4skvik, d\u00e5 Johan Liljeblad f\u00f6ddes. Forts\u00e4ttningen skedde i Lankoski, d\u00e4r Johan Liljeblad byggde upp Satakundas f\u00f6rsta industrier. Att det sedan r\u00e5kade sig s\u00e5 att kyrkv\u00e4rdssonen Antti fr\u00e5n Sastmola gifte sig med Johans \u00e4nka, m\u00e5ste ju vara ett lyckligt sammantr\u00e4ffande, som ledde till att en storindustri f\u00f6ddes.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Vad h\u00e4nde med byggnaderna i Lankoski d\u00e5?<\/strong><\/h4>\n

Trots att Antti Ahlstr\u00f6m med sin familj flyttade till Norrmark efter 22 \u00e5r i Lankoski, var det fortfarande f\u00f6retaget som \u00e4gde markerna och byggnaderna i Lankoski.<\/p>\n

Isotalo g\u00e5rd<\/strong> var troligtvis bebodd \u00e4nda till 1945, d\u00e5 kommunen hyrde den f\u00f6r byns folkskola. L\u00e4rarinnan bodde d\u00e5 i ett par kamrar medan sj\u00e4lva undervisningen skedde i storstugan. P\u00e5 g\u00e5rdssidan byggdes det en sl\u00f6jdsal bredvid den stora farstukvisten. Skolan verkade d\u00e4r till \u00e5r 1951 d\u00e5 den nya skolbyggnaden togs i bruk. Efter det anv\u00e4ndes g\u00e5rden fr\u00e4mst som fritidsbostad.<\/p>\n

I september 1983 s\u00e5lde A. Ahlstr\u00f6m g\u00e5rden Isotalo \u00e5t den nuvarande \u00e4garen och tomten p\u00e5 6\u00a0400 m\u00b2 br\u00f6ts ut fr\u00e5n A. Ahlstr\u00f6ms hemman. \u00a0Denne p\u00e5b\u00f6rjade d\u00e5 en omfattande renovering och g\u00e5rden har sedan \u00e5terst\u00e4llts i ursprungligt skick. G\u00e5rden Isotalo pryder sin plats d\u00e4r den ligger intill de andra gamla g\u00e5rdarna p\u00e5 samma omr\u00e5de.<\/p>\n

Fajansfabriken,<\/strong> som Johan Liljeblad byggde i slutet av 1830-talet, \u00f6vertogs av Antti Ahlstr\u00f6m \u00e5r 1850, d\u00e5 han gifte sig med Johans \u00e4nka. Den 23 mars 1853 fick Antti privilegium att grunda och bygga L\u00e5ngfors krukmakeri och lerpipsfabrik. <\/strong>D\u00e4r var ”en man och en pojke” i arbete och tillverkningen var inte stor, till exempel \u00e5r 1863 var fabriken inte alls i g\u00e5ng. Fabriken\u00a0som stod n\u00e4ra g\u00e5rden Isotalo revs i n\u00e5got skede och det finns ingenting kvar av den, inte ens fotografier.<\/p>\n

L\u00e5ngfors pappersbruk<\/strong>, som Johan Liljeblad byggde \u00e5r 1842, revs som obeh\u00f6vligt 1882.<\/p>\n

S\u00e5gen<\/strong>, som Antti Ahlstr\u00f6m byggde efter \u00e5r 1863, revs som obeh\u00f6vlig n\u00e5gon g\u00e5ng efter att Lankosken S\u00e4hk\u00f6 \u00e5r 1924 hade \u00f6vertagit kvarnbyggnaden.<\/p>\n

Kvarnen,<\/strong> som Johan Liljeblad byggde 1846 \u00f6vertogs av A. Ahlstr\u00f6m och \u00e5r 1924 s\u00e5ldes kvarnen \u00e5t Iivari Vanhatalo fr\u00e5n Siikais. Tillsammans med flera del\u00e4gare bildades samma \u00e5r Lankosken S\u00e4hk\u00f6, som \u00e5r 1924 installerade en generator i kvarnen. Kraftverket f\u00f6rs\u00e5g stora delar av Lankoski och Siikais med elektricitet och kvarnen och s\u00e5gen drevs ocks\u00e5 med elektricitet. \u00c5r 1954 byggde Lankosken S\u00e4hk\u00f6 en ny kraftverksbyggnad lite nedstr\u00f6ms och den st\u00e5r fortfarande kvar och \u00e4r i full g\u00e5ng.<\/p>\n

Omkring 1976 gjorde Lankosken S\u00e4hk\u00f6 ett hyresavtal med Jukka Ruissalo fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg och d\u00e5 p\u00e5b\u00f6rjades en renovering i kvarnen, som tog 3 \u00e5r. I mitten p\u00e5 juni 1979 \u00f6ppnade Ruissalo ett kaf\u00e9, som han gav namnet \u201dKahvimylly\u201d. L\u00e4get bredvid riksv\u00e4gen var bra och natursk\u00f6nt p\u00e5 stranden till Merikarvia \u00e5. \u00a0Det blev snabbt en popul\u00e4r rastplats och den \u00e4r fortfarande \u00f6ppen sommartid, trots att Ruissalo efter n\u00e5gra \u00e5r \u00f6ppnade Restaurang K\u00f6ffi p\u00e5 andra sidan riksv\u00e4gen.<\/p>\n

Vad h\u00e4nde med g\u00e4stgiveriet i Tr\u00e4skvik d\u00e5?<\/strong><\/h4>\n

Det var ju Johans storebror Carl som omkring 1827 tog \u00f6ver hemmanet och g\u00e4stgiveriet efter fadern. Carl var gift med Maja Stina Hannus, som var f\u00f6dd 1802 i H\u00e4rkmeri. Carl och hustrun, som kallades \u201dTr\u00e4skvik Maj Stin\u201d fick 2 barn. Sonen Viktor for tidigt till Amerika och dottern Maria Josefina flyttade till \u00c5bygg\u00e4ndan i Lappfj\u00e4rd. D\u00e5 Maja-Stina dog gifte Carl om sig med en finsk kvinna, som hette Lindholm och var hemma fr\u00e5n Hvittisbofj\u00e4rd.<\/p>\n

Efter Carl Liljeblads d\u00f6d, gifte \u00e4nkan om sig med en Nylund, som var finskspr\u00e5kig. Dessa drev g\u00e4stgiveriet en tid tills de s\u00e5lde g\u00e5rden \u00e5t en Granudd, som sedan s\u00e5lde den \u00e5t familjen Rauhala.<\/p>\n

G\u00e4stgiveriet var verksamt \u00e4nda till omkring 1885, d\u00e5 verksamheten flyttade lite s\u00f6derut till korsningen, d\u00e4r v\u00e4gen fr\u00e5n H\u00e4rkmeri kommer ut till riksv\u00e4gen. Det var Johan Oskar Ahlrot, som d\u00e5 sk\u00f6tte det i n\u00e5gra \u00e5r tills verksamheten helt lades ned.<\/p>\n

Byggnaderna p\u00e5 det gamla st\u00e4llet \u201dStortr\u00e4skvik\u201d f\u00f6rst\u00f6rdes i en h\u00e4ftig brand fredagen den 20 september 1901. Husmor Rauhala hade gjort upp eld i spisen i den mindre g\u00e5rden, d\u00e5 hon skulle tillreda mat. Hon gick sedan in till den st\u00f6rre g\u00e5rden i n\u00e4rheten och l\u00e4mnade dottern Hilja kvar ensam med en docka. Flickan, som d\u00e5 var 8 \u00e5r gammal var ovarsam med elden och den spred sig till vedkorgen och sedan till hela k\u00f6ket. Hilja kunde bara r\u00e4dda dockan d\u00e5 hon sprang ner till sj\u00f6n och g\u00f6mde sig. D\u00e5 husbonden Rauhala en halv timme senare kom hem fr\u00e5n ett bes\u00f6k i staden, s\u00e5 slog l\u00e5gorna redan ut genom k\u00f6ksf\u00f6nstret. Han rusade ner till \u00e5kern d\u00e4r husfolket h\u00f6ll p\u00e5 att ta upp potatis f\u00f6r att f\u00e5 hj\u00e4lp, men d\u00e5 de kom fram till brandplatsen fanns det ingenting att g\u00f6ra. N\u00e5gon brandspruta fanns inte till hands och det enda som manskapet kunde g\u00f6ra var att f\u00f6rs\u00f6ka r\u00e4dda de tv\u00e5 h\u00e4bber, som stod en bit ifr\u00e5n. B\u00e5da g\u00e5rdarna och tre st\u00f6rre uthus f\u00f6rst\u00f6rdes helt. G\u00e5rdarna var f\u00f6rs\u00e4krade f\u00f6r 8 000 mark men f\u00f6rlusten blev mycket st\u00f6rre eftersom allt l\u00f6s\u00f6re var of\u00f6rs\u00e4krat.<\/p>\n

Efter branden byggde Rauhala upp en ny g\u00e5rd i st\u00e4llet, som sammanbyggdes med uthuset. D\u00e5 August Ahlberg (1880-1960) \u00e5terv\u00e4nde fr\u00e5n en vistelse i Amerika, s\u00e5 k\u00f6pte han \u00e5r 1904 g\u00e5rden och hemmanet av Rauhala. G\u00e5rden finns fortfarande kvar och st\u00e4llet kallas \u00e4nnu i dag \u201dAgustas\u201d.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
De nuvarande \u00e4garna k\u00f6pte g\u00e5rden Isotalo av A. Ahlstr\u00f6m i september 1983, har under\u00a0 \u00e5rens lopp varsamt renoverat g\u00e5rden. Ett riktigt kulturarv! \u00c4garna har i l\u00e5nga tider innehaft b\u00e5de kaf\u00e9\u00a0 ”Kahvimylly” och ”Restaurang K\u00f6ffi” i Lankoski, Fotot fr\u00e5n h\u00f6sten 2022.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 s\u00f6dra sidan av g\u00e5rden Isotalo finns en st\u00f6rre jordk\u00e4llare, som har en stenl\u00e4ggning p\u00e5 insidan som varken g\u00e5r att fotografera eller beskriva. Finare jordk\u00e4llare finns inte.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det \u00e4r sv\u00e5rt att med ord beskriva hur taket i jordk\u00e4llaren ser ut men det \u00e4r n\u00e4stan lika sv\u00e5rt med en bild. Stenarna \u00e4r inte f\u00e4stade med cement utan \u00e4r ditkilade p\u00e5 n\u00e5got vis och g\u00e5r inte att rubba f\u00f6r hand. Fotot fr\u00e5n h\u00f6sten 2022.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Av det stora f\u00e4huset finns endast stenv\u00e4ggarna kvar, och det \u00e4r inte byggt med n\u00e5gra sm\u00e5stenar, utan med riktiga bumlingar. Fotot fr\u00e5n h\u00f6sten 2022.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I n\u00e4rheten av sin g\u00e5rd ”Liljelund” byggde Johan Liljeblad en fajansfabrik, d\u00e4r han tillverkade k\u00e4rl, grytor och kakel. I tamburen p\u00e5 Isotalo g\u00e5rd finns denna kakelugn med eget tillverkat kakel. Fotot fr\u00e5n h\u00f6sten 2022.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I juli 1802 gjorde den svenska kungen Gustaf IV Adolf en rundresa i Finland tillsammans med hustrun Fredrica Dorotea Wilhelmina. De \u00f6vernattade i Kristinestad och p\u00e5 v\u00e4g ner till Ulfsby intog de lunch i Lankoski i en g\u00e5rd, som dessv\u00e4rre revs och flyttades 1940. Denna tavla i finrummet p\u00e5 Isotalo vittnar om det kungliga bes\u00f6ket, s\u00e5 den har f\u00e5tt en framtr\u00e4dande plats. Fotot fr\u00e5n h\u00f6sten 2022.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Tillsammans med sin bror Erkki l\u00e4t Antti bygga sitt f\u00f6rsta fartyg \u00e5r 1857 och det fick namnet ”Weljekset”. F\u00f6ljande fartyg som Antti byggde var ”Lankoski” och det tredje hette ”Saarikoski”. Den h\u00e4r miniatyrmodellen av ”Saarikoski” finns p\u00e5 Isotalo g\u00e5rd i Lankoski.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Badmintonspelare p\u00e5 Isotalos g\u00e5rdsplan i Lankoski. Fotot fr\u00e5n Museiverket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ahlstr\u00f6ms g\u00e5rd Isotalo i Lankoski. Den som tittar noga ser att det h\u00e4nger en h\u00e4stsko p\u00e5 den v\u00e4nstra ytterd\u00f6rren. Fotot fr\u00e5n Museiverket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den nuvarande \u00e4garen p\u00e5 Isotalo har hittat en mycket gammal h\u00e4stsko, som han har h\u00e4ngt upp p\u00e5 den v\u00e4nstra ytterd\u00f6rren liksom p\u00e5 det gamla fotot. Han p\u00e5pekar dock att hans h\u00e4stsko v\u00e4nder r\u00e4tt v\u00e4g, i motsats till h\u00e4stskon p\u00e5 det gamla fotot. B\u00e5da bilderna \u00e4r tagna av den nuvarande \u00e4garen \u00e5r 2024.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den h\u00e4r gamla stenk\u00e4llaren ligger invid Lankosken Kyl\u00e4tie \u00e4r fortfarande i gott skick och pryder sin plats. Det gamla fotot \u00e4r fr\u00e5n Museiverket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Under \u00e5ren 1945 – 1951 var Lankosken kansakoulu inrymd i A. Ahlstr\u00f6m g\u00e5rd Isotalo. Fotot med de 30-tal eleverna \u00e4r tagna i det nuvarande vardagsrummet och det finns i Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stockflottare st\u00e5r p\u00e5 rad i L\u00e5ngforsen i nuvarande Lankoski. I bakgrunden syns stenbron med tv\u00e5 valv, som byggdes av en ortsbo under \u00e5ren 1886-1887. Den togs ur bruk p\u00e5 196o-talet d\u00e5 den nya bron byggdes p\u00e5 dess v\u00e4stra sida. Fotot fr\u00e5n Museiverket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mellan \u00e5ren 1945 och 1951 verkade Lankoskis folkskola i g\u00e5rden Isotalo. A. Ahlstr\u00f6m \u00e4gde d\u00e5 g\u00e5rden men ingen annan \u00e4n l\u00e4rarinnan bodde d\u00e4r. Sl\u00f6jdsalen var inrymd i tillbyggnaden till v\u00e4nster om farstukvisten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till v\u00e4nster g\u00e5rden ”Isotalo” och till h\u00f6ger syns lite av den g\u00e5rd d\u00e4r den svenska kungen intog lunch under sin Eriksgata i Finland i juli 1802. G\u00e5rden revs \u00e5r 1940 och av stockarna byggdes flera mindre byggnader \u00e5t evakuerade karelare. L\u00e5nemagasinet av tegel mitt i bild r\u00f6nte samma \u00f6de.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till h\u00f6ger syns farstukvisten p\u00e5 g\u00e5rden Liljelund, senare Isotalo. Mitt i bild syns det v\u00e4ldiga f\u00e4huset helt byggt av stora naturstenar. V\u00e4ggarna finns till stora delar kvar medan taket \u00e4r borta. En del av uthuset till v\u00e4nster finns ocks\u00e5 kvar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Elproducenten Lankosken S\u00e4hk\u00f6 f\u00f6rv\u00e4rvade den gamla mj\u00f6lkvarnen p\u00e5 1920-talet och de \u00e4ger fortfarande kvarnen. Nuvarande husbonden p\u00e5 Isotalo har i l\u00e5nga tider bedrivit kaf\u00e9r\u00f6relse i byggnaden under namnet ”Kahvimylly”. Numera \u00e4r kaf\u00e9et \u00f6ppet endast sommartid. I h\u00f6gra kanten syns de r\u00f6r som leder vatten ner till Lankosken S\u00e4hk\u00f6s nyare kraftverk l\u00e4ngre ner.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
D\u00e5 Lankosken S\u00e4hk\u00f6\u00a0 \u00e5r 1924 f\u00f6rv\u00e4rvade den gamla kvarnen, s\u00e5 byggde de ett torn p\u00e5 taket, d\u00e4rifr\u00e5n elektriciteten kunde distribueras \u00e5t olika h\u00e5ll. Fotot fr\u00e5n Merikarvia-seura.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den gamla kvarnbyggnaden i Lankoski f\u00f6re den renoverades p\u00e5 1970-talet. Lite optimist m\u00e5ste man nog vara f\u00f6r att \u00f6ppna ett kaf\u00e9 i en dylik byggnad och en tidning kallade innehavaren ”huimap\u00e4inen porilaisnuorukainen” , som bosatte sig i en avsides by och \u00f6ppnade ett kaf\u00e9.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den gamla kvarnen fr\u00e5n 1800-talet var i d\u00e5ligt skick, f\u00f6re den renoverades p\u00e5 1970-talet och kaf\u00e9et Kahvimylly \u00f6ppnades i juni 1979.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Efter att Antti Ahlstr\u00f6m \u00e5r 1862 hade k\u00f6pt hemmanet Saarikoski i Siikais, s\u00e5 b\u00f6rjade han bygga den h\u00e4r s\u00e5gen i Lankoski. Hemmanet var p\u00e5 2 500 ha med or\u00f6rd skog, s\u00e5 ett eget s\u00e5gverk ans\u00e5gs vara n\u00f6dv\u00e4ndigt. Till h\u00f6ger syns gaveln p\u00e5 den mj\u00f6lkvarn, som den tidigare \u00e4garen Johan Liljeblad byggde och som fortfarande st\u00e5r kvar. Fotot taget i b\u00f6rjan av 1900-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
S\u00e5gen och kvarnen i bakgrunden och i f\u00f6rgrunden rinner vattnet i L\u00e5ngfors. Fotot taget i b\u00f6rjan av 1900-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
S\u00e5gen som Antti Ahlstr\u00f6m byggde och kvarnen som Johan Liljeblad byggde fotograferad fr\u00e5n riksv\u00e4gen, som gick strax f\u00f6rbi. Fram till 1882 fanns ju pappersbruket p\u00e5 samma omr\u00e5de bakom buskarna till h\u00f6ger. Fotot taget i b\u00f6rjan av 1900-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den f\u00f6rfallna kvarnen fotograferad fr\u00e5n \u00f6ster. Till h\u00f6ger i stenfoten syns den \u00f6ppning d\u00e4r vattnet leddes in i kraftverket och d\u00e4r man g\u00e5r in till kaf\u00e9ets k\u00f6k.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till v\u00e4nster syns kanalen som ledde in vatten i kvarnen. I dag finns ing\u00e5ngen till kaf\u00e9ets k\u00f6k d\u00e4r vattenkanalen gick in i byggnaden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kommerser\u00e5det Antti Ahlstr\u00f6m och hans hustru Eva, f\u00f6dd Holmstr\u00f6m i Kristinestad ligger begravda i utkanten av begravningsplatsen vid kyrkan i Norrmark. Fotot fr\u00e5n juni 2023.<\/figcaption><\/figure>\n

Tidningsartiklar.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Under n\u00f6d\u00e5ret 1866 f\u00e5ngade Antti Ahlstr\u00f6m och hans s\u00e5garbetare ett par farliga v\u00e5ldsm\u00e4n, n\u00e4ra s\u00e5gen i Lankoski. Efter\u00e5t skrev Antti en ins\u00e4ndare om h\u00e4ndelsen och han namnger brottslingen och skriver om hans v\u00e5ldsd\u00e5d, p\u00e5 ett s\u00e4tt, som \u00e4r helt ot\u00e4nkbart i dag. Till v\u00e4nster Anttis ins\u00e4ndare och till h\u00f6ger en lite modernare version.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2023. Hans G. Silfverberg med r\u00f6tterna i Tr\u00e4skvik har bidragit med information om Johan och g\u00e4stgiveriet i Tr\u00e4skvik. Jukka Ruissalo fr\u00e5n Lankoski i Merikarvia har bidragit med uppgifter om Johans tid p\u00e5 L\u00e5ngfors hemman Forts\u00e4tt l\u00e4sa Johan Liljeblad (1810-1847)<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":22412,"menu_order":120,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-25097","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25097","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=25097"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25097\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28917,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/25097\/revisions\/28917"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22412"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=25097"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}