{"id":24921,"date":"2022-12-18T15:18:35","date_gmt":"2022-12-18T13:18:35","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=24921"},"modified":"2025-11-12T20:50:42","modified_gmt":"2025-11-12T18:50:42","slug":"fargarnas-gard-pa-strandgatan-22","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=24921","title":{"rendered":"DUX eller f\u00e4rgarnas g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 22"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den norra \u00e4ndan av g\u00e5rden och flygeln \u00f6sterut p\u00e5 Strandgatan 22 byggdes \u00e5r 1830 av handlanden Erik T\u00f6tterman, som samma \u00e5r hade k\u00f6pt tomten av Johan Henrik Forsstr\u00f6m. Den andra delen i s\u00f6dra \u00e4ndan byggdes \u00e5r 1847 av f\u00e4rgaren Erik Ekberg och sedan dess har den renoverats och byggts om flera g\u00e5nger. Tomten och g\u00e5rden har haft flera \u00e4gare men under l\u00e5nga tider bodde det f\u00e4rgare h\u00e4r, s\u00e5 man kan gott kalla den \u201dF\u00e4rgarnas g\u00e5rd\u201d. Stadens fastighetsbolag KRS Bost\u00e4der<\/a> \u00e4ger alla bost\u00e4der p\u00e5 tomten sedan \u00e5r 2010. Fotot \u00e4r taget fr\u00e5n sydv\u00e4st sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar.<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h3>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om de olika byggnaderna och se vilka brandf\u00f6rs\u00e4kringar som har tagits, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Tomtens och g\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 ser man att tomten Strandgatan 22 inte \u00e4nnu var bildad men den kommer att finnas ungef\u00e4r vid den inritade rektangeln. P\u00e5 omr\u00e5det finns dock tv\u00e5 lika stora byggnader, som h\u00f6gst troligt \u00e4r de \u201d\u00e5byggnader\u201d som br\u00f6derna Johan Henrik och Gustaf Forsstr\u00f6m flyttade bort \u00e5r 1830 n\u00e4r tomten s\u00e5ldes \u00e5t handlanden Erik T\u00f6tterman. I s\u00e5 fall \u00e4r det de byggnader som i dag st\u00e5r p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 4<\/a> och Strandgatan 3.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1776 – 1787<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r \u201dForsstr\u00f6mska tomten\u201d, som d\u00e5 hade nummer 27 i det fj\u00e4rde kvarteret av timmermannen Johan Forsstr\u00f6m (1720-1787) och hans hustru Elisabeth (1740-1823). De bodde ocks\u00e5 p\u00e5 tomten och g\u00e5rden l\u00e5g uppe vid Strandgatan.<\/p>\n

\u00c5r 1787,<\/strong> efter timmermannen Johan Forsstr\u00f6m d\u00f6d \u00f6vertogs g\u00e5rden av \u00e4nkan och sedan av deras son, sj\u00f6mannen senare skepparen Johan Forsstr\u00f6m (1764-1826). Han var f\u00f6dd i staden och var son till timmermannen Johan Forsstr\u00f6m (1720-1787) och Elisabeth (1740-1823). \u00c5r 1789 hade han gift sig med Maria Berg (1763-1829) och p\u00e5 tomten bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mans\u00e4nkan Lisa Sundahl.<\/p>\n

\u00c5r 1809, den 15 augusti<\/strong> s\u00e5ldes skepparen Johan Forsstr\u00f6ms ”Forsstr\u00f6mska g\u00e5rden” p\u00e5 offentlig, exekutiv auktion och h\u00f6gsta budet p\u00e5 100 riksdaler gavs av r\u00e5d- och handelsmannen Anders Henrik Hannelius.<\/p>\n

\u00c5r 1810 <\/strong>\u00e4gdes halva tomten av handelsmannen Hannelius, som inte bodde d\u00e4r, utan det gjorde skepparen Johan Forsstr\u00f6m, som bodde med hustrun Maria och sonen Gustaf, som d\u00e5 var 3 \u00e5r gammal. Den andra halvan av tomten \u00e4gdes av sj\u00f6mans\u00e4nkan Lisa Sundahl.<\/p>\n

\u00c5r 1816, den 23 april<\/strong> s\u00e5lde r\u00e5d- och handelsmannen Anders Henrik Hannelius den \u201dForsstr\u00f6mska tomten\u201d tillbaka \u00e5t skepparen Johan Forsstr\u00f6m och hans hustru Maria (1763-1829).<\/p>\n

\u00c5r 1820 <\/strong>\u00e4gdes halva \u201dForsstr\u00f6mska tomten\u201d som nu har nummer 26 i det fj\u00e4rde kvarteret av skepparen Johan Forsstr\u00f6m. Hos honom bodde hustrun, borgaredottern Maria, som var br\u00e4cklig. Hos dem bodde ocks\u00e5 sonen Johan Henrik, med hustrun Catharina, som ocks\u00e5 kallades Cajsa. Den andra halvan av tomten \u00e4gdes av sj\u00f6mans\u00e4nkan Lisa Sundahl.<\/p>\n

\u00c5r 1826<\/strong>, enligt den gamla stadplanen s\u00e5 \u00e4gde sj\u00f6mannen Johan Henrik Forsstr\u00f6m (1790-1848) med sin hustru Catharina (f. Enberg 1790-1879) halva tomten nr 26 i det fj\u00e4rde kvarteret.\u00a0 Johan Henriks bror, sj\u00f6mannen Gustaf Forsstr\u00f6m (1806-1838) bodde p\u00e5 samma tomt. Den andra halvan \u00e4gdes av sj\u00f6mans\u00e4nkan Lisa Sundahl, och hos henne bodde ocks\u00e5 systern Lovisa.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen 1825, som togs i bruk omkring 1830, s\u00e5 har tomterna f\u00e5tt numrorna 175 och 176, Tomterna hade en tid olika \u00e4gare men efter 1837 har tomterna varit sammanslagna.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes den st\u00f6rre tomten nr 175 av sj\u00f6mannen Johan Henrik Forsstr\u00f6m, som bodde d\u00e4r med hustrun Catharina. Den mindre norra tomten nr 176 \u00e4gdes nu av sj\u00f6mannen Hans Kronlund, vars hustru ocks\u00e5 hette Maria. Den tomten hade Hans Kronlund \u00e5r 1790 k\u00f6pt av Gustaf och Johan Hedelin och glasm\u00e4staren Anders Siggstr\u00f6m.<\/p>\n

Handlande T\u00f6tterman tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1830, den 4 februari <\/strong>s\u00e5lde Johan Henrik och Catharina Forsstr\u00f6m sin halva av tomt 175 \u00e5t handlanden Erik T\u00f6tterman f\u00f6r 500 rubel silver. Johan Henrik tog \u00e5t sig r\u00e4tten att f\u00e5 bo kvar i g\u00e5rden \u00e4nda till 1 maj samma \u00e5r och han fick ocks\u00e5 r\u00e4tt att under denna tid flytta bort alla befintliga byggnader, utom sj\u00f6boden, som stod p\u00e5 \u201db\u00e5lv\u00e4rk\u201d nere vid stranden. Johan Henrik flyttade d\u00e5 byggnaden fr\u00e5n denna tomt till den tomt, som han sedan k\u00f6pte p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 4<\/a> och hans bror Gustav flyttade den andra byggnaden till Strandgatan 3. Det h\u00e4r \u00e5ret uppf\u00f6rde handlanden Erik T\u00f6tterman den f\u00f6rsta delen av den byggnad som fortfarande st\u00e5r kvar. H\u00f6gst troligt gick det till s\u00e5 att han flyttade byggnaden tv\u00e4rs \u00f6ver gatan fr\u00e5n Strandgatan 23, eftersom den byggnaden f\u00f6rsvann samma \u00e5r och den g\u00e5rden \u00e4gdes ocks\u00e5 av Erik T\u00f6tterman.<\/p>\n

Den mindre tomten nr 176 hade ocks\u00e5 delats, s\u00e5 att Hans Kronlund \u00e4gde \u00bc och \u00be hade \u00f6vertagits av f\u00e4rgaren Erik Ekberg (1801-1864). F\u00e4rgare Ekberg hade den 26 juli k\u00f6pt tomten 176, eller nr 27 enligt den gamla planen av Johan och Margareta H\u00e4ggblad f\u00f6r 300 rubel silver. Erik Ekberg var f\u00f6dd i Robertsfors i Sverige och han bodde nu med sin syster Lovisa och d\u00e4r bodde ocks\u00e5 l\u00e4rlingarna Fredric och Matts. Erik Ekberg och hans syster Lovisa hade tidigare bott p\u00e5 hyra i l\u00f6jtnant Printz\u00b4 g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 24.<\/p>\n

Helsingfors Tidningar skrev den 23.3.1833 <\/strong>att elden hade kommit l\u00f6s i handlande T\u00f6ttermans g\u00e5rd den 4 februari. Elden blev genast d\u00e4mpad innan densamma hunnit sprida sig utom det f\u00f6rst ant\u00e4nda huset.<\/p>\n

F\u00e4rgare Ekberg tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1835<\/strong> \u00e4gdes den s\u00f6dra tomten nr 175 av Erik T\u00f6tterman. F\u00e4rgaren Erik Ekberg hade den 8 april k\u00f6pt den sista 1\/4-delen av norra tomten 176 av Hans Kronlund f\u00f6r 100 rubel silver, s\u00e5\u00a0 att han nu ensam \u00e4gde hela tomten. Erik Ekberg bodde med sin syster Lovisa, en ges\u00e4ll, en dr\u00e4ng och en piga. F\u00e4rgeriet hade han inrymt i uthuset i norra r\u00e5n och det var byggt ihop med bostadsbyggnaden.<\/p>\n

\u00c5r 1837<\/strong> hade b\u00e5da tomterna 175 och 176 \u00f6vertagits av f\u00e4rgaren Erik Ekberg, och efter det har b\u00e5da tomterna haft samma \u00e4gare. Erik Ekberg bodde med sin syster Lovisa och pigor, dr\u00e4ngar och l\u00e4rlingar. Erik gifte sig \u00e5r 1838 f\u00f6rsta g\u00e5ngen med Christina Catharina \u00c5kerberg (1811-1839) som dog i barns\u00e4ng. Erik T\u00f6tterman hade i november 1836 k\u00f6pt g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 47<\/a> invid Salutorget och han flyttade d\u00e5 dit.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes de sammanslagna tomterna av f\u00e4rgaren och fabrik\u00f6ren Erik Ekberg, som bodde med sina brorsd\u00f6ttrar Lovisa och Johanna, ges\u00e4llen Carl Kullberg och 3 l\u00e4rlingar och pigan Anna. P\u00e5 hyra bodde brandvaktaresonen Erik Enholm.<\/p>\n

\u00c5r 1842<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna av f\u00e4rgaren Erik Ekberg, som \u00e5r 1840 hade gift om sig med Fredrika Wilhelmina Hallberg (1815-1901) och de hade sonen Erik Wilhelm Emil (f.1841). Hos dem bodde en ges\u00e4ll, 3 l\u00e4ringar och 2 pigor och p\u00e5 hyra Erik Enholm, som nu \u00e4r sj\u00f6man.<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna av f\u00e4rgaren Erik Ekberg, med hustrun Wilhelmina. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 ges\u00e4llerna Johan Wickstr\u00f6m och Isaac Ingstr\u00f6m, l\u00e4rlingarna Johan, Carl och Efraim och pigorna Lena och Maria. Erik Ekberg byggde d\u00e5 den andra g\u00e5rden uppe vid Strandgatan, som stod p\u00e5 den s\u00f6dra tomten.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1848 f\u00f6rs\u00e4krade f\u00e4rgaren Emil \u00c5kerberg byggnaderna p\u00e5 hans sammanslagna tomter nr 17 och 176. Om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringen och om byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna och de b\u00e5da g\u00e5rdarna av f\u00e4rgaren och fabriqueren Erik Ekberg, med hustrun Wilhelmina. Hos dem bodde flera ges\u00e4ller, l\u00e4rlingar, pigor och dr\u00e4ngar.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna och g\u00e5rdarna av fabrik\u00f6ren Erik Ekberg och hans Wilhelmina. Ges\u00e4llerna Ernst Gr\u00f6nvall och Matts Salm\u00e9n bodde med, liksom pigorna Lovisa, Anna och Greta.<\/p>\n

\u00c5ren 1858 till 1863<\/strong> bodde det flera personer hemma hos Erik och Wilhelmina. Karl Forsman, Karl K\u00e4llberg och Kristian Martin var ges\u00e4ller med Fredrik, Emil och Gustaf var l\u00e4rlingar, Karl var dr\u00e4ng och Lovisa, Lisette, Fredrika och Kristina var pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1864<\/strong>, i juli avled fabrik\u00f6ren Erik Ekberg och b\u00e5da tomterna och g\u00e5rdarna \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Wilhelmina Ekberg. Hos henne bodde enda sonen Emil (f.1841), ges\u00e4llerna \u00c5kerberg och Hemberg, dr\u00e4ngen Karl och pigorna Lovisa, Ellida, Lena och Greta.<\/p>\n

\u00c5r 1866<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna och g\u00e5rdarna av f\u00e4rgare\u00e4nkan Wilhelmina Ekberg, som bodde med sonen Emil. I g\u00e5rden bodde hyresg\u00e4sten Emil \u00c5kerberg, som samma \u00e5r tog \u00f6ver f\u00e4rgerir\u00f6relsen. Emil \u00c5kerbergs mor Brita Lovisa (1808-1879) var syster till tidigare \u00e4garen Erik Ekberg.<\/p>\n

\u00c5r 1868<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna och g\u00e5rdarna av \u00e4nkan Wilhelmina Ekberg medan f\u00e4rgerir\u00f6relsen hade \u00f6vertagits av Emil \u00c5kerberg (1842-1916), som bodde p\u00e5 hyra och han hade nu gift sig med Selma Fontell (1837-1914). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 demoiselle Johanna Printz.<\/p>\n

\"\"
Emil \u00c5kerbergs g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 22, eller tomterna 175 & 176 som texten p\u00e5 ink\u00f6rsporten visar. Kortet skickades \u00e5t \u00c5kerbergs dotter Elin eller Elli Ansas i Vasa, d\u00e4r hon under \u00e5ren 1916 – 1948 innehade ”Vasa praktiska flickinstitut”<\/a> p\u00e5 Handelsesplanaden 28. Fotot taget i slutet av 1800-talet och finns i SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00e4rgare \u00c5kerberg tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1869, den 14 september\u00a0<\/strong>s\u00e5lde \u00e4nkan Ekberg b\u00e5da tomterna, g\u00e5rdarna och f\u00e4rgeriet \u00e5t f\u00e4rgaren Emil \u00c5kerberg (1842-1916) f\u00f6r 18 000 finska mark. Emil var son till repslagaren Anders Reinhold \u00c5kerberg (1814-1867), som hade \u00e4gt g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 11<\/a>. \u00c5kerberg \u00f6vertog och fortsatte den f\u00e4rgeriverksamhet, som hans morbror Erik Ekberg hade startat i g\u00e5rden. G\u00e5rdens tidigare \u00e4gare Wilhelmina Ekberg hade nu \u00f6vertagit Stendahls g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 10<\/a>, d\u00e4r hon bodde tills hon dog \u00e5r 1901. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 Selmas mor Karolina Fontell, en ges\u00e4ll, en l\u00e4rling, en dr\u00e4ng och 4 pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1871, i augusti<\/strong> utbr\u00f6t en brand i torkhuset hos f\u00e4rgare \u00c5kerberg. F\u00e4rgeriet och uthuset f\u00f6rst\u00f6rdes och en del av boningshuset skadades av elden. Grannhusen var hotade men kunde dock r\u00e4ddas. Tydligen byggdes f\u00e4rgeriet upp p\u00e5 nytt.<\/p>\n

\u00c5r 1873<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna av f\u00e4rgaren Emil \u00c5kerberg, med hustrun Selma. Hos dem bodde ges\u00e4llen Karl Laurin, dr\u00e4ngen Matts Ersfolk, 4 pigor och fattighjonet Josef Hagstr\u00f6m. P\u00e5 hyra bodde Selmas mor, postm\u00e4stare\u00e4nkan Karolina Fontell och repslagare\u00e4nkan Lovisa \u00c5kerberg.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna av f\u00e4rgaren Emil \u00c5kerberg, som bodde med hustrun Selma. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 postm\u00e4stare\u00e4nkan Karolina Fontell, hattmakare\u00e4nkan Kristina Enholm (f.1817) och repslagaredottern Wilhelmina \u00c5kerberg (f.1857). P\u00e5 hyra bodde arbetskarlen Henrik Sten (f.1822) och Matts Isaksson Kanganp\u00e4\u00e4 (f.1836) med hustrun Maria (f.1835).<\/p>\n

\u00c5r 1883<\/strong> \u00f6vertog postm\u00e4stare\u00e4nkan Karolina Fontell g\u00e5rden och hon fick lagfart den 19 februari.<\/p>\n

Enligt Wasa Tidning 20.1.1885<\/strong> br\u00f6t det vid 3-tiden p\u00e5 natten ut v\u00e5deld i f\u00e4rgeriet i uthusbyggnaden hos f\u00e4rgarem\u00e4staren Emil \u00c5kerberg. P\u00e5 grund av problem med brandvakterna och deras elektriska alarmcentraler, s\u00e5 h\u00f6rdes inga brandsignaler f\u00f6rr\u00e4n 20 minuter \u00f6ver 3.<\/p>\n

Den frivilliga brandk\u00e5ren var snabbt p\u00e5 plats och trots att elden hade f\u00e5tt en hemsk spridning, s\u00e5 kunde de snabbt begr\u00e4nsa elden och snart var all fara \u00f6ver. F\u00e4rgeribyggnaden var ihop byggd med sj\u00e4lva karakt\u00e4rsbyggnaden.<\/p>\n

Sorgligt nog var egendomen i den brandskadade byggnaden of\u00f6rs\u00e4krad. Obehagligt var det ocks\u00e5 f\u00f6r herr \u00c5kerberg, som inom 12 \u00e5rs har haft inte mindre \u00e4n 4 br\u00e4nder i sina byggnader, skrev Wasa Tidning.<\/p>\n

\u00c5r 1885, den 3 februar<\/strong>i s\u00e5ldes b\u00e5da tomterna p\u00e5 offentlig exekutiv auktion och den k\u00f6ptes d\u00e5 av handlanden Petter Gustaf R\u00f6nnlund (1843-1887), men som inte sj\u00e4lv bodde d\u00e4r utan han bodde med sin familj i Fremdelings g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 42.<\/p>\n

\u00c5r 1885, den 11 juli<\/strong> s\u00e5lde handlanden Petter Gustaf R\u00f6nnlund tomterna med alla byggnader \u00e5t f\u00e4rgare Erik \u00c5kerberg omyndiga barn f\u00f6r 4 275 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes tomterna till en b\u00f6rjan av handlande R\u00f6nnlund och sedan av f\u00e4rgare \u00c5kerbergs omyndiga barn. P\u00e5 hyra bodde tidigare \u00e4garen f\u00e4rgaren Emil \u00c5kerberg (1842-1916 i Vasa) med hustrun Selma (f. Fontell 1837-1914 i Vasa) och 6 barn. Hos dem bodde ocks\u00e5 pigan Anna Frisk (f.1861), postm\u00e4stare\u00e4nkan Karolina Fontell (f.1815) och repslagaredottern Karolina \u00c5kerberg (f.1817). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 styrmannen Henrik Gustaf Zimmerman (f.1827) med hustrun Maria och s\u00f6nerna Karl och Henrik. Arbetskarlen Henrik Bulin (f.1819) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 justitie r\u00e5dman Gustaf Wallenius (f.1851) med pigan Albertina Axelin (f.1856).<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna och g\u00e5rdarna av f\u00e4rgaren Emil \u00c5kerberg, som upph\u00f6rde med f\u00e4rgeriverksamheten efter branden \u00e5r 1885. Han bodde med hustrun Selma och vuxna sonen Kasimir och 2 yngre barn. \u00c4nkefrun Karolina Fontell bodde \u00e4nnu i g\u00e5rden och det gjorde ocks\u00e5 ges\u00e4llen Nestor Bergholm (f.1863) med hustrun Johanna (f.1870). Skr\u00e4ddaren Johan Skarp (f.1857) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Serafia (f.1847) och det gjorde ocks\u00e5 formannen Viktor Brusi (f.1859). I n\u00e5got skede flyttade Emil och Selma \u00c5kerberg till Vasa, d\u00e4r de bodde hos dottern Elin Ansas p\u00e5\u00a0 Handelsespl. 28.<\/p>\n

\"\"
Skissen visar hur g\u00e5rdarna var placerade p\u00e5 de sammanslagna tomterna 175 o 176 \u00e5r 1890.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1892<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rdarna av f\u00f6rre f\u00e4rgaren Emil \u00c5kerberg, som bodde med hustrun Selma och sv\u00e4rmor Karolina Fontell. P\u00e5 hyra bodde snickare\u00e4nkan Maria W\u00f6rsten (f.1846) med dottern Anna (f.1872) och det gjorde ocks\u00e5 n\u00e5lmakaredottern Edla Packelen ocks\u00e5. Skoll\u00e4raren Matts Yls\u00f6b\u00e4ck (f.1851) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra med hustrun Maria (f.1854), liksom jungfrun Anna Kristina \u00d6rn (f.1833) och skr\u00e4ddaren Johan Skarp (f.1837) med sin Serafia.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> hade g\u00e5rdarna \u00f6vertagits av Emil och Selma \u00c5kerbergs barn: Lennart (1868-1941), Bruno (1869-1952), Casimir (1871-1972) Elli (gift Ansas 1872-1950) och John (1874-1930). F\u00f6rutom de tidigare hyresg\u00e4sterna bodde nu ocks\u00e5 sj\u00f6mannan Wilhelm Johansson (f.1855) p\u00e5 hyra med hustrun Blondina (f.1856). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetaren Matts Pukkila (f.1873) med hustrun Helmi (f.1874) och arbetaren Valentin Haapa eller Siltanen.<\/p>\n

\u00c5r 1897<\/strong> var det barnen som \u00e4gde g\u00e5rdarna och d\u00e4r bodde fortfarande Emil och Selma \u00c5kerberg. P\u00e5 hyra bodde skr\u00e4ddaren Johan Skarp, urmakaren Wilhelm Rosenqvist (f.1867) som f\u00f6r tillf\u00e4llet ser ut att vistas i Amerika och br\u00e4ckliga \u00e4nkan Johanna Nyqvist (f.1873). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 arbetaren Knut Ranta (f.1858) med hustrun Kajsa (f.1862), arbetaren Karl Emil Hallberg (f.1845) med hustrun Maria (f.1865) och Valentin Siltanen (f.1874) med hustrun Mina (f.1874). \u00c4nkan Klara Stenroos (f.1839) bodde d\u00e4r med sonen Frithjoff (f.1878) bodde d\u00e4r och det gjorde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Gustaf Abrahamsson (f.1863) med sin hustru Hilda (f.1871) och 4 barn.<\/p>\n

Bulvanen Karlsson tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1897, den 18 mars<\/strong> s\u00e5lde \u00c5kerbergs 5 barn de bebyggda tomterna 175 och 176 \u00e5t agenten Karl Alfred Karlsson (1864-1932) f\u00f6r 7 000 mark. Karlsson finansierade k\u00f6pet med att \u00f6verta ett l\u00e5n p\u00e5\u00a0 4 500 finska mark och s\u00e5 betalade han 2 500 mark kontant. Aff\u00e4ren gjordes upp i Helsingfors av \u00e4ldsta barnet Lennart \u00c5kerberg, med fullmakt av sina syskon.\u00a0 Det s\u00e5g ut som att denne Karlsson endast fungerade som bulvan, eftersom flera medlemmar i Kansallisseura har sagt att deras f\u00f6rening k\u00f6pte g\u00e5rden 1897. Karlsson var f\u00f6dd i Kulho n\u00e4ra \u00c5bo och han var gift med Sofia Wilhelmina Sandsten (f\u00f6dd i Paimio 1866-1942 i \u00c5bo). Bland annat var Karl Alfred agent f\u00f6r Singers symaskiner. Det ser ut som att han sj\u00e4lv bodde i den \u00e4ldre g\u00e5rden medan hans aff\u00e4rsr\u00f6relse fanns i den nyare g\u00e5rden. I finska lokaltidningen bj\u00f6d han ut den nyare g\u00e5rden, som var 2 v\u00e5ningar och inneh\u00f6ll en symaskinsaff\u00e4r. N\u00e5gon k\u00f6pare ser han inte att f\u00e5, men d\u00e4remot grundade den finska f\u00f6reningen Kristiinan Suomalainen Kansallisseura ett tryckeri, som i b\u00f6rjan p\u00e5 \u00e5r 1898 b\u00f6rjade ge ut tidningen Suupohjan Kaiku. Redan i november 1897 gav de ut ett provnummer, som trycktes av en boktryckare J. H. Wartiainen.<\/p>\n

\u00c5r 1898,<\/strong> i januari f\u00f6rfinskade Karlsson sitt sl\u00e4ktnamn till Lahti och han annonserade stort i den nya lokaltidningen Suupohjan Kaiku under namnet K. A. Lahti. Han annonserade s\u00e5 pass stort att folk i staden fr\u00e5gade sig om det var n\u00f6dv\u00e4ndigt. D\u00e5 annonserade han igen och f\u00f6rklarade att det \u00e4r tack vare de stora annonserna, som hans r\u00f6relse var l\u00f6nsam. Tidningen Suupohjan Kaiku som gavs ut av Kansallisseura var d\u00e4r bara p\u00e5 hyra, eftersom det var K. A. Lahti som \u00e4gde b\u00e5da tomterna. I oktober 1898 flyttade tidningen sitt tryckeri och sitt kontor till den Parmanska g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 55. Kansallisseura ordnade fester och h\u00f6ll sina m\u00f6ten p\u00e5 Strandgatan 22.<\/p>\n

\u00c5r 1899<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna och g\u00e5rdarna av agenten K. A. Lahti men det ser ut som att han sj\u00e4lv bodde p\u00e5 annat st\u00e4lle. Han \u00f6ppnade detta \u00e5r en \u201dkutoma- ja koneliike\u201d p\u00e5 Slottsgatan i \u00c5bo och \u00f6vergav Kristinestad inom n\u00e5gra m\u00e5nader. Hyresg\u00e4sterna hade bytts ut och nu bodde bagaren Karl Salminen (f.1870) i g\u00e5rden med hustrun Emmi och tv\u00e5 mindre d\u00f6ttrar. Garvareges\u00e4llen Herman Lindstr\u00f6m bodde h\u00e4r och det gjorde ocks\u00e5 arbetaren Matts Piikkil\u00e4 (f.1873) med hustrun Lena. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetaren Johan Bj\u00f6rs (f.1859) med hustrun Maria, snickaren Konstantin Koskinen (f.1864), bokbindaren Uno Bod\u00e9n (f.1871) och m\u00e5laren Ernst Rask (f.1864) med hustrun Hulda (f.1864).<\/p>\n

Kansallisseura tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1899, den 26 oktober\u00a0<\/strong>s\u00e5lde agenten Karlsson de sammanslagna tomterna 175 och 176 med alla byggnader, \u00e5t f\u00f6reningen ”Kristiinan Suomalainen Kansallisseura”. F\u00f6reningen finansierade k\u00f6pet med att \u00f6verta de intecknade l\u00e5nen p\u00e5 10 500 finska mark. I n\u00e5got skede byggdes de b\u00e5da g\u00e5rdarna ihop, s\u00e5 att den fick den l\u00e4ngd som den har i dag. P\u00e5 hyra bodde arbetaren Matti Piikkil\u00e4 (f.1873) och hans hustru Albertina (f.1874), qvinnan Maria Kotosalo och dr\u00e4ngen Anders Kivel\u00e4 (f.1865) och hustrun Maria (f.1859). Uppk\u00f6paren Frans Kivek\u00e4s (f.1876) och hustrun Hilda (f.1877) bodde i g\u00e5rden p\u00e5 hyra och det gjorde ocks\u00e5 bagaren Karl Salminen (f.1870) och hans hustru Emma (f.1868). P\u00e5 hyra bodde m\u00e5laren Ernst Rask med hustrun Hulda, sj\u00f6mannen Karl Andersson (f.1858) med hustrun Alexandra (f.1859) och deras 5 s\u00f6ner, garvareges\u00e4llen Herman Lindstr\u00f6m (f.1864) och hustrun Emilia (f.1866) och en musiker med sv\u00e5rt namn.<\/p>\n

Efter att Kansallisseura hade \u00f6vertagit den stora g\u00e5rden, hade de ett stort antal hyresg\u00e4ster och oms\u00e4ttningen bland hyresg\u00e4sterna var stor.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> till exempel bodde skogsvaktaren Juho Kuusinen (f.1871) med sin hustru Ida (f.1877) p\u00e5 hyra och det gjorde ocks\u00e5 kvinnan Maria Kotosalo (f.1851) och arbetsledaren Frans Kivek\u00e4s (f.1876) med sin hustru Matri (f.1877). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 Viktor B\u00e4ckstr\u00f6m (f.1877) med hustrun Maria. Skr\u00e4ddaren Isak Aalto (f.1881) med hustrun Selma Alexandra (f.1882, dotter till handlande Kustaa Vuori, d\u00f6d i staden 1916) hade flyttat fr\u00e5n Raumo \u00e5r 1904 de bodde f\u00f6rst p\u00e5 hyra i denna g\u00e5rd och \u00e5r 1910 k\u00f6pte de g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 26. Hos Aalto bodde ocks\u00e5 ges\u00e4llen Alfred Keski-Keturi. Garvareges\u00e4llen Herman Lindstr\u00f6m (f.1864) med hustrun Emilia (f.1866) bodde p\u00e5 hyra och det gjorde sadelmakaren Emil Lagerstr\u00f6m ocks\u00e5. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 tj\u00e4narinnan Rosa Duoff (f.1865) och arbetarehustrun Karolina Eriksson bodde h\u00e4r med sin sjukliga son Leonard. Typografen Arthur H\u00e4llfors var skriven h\u00e4r men bodde i Amerika och samma sak g\u00e4llde f\u00f6r m\u00e5nga andra personer ocks\u00e5.<\/p>\n

Kansallisseura hade hela tiden en omfattande verksamhet med fester och m\u00f6ten och behovet av en st\u00f6rre lokal blev st\u00f6rre och st\u00f6rre.<\/p>\n

\u00c5r 1913, i januari<\/strong> besl\u00f6t f\u00f6reningen Kansallisseura\u00a0 att det skall byggas en stor festlokal av tegel p\u00e5 samma tomt nere vid stranden. Byggm\u00e4stare Stolt fr\u00e5n Tammerfors fick i uppdrag att uppg\u00f6ra ritningar och sedan att uppf\u00f6ra sj\u00e4lva byggnaden. Redan i oktober 1913 kunde de fira taklagsfest p\u00e5 den stora byggnaden och byggnaden kunde invigas annandag jul \u00e5r 1913.<\/p>\n

Byggnaden uppf\u00f6rdes av tegel och betong p\u00e5 entreprenad av byggm\u00e4staren J. E. Stolt f\u00f6r 46 000 mark. Byggnaden \u00e4r delvis i 2 v\u00e5ningar utom festsalen som g\u00e5r genom b\u00e5da v\u00e5ningarna. Festsalen rymde upp till 400 personer och var allts\u00e5 den st\u00f6rsta festsalen i staden. Ocks\u00e5 de \u00f6vriga utrymmen var v\u00e4l tilltagna och d\u00e4r inreddes till och med en egen l\u00e4sesal.<\/p>\n

Ekonomiskt blev den nya byggnaden betungande f\u00f6r f\u00f6reningen. Den drivande mannen bakom f\u00f6reningen, Vilho Parmanen avled just f\u00f6re invigningen och fick allts\u00e5 inte se den f\u00e4rdiga byggnaden. Det p\u00e5g\u00e5ende v\u00e4rldskriget p\u00e5verkade inte Finland direkt men tiderna blev \u00e4nd\u00e5 sv\u00e5ra och inte blev det l\u00e4ttare heller n\u00e4r inb\u00f6rdeskriget 1918 br\u00f6t ut i v\u00e5rt eget land.<\/p>\n

Fabrik\u00f6r Wihuri tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

Aktiviteten och verksamheten avtog och \u00e5r 1919 s\u00e5ldes tomterna och alla byggnader \u00e5t fabrik\u00f6ren F. L. Wihuri och han fick den slutliga lagfarten i november 1919. F\u00f6reningen fortsatte att hyra en del av byggnaden och hade nog en viss verksamhet d\u00e4r ocks\u00e5 efter f\u00f6rs\u00e4ljningen men den var hela tiden i avtagande. Wihuri hade redan i n\u00e5gra \u00e5rs tid haft en verkstad vid Kyrkogatan d\u00e4r han tillverkade pannor och andra k\u00e4rl av koppar. Efter f\u00f6rs\u00e4ljningen av g\u00e5rdarna f\u00f6rde Kansallisseura en tynande tillvaro tills verksamhet upph\u00f6rde helt. Den 25 februari 1923 h\u00f6lls n\u00e5got som tidningen Kristiinan Sanomat kallade ett \u201dtappokokous\u201d d\u00e5 f\u00f6reningens tillg\u00e5ngar skulle f\u00f6rdelas. Tillg\u00e5ngarna uppgick till ungef\u00e4r 15\u00a0000 mark och det best\u00e4mdes att 2\/3 skulle g\u00e5 till den finska samskolan och resten till en stipendiefond i samma skola.<\/p>\n

\"\"
Det var en pr\u00e4ktig byggnad som Kansallisseura i Kristinestad l\u00e4t bygga \u00e5r 1913, som samlings- och festsal. Byggnaden som d\u00e5 l\u00e5g vid stranden uppf\u00f6rdes av byggm\u00e4stare Stolt fr\u00e5n Tammerfors, som sedan bosatte sig i staden vid R\u00e5dhusparken. Kansallisseuras verksamhet blev inte l\u00e5ngvarig men\u00a0 efter det har det varit mycket annan verksamhet d\u00e4r. \u00c5ren 2006 till 2009 genomf\u00f6rdes grundliga renoveringar och byggnaden fick d\u00e5 det utseende som den har idag med ing\u00e5ng ocks\u00e5 fr\u00e5n Sj\u00f6gatan. Fotot taget fr\u00e5n Sj\u00f6gatan sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Familjen Wihuri hos fotografen \u00e5r 1924, fr\u00e5n v\u00e4nster Matti, Mikko, mor Maria, Elisabeth som kallades Liisa, och minstingen Pekka i pappa Frans Ludvigs famn.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna och alla g\u00e5rdar av kopparslagaren Frans Wihuri (f.1873) med hustrun Maria (f.1877) och 4 barn. I januari annonserade Wihuri att fabriken nu flyttas till Strandgatan 22. P\u00e5 hyra bodde ett stort antal hyresg\u00e4ster, varav en vistades i Amerika och 2 var i tukthus. I januari utbr\u00f6t en brand i bostadslokalen invid den mekaniska verkstaden p\u00e5 \u00d6stra sidan. Wihuri hade ju k\u00f6pt den h\u00e4r verkstaden av handlande J. W. Olin och en kall kv\u00e4ll hade tv\u00e5 mindre barn eldat i kakelugnen i bostaden. De handskades ovarsamt med elden och det gick inte b\u00e4ttre \u00e4n att den 10-\u00e5riga flickan, som var sinnessl\u00f6 inte hann ut utan dog i branden. G\u00e5rden som var f\u00f6rs\u00e4krad f\u00f6rst\u00f6rdes helt.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1920-talet<\/strong> byggde sonen Matti Wihuri (f. i Tammerfors 1906-1992), Kristinestads f\u00f6rsta radiomottagare. Antenner av j\u00e4rntr\u00e5d sp\u00e4ndes upp mellan skorstenarna p\u00e5 taket och han kunde d\u00e5 lyssna p\u00e5 radiostationer l\u00e5ngt nere i Europa. Han blev en k\u00e4nd radioamat\u00f6r och under forts\u00e4ttningskriget utvecklade han radios\u00e4ndare f\u00f6r arm\u00e9n och dessa kunde anv\u00e4ndas av fj\u00e4rrpatrullerna l\u00e5ngt inne p\u00e5 fiendemark. Efter fredsslutet blev han inblandad i Stella Polarisoperationerna och vistades en tid i Sverige. Han \u00e5terv\u00e4nde och arbetade sedan \u00e5t Oy Phillips och S\u00e4hk\u00f6liikkeiden Oy.<\/p>\n

\u00c5r 1925<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna av fabrik\u00f6r Frans Wihuri med hustrun Maria och med dem bodde 4 barn och pigan Anna Porttinen (f.1880). Arbetaren Viktor V\u00e4lim\u00e4ki och hans hustru Serafia var skrivna i g\u00e5rden trots att de hade farit till Amerika och samma sak var det med typografen Arthur H\u00e4llfors (f.1881). P\u00e5 hyra bodde arbetaren, Ida Heininen (f.1880) med 4 barn, arbetaren Hjalmar Wirtanen (f.1886) med hustrun Hilda och 3 s\u00f6ner, pl\u00e5tslagaren Urho Lahtinen (f. i Ruovesi 1890) med hustrun Ida (f. Bj\u00f6rklund i Sideby \u00e5r 1895) och pl\u00e5tslagaren Elis Nystr\u00f6m (f.1892) med sin hustrun Hilja (f.1887).<\/p>\n

\u00c5r 1925, i november<\/strong> ans\u00f6kte firman O.Y. F.L. Wihurin Metallitehdas A.B. om konkurs. F\u00f6rst s\u00e5ldes allt l\u00f6s\u00f6re och maskiner p\u00e5 auktion och i november 1927 s\u00e5ldes tomterna med alla g\u00e5rdar p\u00e5 auktion \u00e5t handlande Kalle Fallenius (f.1892) och hans hustru Alma (f.1883). Den h\u00e4r Fallenius hade under \u00e5ren 1920-1926 \u00e4gt den stora fastigheten vid torget d\u00e4r Handelshuset Corner<\/a> finns i dag. \u00c5r 1927 flyttade familjen Wihuri till Stendahls g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 10.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1930<\/strong> var det handlande Karl Fallenius som \u00e4gde b\u00e5da tomterna och alla g\u00e5rdar och han ser ut att bo d\u00e4r sj\u00e4lv ocks\u00e5 med sin familj. Och de bodde inte ensamma, f\u00f6r det fanns en stor m\u00e4ngd hyresg\u00e4ster som f\u00f6r det mesta bodde d\u00e4r endast en kort tid.<\/p>\n

\u00c5r 1932<\/strong> hamnade handlanden Fallenius p\u00e5 obest\u00e5nd och hela fastigheten Strandgatan 22 s\u00e5ldes p\u00e5 exekutiv auktion. Flera banker hade fordringar i fastigheten och p\u00e5 auktionen den 14 mars gav Kristinestads Sparbank det h\u00f6gsta budet p\u00e5 158 100 mark. Kalle Fallenius fortsatte att bo kvar i g\u00e5rden med sin familj och det gjorde ocks\u00e5 pl\u00e5tslagaren Urho Lahtinen med sin hustru Ida.<\/p>\n

\u00c5r 1937, i augusti<\/strong> s\u00e5lde Kristinestads Sparbank alla byggnader p\u00e5 Strandgatan 22 \u00e5t fabrik\u00f6r Ahti Niskala fr\u00e5n Lappo f\u00f6r 225 000 mark. Denne p\u00e5b\u00f6rjade genast en st\u00f6rre renovering av byggnaderna f\u00f6r att kunna starta en seldons- och v\u00e4skfabrik och d\u00e4rf\u00f6r blev hela 9 familjer tvungna att flytta bort. Ahti bodde inte sj\u00e4lv h\u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan utan det gjorde hans f\u00f6r\u00e4ldrar Frans Niskala (f.1885 i Ule\u00e5borg) och Lempi Sofia (f. Lehtinen \u00e5r 1888 i Kisko) och 10 barn som var f\u00f6dda i Lappo mellan \u00e5ren 1914 och 1932. Dessa hade tidigare innehaft fabriken \u201dNiskalan nahka- ja valjastehdas\u201d i Lappo, som hade g\u00e5tt i konkurs. P\u00e5 hyra bodde sadelmakaren Johan R\u00e4met (f.1905) och hans hustru Ilmi Maria (f. Niskala i Rauma \u00e5r 1903) och deras dotter, som var f\u00f6dd i Lappo.<\/p>\n

\u00c5r 1938, i augusti<\/strong> \u00f6ppnade direkt\u00f6r Tauno Miettunen en biograf i den stora festsalen. Biografen som fick namnet DUX<\/a> var inrymd i en sal med god akustik, bekv\u00e4ma stoppade f\u00e5t\u00f6ljer och plats f\u00f6r 227 biobes\u00f6kare. Filmprojektorn var av god tysk kvalitet. Fr\u00e5n f\u00f6rr fanns ju ocks\u00e5 Arbetets V\u00e4nners biograf i deras g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 45. Niskalas v\u00e4skfabrik var inrymt i de rum finns bakom festsalens scen.<\/p>\n

\u00c5r 1939<\/strong> \u00e4gdes tomterna och alla g\u00e5rdar av fabrik\u00f6r Ahti Niskala, som ocks\u00e5 bodde d\u00e4r. Ahti var f\u00f6dd \u00e5r 1911 i Lappo och han var gift med Linnea (f. Limnell i Jakobstad \u00e5r 1912) och hos dem bodde ocks\u00e5 en dotter som var f\u00f6dd \u00e5r 1937 i Lappo. Hos dem bodde ocks\u00e5 tj\u00e4narinnan Gretel Maria Dahlfelt (f\u00f6dd 1920 i Jakobstad). Pl\u00e5tslagaren Lehtinen och hans familj hade flyttat bort och i st\u00e4llet hade arbetaren Kurt Rudolf Palmberg flyttat dit med sin familj. Palmberg var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1906 och han var gift med Elli Maria (f\u00f6dd Pajunen i Ahlainen \u00e5r 1910) och de hade 4 barn. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetaren Frans Viljam Latva (f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd 1909), som var gift med Signe Amanda Stenberg (f\u00f6dd i staden 1909) och de hade 4 barn.<\/p>\n

Maskinisten Tauno Miettunen, som var f\u00f6dd i Rovaniemi \u00e5r 1914 bodde d\u00e4r p\u00e5 hyra med hustrun Taimi (1914-1970), som var f\u00f6dd i Vasa och i den stora festsalen fanns ju biografen DUX. \u00c5r 1940 grundade Tauno bolaget Pohjanmaan Filmi Oy i hemstaden Kristinestad.<\/p>\n

Under och efter kriget<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rdarna av v\u00e4skfabrik\u00f6ren Ahti Niskala och d\u00e4r bodde st\u00f6rsta delen av hans familj. Ahtis syster Meeri (f.1914) var utbildad konstn\u00e4r och hon drog konstkurser, bland annat med keramik. Bio Dux<\/a> upplevde sina glansdagar under kriget, eftersom alla n\u00f6jen f\u00f6rutom bio var f\u00f6rbjudna. Filmerna visades med en modern engelsk Walturdaws projektor och i maj 1951 togs en projektor till i bruk. Den var av tysk Aga-Baltic fabrikat och med tv\u00e5 projektorer kunde filmerna visas utan pauser. ”Santalan Kumikorjaamo” verkade i en mindre byggnad n\u00e4ra Strandgatan. \u00c5r 1947 avled den f\u00f6re detta fabrik\u00f6ren Frans Niskala.<\/p>\n

I mitten av 1950-talet<\/strong> var det fortfarande Ahti Niskala som \u00e4gde tomterna och g\u00e5rdarna p\u00e5 Strandgatan 22 och de som bodde d\u00e4r tillh\u00f6rde familjen. Sonen Pekka (f.1924), hade gift sig med Lilja Irene Ahlb\u00e4ck (f.1918) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Niskalas familj bodde i g\u00e5rden vid Strandgatan.<\/p>\n

P\u00e5 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes tomterna och byggnaderna av fabrik\u00f6r Ahti Niskala och d\u00e4r verkade hans \u201dNiskalan Laukkutehdas\u201d och Miettunens biograf DUX<\/a>. I slutet av 1960-talet upph\u00f6rde verksamheten p\u00e5 v\u00e4skfabriken men filmer visades hela tiden p\u00e5 biografen.<\/p>\n

\u00c5r 1971, den 26 augusti\u00a0<\/strong>s\u00e5lde Ahti och Linnea Niskala byggnaderna och tomterna 175 och 176 \u00e5t Pohjanmaan Filmi Oy, med del\u00e4garna Helge och Tauno Miettunen. Bolaget betalade k\u00f6peskillingen p\u00e5 90 000 mark med att \u00f6verta skuldsedlar p\u00e5 75 000 mark och 15 000 mark betalades kontant. S\u00e4ljaren Niskala fick bo kvar till slutet av september 1971.Tauno Miettunen var f\u00f6dd \u00e5r 1914 i Rovaniemi men familjen flyttade strax till Vasa d\u00e4r han v\u00e4xte upp. \u00c5r 1938 flyttade Tauno till Kristinestad, d\u00e4r han sedan bodde s\u00e5 l\u00e4nge han levde.<\/p>\n

\u00c5r 1976 i oktober<\/strong> \u00f6ppnade Lehtosen Leipomo Oy ett bageri i Miettunens aff\u00e4rshus. Lokalen var 130 kvm stor och passade bra f\u00f6r bageriet, som \u00e4gdes av Olavi Lehtonen men d\u00e4r sonen Tapio var VD. De hade tidigare haft ett bageri i centrum av Lappfj\u00e4rd men de tyckte att Lappfj\u00e4rd utarmades, d\u00e5 en del dess centrum flyttade till L\u00e5lby.<\/p>\n

\u00c5ren 2006 \u2013 2009<\/strong> gjordes i olika etapper grundliga renoveringar av Dux-fastigheten. Efter renoveringen \u00e4r byggnaden i gott skick och utrustad med modern utrustning f\u00f6r filmf\u00f6revisning, konserter och teaterf\u00f6rest\u00e4llningar.<\/p>\n

I oktober 2010<\/strong> s\u00e5lde Helge och Tauno Miettunens stiftelse alla bostadshus och uthusbyggnader p\u00e5 tomten \u00e5t stadens fastighetsbolag KRS Bost\u00e4der.<\/a> Bostadshusen p\u00e5 tomten renoverades under \u00e5ren 2011 och 2012. Den r\u00f6da byggnaden vid Sj\u00f6gatan, som i tiderna stod p\u00e5 stranden renoverades f\u00f6rst och den fick namnet Helge. F\u00f6re renoveringen fanns det en l\u00e4genhet i byggnaden men nu finns det tv\u00e5.\u00a0 \u00c5r 2012 renoverades de gula byggnaderna vid Strandgatan, som fick arbetsnamnet Tauno och d\u00e4r inreddes 4 hyresl\u00e4genheter, som fastighetsbolaget<\/a> hyr ut.<\/p>\n

\u00c5r 2025, den 17 mars<\/strong> besl\u00f6t stadsfullm\u00e4ktige enh\u00e4lligt att staden skall k\u00f6pa Dux-fastigheten av Helge och Tauno Miettunens stiftelse. K\u00f6peskillingen uppgick till 100 000 \u20ac och d\u00e4rtill skulle staden avskriva det l\u00e5n p\u00e5 145 200 \u20ac – plus alla obetalda r\u00e4ntor – som stiftelsen hade f\u00e5tt av staden.<\/p>\n

Foton och annonser.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
G\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 22 \u00e4r en prydnad i Norrstan. Fotot taget fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bostadshuset vid Strandgatan \u00e4gs av stadens fastighetsbolag KRS Bost\u00e4der och d\u00e4r finns fyra l\u00e4genheter f\u00f6r uthyrning. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kulturhuset DUX fotograferat fr\u00e5n Sj\u00f6gatan sommaren 2020. Till v\u00e4nster syns det gamla bostadshuset som vid renoveringen 2011 fick arbetsnamnet Helge, allts\u00e5 uppkallat efter Helge Miettunen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I det f\u00f6rsta skedet av renoveringen s\u00e5 revs det gamla uthuset i tomtens norra \u00e4nda och detta byggdes i st\u00e4llet. Det rymmer b\u00e5de pannrum och f\u00f6rr\u00e5d. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I denna byggnad finns det tv\u00e5 bost\u00e4der som KRS Bost\u00e4der hyr ut. Fotot taget fr\u00e5n sydost sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Trots att det gamla uthuset i s\u00f6dra \u00e4ndan var i d\u00e5ligt skick s\u00e5 fick det st\u00e5 kvar efter renoveringen. Till v\u00e4nster syns en del av bostadshuset, som vid renoveringen fick namnet Helge. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n

DUX f\u00f6re renoveringarna:<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Den bl\u00e5m\u00e5lade huvudbyggnaden vid Strandgatan fick vid renoveringen arbetsnamnet Tauno. Fotot taget av Kurt Backlund i oktober 2010.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det gamla uthuset, som revs i den f\u00f6rsta renoveringsfasen var fastbyggt i boningshusets gavel. Fotot taget av Kurt Backlund i december 1999.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6r biobes\u00f6karna var det h\u00e4r enda ing\u00e5ngen till biograf DUX. Fotot taget av Kurt Backlund i december 1999.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6re renoveringen fanns huvuding\u00e5ngen till biografen p\u00e5 g\u00e5rdssidan. Ing\u00e5ngen finns d\u00e4r fortfarande men det \u00e4r v\u00e4l ing\u00e5ngen mot Sj\u00f6gatan som numera r\u00e4knas som huvuding\u00e5ng. Fotot taget av Kurt Backlund i december 1999.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det var i augusti 1937 som sparbanken s\u00e5lde denna byggnad \u00e5t fabrik\u00f6r Ahti Niskala, som startade en l\u00e4der- och v\u00e4skfabrik i den norra \u00e4ndan, allts\u00e5 till h\u00f6ger i bild. F\u00f6ljande \u00e5r \u00f6ppnade Tauno Miettunen biograf DUX i den andra \u00e4ndan. Fr\u00e5n tidigare fanns Arbetets V\u00e4nners biograf i nuvarande Braheg\u00e5rden och \u00e5r 1939 \u00f6ppnade Bio Fennia i Lappfj\u00e4rd. Under krigstiden var dessa tre biografer mycket popul\u00e4ra. Fotot taget av Kurt Backlund i december 1999.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den \u00f6stra fasaden ut f\u00f6re renoveringen och f\u00f6re den andra ing\u00e5ngen byggdes mot Sj\u00f6gatan. Fotot av Kurt Backlund i december 1999.<\/figcaption><\/figure>\n

Karlsson eller Lahtis annonser:<\/strong><\/h4>\n

\"\" \"\" \"\" \"\"<\/p>\n

Kansallisseuras annonser:<\/strong><\/h4>\n

\"\"<\/p>\n

F. L. Wihuris annonser:<\/strong><\/h4>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1924 s\u00e5lde Wihuri bensin nere vid torget vid stenbron. F\u00f6r det \u00e4ndam\u00e5let hade han skaffat en s\u00e5 kallad Mack, allts\u00e5 en bensinpump med automatisk m\u00e4tapparat. Dessa b\u00f6rjade tillverkas i Sverige \u00e5r 1912 av fyra personer och firmanamnet kom av deras initialer. Namnet Mack fanns ingjutet p\u00e5 pumpen och med tiden blev namnet synonymt med bensinstation. Fr\u00e5n tidigare fanns det i R\u00e5dhusparken en annan bensinpump, som dock inte var lika brands\u00e4ker som Wihuris nya. Urklippet ur Kristiinan Sanomat 26.8.1924.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

Kalle Fallenius\u00b4 annonser:<\/strong><\/h4>\n

\"\"<\/p>\n

Niskalas annonser:<\/strong><\/h4>\n

\"\"<\/p>\n

Biograf DUX annonser:<\/strong><\/h4>\n

\"\" \"\" \"\"<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1939 fanns det gott om biografer i Syd\u00f6sterbotten. Arbetets W\u00e4nner hade haft sin biograf i sin g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan<\/a> sedan februari 1926, Bio DUX \u00f6ppnade p\u00e5 Strandgatan 1938 och i januari 1939 \u00f6ppnade Fennia sin moderna biograf i Lappfj\u00e4rd. Annonserna var tilltalande och lockade stor publik. Under krigs\u00e5ren var alla n\u00f6jen f\u00f6rbjudna men biograferna kunde h\u00e5llas \u00f6ppna. De 3 annonserna publicerades i Syd-\u00d6sterbotten 7.10.1939, vid den tid d\u00e5 krigshotet fr\u00e5n Sovjetunionen var \u00f6verh\u00e4ngande.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1983 skulle en merv\u00e4rdesskatt p\u00e5 22 % inf\u00f6ras p\u00e5 biljetten f\u00f6r ett biobes\u00f6k. Rauno Miettunen var inte riktigt bekymrad eftersom han \u00e4gde b\u00e5de byggnaden och utrustningen men han k\u00e4nde nog till att det var billigare att hyra en videokassett \u00e4n att k\u00f6pa en biljett. Han hade visat filmer i \u00f6ver 50 \u00e5r och hade l\u00e4rt sig vilka filmer som stadsborna vill se. Humoristen Eddie Murphy i filmen Bumerangen var den film som han rekommenderade. Bilden ur Kristinestads Tidning.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
Bokh\u00e5llaren Bruno \u00c5kerberg f\u00f6ddes \u00e5r 1869, samma \u00e5r som hans far, f\u00e4rgaren Emil \u00c5kerberg f\u00f6rv\u00e4rvade g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 22. Hans farfar var repslagaren Anders Reinhold \u00c5kerberg, som bodde p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan och har gett namn \u00e5t ”Repslagaregatan”.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa mera om de olika byggnaderna och se vilka brandf\u00f6rs\u00e4kringar som har tagits, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! Tomtens Forts\u00e4tt l\u00e4sa DUX eller f\u00e4rgarnas g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 22<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":22,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-24921","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24921","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=24921"}],"version-history":[{"count":54,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24921\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30523,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24921\/revisions\/30523"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=24921"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}