{"id":24821,"date":"2022-12-08T17:25:27","date_gmt":"2022-12-08T15:25:27","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=24821"},"modified":"2025-10-28T22:06:08","modified_gmt":"2025-10-28T20:06:08","slug":"timmerman-stroms-gard-pa-vastra-langgatan-4","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=24821","title":{"rendered":"Timmerman Str\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den f\u00f6rsta delen av den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4 byggdes \u00e5r 1820 av timmermannen Hans Str\u00f6m, som var f\u00f6dd \u00e5r 1777. I n\u00e5got skede har den byggts till med en vinkel i den norra \u00e4ndan, s\u00e5 att den fick den l\u00e4ngd som den har i dag. Fotot \u00e4r taget fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2022. Uppgifter \u00e4r tagna ur lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar.<\/span><\/strong><\/p>\n

<\/div>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h1>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 ligger tomen nr 16 mellan de b\u00e5da l\u00e5nggatorna och boningsbyggnaden l\u00e5g den tiden vid \u00d6stra L\u00e5nggatan vid den bl\u00e5a pilen. Den stora tomten \u00e4gdes den tiden av borgaren Johan Str\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den gamla g\u00e5rden l\u00e5g i tomtens \u00f6stra \u00e4nda vid den bl\u00e5a pilen. Den nya g\u00e5rden byggde \u00e5r 1820 i den v\u00e4stra \u00e4ndan, d\u00e4r den fortfarande st\u00e5r. Fotot \u00e4r taget sommaren 2022 p\u00e5 Sj\u00f6fartsmus\u00e9et och modellen \u00e4r gjord av Tarmo Suomalainen.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1755<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 16 i det tredje kvarteret av borgaren Johan Str\u00f6m och hans g\u00e5rd l\u00e5g d\u00e5 vid \u00d6stra L\u00e5nggatan.<\/p>\n

\u00c5r 1765<\/strong> \u00e4gdes den bebyggda tomten av borgaren Johan Str\u00f6m och i hans g\u00e5rd bodde ocks\u00e5 hans son, timmermannen Matts Str\u00f6m (1732-1804).<\/p>\n

\u00c5r 1770<\/strong> \u00e4gdes den bebyggda tomten av Johans son Matts Str\u00f6m, som var gift med Catharina (f.1735)<\/p>\n

\u00c5r 1785<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av timmermannen Matts Str\u00f6m, som bodde med sin Catharina. Tomten hade nu f\u00e5tt numret 20 i st\u00e4llet f\u00f6r 16.<\/p>\n

\u00c5r 1790<\/strong> \u00e4gdes den bebyggda tomten nr 20 av timmermannen Matts och Catharina Str\u00f6m. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Henrik L\u00f6nnqvist med hustrun Maja.<\/p>\n

\u00c5r 1800<\/strong> \u00e4gdes den bebyggda tomten nr 20 av timmermannen Matts Str\u00f6m och i g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 hans vuxna son, timmermannen Hans, som var f\u00f6dd 1777. Hans var gift med Maria (f. Berg 1775-d.1866) och de fick 4 barn: Hans Henrik (f.1804), Maria Rebecka (f.1807), Johan Fredrik (f.1810) och Lisa Magdalena (f. 1813). P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Henrik L\u00f6nnqvist med hustrun Maja och d\u00e4r bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Anders Rislund.<\/p>\n

\u00c5r 1810 <\/strong>\u00e4gdes den bebyggda tomten nr 20 av sonen, timmermannen Hans Str\u00f6m, som bodde med sin hustru Maria och barnen Hans, som d\u00e5 var 5 \u00e5r gammal och blev fiskare och Maria, som kallades Maija och var 2 \u00e5r. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 skeppsbyggm\u00e4staren Henrik L\u00f6nnqvist.<\/p>\n

\u00c5r 1815<\/strong> \u00e4gdes den bebyggda tomten nr 20 av timmermannen Hans Str\u00f6m och hustrun Maria och dottern Maria Rebecka, f\u00f6dd 1807, som var d\u00f6v och sonen Johan Fredrik, som var f\u00f6dd 1810. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 timmermannens moster Brita. Byggm\u00e4stare\u00e4nkan Maria L\u00f6nnqvist bodde i g\u00e5rden p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5ren 1820- 1825 <\/strong>\u00e4gdes den h\u00e4r bebyggda tomten, som d\u00e5 hade numret 20 i kvarter 3 av timmermannen Hans Str\u00f6m. Han bodde d\u00e4r med hustrun Maria och de 2 barnen. Byggm\u00e4staredottern Maria L\u00f6nnqvist bodde i g\u00e5rden, liksom byggm\u00e4staredottern Brita och sj\u00f6mannen Anders Petter<\/span> L\u00f6nnqvist, som bodde med hustrun Maria.<\/p>\n

\"\"
I stadsplanen fr\u00e5n 1825, s\u00e5 har br\u00f6derna Hans och Henrik Str\u00f6m delat den l\u00e5nga tomten p\u00e5 tv\u00e4ren. Den \u00f6stra halvan fick nummer 142 och den \u00e4gdes d\u00e5 av borgaren Henrik Str\u00f6m, som bodde med hustrun Magdalena, som kallades Lena och barnen Johan (f.808) och Agatha (f.1806). Den v\u00e4stra halvan fick nummer 150 och \u00e4gdes av timmermannen Hans Str\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> hade den nya stadsplanen tagits i bruk och den bebyggda tomten hade f\u00e5tt nummer 150 och \u00e4gdes av timmermannen Hans Str\u00f6m, som bodde med hustrun Maria och sonen Johan Fredrik. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5\u00a0 hans andra son Hans Henrik Str\u00f6m (f.1804), som var fiskare. Denne var gift med Carolina Fors\u00e9n, som var f\u00f6dd 1807 i Kask\u00f6 och som flyttade till staden 1822. De hade bland annat barnen Carolina Henrika (f.1834), Nils Henrik (1837-1854), Maria Ulrika (1844-1848) och Sofia Rebecka (f.1847). I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 byggm\u00e4stardottern Maria L\u00f6nnqvist.<\/p>\n

\u00c5r 1835<\/strong> \u00e4gdes den bebyggda tomten nr 150 av timmermannen Hans Str\u00f6m, som bodde med hustrun Maria och sonen Johan Fredrik. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Petter L\u00f6nnqvist med hustrun Maria och med dottern som ocks\u00e5 hette Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1837<\/strong> hade den bebyggda tomten och g\u00e5rden delats, s\u00e5 att timmermannen Hans Str\u00f6m \u00e4gde den ena halvan. Den tidigare hyresg\u00e4sten, sj\u00f6mannen Petter L\u00f6nnqvist \u00e4gde den andra halvan. Petter var f\u00f6dd 1797 och han bodde i g\u00e5rden med hustrun Maja Greta (1796-1852).<\/p>\n

\u00c5r 1842<\/strong> \u00e4gde timmermannen Johan Fredrik Str\u00f6m den ena halvan av g\u00e5rden och han bodde med sin far Hans, som var 64 \u00e5r och modern Maria, som var 66 \u00e5r och d\u00f6va systern Maria Rebecka. Sj\u00f6mannen Petter L\u00f6nnqvist \u00e4gde den andra halvan och han bodde d\u00e4r med hustru och barnen Maria (f.1819), Johan Petter (f.1820), Anders Henrik (f.1822) och Henrika Christina (1828-1852).<\/p>\n

\u00c5r 1845,<\/strong> samma \u00e5r som fadern Hans Str\u00f6m avled s\u00e5 \u00e4gdes halva g\u00e5rden av sonen, ogifta timmermannen Johan Fredrik Str\u00f6m, som bodde med modern Maria och sin syster. Den andra g\u00e5rdshalvan \u00e4gdes av sj\u00f6mannen A. Petter L\u00f6nnqvist, som bodde med hustrun Maria. Flera andra sj\u00f6m\u00e4n med sl\u00e4ktnamnet L\u00f6nnqvist var skrivna i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1849<\/strong> avled timmermannen Johan Fredrik Str\u00f6m och hans \u00e4gda halva g\u00e5rd \u00f6vertogs d\u00e5 av modern, timmermans\u00e4nkan Maria Str\u00f6m, som nu var 74 \u00e5r gammal och som bodde med d\u00f6vstumma dottern Maria. Den andra tomthalvan \u00e4gdes av sj\u00f6mannen Petter L\u00f6nnqvist. Hos honom bodde bland annat \u00e4ldsta dottern Maria, som hade tv\u00e5 o\u00e4kta barn: dottern Maria Josefina (f.1840) och sonen Carl Anders (f.1843). Omkring 1846 gifte sig Maria med sj\u00f6mannen Matts Carlsson Fr\u00f6berg, som var f\u00f6dd 1820 i N\u00e4rpes och de fick gemensamma barnet Hilda Johanna (1847-1849). Matts Fr\u00f6berg rymde sedan till sj\u00f6ss i slutet av 1840-talet.<\/p>\n

\u00c5r 1850, den 24 september<\/strong> s\u00e5lde timmermans\u00e4nkan Maria Str\u00f6m hela tomten 150 \u00e5r kyrkov\u00e4ktaren Johan Ekblom (1814-1866) f\u00f6r 200 rubel silver. Hon tog \u00e5t sig r\u00e4tten att till sin d\u00f6d f\u00e5 bo kvar i ”kammaren innanf\u00f6r stugan med sin d\u00f6va dotter” men efter hennes d\u00f6d m\u00e5ste dottern hitta ett annat boende. Vid k\u00f6pet best\u00e4mdes det ocks\u00e5 att sj\u00f6mannen Petter L\u00f6nnqvist, som \u00e4gde en g\u00e5rd p\u00e5 samma tomt m\u00e5ste bortflytta den, eftersom den var bortd\u00f6md av brandsynen.<\/p>\n

\u00c5r 1853<\/strong> \u00e4gdes den bebyggda tomten nr 150 av kyrkov\u00e4ktaren Johan Ekblom, som fr\u00e5n tidigare \u00e4gde h\u00f6rntomten nr 151. Han var gift med Anna Erikdotter (f. i Stor\u00e5 1813) och hos dem bodde deras enda barn, dottern Fredrika (1839-1869).<\/p>\n

\u00c5r 1866<\/strong> avled kyrkv\u00e4ktaren Johan Ekblom och tomten och g\u00e5rden nr 150 \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Anna. G\u00e5rden f\u00f6rvaltades av hennes m\u00e5g, m\u00e5laren Gustaf Wilhelm Lindqvist, som \u00e5r 1865 ocks\u00e5 hade \u00f6vertagit h\u00f6rng\u00e5rden p\u00e5 tomt 151 av sina sl\u00e4ktingar. Denne var f\u00f6dd \u00e5r 1835 i Stockholm och kom 1857 via \u00c5bo till Kristinestad. Han kom fr\u00e5n Sverige till Finland d\u00e5 han fick i uppdrag att inv\u00e4ndigt m\u00e5la det nya stadshuset i Vasa. Lindqvist var gift med kyrkv\u00e4ktarens dotter Fredrika, som avled i januari 1869.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes tomt nr 150 av \u00e4nkan Anna Ekblom men den sk\u00f6ttes av m\u00e5gen, \u00e4nklingen och m\u00e5laren Lindqvist, som l\u00e4t n\u00e5gra m\u00e5larl\u00e4rlingar bo d\u00e4r. M\u00e5laren bodde sj\u00e4lv i g\u00e5rden p\u00e5 granntomten 151.<\/p>\n

\u00c5r 1876, den 27 mars<\/strong> donerade \u00e4nkan Anna Ekblom g\u00e5rden nr 150 \u00e5t sin sv\u00e4rson, m\u00e5laren Gustaf Wilhelm Lindqvist, mot att denne skulle forts\u00e4tta att sk\u00f6ta henne till d\u00f6d dag. Han skulle ocks\u00e5 se till att hon fick en hederlig begravning.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes den bebyggda tomten av m\u00e5larm\u00e4staren Lindqvist och d\u00e4r bodde fortfarande hans sv\u00e4rmor Anna Ekblom och l\u00e4rlingarna. Paret Lindqvist hade 3 vuxna barn: Gustaf Fredrik (1859-1886), Anna Fredrika<\/span> (1863-1891) och Axel Wilhelm (1865-1915).<\/p>\n

\u00c5r 1882<\/strong> gjorde m\u00e5larm\u00e4stare Lindqvist konkurs och g\u00e5rden bj\u00f6ds ut p\u00e5 allm\u00e4n offentlig auktion den 14 februari. H\u00f6gsta budet p\u00e5 600 mark gavs av Lindqvist \u00e4ldsta son Gustaf Fredrik, och han tog p\u00e5 sig skyldigheten att med kl\u00e4der, mat och husrum sk\u00f6ta om kyrkvaktm\u00e4stare\u00e4nkan Anna Ekblom.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> hade \u00e4gdes g\u00e5rden av m\u00e5larm\u00e4starens \u00e4ldsta son, Gustaf Fredrik Lindqvist (1859-1886) och han bodde med hustrun Amanda (f. 1856) och en l\u00e4rling Elis Dahlstr\u00f6m (f. 1868).<\/p>\n

\u00c5r 1886, den 25 augusti <\/strong>avled m\u00e5laren Gustaf Fredrik Lindqvist och g\u00e5rden \u00f6vertogs av \u00e4nkan Amanda Lindqvist.<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten 150 av m\u00e5lare\u00e4nkan Amanda Lindqvist. P\u00e5 hyra bodde sadelmakaren Adrian Teir (f.1847) med hustrun Ulla (f.1848).<\/p>\n

\u00c5r 1891, den 4 maj<\/strong> s\u00e5lde m\u00e5lare\u00e4nkan Amanda Lindqvist tomt nr 150 \u00e5t bondem\u00e5gen Otto Moberg och hans hustru Anna Kajsa fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd f\u00f6r 1 000 mark. Moberg \u00e5tog sig att sk\u00f6ta m\u00e5larm\u00e4stare G. W. Lindqvists sv\u00e4rmor, kyrkovaktm\u00e4stare\u00e4nkan Anna Ekblom (f.1813) till hennes d\u00f6d med husrum, mat och kl\u00e4der.<\/p>\n

\u00c5r 1893, den 5 juli<\/strong> s\u00e5lde bondem\u00e5gshustrun Anna Kajsa Moberg den bebyggda tomten 150 \u00e5t poliskonstapel Josef<\/span> Carl-Gustaf Mangs (f.1865) och hans hustru Wilhelmina (f.1859) f\u00f6r 1 400 mark. Bondem\u00e5gen Otto hade rest till Amerika och d\u00e4rifr\u00e5n skickat hem en fullmakt \u00e5t Anna Kajsa att hon kunde s\u00e4lja g\u00e5rden, som han var del\u00e4gare i. Vid behandlingen av \u00e4rendet s\u00e5 hade n\u00e5gon slarvat bort fullmakten men ett par trov\u00e4rdiga vittnen kunde intyga att de hade sett fullmakten och r\u00e5dhusr\u00e4tten godk\u00e4nde vittnesm\u00e5len s\u00e5 att poliskonstapel Mangs kunde f\u00e5 sin lagfart.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten 150 av poliskonstapel Josef Mangs och hustrun Mina.<\/p>\n

\u00c5r 1898, den 27 juli<\/strong> s\u00e5lde poliskonstapel Josef Mangs g\u00e5rden 150 \u00e5t fiskaren Henrik Sj\u00f6blom. Han och Maria \u00e4gde fr\u00e5n tidigare ocks\u00e5 granntomten 151. De hade ocks\u00e5 tagit en fosterson.<\/p>\n

\u00c5r 1908, den 16 mars<\/strong> s\u00e5lde fiskaren Henrik Sj\u00f6blom den bebyggda tomten nr 150 \u00e5t kontoristen Otto Wendelin (1864-1931) med hustrun Annie (1876-1970). Otto var son till kommerser\u00e5det Otto Wendelin och med Annie fick han 4 d\u00f6ttrar: 1).<\/strong> Gunhild (1897-1982) som var gift med l\u00e4rarsonen Einar Wadstr\u00f6m (1888-1940) fr\u00e5n Dagsmark. 2).<\/strong> Gurli Ingrid (f.1899) som var gift med Robert Wolff (1890-1957). 3).<\/strong> Margareta (1901-1917). Ogift och barnl\u00f6s. 4).<\/strong> Ulrika (f.1908) som var gift med Gunnar Strandell.<\/p>\n

\u00c5r 1912<\/strong> \u00e4gde kontoristen Otto Wendelin och hustrun Annie g\u00e5rden vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4. Otto hade i ett g\u00e5vobrev den 1 september 1908 donerat den nyink\u00f6pta g\u00e5rden \u00e5t sin hustru Annie.<\/p>\n

\u00c5r 1921<\/strong> tecknade kontoristen och r\u00e5dmannen Otto Wendelin en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de tre byggnader som fanns p\u00e5 tomten 150. Otto uppgav d\u00e5 att huvudbyggnaden nr 1 skulle vara uppf\u00f6rd \u00e5r 1820 och tillbyggd \u00e5r 1908. s\u00e5 att g\u00e5rden nu var 15 meter l\u00e5ng och 5,34 meter bred. P\u00e5 taket fanns det asfaltfilt, stenfoten var gjord av kilade stenar och i byggnaden fanns det fyra rum. Uthusbyggnaden nr 2 var uppf\u00f6rd \u00e5r 1868 och d\u00e4r fanns vedlider, foderlada och latrin. Byggnad nr 3 var ett uthus av br\u00e4der, byggt 1885 och anv\u00e4ndes som redskapslider.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r planteckningen \u00f6ver byggnadernas placering p\u00e5 tomt nr 150 fogade r\u00e5dmannen Otto Wendelin till det f\u00f6rs\u00e4kringsbrev som skrevs \u00e5r 1921.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1931, den 17 juni<\/strong> gav Annie Wendelin med maken Ottos samtycke g\u00e5rdarna 150 och 151 som g\u00e5va \u00e5t sina 3 d\u00f6ttrar, Gunhild Wadstr\u00f6m, Gurli Ingrid Wolff och Ulrika Wendelin. N\u00e5gon riktig g\u00e5va var det inte, eftersom mottagarna ocks\u00e5 skulle ta \u00f6ver de intecknade l\u00e5nen p\u00e5 64 000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1931, den 15 oktober<\/strong> avled kontoristen Otto Wendelin och arvingarna s\u00e5lde g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4 \u00e5t handlanden Karl Leonard Saari f\u00f6r 30 000 mark. Karl (1873-1944) var f\u00f6dd med sl\u00e4ktnamnet Skarp men d\u00e5 han \u00e5r 1899 gifte sig med \u00e4nkan Matilda Lillteir (f.1868) s\u00e5 tog de sl\u00e4ktnamnet Saari. Matilda hade 5 barn fr\u00e5n ett tidigare \u00e4ktenskap och med Karl fick hon ytterligare 7. Av dessa var det endast den yngsta dottern Helny, som levde till vuxen \u00e5lder. Karl och Matilda skilde sig \u00e5r 1925 och Matilda \u00e5tertog d\u00e5 sitt flicknamn. \u00c5r 1927 gifte Karl om sig med Hj\u00f6rdis Englund (f.1927) men de fick inga gemensamma barn.<\/p>\n

\u00c5r 1944, den 8 oktober<\/strong> avled f\u00f6rre handlanden Karl Leonard Saari och g\u00e5rden \u00f6vertogs av sterbhuset, best\u00e5ende av \u00e4nkan Hj\u00f6rdis och dottern Helny, som bodde i Sverige.<\/p>\n

\u00c5r 1953, den 26 maj<\/strong> s\u00e5lde dottern Helny, som var gift med Elof Backe i Sverige sin del av g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4 \u00e5t postiljonen Harald Nordstr\u00f6m f\u00f6r 500 000 mark. Harald var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1921 och \u00e5r 1946 hade han gift sig med Hilda Sj\u00f6blad (f.1917).<\/p>\n

\u00c5r 1955 <\/strong>h\u00e4vde hovr\u00e4tten i Vasa Harald Nordstr\u00f6ms k\u00f6p av halva g\u00e5rden p\u00e5 grund av ett formfel, som r\u00e5dstuvur\u00e4tten i Kristinestad hade godk\u00e4nt. Karl och Hj\u00f6rdis hade \u00e5r 1944 uppgjort ett inb\u00f6rdes testamente, som gav den \u00f6verlevande parten r\u00e4tt att bo i orubbat bo till d\u00f6ddagar. Karls dotter Helny hade allts\u00e5 inte r\u00e4tt att ensam s\u00e4lja g\u00e5rden. Nordstr\u00f6m \u00e5lades att \u00e5terge g\u00e5rden till s\u00e4ljaren mot att han fick tillbaka k\u00f6peskillingen, plus normal r\u00e4nta. Helny skulle \u00e5t Harald betala lagfarts- och tomtm\u00e4tningskostnader p\u00e5 totalt 41 000 mark och flyttningskostnader 10 000 mark. Harald Nordstr\u00f6m hade renoverat g\u00e5rden f\u00f6r 310 000 mark och Hj\u00f6rdis Saari och Helny \u00e5lades att betala ocks\u00e5 detta \u00e5t honom.<\/p>\n

\u00c5r 1955, den 21 juni<\/strong> s\u00e5lde b\u00e5da \u00e4garna Hj\u00f6rdis Saari och styvdottern Helny Backe, bosatt i Sverige hela g\u00e5rden \u00e5t f\u00f6re detta handlanden Lydia \u00c5kerfelt f\u00f6r 2,3 miljoner mark. Hj\u00f6rdis fick 1,4 miljoner och Helny resten. F\u00f6ljande \u00e5r i mars s\u00e5lde Lydia \u00c5kerfelt sitt \u00e4gande glassbarshus p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 14<\/a> \u00e5t glassfabrik\u00f6r Bror Sundell. Hj\u00f6rdis m\u00e5ste ha tyckt om blommor, eftersom det i k\u00f6pebrevet best\u00e4mdes att hon f\u00e5r f\u00f6ra bort s\u00e5 m\u00e5nga blommor som hon vill fr\u00e5n tomten.<\/p>\n

\u00c5r 1962, den 23 januar<\/strong>i best\u00e4mde Lydia i sitt testamente att Hednamissionen skulle f\u00e5 500 000 mark, f\u00f6rsamlingen\u00a0 200 000 mark f\u00f6r kyrkans f\u00f6rsk\u00f6nande, tj\u00e4narinnan Hilma Bergvik 600 000 mark, Svenska privatf\u00f6retagarf\u00f6rbundet 100 000 mark och den svenska folkskolan i staden 500 000 mark f\u00f6r stipendier av hennes tillg\u00e5ngar efter hennes d\u00f6d. Resten av hennes tillg\u00e5ngar skulle tillfalla Svenska F\u00f6reningen Braheg\u00e5rden och de tillg\u00e5ngarna uppskattades vara v\u00e4rda 3 miljoner mark.<\/p>\n

\u00c5r 1962, den 2 februari<\/strong> avled Eliel \u00c5kerfelt och i april samma \u00e5r avled Lydia \u00c5kerfelt och hon efterl\u00e4mnade inga br\u00f6starvingar. Tillg\u00e5ngarna delades enligt testamentet och Braheg\u00e5rden \u00f6vertog d\u00e5 g\u00e5rden p\u00e5 tomt 150.<\/p>\n

\u00c5r 1962,den 24 oktober<\/strong> besl\u00f6t Braheg\u00e5rdens styrelse att g\u00e5rden skall s\u00e4ljas \u00e5t polis\u00f6verkonstapel Lars Ax\u00e9n f\u00f6r 2 miljoner mark. K\u00f6pebrevet undertecknades 29 oktober och Ax\u00e9n kunde \u00f6verta g\u00e5rden direkt. K\u00f6pet belastades av en klausul att g\u00e5rdens innehavare skulle m\u00e5natligen betala 12 000 mark \u00e5t Lydia \u00c5kerfelts syster Anna Lindberg, s\u00e5 l\u00e4nge hon levde.<\/p>\n

\"\"
Eliel \u00c5kerfelts d\u00f6dsannons i Syd-\u00d6sterbotten i februari 1962.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lydia \u00c5kerfelts d\u00f6dsannons och nekrolog publicerades i Syd-\u00d6sterbotten i b\u00f6rjan av april 1962.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2022. Uppgifter \u00e4r tagna ur lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. G\u00e5rdens historia. \u00c5r 1755 \u00e4gdes tomten nr 16 i det tredje kvarteret av borgaren Johan Str\u00f6m och hans g\u00e5rd l\u00e5g d\u00e5 vid \u00d6stra Forts\u00e4tt l\u00e4sa Timmerman Str\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-24821","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24821","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=24821"}],"version-history":[{"count":40,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24821\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30369,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24821\/revisions\/30369"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=24821"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}