{"id":24744,"date":"2022-12-02T17:39:51","date_gmt":"2022-12-02T15:39:51","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=24744"},"modified":"2025-07-08T08:28:08","modified_gmt":"2025-07-08T05:28:08","slug":"suominens-gard-pa-strandgatan-25","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=24744","title":{"rendered":"Suominens g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 25"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 25 byggdes av handlanden Nils Nagel \u00e5r 1828. Fotot \u00e4r taget fr\u00e5n sydost h\u00f6sten 2022.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar.<\/strong><\/h2>\n

Om du vill veta mera om byggnaderna p\u00e5 denna tomt, s\u00e5 skall du l\u00e4sa vad som st\u00e5r i de gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbreven, s\u00e5 klicka d\u00e5 H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1751 s\u00e5 ligger g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 17 i det fj\u00e4rde kvarteret och \u00e4garen skulle d\u00e5 ha varit handelsman Jonas Bergs \u00e4nka.<\/figcaption><\/figure>\n

Enligt de gamla mantalsl\u00e4ngderna s\u00e5 skulle g\u00e5rden ha haft f\u00f6ljande \u00e4gare och hyresg\u00e4ster:<\/strong><\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> \u00e4gdes h\u00e4lften av tomten som d\u00e5 hade nr 33 i det fj\u00e4rde kvarteret av handlanden Nils Nagel (1792-1848) med hustrun Anna Margareta (1794 i Lappfj\u00e4rd-1863) och deras lilla dotter Anna Helna, f\u00f6dd 1824. Den andra tomthalvan \u00e4gdes av skomakaren Erik Westerlund med hustrun Maria Rebecka. Maria Rebecka var f\u00f6dd 1780 och hon var dotter till Hans Berg, som kallades ”Rika Bergen”. Hos dem bodde skomakarl\u00e4rlingarna Carl och Fredrik, och pigan Lovisa.<\/p>\n

\u00c5r 1828<\/strong> byggde Nils Nagel den g\u00e5rd, som fortfarande st\u00e5r kvar.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 har tomten nr 17 delats i tv\u00e5 delar och f\u00e5tt numrorna 200 och 201 i det fj\u00e4rde kvarteret.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> togs den nya stadsplanen fr\u00e5n 1825 i bruk och det var nog s\u00e4kert d\u00e5 som tomten delades i tv\u00e5 lika stora delar och fick olika nummer. G\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 200 av \u00e4gdes nu av handlanden Nils Nagel som bodde med hustrun Anna. I b\u00f6rjan av \u00e5ret gjorde Nils Nagel konkurs och den bebyggda tomten 200 s\u00e5ldes p\u00e5 offentlig auktion. H\u00f6gsta budet gavs av r\u00e5dmannen Johan Bernhard Sj\u00f6berg, som fick slutligt fastebrev 9 augusti. Tv\u00e5 dagar senare s\u00e5lde r\u00e5dmannen Sj\u00f6berg halva g\u00e5rden p\u00e5 tomt 200 \u00e5t vicekonsuln Simon Anders Wendelin och under hela tiden bodde Nils Nagel i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1834, den 21 augusti<\/strong> s\u00e5lde r\u00e5dmannen Sj\u00f6berg och Wendelin, som nu \u00e4r kommerser\u00e5d hela g\u00e5rden \u00e5t Margaretha Elisabeth Nagel (1792-1857). Hon var gift med Andreas Nagel, som var bror till Nils Nagel. I en process i r\u00e5dhusr\u00e4tten mellan Nils Nagel och hans sv\u00e4gerska Margaretha Elisabeth Nagel, best\u00e4mdes det att g\u00e5rden skall tillfalla Nils Nagel som ers\u00e4ttning f\u00f6r utf\u00f6rt arbete som bokh\u00e5llare.<\/p>\n

\u00c4nnu \u00e5r 1845<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 200 av f\u00f6rre handlanden Nils Nagel och hustrun Anna. Nils, som p\u00e5 riktigt hette Niclas var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1792 och \u00e5r 1822 gifte han sig med Anna Margareta Sj\u00f6lin (f\u00f6dd 1794 i Lappfj\u00e4rd). Endast dottern Anna Helena (1824-1884) levde till vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

\u00c5r 1848, den 22 november<\/strong> avled f\u00f6rre handlanden Niclas ”Nils” Nagel och den bebyggda tomten, som var v\u00e4rderad till 200 rubel silver \u00f6vertogs d\u00e5 av handlande\u00e4nkan Anna Nagel, som bodde d\u00e4r med en piga.\u00a0 I b\u00f6rjan av 1860 bodde ocks\u00e5 dottern Anna Helena i g\u00e5rden med sin man Johan Gustaf Lindroth (f.1821 och som \u00e5r 1847 flyttade fr\u00e5n Helsingfors till staden). Mellan \u00e5ren 1850 till 1861 fick Anna Helena och Johan Gustaf 6 barn. Johan Gustav Lindroth var f\u00f6rresten handlande i Kask\u00f6 tills han dog \u00e5r 1865.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> tecknade Anna Nagel en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 hennes tomt nr 200 och om du vill l\u00e4sa mera om byggnaderna och f\u00f6rs\u00e4kringarna, klicka d\u00e5 H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1850 tecknade Anna Nagel en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 sin g\u00e5rd och hon anlitade en Lindroth som ombud och denne kallade d\u00e5 henne ”Nils Nagels enka”. En planteckning skulle bifogas f\u00f6rs\u00e4kringen och s\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den ut i renritad form.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1863, den 20 november<\/strong> ”klockan 11 f\u00f6re middagen” s\u00e5ldes \u00e4nkan Anna Nagels g\u00e5rd p\u00e5 tomt 200 p\u00e5 offentlig exekutiv auktion. Den var annonserad i Finlands Allm\u00e4nna Tidning, kungjord i stadens kyrka och utringd i gath\u00f6rnen. H\u00f6gsta godk\u00e4nda budet gavs skepparen Johan Palm, som bj\u00f6d 2 400 mark i silver. F\u00f6r att finansiera k\u00f6pet l\u00e5nade han 1 600 mark av Carl Gustaf Hyd\u00e9n.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 200 av skepparen Johan Palm, som var f\u00f6dd 1816 i Kronoby. Han var gift med Lisa Sofia Nyberg, som var f\u00f6dd 1816 i K\u00e4lvi\u00e4\u00a0 och de fick tv\u00e5 barn. P\u00e5 hyra bodde m\u00e5laren Anders Lind med hustrun Sanna.<\/p>\n

\u00c5r 1866<\/strong> avled skepparen Johan Palm och g\u00e5rden \u00f6vertogs av \u00e4nkan Lisa Sofia.<\/span><\/p>\n

\u00c5r 1869, den 24 augusti\u00a0<\/strong>s\u00e5ldes skeppare\u00e4nkan Sofia Palms g\u00e5rd p\u00e5 tomt nr 200 p\u00e5 exekutiv auktion av Palms konkursbo. H\u00f6gsta budet gavs av urmakarm\u00e4staren Johan Fredrik Westerholm, som bj\u00f6d 1 210 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1869, den 9 oktober<\/strong> s\u00e5lde urmakarm\u00e4staren Johan Fredrik Westerholm g\u00e5rden \u00e5t\u00a0skr\u00e4ddaren Anders Viitanen (1844-1873), som k\u00f6pte den f\u00f6r 1 300 mark. Anders var f\u00f6dd i Pemar och flyttade till Kristinestad \u00e5r 1864, via Vasa. Han var gift med Maria Johanna H\u00e4ll (f.1830). P\u00e5 hyra i Viitanens g\u00e5rd bodde \u201dqvinnan Maria Ulfves och dito Maria Berg\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1873, den 7 maj <\/strong>avled skr\u00e4ddaren Anders Viitanen och g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 200 \u00f6vertogs av skr\u00e4ddare\u00e4nkan Maria Viitanen.<\/p>\n

\"\"
Skissen visar hur tomten nr 200 var placerad och vilka byggnader som fanns d\u00e4r \u00e5r 1890.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1890 till 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 200 av skr\u00e4ddare\u00e4nkan Maria Viitanen (f.1830). P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mans\u00e4nkan Maria H\u00e4llstr\u00f6m (1818) och jungfrun Lisa Lummi (f.1838). \u00c5r 1895 bodde ocks\u00e5 muraren Karl H\u00f6gback p\u00e5 hyra med sin Amalia, f\u00f6re de flyttade till Staketgatan 24.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1900, den 5 september<\/strong> s\u00e5ldes tomten 200 och g\u00e5rden p\u00e5 exekutiv auktion av stadens auktionskammare. Eftersom det inte utkom n\u00e5gra lokaltidningar, s\u00e5 utlystes auktionen genom kung\u00f6relse i stadens kyrka, genom anslag i r\u00e5dhuset och genom utringning i stadens gath\u00f6rn. P\u00e5 auktionen gavs det h\u00f6gsta och godk\u00e4nda budet av arbetarehustrun Sofia Blomqvist, som bj\u00f6d 3 300 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1901, den 5 jul<\/strong>i s\u00e5lde Sofia Blomqvist tomten och g\u00e5rden \u00e5t sj\u00f6kaptens\u00e4nkan Rosa Rosendahl f\u00f6r 3 950 mark. Rosa (1841-1938) var dotter till handlanden Johan Petter och Beata Remahl, och hon hade varit gift med sj\u00f6kaptenen Carl Henrik Rosendahl (1832-1863). Denne var f\u00f6dd i Tavastehus och var b\u00e5de styrman och kapten p\u00e5 fartyg fr\u00e5n Kristinestad \u00e4nda tills hans skepp Rauha f\u00f6rliste \u00e5r 1863.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 200 av \u00e4nkan Rosa<\/span> Elisabeth Rosendahl. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 arbetare\u00e4nkan Sofia Nyqvist (f.1841) tillsammans med sonen Frans (f.1880), som var i aktiv tj\u00e4nst. Arbetaredottern Bertha Nyqvist (f.1883) var skriven i g\u00e5rden, trots att hon hade emigrerat till Amerika. Ocks\u00e5 arbetare\u00e4nkan Maria \u00d6man (f.1841) bodde d\u00e4r och hennes son Karl (f.1877) hade ocks\u00e5 emigrerat till Amerika.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> och till 1912<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 200 av sj\u00f6kaptens\u00e4nkan Rosa Rosendahl tillsammans med dottersonen Karl S\u00f6derholm (f.1891). Hos dem bodde ocks\u00e5 skomakare\u00e4nkan Ida Ahlroos (f.1850) med dottern Hilja (1880). Arbetaren Toivo Lahti (1887) bodde d\u00e4r, liksom tj\u00e4narinnan Amanda Hermansdotter (1864).<\/p>\n

\u00c5r 1918, den12 juni<\/strong> s\u00e5lde Rosa Rosendahl sin g\u00e5rd \u00e5t poliskonstapel Arthur Utter f\u00f6r 8 000 mark. Utter hade ju redan 1913 k\u00f6pt granng\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 27, d\u00e4r han ocks\u00e5 bodde.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes allts\u00e5 b\u00e5da g\u00e5rdarna p\u00e5 tomterna 200 och 201 av poliskonstapel Arthur Utter (f.1884) och Josefina (f.1878) och de bodde d\u00e4r med de tre barnen.\u00a0 I g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 200 bodde en hyresg\u00e4st medan Arthur och Josefina sj\u00e4lva bodde p\u00e5 nr 201, allts\u00e5 Strandgatan 27. P\u00e5 hyra i den g\u00e5rden bodde s\u00f6mmerskan Fanny Remahl (f.1875) och smeden August Lehtonen (f.1884) med hustrun Maria (f.1887)\u00a0 och en yngre dotter.<\/p>\n

\u00c5r 1924<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da g\u00e5rdarna p\u00e5 tomterna 200 och 201 av poliskonstapel Arthur Utter (f.1884) och Josefina (f.1878).\u00a0 Med sina 2 minder\u00e5riga barn Alvar och Inga bodde de sj\u00e4lva p\u00e5 nr 201, Strandgatan 27. I den g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 s\u00f6mmerskan Fanny Remahl (1875), barberaren Albert Rosenkvist (1869) med hustrun Rosa (1874) och dottern Sylvia (1902). I den andra g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 25 bodde flera hyresg\u00e4ster.<\/p>\n

\u00c5r 1948, den 28 december<\/strong> s\u00e5lde Arthur och Josefina Utter g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 200 \u00e5t m\u00e5laren och m\u00f6belpoleraren Matti Suominen f\u00f6r 400 000 mark. Denne var f\u00f6dd \u00e5r 1911 i Vasa och hade \u00e5r 1945 flyttat till Kristinestad via Bj\u00f6rneborg med hustrun Rauha. Efter kriget hade familjen Suominen bott p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsomr\u00e5det i Nystaden, som \u00d6stra sidan kallades f\u00f6rr. Matti var gift med Rauha (f\u00f6dd Ojala i Kauhajoki \u00e5r 1914). Med dem bodde ocks\u00e5 barnen Simo (f.1937) och Seija (f. 1941). Den g\u00e5rden \u00e4r fortfarande i sl\u00e4kten Suominens \u00e4go.\u00a0 \u00c5r 1950 kunde de hyra ut en del av g\u00e5rden \u00e5t kontoristen Anna-Liisa Viita fr\u00e5n B\u00f6tom, och handelsbitr\u00e4det Maria Helena Ketola fr\u00e5n Stor\u00e5.<\/p>\n

\"\"
G\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 25 fotograferad fr\u00e5n nordost h\u00f6sten 2022. F\u00f6ljande g\u00e5rd \u00e4r Rosenlunds g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 27 och som ocks\u00e5 ligger vid Kolargr\u00e4nden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Annons i Syd-\u00d6sterbotten 4.2.1960.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. L\u00e4nkar. Om du vill veta mera om byggnaderna p\u00e5 denna tomt, s\u00e5 skall du l\u00e4sa Forts\u00e4tt l\u00e4sa Suominens g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 25<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":25,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-24744","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24744","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=24744"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24744\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30017,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24744\/revisions\/30017"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=24744"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}