{"id":24513,"date":"2022-11-09T11:09:14","date_gmt":"2022-11-09T09:09:14","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=24513"},"modified":"2026-04-19T22:47:00","modified_gmt":"2026-04-19T19:47:00","slug":"malare-wiklofs-gard-pa-strandgatan-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=24513","title":{"rendered":"M\u00e5lare Wikl\u00f6fs g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 2"},"content":{"rendered":"
\"\"
S\u00f6dra g\u00e5rden p\u00e5 tomt 187 \u00e4r enligt uppgift byggd p\u00e5 1830-talet av skepparen Erik Henrik Djupstr\u00f6m. I v\u00e4nstra kanten skymtar den nyare, norra g\u00e5rden p\u00e5 samma tomt. G\u00e5rdarna fotograferade fr\u00e5n sydv\u00e4st sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Norra g\u00e5rden p\u00e5 tomt 187, fotograferad fr\u00e5n sydv\u00e4st sommaren 2020. Den h\u00e4r byggnaden uppf\u00f6rdes som en snickar- och m\u00e5larverkstad i b\u00f6rjan av 1900-talet men anv\u00e4ndes senare ocks\u00e5 som bostad.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i november 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar.<\/strong><\/span><\/p>\n

\"\"
Enligt stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 ligger tomt 187 l\u00e4ngst bort p\u00e5 \u00f6stra sidan av Strandgatan. P\u00e5 tomten finns det 2 g\u00e5rdar och tomten var i tiderna en strandtomt men numera gr\u00e4nsar den till Sj\u00f6gatan i \u00f6ster. Byggnaden \u201dN\u201d i n\u00e4rheten \u00e4r den \u00f6stra tullstugan, som n\u00e5gon g\u00e5ng mellan \u00e5ren 1809 och 1825 flyttades fr\u00e5n torget till denna plats.<\/figcaption><\/figure>\n

G\u00e5rdens och tomtens historia.<\/strong><\/h4>\n

F\u00f6rsta k\u00e4nda \u00e4garen till denna tomt \u00e4r Henrik L\u00f6nroth och den 18 september 1780<\/strong> s\u00e5lde han ”med hustruns ja och samtycke” tomten och g\u00e5rden \u00e5t karduansmakaren Eric Djupstr\u00f6m (1749-1826). Djupstr\u00f6m var f\u00f6dd i Sverige och \u00e5r 1780 gifte han sig med Margareta Argelander (1760-1826) fr\u00e5n Kristinestad.<\/p>\n

\u00c5r 1826<\/strong> avled makarna Eric och Margareta och \u00e5r 1828, den 11 mars s\u00e5lde sterbhusets del\u00e4gare g\u00e5rden p\u00e5 auktion. H\u00f6gsta godk\u00e4nda anbudet gavs av fabrik\u00f6ren Gerhard Renman i Gamla Carleby, som var gift med Djupstr\u00f6ms dotter Brita Helena (f. 1798) och som ombud anv\u00e4nde de handelsbokh\u00e5llaren Mauritz Wilhelm Argelander. G\u00e5rden skulle den tiden ha st\u00e5tt p\u00e5 tomt 53 men den fick nummer 187 i stadsplanen fr\u00e5n 1825.<\/p>\n

\u00c5r 1829, den 11 mars<\/strong> s\u00e5lde f\u00e4rgarefabrik\u00f6ren Renman genom ombudet Argelander g\u00e5rden \u00e5t murarm\u00e4staren Johan Back och hans hustru Maria. K\u00f6peskillingen var 212 riksdaler svenska riksg\u00e4lds sedlar.<\/p>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 187 p\u00e5 Strandgatan 2 av murarm\u00e4staren Johan och Maria Back. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Gustaf Forsstr\u00f6m, vars hustru ocks\u00e5 hette Maria. F\u00f6ljande \u00e5r byggde Gustaf Forsstr\u00f6m en g\u00e5rd \u00e5t sig p\u00e5 Strandgatan 3, n\u00e4stan tv\u00e4rs \u00f6ver gatan.<\/p>\n

\u00c5r 1832<\/strong> \u00f6vertogs g\u00e5rden och tomten nr 187 av skepparen och handlanden Erik Djupstr\u00f6m (1790-1836), vars far Eric tidigare hade \u00e4gt g\u00e5rden. Djupstr\u00f6m anv\u00e4nde sig av den s\u00e5 kallade b\u00f6rdsr\u00e4tten, som gav honom st\u00f6rre r\u00e4tt till g\u00e5rden \u00e4n vad murm\u00e4stare Back hade. Djupstr\u00f6m bodde inte sj\u00e4lv h\u00e4r utan han bodde med sin familj i n\u00e4rheten, p\u00e5 adressen Strandgatan 13<\/a>. Erik Henrik Djupstr\u00f6m var son till garvaren Eric Djupstr\u00f6m (f\u00f6dd i Hedemora i Sverige1749-d\u00f6d i Kristinestad 1826) och smeddottern Anna (f\u00f6dd Argelander i Kristinestad 1756-1826). Anna var dotter till Johan Argelander, som var f\u00f6dd \u00e5r 1732 i Korsholm och som dog i Kristinestad 1808. \u00c5r 1819 gifte sig Erik Henrik Djupstr\u00f6m med Anna Maria Sj\u00f6blom, som flyttade fr\u00e5n Stockholm samma \u00e5r.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta tiden var g\u00e5rden betydligt mindre och den hade endast ett k\u00f6k och en kammare men p\u00e5 1800-talet byggdes den sedan till, s\u00e5 att den fick det utseende den har i dag. \u00c5r 1832 bodde brandvakten Erik Malin p\u00e5 hyra med hustrun Maria, sj\u00f6mannen Johan Kullberg med hustrun Lena och borgare\u00e4nkan Stina Backman.<\/p>\n

\u00c5r 1835<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av skepparen Erik Henrik Djupstr\u00f6m, som bodde p\u00e5 Strandgatan 13. P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde postm\u00e4stare\u00e4nkan Wilhelmina Wahlberg (1807-1886). Hon var \u00e4nka efter postm\u00e4staren Johan Fabian Wahlberg (1797-1834), som var f\u00f6dd i Luum\u00e4ki men som dog i Kristinestad.<\/p>\n

\u00c5r 1836, den 29 december<\/strong> avled sj\u00f6kaptenen och handlanden Djupstr\u00f6m och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Anna Maria, som ju inte bodde d\u00e4r. Hon \u00f6vertog ocks\u00e5 deras 2-v\u00e5ningars villa Eriksberg, som l\u00e5g invid Tj\u00f6ck \u00e5 p\u00e5 \u00d6stra sidan. Villan var en tid uthyrd \u00e5t stadens borgare som utv\u00e4rdshus men under Krimkriget 1853 beslagtogs den av de ryska trupperna, som inr\u00e4ttade ett lasarett d\u00e4r. Den h\u00e4r villan f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand 1859.<\/p>\n

\u00c5r 1837<\/strong> bodde postiljonen Wilhelm Cajander p\u00e5 hyra i \u00e4nkan Djupstr\u00f6ms g\u00e5rd. Han bodde med hustrun Gustafva och pigan Johanna. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetskarlen Johan H\u00e4llstr\u00f6m med sin hustru Beata. Erik Djupstr\u00f6m avled i br\u00f6stfeber julen 1836 och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Anna Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt 187 av skeppare\u00e4nkan Anna Maria Djupstr\u00f6m. I g\u00e5rden bodde skepparen Gustaf Adolf Studd med sin hustru Alma.<\/p>\n

\u00c5r 1842<\/strong> bodde postiljonen Adolf Sundstr\u00f6m i Djupstr\u00f6ms g\u00e5rd tillsammans med hustrun Greta. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 arbetskarlen Johan Hellstr\u00f6m och Beata.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten 187 av \u00e4nkan Anna Maria Djupstr\u00f6m men hon bodde ju inte d\u00e4r sj\u00e4lv. Det gjorde f\u00e4rgaren Nils Edman med hustrun Fredrika.<\/a> Deras d\u00f6ttrar Sofia och Amanda bodde med dem och det gjorde ocks\u00e5 f\u00e4rgareges\u00e4llen Erik Stenfors med hustrun Olivia och hos dem bodde ocks\u00e5 l\u00e4rlingen Carl.<\/p>\n

\u00c5r 1855, den 11 april<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Anna Maria Djupstr\u00f6m g\u00e5rden och tomten 187 \u00e5t matrosen Erik Dahl f\u00f6r 225 rubel silver. Dahl finansierade aff\u00e4ren med att l\u00e5na pengarna ur Sj\u00f6bergska fattigfonden. P\u00e5 hyra bodde Anders Gustaf Sandberg med hustrun Johanna och pigan Ida. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 garvaren Adolf Berg med hustrun Greta.<\/p>\n

\u00c5r 1859, den 30 september<\/strong> skrev Erik Dahl sitt testamente d\u00e4r han best\u00e4mde att efter hans d\u00f6d s\u00e5 skall pigan Alpertina H\u00e4rnesharju fr\u00e5n Stor\u00e5 \u00e4rva halva g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av matrosen Erik Dahl och hans hustru Anna. P\u00e5 hyra bodde brandvakts\u00e4nkan Maria Back, sj\u00f6m\u00e4nnen Karl och Mats Back, och brandvakten Henrik Sten med hustrun Anna.<\/p>\n

\u00c5r 1863<\/strong> hade matrosen Erik Dahl avlidit och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av arvingarna, h\u00e4lften av sonen Erik Abraham Dahl och andra halvan p\u00e5 grund av testamentet av pigan Alpertina, som nu var gift med Herman K\u00f6ykk\u00e4l\u00e4 fr\u00e5n Luopa by i Ilmola, d\u00e4r de ocks\u00e5 bodde. P\u00e5 hyra bodde handlande\u00e4nkan Johanna Sandberg med pigan Maria, och matrosen Karl Bernas med hustrun Johanna.<\/p>\n

\u00c5r 1863, den 9 mars<\/strong> s\u00e5lde Herman och Alpertina K\u00f6ykk\u00e4l\u00e4 sin g\u00e5rdshalva \u00e5t hattmakaren Frans Fredrik S\u00f6derlund f\u00f6r 520 finska mynt. F\u00f6r att finansiera aff\u00e4ren k\u00f6pte S\u00f6derlund g\u00e5rden delvis med en skuldsedel \u00e5t s\u00e4ljaren K\u00f6ykk\u00e4l\u00e4 men l\u00e5nade ocks\u00e5 pengar av arbetskarlen Matts Martens. Redan i juni 1864 gick dessa skulder till utm\u00e4tning.<\/p>\n

\u00c5r 1865, den 4 mars<\/strong> s\u00e5ldes hattmakare S\u00f6derlunds g\u00e5rdshalva \u00e5t timmermannen Johan H\u00e4gglund. Denne var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1792 och i \u00e4mbetsbetyget hade han ett par anm\u00e4rkningar, d\u00e5 han ”\u00e5r 1846 pliktat f\u00f6r oqv\u00e4de, samt \u00e5r 1847 f\u00f6r att inf\u00f6r r\u00e4tta missfirmat motparten”.<\/p>\n

\u00c5r 1865, den 12 maj<\/strong> best\u00e4mdes det i r\u00e5dhusr\u00e4tten i staden att timmermannen Johan H\u00e4gglund m\u00e5ste avyttra sin g\u00e5rdshalva \u00e5t minder\u00e5riga Erik Abraham Dahl, som ju \u00e4gde den andra halvan. Tvisten l\u00f6stes genom f\u00f6rlikning och g\u00e5rdshalvan \u00f6vertogs av Dahl f\u00f6r 520 finska mark. Detta var m\u00f6jligt enligt lagen om b\u00f6rdsr\u00e4tt fr\u00e5n 1734, som gav f\u00f6retr\u00e4de f\u00f6r vissa sl\u00e4ktingar vid arvskifte. F\u00f6r att finansierade g\u00e5rdsaff\u00e4ren l\u00e5nade han pengar fr\u00e5n Sj\u00f6bergska fattigfonden.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av \u00e5r 1871<\/strong> fick sonen, matrosen Erik Abraham Dahl (1848-1873) lagfart p\u00e5 hela tomten 187. Den ena halvan hade han f\u00e5tt i arv efter sin avlidna far Erik Dahl och den andra vid f\u00f6rlikningen \u00e5r 1865. Han gifte sig 1871 med Maria Wilhelmina Vester (1851-1935) fr\u00e5n Kristinestad. Hustrun hade fr\u00e5n tidigare o\u00e4kta sonen Helmer Edvin, f\u00f6dd 1867 i staden. Helmer Edvin gifte sig \u00e5r 1888 med Maja Lena S\u00f6derholm. Erik Abraham och Maria Wilhelmina fick gemensamma sonen Otto Severin (1871-1874).<\/p>\n

\u00c5r 1873 i september<\/strong> avled matrosen Erik Abraham Dahl i en \u00e5lder av 25 \u00e5r. F\u00f6ljande \u00e5r den 29 december gifte \u00e4nkan Maria om sig med m\u00e5larges\u00e4llen Herman Wikl\u00f6f (f\u00f6dd i Veikars by i Mustasaari 1852-1930). Denne hade kommit till Kristinestad \u00e5r 1871 via Vasa och han bodde d\u00e5 i \u201dSpectras g\u00e5rd\u201d<\/a> p\u00e5 Skolgatan d\u00e4r han gick i l\u00e4ra hos m\u00e5larm\u00e4staren A. G. Lindqvist. Wikl\u00f6f \u00f6vertog i samma veva l\u00e5nen som var tagna ur Sj\u00f6bergska fattigfonden.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten p\u00e5 Strandgatan 2 av m\u00e5lareges\u00e4llen Herman Wikl\u00f6f och hans hustru Maria. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6manshustrun Katharina Hannus. Mellan \u00e5ren 1877-1878 bodde l\u00e4rlingen Frans Wilhelm Forsman (f.1862) fr\u00e5n Kask\u00f6 i g\u00e5rden men han flyttade sedan till N\u00e4rpes. Enligt Finlands handelskalender f\u00f6r \u00e5r 1890 s\u00e5 skulle Herman Wikl\u00f6f ha f\u00e5tt sitt m\u00e4starbrev 1877.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av m\u00e5laren Herman Wikl\u00f6f och hustrun Maria. De fick 8 barn, som alla var f\u00f6dda i Kristinestad, n\u00e4mligen:<\/p>\n

-1875 Herman Theodor, m\u00e5larges\u00e4ll, vistades i Amerika och dog d\u00e4r 27.2.1921.<\/p>\n

-1877 Carl Emil<\/u>, som gifte sig i april 1926 med Karin<\/u> Helena Lihra (1881-1927),som d\u00e5 bodde i forman Jernvalls g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 28. Karin var dotter till sadelmakaren Johan Lihra, som flyttade fr\u00e5n Nykarleby till Kristinestad \u00e5r 1883. Emil och Karin var en tid bosatta p\u00e5 Strandgatan 22 d\u00e4r Karin avled i barns\u00e4ng 22 januari 1927. \u00c4nklingen, m\u00e5laren Emil flyttade \u00e5r 1930 till Eken\u00e4s med 3-\u00e5riga dottern Karin Elisabeth (f.6.1.1927). \u00c5r 1930 adopterade skogsvaktaren Hannus fr\u00e5n N\u00e4rpes den 3-\u00e5riga Karin Elisabeth. Hennes far, \u00e4nklingen m\u00e5laren Emil Wikl\u00f6f gifte om sig sommaren 1931 med Anna<\/u> Alina Lag, som arbetade p\u00e5 Pojovikens kl\u00e4desfabrik.<\/p>\n

-1881 Hugo, d\u00f6d i Kristinestad 1919, ogift och barnl\u00f6s.<\/p>\n

-1883 Arthur<\/u> Severin, bagare, gift f\u00f6rsta g\u00e5ngen 1909 med Emma Bogren och andra g\u00e5ngen 1933 med sjuksk\u00f6terskan Ida Kosonen (f.1888) fr\u00e5n Ruskeala n\u00e4ra Sordavala. \u00c5r 1935 flyttade han till Sordavala. B\u00e5da \u00e4ktenskapen slutade i \u201dlaglig skilsm\u00e4ssa\u201d och efter kriget flyttade Arthur och Ida tillbaka till Kristinestad. Ida arbetade som sjuksk\u00f6terska i flera \u00e5r i staden.<\/p>\n

-1886 Johan \u201dJohn\u201d Felix. M\u00e5larl\u00e4rling hos sin far Herman och blev utsedd till ges\u00e4ll av Hantverksf\u00f6reningen \u00e5r 1905. Vistades i utlandet.<\/p>\n

-1889 Elna<\/u> Maria, som gifte sig 1917 med j\u00e4rnv\u00e4gstj\u00e4nstemannen Lauri Luotola fr\u00e5n Kurikka men tillf\u00e4lligt bosatt i Kristinestad. Vigseln skedde i nya kyrkan och en fest ordnades p\u00e5 Arbetets V\u00e4nners lokal. Elna och Lauri flyttade till Kurikka \u00e5r 1919. Postf\u00f6rest\u00e5ndarinnan Elna Wikl\u00f6f gifte sig andra g\u00e5ngen \u00e5r 1924 med klockaren i \u00d6vermark, Theodor Fagern\u00e4s.<\/p>\n

-1892 Gustav<\/u> Fredrik, handelsresande, aktiv i frivilliga brandk\u00e5ren, flyttade \u00e5r 1922 till Gamlakarleby och gifte sig d\u00e4r samma \u00e5r med r\u00e5dmansdottern Elvira Sandqvist (1899-1965), som kallades Elvi. Gustav och Elvi fick d\u00f6ttrarna Ejvor, Gunvor och Solveig. Gustav dog i Vasa \u00e5r 1976.<\/p>\n

-1895 Gerda<\/u> Maria, gifte sig \u00e5r 1920 med banktj\u00e4nstemannen Uno Einar L\u00f6nnberg fr\u00e5n Helsingfors, dit hon ocks\u00e5 flyttade samma \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av m\u00e5laren Herman Wikl\u00f6f och hustrun Maria. Hos dem bodde Marias son Helmer (f.1867) och 5 minder\u00e5riga barn. N\u00e5gra hyresg\u00e4ster \u00e4r inte antecknade vid denna tid. F\u00f6ljande \u00e5r den 30 juni k\u00f6pte Herman Wikl\u00f6f den s\u00e5 kallade Ekmanska villan vid Stortr\u00e4sket och den hade i tiderna tillh\u00f6rt handlanden J. P. Sundstr\u00f6m<\/a>.<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av m\u00e5laren Herman Wikl\u00f6f och d\u00e4r bodde inga hyresg\u00e4ster. Marias son Helmer Dahl hade \u00e5r 1888 gift sig med Maja Lena S\u00f6derholm, som var f\u00f6dd 1862 i Dagsmark och de flyttade d\u00e5 bort. Maja Lena var dotter till Josef S\u00f6derholm (1828-1907) och Anna Kajsa Fr\u00f6berg (1826-1886), b\u00e5da fr\u00e5n Dagsmark.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> och 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Herman och Maria Wikl\u00f6f och hos dem bodde de vuxna s\u00f6nerna Herman (f.1875) och Karl (f.1877) och 5 minder\u00e5riga barn.<\/p>\n

\"\"
Strandgatan 2 ligger i norra \u00e4ndan av Strandgatan p\u00e5 tomt nr 187. Notera att de b\u00e5da tullstugorna nu hade flyttats till norra \u00e4ndan av Strandgatan. Skissen f\u00f6rest\u00e4ller l\u00e4get omkring 1890 och i dag \u00e4r tomten 187 n\u00e4stan rektangul\u00e4r och har en yta p\u00e5 2 100 kvm.<\/figcaption><\/figure>\n

I n\u00e5got skede byggde Herman Wikl\u00f6f en byggnad till i norra \u00e4ndan av tomten och den anv\u00e4ndes till en b\u00f6rjan som verkstad. Den byggnaden st\u00e5r fortfarande kvar n\u00e4ra tullstugan.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten 187 av m\u00e5laren Herman Wikl\u00f6f, som bodde med hustrun Maria och vuxna barnen Herman, Arthur och Johan och 3 minder\u00e5riga barn. M\u00e5larges\u00e4llen Karl Wikl\u00f6f (f.1877) var skriven i g\u00e5rden trots att han vistades i Amerika och detsamma g\u00e4llde f\u00f6r sj\u00f6mannen Hugo Wikl\u00f6f (f.1881).<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes tomten och de b\u00e5da g\u00e5rdarna av m\u00e5larm\u00e4staren Herman Wikl\u00f6f och hustrun Maria. S\u00f6nerna Arthur, Karl och Hugo befann sig i Amerika medan Johan, Elna, Gustaf och Gerda bodde hemma. P\u00e5 hyra bodde tj\u00e4narinnan Hilda Rosenback (f.1879), tj\u00e4narinnan Ida Nyg\u00e5rd (f.1859) och m\u00e5larges\u00e4llen Adrian Grandell (f.1884).<\/p>\n

Herman var aktivt med i f\u00f6reningslivet i staden. Han satt bland annat i \u201dFabriks- och Hantverksf\u00f6reningen i Kristinestads\u201d styrelse och under flera \u00e5r satt han i stadens taxeringsn\u00e4mnd.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1920-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomt 187 av m\u00e5larm\u00e4staren Herman Wikl\u00f6f som bodde med hustru och flera barn. P\u00e5 hyra bodde arbetaren Frans B\u00e4ckstr\u00f6m (f.1892) med hustrun Elsa (f.1896) och en dotter.<\/p>\n

\u00c5r 1930<\/strong> efter att m\u00e5larm\u00e4staren hade avlidit \u00f6vertogs g\u00e5rden av \u00e4nkan Maria Wikl\u00f6f och det ser ut som att alla barn hade flyttat bort.<\/p>\n

\u00c5r 1930, den 26 november<\/strong> avled m\u00e5laren Herman Wikl\u00f6f och den 23 juli 1935<\/strong> avled hans hustru Maria Wilhelmina. Vid arvsskiftet 27 oktober 1935 delades g\u00e5rden mellan alla syskon. Samma dag ordnades auktion och det h\u00f6gsta budet p\u00e5 43 000 gavs av sonen Arthur Severin , som bodde i Sordavala. Budet godk\u00e4ndes av alla n\u00e4rvarande syskon och av f\u00f6rmyndaren f\u00f6r de i Amerika varande syskonen.<\/p>\n

I mitten av 1930-talet<\/strong> f\u00f6re arvsskiftet \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Maria Wikl\u00f6f. Sonen Arthur<\/u> Severin, som var bagare bodde d\u00e4r en tid med hustrun Ida. En tid bodde ocks\u00e5 handelsbitr\u00e4det Anne Elina Vainio (f.1911) p\u00e5 hyra. Ocks\u00e5 mekanikern Ivar Hiipakka (f.1897) bodde en tid p\u00e5 hyra.<\/p>\n

Mot slutet av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av bagaren Arthur Wikl\u00f6f, som inte sj\u00e4lv bodde d\u00e4r eftersom han \u00e5r 1935 hade flyttat till Sordavala. Han var gift med Ida Kosonen (1888-1958), som var f\u00f6dd i Ruskeala n\u00e4ra Sordavala. P\u00e5 hyra bodde v\u00e4xelkarlen Edvard Friberg (f.1877) fr\u00e5n Korsholm och hans hustru Helfrid (f. S\u00f6derlund 1904).<\/p>\n

\u00c5r 1939<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Arthur Wikl\u00f6f, som ju bodde i Sordavala. P\u00e5 hyra bodde den tidigare handlanden Vihtori Paavonaho (f.1879 i Alavo) med sin son Veikko, som var f\u00f6dd 1916 i Vilppula. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 skogsvaktaren Johan Hugo Hannus, som var f\u00f6dd 1888 i N\u00e4rpes. Han var gift med Amanda Nurmi, som var f\u00f6dd 1884 i Hattula och de bodde med d\u00f6ttrarna Dagny Elvira (f.1916 i Helsingfors) och Karin Elisabeth (f.1927). Den h\u00e4r Karin Elisabeth ser ut att vara Emil Wikl\u00f6fs dotter, som Johan Hugo och Amanda Hannus hade adopterat \u00e5r 1930 fr\u00e5n Eken\u00e4s.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1940-talet<\/strong> bodde det m\u00e5nga familjer under korta perioder i Wikl\u00f6fs g\u00e5rd. Hilda Pihlaja, som var f\u00f6dd 1883 i Stor\u00e5 bodde d\u00e4r med sonen Sulo Armas, som var f\u00f6dd 1915 i B\u00f6tom och arbetade som eldare. Sedan flyttade Yrj\u00f6 Pullola dit med sin stora familj. Fiskaren Einar Nyberg (1913-1982) bodde ocks\u00e5 d\u00e4r p\u00e5 hyra i den mindre g\u00e5rden med hustrun Anni Elvira, som var f\u00f6dd Vahlb\u00e4ck i Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1916 och de tv\u00e5 barnen Rainer (f.1939) och Margareta (1941-2019 i Sverige). Einar var i krigstj\u00e4nst och Anni hade en frisersalong i hemmet. Einar Nyberg blev sedan vaktm\u00e4stare p\u00e5 r\u00e5dhuset. Eldaren Arvid Otto Nykvist (f.1912) bodde h\u00e4r p\u00e5 hyra i den st\u00f6rre g\u00e5rden med hustrun Aune Onerva, som var f\u00f6dd Pihlaja i B\u00f6tom \u00e5r 1912 och sonen Leo, som var f\u00f6dd cirka 1940.<\/p>\n

I slutet av 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av bagarm\u00e4staren Arthur Wikl\u00f6f, som nu hade flyttat fr\u00e5n Sordavala tillbaka till staden och han bodde i den mindre g\u00e5rden. Hilda Pihlaja bodde kvar p\u00e5 hyra med sonen Sulo<\/u> Armas som nu hade gift sig med Ella Savolainen fr\u00e5n Jaakkima. Hos dem bodde lilla sonen Harri Olavi som var f\u00f6dd i staden 1948. En tid bodde direkt\u00f6r Noromies fr\u00e5n Vichtis i g\u00e5rden p\u00e5 hyra med hustru och flera barn. Snickaren Yrj\u00f6 Pullola, som var f\u00f6dd i Stor\u00e5 1907 bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra med hustrun Ellen Gr\u00f6nroos, som var f\u00f6dd 1906 i Dagsmark och de hade 11 barn.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1950-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Arthur Wikl\u00f6f. P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde Sulo Pihlaja med hustrun Ella och 4 barn. Direkt\u00f6r Noromies hade flyttat bort men Pullolas bodde kvar.<\/p>\n

\u00c5r 1955, den 10 oktober<\/strong> blev det klart att Arthur och Ida Wikl\u00f6f adopterar Lahja Suoninen, som var f\u00f6dd \u00e5r 1932. Hon var f\u00f6dd i Ruskeala, n\u00e4ra Sordavala, allts\u00e5 samma ort d\u00e4rifr\u00e5n Ida Wikl\u00f6f hade kommit. Lahja hade redan \u00e5r 1953 gift sig med Ture Ojala (f\u00f6dd 1927 i N\u00e4rpes, d\u00f6d 2009) och paret flyttade \u00e5r 1955 till Vasa.<\/p>\n

\u00c5r 1958, den 18 februari<\/strong> avled Ida Wikl\u00f6f och g\u00e5rden togs \u00f6ver av Arthur Wikl\u00f6f och fosterdottern Lahja Ojala. Arthur bodde i den mindre, norra g\u00e5rden. \u00c4nkan Ella Skogstr\u00f6m (f.1882 i Sverige) bodde i den st\u00f6rre g\u00e5rden p\u00e5 hyra n\u00e5gra \u00e5r med sin dotter Lillemor Lindqvist (f.1916) och Lillemors barn Eyvind och Christel.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1960-talet<\/strong> bodde lagerarbetaren Eino Ketola, som var f\u00f6dd 1939 i Stor\u00e5 bodde en tid p\u00e5 hyra med hustrun Anita (f. L\u00e5ng i Dagsmark 1939) p\u00e5 hyra i den s\u00f6dra g\u00e5rden, medan Arthur bodde ensam i den norra.<\/p>\n

I slutet av 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rdarna p\u00e5 Strandgatan 2 av Arthur Wikl\u00f6f. P\u00e5 hyra bodde Eino och Anita Ketola och under en tid bodde ocks\u00e5 Karl Folke \u00d6stman (f.1924) och hans hustru Hilda Maria (f\u00f6dd J\u00e4rvenp\u00e4\u00e4 1914) d\u00e4r, f\u00f6re de flyttade till Sverige.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1970-talet<\/strong> \u00e4gdes de b\u00e5da g\u00e5rdarna av f\u00f6rre bagarm\u00e4staren Arthur Wikl\u00f6f.<\/p>\n

\u00c5r 1975, den 22 februar<\/strong>i avled Arthur Wikl\u00f6f och g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 2 \u00f6vertogs av fosterdottern Lahja, som var gift med Ture Ojala och de bodde bodde d\u00e5 i Vasatrakten. B\u00e5da g\u00e5rdarna i Kristinestad f\u00f6rblev obebodda.<\/p>\n

\u00c5r 1982, den 23 juli<\/strong> s\u00e5lde Lahja och Ture Ojala de obebodda g\u00e5rdarna \u00e5t de nuvarande \u00e4garna, som \u00e4r hemma fr\u00e5n Stor\u00e5 och fr\u00e5n Kemi. De genomf\u00f6rde omfattande renoveringar i huvudbyggnaden fr\u00e5n \u00e5r 1982 till sommaren 1989. Under renoveringstiden s\u00e5 bodde de i den mindre g\u00e5rden, som de kallar ”pikkutupa. Den gamla farstukvisten p\u00e5 g\u00e5rdssidan revs och en ny och st\u00f6rre byggdes i st\u00e4llet. De anv\u00e4nder den st\u00f6rre g\u00e5rden som stadigvarande bostad. Den mindre byggnaden i norra \u00e4ndan har inte anv\u00e4nts som bostad sedan \u00e5r 1989.<\/p>\n

Ture Ojala avled i Vasa \u00e5r 2009 och Lahja avled p\u00e5 julaftonen 2022, b\u00e5da gravsatta p\u00e5 \u00d6stra sidans gamla begravningsplats.<\/p>\n

Foton och annonser.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Den norra mindre stugan fotograferad fr\u00e5n tullstugans trappa sommaren 2020. Den h\u00e4r byggnaden uppf\u00f6rdes runt 1900 som en verkstad f\u00f6r m\u00e5lare Wikl\u00f6f men den anv\u00e4ndes ocks\u00e5 som bostad. De nuvarande \u00e4garna bodde h\u00e4r under \u00e5ren 1982-1989 medan de renoverade huvudbyggnaden. Efter 1989 har ingen bott stadigvarande i den h\u00e4r lillstugan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Huvudbyggnaden p\u00e5 Strandgatan 2 fotograferad fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Gustav Wikl\u00f6f bes\u00f6kte med sin familj sin bror Arthur i Sordavala i augusti 1939, n\u00e5gra m\u00e5nader f\u00f6re vinterkriget br\u00f6t ut. P\u00e5 bilden fr\u00e5n Ruskeala i Sordavala leker och badar flickorna p\u00e5 en vacker h\u00f6\u00e4ng. Gustavs tre flickor \u00e4r mellan 16 och 10 \u00e5r gamla. Den yngsta flickan, till v\u00e4nster i baljan torde vara Arthurs och Idas fosterdotter Lahja Tuulikki som var f\u00f6dd 1932. Bilden utl\u00e5nad av Kalle Sundelin i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
En roddtur p\u00e5 Norrfj\u00e4rden nedanf\u00f6r Strandgatan 2. Vid \u00e5rorna sitter Arthur Wikl\u00f6f och p\u00e5 aktertoften sitter hans bror Gustav Wikl\u00f6f med armen om sitt barnbarn Kalle Sundelin. Pojken i f\u00f6ren \u00e4r tillsvidare ok\u00e4nd. Fotot som \u00e4r taget 1955 eller 1956 \u00e4r utl\u00e5nat av Kalle Sundelin fr\u00e5n Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I mars 1966 ordnades det riksdagsval i Finland och en som inte \u00e4nnu hade missat ett enda val var g\u00e5rds\u00e4garen Artur Wikl\u00f6f. Urklippet ur Syd-\u00d6sterbotten 22 mars 1966.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
D\u00e5 bagarm\u00e4staren Arthur Wikl\u00f6f fyllde j\u00e4mna 90, s\u00e5 uppvaktades han av lucian och av Syd-\u00d6sterbottens redakt\u00f6r. Artikeln inf\u00f6rdes 17. 12.1973.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ida och Arthur Wikl\u00f6f \u00e4r b\u00e5da begravda p\u00e5 gamla begravningsplatsen p\u00e5 \u00d6stra sidan. Fosterdottern Lahja och hennes man Ture Ojala \u00e4r begravda p\u00e5 samma st\u00e4lle.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till v\u00e4nster sitter Arthur Wikl\u00f6f (f.1883) utanf\u00f6r den mindre, norra bostaden d\u00e4r han bodde och han har bes\u00f6k av sin lillebror Gustaf Wikl\u00f6f (f.1892) fr\u00e5n Vasa. I bakgrunden syns gaveln p\u00e5 Strandgatan 1. Fotot utl\u00e5nat av Gustafs dotterson Kalle Sundelin i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Huvudbyggnaden presenterades i boken ”V\u00e5r hembygd” \u00e5r 1996 och d\u00e4r fanns detta foto.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den mindre stugan i tomtens norra \u00e4nda fanns med i boken ”V\u00e5r hembygd” som utkom \u00e5r 1996.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\" \"\"<\/p>\n

\"\"
D\u00f6dsannons ur Syd-\u00d6sterbotten 20.2.1958.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Arthurs d\u00f6dsannons i Syd-\u00d6sterbotten 25.2.1975.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i november 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. G\u00e5rdens och tomtens historia. F\u00f6rsta k\u00e4nda \u00e4garen till denna tomt \u00e4r Henrik L\u00f6nroth och den 18 september 1780 s\u00e5lde han ”med hustruns ja Forts\u00e4tt l\u00e4sa M\u00e5lare Wikl\u00f6fs g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 2<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":2,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-24513","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24513","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=24513"}],"version-history":[{"count":45,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24513\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30827,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24513\/revisions\/30827"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=24513"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}