{"id":24307,"date":"2022-10-09T19:23:05","date_gmt":"2022-10-09T16:23:05","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=24307"},"modified":"2026-03-17T19:02:13","modified_gmt":"2026-03-17T17:02:13","slug":"wijkbergs-gard-pa-vastra-langgatan-21","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=24307","title":{"rendered":"Wijkbergs g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 21"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden byggdes \u00e5r 1862 av fiskare\u00e4nkan Karolina \u00c5kervall och efter hennes d\u00f6d s\u00e5ldes g\u00e5rden \u00e5t sj\u00f6kaptenen Christian August Olin (1834-1880). Den \u00f6vertogs sedan av dottern Annie Olin (1872-1964) som var gift med Alexander Edvard Wijkberg (1863-1933). F\u00f6ljande \u00e4gare var deras dotter Alice Wijkberg (1902-1995) och efter hennes d\u00f6d \u00f6vertogs den av l\u00e4nsmannen Bo-Erik Hanses. Den nuvarande \u00e4garen k\u00f6pte g\u00e5rden \u00e5r 2011. Fotot \u00e4r taget fr\u00e5n sydost h\u00f6sten 2022.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i oktober 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur kyrkb\u00f6cker, lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar och fotografier har varit till stor hj\u00e4lp.<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h2>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna och om de brandf\u00f6rs\u00e4kringar som hade tecknats i tiderna , s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/a><\/p>\n

\"\"
G\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 21 hade \u00e5r 1751 adressen \u201dTomt nr 20 i det andra kvarteret\u201d och den \u00e4gdes d\u00e5 av Jacob Vikmans \u00e4nka. Alla byggnader p\u00e5 tomt 22 i n\u00e4rheten revs d\u00e5 R\u00e5dhusparken skulle anl\u00e4ggas.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1751 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden som d\u00e5 stod p\u00e5 tomt 20 i det andra kvarteret av Jacob Vikmans \u00e4nka.<\/p>\n

\u00c5r 1810<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 26 i det andra kvarteret av lotsen Johan \u00c5kerberg. P\u00e5 hyra bodde fiskaren Johan Lind med hans hustru Lena.<\/p>\n

\u00c5r 1815<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 26 i det andra kvarteret av lotsen Johan \u00c5kerberg. P\u00e5 hyra bodde stadstj\u00e4naren Abraham Pihlrot med hustrun Maja och fiskaren Johan Lind med hans hustru Lena.<\/p>\n

\u00c5r 1820<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 26 i det andra kvarteret av lotsen Johan \u00c5kerberg. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Johan Nordman, med hustrun Lisa och sv\u00e4rmor Eva.<\/p>\n

\u00c5r 1823<\/strong> hade g\u00e5rden p\u00e5 tomt 26 \u00f6vertagits av fiskaren Johan \u00c5kervall (1799-1845). Han var gift med Karolina Persdotter (1802-1876).<\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden som enligt den gamla stadsplanen l\u00e5g p\u00e5 tomt 26 av fiskaren Johan \u00c5kervall och hustrun Carolina. P\u00e5 hyra bodde arbetskarlen Carl Lund och hans hustru Greta.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 den nya stadsplanen fr\u00e5n 1825 togs i bruk fick g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 21 numret \u201d112 i det andra kvarteret.\u201d<\/figcaption><\/figure>\n

D\u00e5 den nya stadsplanen fr\u00e5n 1825 togs i bruk fick g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 21 numret \u201d112 i det andra kvarteret.\u201d<\/p>\n

P\u00e5 1830-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt 112 av fiskaren Johan \u00c5kervall och hustrun Karolina.<\/p>\n

\u00c5r 1840 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt 112 av fiskaren Johan \u00c5kervall, som bodde med hustrun Karolina. Johan och Karolina hade 6 barn: Johan Petter (f.1824), Carolina Sofia (f.1830), Josef Wilhelm (f.1835), Maria Kristina (f.1837), Carl Erik (f.1839) och Gustaf Edvard (f.1843).<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> avled fiskaren Johan \u00c5kervall och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Karolina, som fortsatte att bo i g\u00e5rden med sina sm\u00e5 barn. Hon var f\u00f6dd i februari 1802 i Sideby.<\/p>\n

\u00c5r 1859, i januari<\/strong> intr\u00e4ffade den stora branden i Kristinestad, som \u00f6delade mer \u00e4n ett kvarter s\u00f6der om torget. \u00c4nkan \u00c5kervalls f\u00f6rst\u00f6rdes eller brandskadades troligtvis, men eftersom den var of\u00f6rs\u00e4krad, s\u00e5 finns det inga dokument sparade om detta.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes tomt nr 112 av fiskare\u00e4nkan Karolina \u00c5kervall och hos henne bodde s\u00f6nerna Josef Wilhelm, Karl Erik och Gustaf Edvard och dottern Maria. P\u00e5 hyra bodde arbetskarls\u00e4nkan Beata Ehrstr\u00f6m och sj\u00f6mannen P. Ehrstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1862<\/strong> byggdes den g\u00e5rd, som fortfarande st\u00e5r kvar. Enligt brandf\u00f6rs\u00e4kringarna byggdes g\u00e5rden av fiskare\u00e4nkan Karolina \u00c5kervall med hj\u00e4lp av sonen \u201dden v\u00e4lb\u00e4rgade fiskaren Wilhelm \u00c5kervall\u201d. \u00a0Wilhelm var Johan och Karolinas son och han var f\u00f6dd 1835. \u00c5r 1862, s\u00e5 har \u00e4nkan Karolina \u00c5kervall tecknat en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 den nybyggda g\u00e5rden. G\u00e5rden fick genast den l\u00e4ngd och utseende, som den fortfarande har och p\u00e5 bottenplansritningen s\u00e5 ser det ut som att g\u00e5rden kunde ha haft tv\u00e5 l\u00e4genheter med skilda ing\u00e5ngar.<\/p>\n

\"\"
Det \u00e4r mycket m\u00f6jligt att fiskare\u00e4nkan Karolina \u00c5kervalls g\u00e5rd p\u00e5 tomt nr 112 f\u00f6rst\u00f6rdes i den stora stadsbranden 14 januari 1859. Ett par senare byggde hon den g\u00e5rd som fortfarande st\u00e5r kvar och hon tecknade genast en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 g\u00e5rden och de tv\u00e5 andra byggnaderna. \u00c4nkan \u00c5kervalls namnteckning inf\u00e4lld nere i v\u00e4nstra h\u00f6rnet. Om du vill l\u00e4sa mera om denna f\u00f6rs\u00e4kring, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/a><\/span><\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt 112 av fiskare\u00e4nkan Karolina \u00c5kervall och hos henne bodde sonen Josef Wilhelm och dottern Maria. Inga hyresg\u00e4ster.<\/p>\n

\u00c5r 1876<\/strong> avled fiskare\u00e4nkan Karolina \u00c5kervall. I g\u00e5rden bodde hennes son Josef Wilhelm (f.1835) och hennes dotter Maria Kristina (f.1837) som var gift med lanthandlaren Carl Gustaf Brandt (f.i \u00c5bo1843).<\/p>\n

G\u00e5rden \u00f6vertogs 1876 av sj\u00f6kaptenen Christian August<\/span> Olin (1834-1880). Han var son till tj\u00e4rvr\u00e4karen Christian Olin (1800-1880) och Brita Christina (f. Elfstr\u00f6m i Mustasaari 1806, d\u00f6d i staden 1900). Han var allts\u00e5 bror till sj\u00f6kaptenen och handlanden Johan Wilhelm Olin. August var gift med Karolina Wilhelmina<\/u> H\u00e4ggblad (f\u00f6dd i Kristinestad 1840-1906). August och Karolina fick flera barn men endast dottern Annie<\/span> Wilhelmina (1872-1964) levde till vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

\"\"
G\u00e5rden har haft samma bottenplan och rumsindelning fr\u00e5n tiden d\u00e5 den byggdes fram till i dag, vilket \u00e4r ganska ovanligt.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sj\u00f6kapten Christian August Olin omkom d\u00e5 hans fartyg f\u00f6rliste \u00e5r 1880 och han var d\u00e5 46 \u00e5r gammal och efterl\u00e4mnade hustru och 3 sm\u00e5 barn, varav 2 dog f\u00f6ljande \u00e5r. Fotot l\u00e5nats av Rafael Olin.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6kapten Christian Olin och hans hustru Wilhelmina. Hos dem bodde barnen Annie<\/u> Wilhelmina (1872-1964), Signe<\/u> Karolina (1875-1881) och Bertha<\/u> Sofia (1877-1881). Hos dem bodde pigorna Maria Berlin (f.1858) och Maja Pollari (f.1844).<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> omkom sj\u00f6kaptenen Christian Olin under en f\u00e4rd fr\u00e5n Baltimore till Europa, d\u00e5 skeppet Christinestad f\u00f6rliste. Det hade en last av spannm\u00e5l och f\u00f6rsvann sp\u00e5rl\u00f6st efter att ha avseglat 24 januari 1880. G\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Karolina Wilhelmina<\/span>.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomt 112 av sj\u00f6kaptens\u00e4nkan Wilhelmina Olin, som bodde med dottern Annie Wilhelmina (1872-1964). Hos dem bodde ocks\u00e5 pigan Kristina Kuusisto (f.1860).<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6kaptens\u00e4nkan Wilhelmina Olin och hos henne bodde vuxna dottern Annie och en piga Maria, som var f\u00f6dd 1869. F\u00f6ljande \u00e5r hade de en piga som hette Elina Korpi (f.1865).<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 tomten nr 112 fanns det i tiderna tv\u00e5 bostadshus. Huvudbyggnaden vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan och s\u00e5 fanns det en bagar- eller bykstuga inne p\u00e5 g\u00e5rden men den kunde ocks\u00e5 anv\u00e4ndas som bostad. Skissen visar l\u00e4get omkring \u00e5r 1890.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6kaptens\u00e4nkan Wilhelmina Olin och hos henne bodde pigan Maria Rantam\u00e4ki (f.1869) och \u00e5ret innan med pigan Sofia K\u00e4yr\u00e4 (f.1873). Dottern Annie hade i augusti 1893 gift sig med handelsbokh\u00e5llaren Alexander Edvard<\/u> Wijkberg (1863-1933) och de bodde i ena \u00e4ndan av g\u00e5rden. Edvard var f\u00f6dd i Esse och hade flyttat till Kristinestad 1890 och arbetade i flera f\u00f6retag i staden.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6kaptens\u00e4nkan Wilhelmina Olin. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 hennes dotter Annie med sin man Edvard som nu var handelsbitr\u00e4de.<\/p>\n

\u00c5r 1906, den 23 augusti<\/strong> avled sj\u00f6kaptens\u00e4nkan Wilhelmina Olin och hon ligger begravd p\u00e5 den gamla begravningsplatsen p\u00e5 \u00d6stra sidan. G\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan \u00f6vertogs d\u00e5 av dottern Annie och m\u00e5gen Edvard Wijkberg. F\u00f6ljande \u00e5r hade de pigorna Hilma L\u00e4hteenm\u00e4ki (f.1882) och Hilda Nyrkk\u00e4maa (f.1884).<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av handelsbitr\u00e4det Edvard Wijkberg och hans hustru Annie och med dem bodde 4 d\u00f6ttrar och pigorna Johanna L\u00e4hteenm\u00e4ki (f.1889) och Miina V\u00e4h\u00e4maa (f.1890). Pigorna byttes s\u00e5 gott som varje \u00e5r och f\u00f6ljande \u00e5r hade de pigorna Anna Sir\u00e9n (f.1895) och Lempi Santam\u00e4ki (f.1890). \u00c5r 1912 bodde ocks\u00e5 skoleleven Anna Nessler fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av handelsbitr\u00e4det Edvard Wijkberg och hans hustru Annie. Dottern Hellas (1894-1958), som var student, var skriven i g\u00e5rden trots att hon detta \u00e5r blev filosofiekandidat vid universitet i Helsingfors. I september 1916 tog Hellas en tandl\u00e4karkandidatexamen vid samma universitet. \u00c5r1919 arbetade Hellas som tandl\u00e4kare i Heinola. D\u00f6ttrarna Ragni (1896-1944), Alice (1902-1995) och Gudrun (1909-1993) bodde troligtvis i g\u00e5rden. P\u00e5 hyra bodde l\u00e4rarinnan Sigrid \u00d6hman (f.1886).<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av handelsbitr\u00e4det Edvard Wijkberg och hans hustru Annie med de tv\u00e5 minder\u00e5riga barnen. Hos dem var ocks\u00e5 studenterna Hellas och Ragni skrivna, trots att de redan flyttat bort. I maj 1920 tog Ragni en examen vid H\u00f6gre svenska handelsl\u00e4roverket i Helsingfors. I g\u00e5rden bodde pigan Alma M\u00e4ki (f.1901) och tj\u00e4narinnan Selma Kl\u00e5vus (f.1892).<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1920-talet <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av Edvard Wijkberg, som nu tituleras kontorist. Han bodde med hustrun Annie och de 4 d\u00f6ttrarna.\u00a0 Hos dem bodde f\u00f6rst tj\u00e4narinnan Lempi Viitikko (f.1902) och sedan Irene Eklund (f.1901). P\u00e5 hyra bodde l\u00e4rarinnan Ragnhild Pettersson (f.1894). Dottern Hellas, som nu var tandl\u00e4kare hade flyttat bort \u00e5r 1922, samma \u00e5r som hon gifte sig med j\u00e4garl\u00f6jtnanten Ensio Edvard Gabriel Grundstr\u00f6m fr\u00e5n Helsingfors.<\/p>\n

\u00c5r 1929, i slutet<\/strong> av maj fick Alice Wijkberg en pedagogie examen vid universitet i Helsingfors. F\u00f6ljande \u00e5r, den 8 juni gifte sig Alice med direkt\u00f6r Oscar Enholm.<\/p>\n

\u00c5r 1933, den 24 november<\/strong> avled kontoristen Edvard Wijkberg och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av hans arvingar.<\/p>\n

I slutet av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten 112 av Edvard Wijkbergs arvingar. D\u00e4r bodde \u00e4nkan Annie och hennes dotter, kontorstj\u00e4nstemannen Ragni, som \u00e5r 1935 hade gift sig med \u00e4nklingen Carl Otto St\u00e5hle (1895-1961) fr\u00e5n \u00c5bo och med honom hade dottern Irma<\/u> Carita St\u00e5hle (f\u00f6dd i \u00c5bo1936-2021). \u00c4ktenskapet slutade i skilsm\u00e4ssa 1940 och Carl Otto gifte sig sedan en tredje g\u00e5ng.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Edvards arvingar. D\u00e4r bodde \u00e4nkan Annie med dottern Ragni St\u00e5hle och hennes dotter Irma. Annies dotter Alice, som \u00e5r 1930 hade gift sig med Oscar Hampus, tidigare Enholm fr\u00e5n Helsingfors, hade skilt sig 1940 och flyttade d\u00e5 fr\u00e5n Helsingfors tillbaka till hemg\u00e5rden. Med sig hade hon d\u00f6ttrarna \u00c5sa Mary-Ann (f\u00f6dd 1931 i S:t Michel) och tvillingarna Bodil<\/u> Birgitta och Aagot<\/u> Kristina, f\u00f6dda i Helsingfors 1934. Vid den h\u00e4r tiden var Annie aktivt med i Fruntimmersf\u00f6reningen i staden.<\/p>\n

I slutet av 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden gemensamt av \u00e4nkan Annie Wijkberg, dottern Hellas Grundstr\u00f6m, barnbarnet Irma St\u00e5hle, dottern Alice och dottern Gudrun Wijkberg. Annies dotter Hellas hade \u00e5r 1922 gift sig med j\u00e4garkapten Ensio Groundstroem (1893 i L\u00e4ngelm\u00e4ki-1938) och var bosatt i Helsingfors medan de andra var bosatta i Kristinestad. Hellas avled i Helsingfors och hon var d\u00e5 f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Vallg\u00e5rds skoltandklinik. \u00c5r 1956 hade hon doktorerat i \u00e4mnet skolbarns tandv\u00e5rd.<\/p>\n

Under hela 1950-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten 112 av Edvard Wijkbergs arvingar.<\/p>\n

\"\"
Annie Wilhelmina Olin (1872-1964) gifte sig i augusti 1893 med Edvard Wijkberg och fick med honom 4 d\u00f6ttrar, som alla levde till vuxen \u00e5lder. Fotot l\u00e5nats av Rafael Olin.<\/figcaption><\/figure>\n

I b\u00f6rjan av 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Edvard Wijkbergs arvingar och d\u00e4r bodde \u00e4nkan Annie och hennes dotter Alice, som var l\u00e4rare i svenska i samskolan.<\/p>\n

\u00c5r 1964, den 1 november<\/strong> avled \u00e4nkan Annie Wijkberg i en \u00e5lder av 92 \u00e5r. G\u00e5rden \u00f6vertogs av hennes fyra arvingar, i lika stora delar:<\/p>\n

-dottern Signe Hellas<\/span> son Lars Groundstroem (f.1925) i Helsingfors.<\/h6>\n
-dottern Ragni Berthas dotter Irma Uddstr\u00f6m (f.1936), bosatt i Helsingfors<\/h6>\n
-dottern Alice Wijkberg (f.1902), bosatt i hemg\u00e5rden i Kristinestad<\/h6>\n
-dottern Gudrun Wijkberg (f.1909), bosatt i Helsingfors<\/h6>\n

 <\/p>\n

Den enda som bodde i Kristinestad var \u201dSvenskon\u201d, allts\u00e5 Alice Wijkberg, som var lektor i den svenska samskolan. Alice blev student i Kristinestad \u00e5r 1920 och sedan b\u00f6rjade hon studera i Helsingfors d\u00e4r hon blev filosofie kandidat \u00e5r 1929. Under \u00e5ren 1925-1926 var hon l\u00e4rare vid Vasa svenska lyceum. Under \u00e5ren 1938-1939 vikarierade hon som l\u00e4rare i Andra svenska lyceum i Helsingfors. Sedan 1943 har hon fungerat som lektor i svenska i Svenska samskolan i Kristinestad.<\/p>\n

Under tiden hon bodde i Helsingfors var hon aktivt med i flera f\u00f6reningar och efter flytten till Kristinestad var hon ordf\u00f6rande f\u00f6r Dramatiska f\u00f6reningen under \u00e5ren 1945-1952. Mellan \u00e5ren 1957 till 1960 satt hon en period i stadens fullm\u00e4ktige.<\/p>\n

\u00c5r 1965, den 24 juni<\/strong> s\u00e5lde del\u00e4garen Irma och Rolf Uddstr\u00f6m i Helsingfors sin \u00e4rvda del av g\u00e5rden \u00e5t lektor Alice Wijkberg f\u00f6r 2 250 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1965, den 8 oktober<\/strong> s\u00e5lde del\u00e4garen Lars Groundstroem i Helsingfors sin \u00e4rvda del av g\u00e5rden \u00e5t lektor Alice Wijkberg f\u00f6r 2 250 mark.<\/p>\n

I slutet av 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av systrarna Alice Wijkberg, som innehade 3\/4 och Gudrun Wijkberg, som innehade 1\/4 del. D\u00e5 var det endast lektor Alice, som bodde i g\u00e5rden. D\u00e5 Gudrun gick i pension flyttade hon tillbaka till Kristinestad och bodde d\u00e4r med systern Alice.<\/p>\n

\u00c5r 1993<\/strong> avled ogifta och barnl\u00f6sa Gudrun Wijkberg. Hon hade arbetat som textilartist i Helsingfors efter att ha studerat textilkonst vid Ateneum i Helsingfors. \u00c5r 1936 b\u00f6rjade hon arbeta p\u00e5 ”Plysch- och Mattfabriken” i J\u00e4rvenp\u00e4\u00e4.<\/p>\n

\u00c5r 1995<\/strong> avled den \u00e4ldre systern Alice Wijkberg.<\/p>\n

Ett par \u00e5r senare<\/strong> s\u00e5lde d\u00f6dsboet g\u00e5rden \u00e5t l\u00e4nsmannen Bo-Erik Hanses, som har r\u00f6tterna i Sideby. Han renoverade g\u00e5rden men beh\u00f6ll rumsindelningen. Han planerade ocks\u00e5 att renovera den gamla bagarstugan inne p\u00e5 g\u00e5rden men det visade sig att den var i s\u00e5 d\u00e5ligt skick att den inte gick att renovera, s\u00e5 den revs.<\/p>\n

\u00c5r 2011<\/strong> s\u00e5lde Hanses g\u00e5rden \u00e5t den nuvarande \u00e4garen, som flyttade till staden fr\u00e5n Tavastehus. R\u00f6tterna och flera sl\u00e4ktingar fanns i Kristinestad och \u00e4garna anv\u00e4nder g\u00e5rden som stadigvarande bostad. Trots sina 160 \u00e5r \u00e4r g\u00e5rden i gott skick och kommer att anv\u00e4ndas \u00e4nnu under en l\u00e5ng tid.<\/p>\n

\u00d6vrigt.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Olins eller Wijkbergs g\u00e5rd fotograferad fr\u00e5n nordost sommaren 2022.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
G\u00e5rden har renoverats och reparerats flera g\u00e5nger men den har \u00e4nda beh\u00e5llit samma utseende som den har haft sedan den byggdes. Till och med farstukvisten \u00e4r original och det \u00e4r ganska ovanligt. Fotot fr\u00e5n g\u00e5rdssidan \u00e4r taget sommaren 2022.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Systrarna Gudrun och Alice Wijkberg.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Familjen Wijkbergs gravstenar p\u00e5 den gamla begravningsplatsen p\u00e5 \u00d6stra sidan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 bilden i Per-Olof Jarles bok s\u00e5 ser Wijkbergs g\u00e5rd ut precis som den g\u00f6r i dag, det \u00e4r bara TV-antennen p\u00e5 taket som tagits bort.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Annies d\u00f6dsannons inf\u00f6rd i Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
Annons inf\u00f6rd i Hufvudstadsbladet 30 april 1917.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Enligt en annons i Syd-\u00d6sterbotten 5 maj 1917 s\u00e5 t\u00e4nkte Edvard Wijkberg s\u00e4lja g\u00e5rden. Av n\u00e5gon anledning, s\u00e5 blev det inte inget av den aff\u00e4ren.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Edvard Wijkbergs d\u00f6dsannons och nekrolog i Syd-\u00d6sterbotten 29.11.1933.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
D\u00f6dsannons i Syd-\u00d6sterbotten 21 mars 1944.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i oktober 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur kyrkb\u00f6cker, lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar och fotografier har varit till stor hj\u00e4lp. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna och om de brandf\u00f6rs\u00e4kringar Forts\u00e4tt l\u00e4sa Wijkbergs g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 21<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":21,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-24307","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24307","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=24307"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24307\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30750,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/24307\/revisions\/30750"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=24307"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}