{"id":23989,"date":"2022-08-08T21:39:09","date_gmt":"2022-08-08T18:39:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23989"},"modified":"2025-01-03T18:44:10","modified_gmt":"2025-01-03T16:44:10","slug":"akerbergs-eller-lahtinens-gard-pa-ostra-langgatan-38","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23989","title":{"rendered":"\u00c5kerbergs eller Lahtinens g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 38"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden byggdes \u00e5r 1811 av lotsen Johan \u00c5kerberg och hans hustru Anna. G\u00e5rden var i sl\u00e4ktens \u00e4go \u00e4nda in p\u00e5 1900-talet men har efter det haft flera \u00e4gare. Den st\u00e5r p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 38 men den kan ocks\u00e5 anv\u00e4nda adressen Skolgatan 6. Tomten p\u00e5 500 m\u00b2 har nummer 139 p\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1825. Fotot taget fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2022.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i augusti 2022, med hj\u00e4lp av Jarmo Lahtinen. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfarter, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.\u00a0\u00a0<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h2>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om byggnaderna p\u00e5 tomten och om de f\u00f6rs\u00e4kringar som \u00e4garna har tecknat, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

<\/div>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
P\u00e5 Tarmo Suomalainens miniatyrmodell av staden \u00e5r 1751, s\u00e5 stod den gamla g\u00e5rden p\u00e5 samma st\u00e4lle som dagens g\u00e5rd. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det fullt m\u00f6jligt att delar av den nuvarande g\u00e5rden \u00e4r betydligt \u00e4ldre \u00e4n fr\u00e5n 1811, som Per-Olof Jarle uppger i sin bok \u201dKristinestads byggnadshistoria\u201d.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1751 s\u00e5 har den h\u00e4r tomten numret 10 i det tredje kvarteret och den \u00e4gdes d\u00e5 av Hans Kalbergs \u00e4nka.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1751 och fram till ca 1760 <\/strong>\u00e4gdes tomten nr 10 i h\u00f6rnet av Skolgatan och \u00d6stra L\u00e5nggatan av Hans Calbergs \u00e4nka. Namnet kunde skrivas som ”Carlbergs” eller ”Kalbergs”.<\/p>\n

\u00c5r 1765 <\/strong>hade tomten och g\u00e5rden \u00f6vertagits av borgaren Jakob Jakobsson Westman (1728-1807) och han var f\u00f6dd i Kristinestad. Han var gift 2 g\u00e5nger, andra g\u00e5ngen med Catharina Eriksdotter H\u00e5x fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

\u00c5r 1770 <\/strong>\u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av borgaren Jakob Westman, som bodde med sin bror Johan.<\/p>\n

\u00c5ren 1775 – 1780 <\/strong>\u00e4gdes tomten nr 10 av borgaren Jakob Westman och med honom bodde hans br\u00f6der Johan (f.1725) och Anders (f.1726).<\/p>\n

\u00c5r 1790 <\/strong>\u00e4gdes tomten nr 10 av borgaren Jakob Westman, som bodde med sina d\u00f6ttrar Lisa och Anna. Brodern Anders, som var sj\u00f6man var ocks\u00e5 skriven i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1795 <\/strong>\u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av borgaren Jakob Westman, som bodde d\u00e4r med sin dotter Anna och hennes man, lotsen Johan \u00c5kerman (1769-1832).<\/p>\n

\u00c5r 1800 <\/strong>hade g\u00e5rden och tomten nr 10 \u00f6vertagits av dottern Anna Margareta (1765-1804), som kallades Anna Greta och var gift med lotsen Johan \u00c5kerberg. Hos dem bodde ocks\u00e5 barnen Anna Maria (1794-1807), Johan (1797-1876) och Anders Henrik, som var f\u00f6dd 1800.<\/p>\n

\u00c5r 1804 <\/strong>avled Anna \u00c5kerberg och tomten och g\u00e5rden p\u00e5 nummer 10 \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nklingen, lotsen Johan \u00c5kerberg.<\/p>\n

\u00c5r 1811 <\/strong>\u00e4gdes tomten och g\u00e5rden p\u00e5 nummer 10 av lotsen Johan \u00c5kerberg. Han byggde d\u00e5 den g\u00e5rd, som fortfarande st\u00e5r kvar.<\/p>\n

\u00c5r 1815<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden p\u00e5 nummer 10 av Johan \u00c5kerberg, som d\u00e5 \u00e4nnu var lots. Han bodde d\u00e4r med nya hustrun Catharina (f\u00f6dd Pihlrot 1768-1840) och deras gemensamma dotter Margareta (1807-1834). Hos dem bodde ocks\u00e5 Johans tv\u00e5 s\u00f6ner Johan och Anders fr\u00e5n det tidigare \u00e4ktenskapet.<\/p>\n

\u00c5r 1820<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden p\u00e5 nummer 10 av borgaren och fiskaren Johan \u00c5kerberg med hustrun Catharina, som kallades Cajsa och de vuxna s\u00f6nerna fr\u00e5n Johans tidigare \u00e4ktenskap Johan och Anders Henrik.<\/p>\n

\u00c5r 1825 <\/strong>\u00e4gdes den h\u00e4r tomten, som d\u00e5 hade numret 10 i det tredje kvarteret av borgaren Johan \u00c5kerberg och s\u00f6nerna Johan och Anders Henrik.<\/p>\n

\"\"
Omkring \u00e5r 1830 hade den h\u00e4r g\u00e5rden 3 l\u00e4genheter. Den stora i norra \u00e4ndan \u00e4gdes av borgaren Johan \u00c5kerberg och de tv\u00e5 mindre l\u00e4genheterna i den s\u00f6dra \u00e4ndan \u00e4gdes av s\u00f6nerna Johan och Anders Henrik \u00c5kerberg.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Tomt nr 139 i korsningen av \u00d6stra L\u00e5nggatan och Skolgatan, enligt stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1825.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes den norra halvan av den h\u00e4r g\u00e5rden av borgaren Johan \u00c5kerberg (1769-1832) som var f\u00f6dd i Kristinestad och han var i sitt andra \u00e4ktenskap gift med Catharina \u201dCajsa\u201d Elisabeth Pihlrot (1768-1840) ocks\u00e5 fr\u00e5n Kristinestad. Den s\u00f6dra halvan av g\u00e5rden delades mellan s\u00f6nerna, fiskaren Johan (1797-1876) och borgaren Anders Henrik (1800-1861).<\/p>\n

\u00c5r 1832 <\/strong>avled borgaren Johan \u00c5kerberg och den l\u00e5nga g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av hans s\u00f6ner. Fiskaren Johan \u00c5kerberg \u00f6vertog den norra halvan av g\u00e5rden medan borgaren Anders Henrik \u00c5kerberg \u00f6vertog den s\u00f6dra.<\/p>\n

Historien om norra halvan av g\u00e5rden:<\/strong><\/h2>\n

Borgaren och fiskaren Johan \u00c5kerberg var f\u00f6dd i Kristinestad i juni 1797 och han avled h\u00e4r 1876. Han gifte sig 1823 med Margareta \u201dGreta\u201d Elisabet Nordman (1794-1875) och de fick 6 barn men det var endast sonen Henrik \u00c5kerberg, som blev vuxen och gifte sig.<\/p>\n

Sonen Henrik (1827-1884) var f\u00f6rsta g\u00e5ngen gift 1855 med Carolina Sofia \u00c5kervall (1830-1868) och de hade inga barn. Efter hennes d\u00f6d gifte Henrik om sig 1869 med Maria Catharina Nordman (f.1829) och de fick en dotter Ida Maria \u00c5kerberg (f.1871).<\/p>\n

\u00c5ren 1835<\/strong> \u2013 1840<\/strong> \u00e4gdes den norra halvan av tomt 139 av borgaren Johan \u00c5kerberg och hustrun Greta.<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> \u00e4gdes den norra halvan av tomt 139 av borgaren Johan \u00c5kerberg och hustrun Greta och deras vuxna son Johan Henrik (1827-1884) och minder\u00e5riga Margareta Lovisa (1837-1853).<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes den norra halvan av tomt 139 av borgaren Johan \u00c5kerberg och hustrun Greta och deras vuxna son Johan Henrik (1827-1884), som detta \u00e5r gifte sig med Carolina \u00c5kervall (1830-1868) fr\u00e5n Kristinestad.<\/p>\n

\u00c5ren 1860 – 1875<\/strong> \u00e4gdes den norra halvan av tomt 139 av borgaren Johan \u00c5kerberg och hustrun Greta. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 sonen Johan med sin hustru Carolina. Carolina dog \u00e5r 1868 och f\u00f6ljande \u00e5r gifte Johan om sig med Maria Nordman. Hon var f\u00f6dd i Kristinestad \u00e5r 1829 och med Johan Henrik fick hon dottern Ida \u00e5r 1871.<\/p>\n

\u00c5r 1876 i november<\/strong> avled borgaren Johan \u00c5kerberg och hans g\u00e5rdshalva \u00f6vertogs d\u00e5 av sonen, fiskaren Johan Henrik \u00c5kerberg (1827-1884) och hustrun Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1884 i december<\/strong> avled fiskaren Johan Henrik \u00c5kerberg och g\u00e5rdshalvan \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Maria (f.1829), som bodde med dottern Ida.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 skissen fr\u00e5n slutet av 1800-talet s\u00e5 ser vi att g\u00e5rden p\u00e5 tomt 139 d\u00e5 redan hade den l\u00e4ngd, som den fortfarande har.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1900<\/strong> -1912 <\/strong>\u00e4gdes den norra halvan av fiskare\u00e4nkan Maria \u00c5kerberg, som bodde d\u00e4r ensam efter att dottern, folkskoll\u00e4raren Ida \u00c5kerberg hade flyttat till L\u00e5lby.<\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> \u00e4gdes den norra halvan fortfarande av fiskare\u00e4nkan Maria \u00c5kerberg. P\u00e5 hyra bodde nu \u00e4nkan Alma Lindberg (f.1882) som levde p\u00e5 fattighj\u00e4lp med 5 sm\u00e5 barn. \u00c5r 1916 bodde ocks\u00e5 tj\u00e4narinnan Serafia Frisk (f.1860) p\u00e5 hyra och det gjorde ocks\u00e5 hennes syster, \u00e4nkan Karolina Frisk (f.1857).<\/p>\n

\u00c5r 1918, den 17 mars<\/strong> avled fiskare\u00e4nkan Maria \u00c5kerberg hos sin dotter Ida, som bodde i L\u00e5lby. G\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av Marias sterbhus, med andra ord av dottern Ida.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes den norra g\u00e5rdshalvan av Maria \u00c5kerbergs sterbhus men ingen bodde d\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1922, den 29 augusti<\/strong> s\u00e5lde folkskoll\u00e4rarinnan Ida \u00c5kerberg den norra halvan av g\u00e5rden \u00e5t bonde\u00e4nkan Alvina Jansson f\u00f6r 15\u00a0000 mark. Bostaden bestod d\u00e5 av en sal, kammare, k\u00f6k och farstukammare. Till k\u00f6pet h\u00f6rde ocks\u00e5 ett lider, halva f\u00e4huset och avtr\u00e4det, som fanns p\u00e5 den s\u00f6dra tomthalvan. Johanna Asp, som d\u00e5 \u00e4gde den s\u00f6dra halvan av g\u00e5rden godk\u00e4nde handeln och hon anv\u00e4nde sig inte av den inl\u00f6sningsr\u00e4tt som hon hade.<\/p>\n

\u00c5r 1925, den 20 mars<\/strong> s\u00e5lde bonde\u00e4nkan Alvina Jansson den norra g\u00e5rdshalvan \u00e5t skomakaren Jaakko Kivel\u00e4 (f.1887) och hans hustru Olga (f.1890) f\u00f6r 28\u00a0000 mark. Johanna Asp, som \u00e4gde den s\u00f6dra g\u00e5rdshalvan utnyttjade inte nu heller sin r\u00e4tt att l\u00f6sa in den norra delen f\u00f6r samma summa.<\/p>\n

I slutet av 1920-talet<\/strong> bodde snickaren John Perjus (f.1887) p\u00e5 hyra i Kivel\u00e4s g\u00e5rdshalva med hustrun Anni och 6 sm\u00e5 barn. John gjorde tavelinramningar och f\u00f6nsterglasarbeten under den tid han bodde i g\u00e5rden. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 arbetaren Aron Andlin (f.1879) med 6 barn. Arbetaren Gustav Linstr\u00f6m (f.1858) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Ester (f.1859) och vuxna sonen Viktor August (f.1897).<\/p>\n

\u00c5r 1938 \u00f6vertogs<\/strong> den norra halvan av g\u00e5rden av pl\u00e5tslagaren Urho Lahtinen (f.1890). Han var f\u00f6dd i Ruovesi och var gift med Ida Bj\u00f6rklund (f.1895) fr\u00e5n Sideby. De bodde i Tammerfors p\u00e5 1910-talet, d\u00e4r deras f\u00f6rsta dotter Helvi f\u00f6ddes 1917. Urho blev bekant med pl\u00e5tslagaren F.L. Wihuri d\u00e4r och b\u00e5de Wihuri och Urho Lahtinen flyttade sedan till Kristinestad.<\/p>\n

Urho och Ida fick efter flytten till Kristinestad 5 barn till: Kaarlo \u00e5r 1921, Pentti 1922, Antti \u00e5r 1925, Irma \u00e5r 1928 och Ritva f\u00f6ddes \u00e5r 1932. En tid bodde ocks\u00e5 deras vuxna dotter Helvi (f.1917) och hennes son Reijo Kalervo (f.1938) men de flyttade snart till Vasa.<\/p>\n

P\u00e5 hyra bodde Hell\u00e4 Siltanen, som var f\u00f6dd Viitam\u00e4ki i Stor\u00e5 och hos henne bodde de 4 barnen. En tid bodde ocks\u00e5 Aini Laksola i g\u00e5rden p\u00e5 hyra. Hon var f\u00f6dd Hakala i Stor\u00e5 \u00e5r 1903 och med henne bodde 2 barn. V\u00e4in\u00f6 Vesterlund, som var f\u00f6dd i Ahlainen bodde d\u00e4r med hustrun Jenny Maria, som var f\u00f6dd Nummelin i staden \u00e5r 1894 och hos dem bodde ocks\u00e5 sonen Heikki (f.1923).<\/p>\n

B\u00e5de Ida och Urho Lahtinen avled p\u00e5 1960-talet och deras norra g\u00e5rdshalva \u00f6vertogs d\u00e5 av arvingarna. Deras son Antti hade 1953 k\u00f6pt den s\u00f6dra delen av g\u00e5rden och efter det var det familjen Lahtinen, som \u00e4gde hela g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 38.<\/p>\n

\u00c5r 1992, den 22 juli<\/strong> s\u00e5lde Antti och Mirja Lahtinen den norra halvan av g\u00e5rden \u00e5t den yngre sonen och den \u00e4r numera uthyrd. Den s\u00f6dra g\u00e5rdshalvan hade redan \u00e5r 1988 \u00f6vertagits av den \u00e4ldre sonen, som anv\u00e4nder den som stadigvarande bostad.<\/p>\n

Historien om s\u00f6dra halvan av g\u00e5rden:<\/strong><\/h2>\n

\u00c5ren 1835 – 1840<\/strong> \u00e4gdes den s\u00f6dra halvan av tomt 139 av borgaren Anders \u00c5kerberg och hustrun Anna.<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> \u00e4gdes den s\u00f6dra g\u00e5rdshalvan av borgaren Anders \u00c5kerberg med hustrun Anna. Hos dem bodde ocks\u00e5 d\u00f6ttrarna Anna Maria (f.1824) och Margareta (f.1827), som kallades Greta.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes den s\u00f6dra g\u00e5rdshalvan av borgaren Anders \u00c5kerberg med hustrun Anna och dottern Christina (1825-1895). P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Carl Johan Asp (f.1824).<\/p>\n

\u00c5r 1851<\/strong> gifte sig Anders \u00c5kerbergs dotter Margareta Katarina (f.1827), som kallades Kajsa med sj\u00f6mannen Carl Johan Asp (f.1824) och de fick samma \u00e5r dottern Johanna Asp. Sj\u00f6mannen Carl Johan Asp dog f\u00f6ljande \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes den s\u00f6dra g\u00e5rdshalvan av borgaren Anders \u00c5kerberg med hustrun Anna och d\u00f6ttrarna Henrika (f.1837) och Christina (1825-1895). I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 deras syster Kajsa Asp, som nu har blivit \u00e4nka med sin lilla dotter Johanna.<\/p>\n

\u00c5r 1858<\/strong> gifte sig Christina \u00c5kerberg med skepparen Erik Anders Boberg (1831-1885) fr\u00e5n Kristinestad. Skeppare Boberg var son till handlanden Jacob Erik Boberg (1809-1850) och Anna Greta Holm fr\u00e5n Kask\u00f6. Erik Anders och Christina fick 3 barn, som alla ser ut att vara b\u00e5de ogifta och barnl\u00f6sa.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes den s\u00f6dra delen av g\u00e5rden av borgaren Anders \u00c5kerberg med hustrun Anna. Hos dem bodde dottern Henrika och en fosterson, som hette Anders.<\/p>\n

\u00c5r 1861<\/strong> i mars dog borgaren Anders \u00c5kerberg och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Anna och deras barn. Hos henne bodde dottern Henrika och fostersonen Anders. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 dottern, sj\u00f6mans\u00e4nkan Greta Asp med dottern Johanna.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes den s\u00f6dra g\u00e5rdshalvan av \u00e4nkan Anna \u00c5kerberg. Hos henne bodde dottern Henrika och fostersonen Anders. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 Annas dotter Katharina Asp med dottern Johanna.<\/p>\n

\u00c5r 1872, den 7 september<\/strong> s\u00e5lde Erik Anders och Kristina Boberg sin del av s\u00f6dra halvan av tomten 139 \u00e5t sj\u00f6mans\u00e4nkan Katarina Asp och hennes ogifta syster, jungfru Henrika \u00c5kerberg.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes den s\u00f6dra g\u00e5rdshalvan av \u00e4nkan Anna \u00c5kerberg, som bodde med ogifta dottern Henrika. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 Annas dotter Katharina Asp med dottern Johanna.<\/p>\n

\u00c5r 1877, den 7 maj<\/strong> fick fiskare\u00e4nkan Anna Kristina \u00c5kerberg och hennes d\u00f6ttrar, sj\u00f6mans\u00e4nkan Katarina Asp och fiskaredottern Henrika Antoinette \u00c5kerberg fastebrev p\u00e5 7\/8 delar av tomten nr 139 i tredje kvarteret.<\/p>\n

\u00c5r 1878 i februari<\/strong> avled \u00e4nkan Anna \u00c5kerberg och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av dottern, ogifta Henrika Antoinetta (f.1837). Henrikas syster, sj\u00f6mans\u00e4nkan Katarina Asp bodde ocks\u00e5 d\u00e4r. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Anders Lager (f.1849) med hustrun Susanna (f.1851). Paret Lager flyttade sedan till Strandgatan 31 och \u00e5r 1892 k\u00f6pte de Krepelinska g\u00e5rden och flyttade dit.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4r det i stort sett samma situation att den s\u00f6dra g\u00e5rdshalvan \u00e4gs av Henrika \u00c5kerberg (f.1837) och d\u00e4r bor ocks\u00e5 hennes systerdotter Johanna Asp (f.1851). Johannas mor Katarina Asp hade avlidit i slutet av 1800-talet. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 Kristina \u00c5kerbergs 2 barn, sj\u00f6kaptenen Otto Boberg (f.1865) och dennes bror Alfons (f.1862).<\/p>\n

\u00c5r 1904, den 3 april<\/strong> avled jungfrun Henrika Antoinette \u00c5kerberg och hon efterl\u00e4mnade sig arvingarna, syskonbarnen sj\u00f6kaptenen Otto Boberg, sj\u00f6mannen Alfons Boberg och jungfrun Johanna Asp och sin fosterdotter Signe Maria \u00c5kerberg, som var gift med musikanten Otto Vougt. Vid arvsskiftet kom de \u00f6verens om att Johanna Asp \u00f6vertar Henrikas andel p\u00e5 \u00bc i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1915 i september<\/strong> skrev Johanna Asp ett testamente, d\u00e4r hon best\u00e4mde att all hennes egendom skulle delas mellan hennes mors systersons barn Anni Wendelins och Signe Maria Vogts barn som \u00f6verlever henne.<\/p>\n

\u00c5r 1931, den 17 november<\/strong> avled fr\u00f6ken Johanna Asp och enligt hennes testamente \u00f6vertogs g\u00e5rden av hennes mors systersons barn.<\/p>\n

\u00c5r 1933, den 21 juni<\/strong> s\u00e5lde Johanna Asps arvingar den s\u00f6dra g\u00e5rdshalvan p\u00e5 auktion och h\u00f6gsta godk\u00e4nda budet p\u00e5 8\u00a0000 mark gavs av arbetaren, bondesonen Nestor Bj\u00f6rses (1880-1945) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Bostaden bestod d\u00e5 av 4 rum, uthus med 2 lider och del i f\u00e4huset. Nestor var son till bonden p\u00e5 Bj\u00f6rses hemman nr 5, Karl Johan Bj\u00f6rses (1849-1918) och Anna Kajsa (f. Klockars 1847, d\u00f6d 1922).<\/p>\n

\u00c5r 1945 den 7 juni<\/strong> avled Nestor Bj\u00f6rses p\u00e5 Distriktssinnessjukhuset i Vasa. Han var tidvis sinnessjuk och hade ocks\u00e5 vistats p\u00e5 sinnessjukhuset i Sein\u00e4joki. Han var ogift och barnl\u00f6s.<\/p>\n

\u00c5r 1946, den 1 november<\/strong> s\u00e5lde Nestor Bj\u00f6rses arvingar den s\u00f6dra halvan av g\u00e5rden \u00e5t fiskaren Pentti Juusela (1925-2002) och hans hustru Astrid f\u00f6r 130\u00a0000 mark. Pentti var f\u00f6dd i Skaftung medan hustrun Astrid Dalmars (1922-2001) var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

\u00c5r 1953, den 3 januari<\/strong> s\u00e5lde Pentti och Astrid Juusela den s\u00f6dra g\u00e5rdshalvan \u00e5t pl\u00e5tslagaren Antti Lahtinen f\u00f6r 400 000 mark. Antti Lahtinen hade gift sig med Mirja Marjatta Eveli (f.1925 i Teuva) och de hade en tid bott i g\u00e5rdens norra \u00e4nda med Anttis f\u00f6r\u00e4ldrar. S\u00e4ljaren Pentti Juusela k\u00f6pte i samma veva g\u00e5rden p\u00e5 Staketgatan 8 och flyttade dit med hustrun och dottern Siv (f.1944).<\/p>\n

Anttis f\u00f6r\u00e4ldrar Ida och Urho Lahtinen avled p\u00e5 1960-talet och deras norra g\u00e5rdshalva \u00f6vertogs d\u00e5 av arvingarna. Sonen Antti hade ju \u00e5r 1953 k\u00f6pt den s\u00f6dra delen av g\u00e5rden och efter det \u00e4r det familjen Lahtinen, som \u00e4ger hela g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 38.<\/p>\n

\u00c5r 1988, den 19 maj<\/strong> s\u00e5lde\u00a0 Antti och Mirja Lahtinen den s\u00f6dra g\u00e5rdshalvan \u00e5t den \u00e4ldre sonen, som anv\u00e4nder den som stadigvarande bostad. Den norra g\u00e5rdshalvan \u00e4gs av Anttis och Mirjas andra barn och den delen \u00e4r uthyrd f\u00f6r tillf\u00e4llet.<\/p>\n

G\u00e5rden som har tv\u00e5 j\u00e4mnstora bostadsl\u00e4genheter anv\u00e4nds i dag som stadigvarande bost\u00e4der.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
G\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 38 har i dag 2 j\u00e4mnstora l\u00e4genheter men den hade i tiderna 3 l\u00e4genheter. G\u00e5rden \u00e4r centralt bel\u00e4gen l\u00e4ngs den nyligen stenlagda gatan<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Urho Lahtinens gamla pl\u00e5tslageri vid Skolgatan anv\u00e4nds i dag som f\u00f6rr\u00e5d.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det andra uthuset p\u00e5 tomten inneh\u00f6ll bland annat bastu, vedlider och toaletter.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Farstukvistarna p\u00e5 g\u00e5rdssidan har byggts om men annars \u00e4r g\u00e5rden i originalskick. M\u00f6jligtvis \u00e4r det Mirja Lahtinen, som sitter p\u00e5 trappan till h\u00f6ger. Fotot utl\u00e5nat av Jarmo Lahtinen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till h\u00f6ger fiskare\u00e4nkan Maria \u00c5kerbergs g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 38. Det h\u00f6ga tornet till v\u00e4nster \u00e4r belysningsbolagets Ab Lumens kopplingsstation, d\u00e4r man kunde sl\u00e5 p\u00e5 eller av gatubelysningen i norrstan. Fotot utl\u00e5nat av Juhani Saari.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Liksom sin far blev ocks\u00e5 sonen Antti Lahtinen pl\u00e5tslagare och det \u00e4r \u00e5tskilliga tak som han slog under sin verksamma tid i staden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Urho och Ida Lahtinens 3 s\u00f6ner, fr\u00e5n v\u00e4nster Antti, Pentti och Kaarlo. Fotot utl\u00e5nat av Jarmo Lahtinen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Pl\u00e5tslagaren Urho Lahtinen var f\u00f6dd \u00e5r 1890 i Ruovesi och han gifte sig med Ida Bj\u00f6rklund, som var f\u00f6dd \u00e5r 1895 i Sideby.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i augusti 2022, med hj\u00e4lp av Jarmo Lahtinen. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfarter, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.\u00a0\u00a0 L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa mera om byggnaderna p\u00e5 Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u00c5kerbergs eller Lahtinens g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 38<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18667,"menu_order":38,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-23989","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23989","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=23989"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23989\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29444,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23989\/revisions\/29444"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18667"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=23989"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}