{"id":23686,"date":"2022-05-28T16:55:27","date_gmt":"2022-05-28T13:55:27","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23686"},"modified":"2025-07-12T13:28:57","modified_gmt":"2025-07-12T10:28:57","slug":"dykare-stens-gard-pa-strandgatan-13","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23686","title":{"rendered":"Dykare Stens g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 13"},"content":{"rendered":"
\"\"
Enligt uppgift \u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 13 byggd \u00e5r 1828 av skepparen Erik Henrik Djupstr\u00f6m (f\u00f6dd i Kristinestad 1790-1836) och hans hustru Anna Maria (1795-1859), som var f\u00f6dd Sj\u00f6blom i Sverige. Den s\u00f6dra halvan av g\u00e5rden \u00e4r byggd med nytt furutimmer och den norra halvan med gammalt timmer. I s\u00f6dra \u00e4ndan fanns i tiderna telegrafens kontor och en d\u00f6rr gick ut mot gatan. G\u00e5rden kan kallas b\u00e5de ”Skeppare Djupstr\u00f6ms g\u00e5rd” eller ”Dykare Stens g\u00e5rd”. Ovanf\u00f6r planket till v\u00e4nster syns den nyreparerade bagarstugan uppe vid \u00d6stra L\u00e5nggatan. Fotot fr\u00e5n v\u00e5ren 2022 \u00e4r taget fr\u00e5n sydost.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2022, med hj\u00e4lp av H\u00e5kan Sten och Kaj Palmberg. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfarter, mantalsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar.<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h4>\n

Stadens f\u00f6rsta telegrafkontor inr\u00e4ttades i g\u00e5rden \u00e5r 1860 och om du vill l\u00e4sa mera om den, ska du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
Tomten nr 194 i det fj\u00e4rde kvarteret ligger norr om Brunstr\u00f6msgatan, vilket betyder att tomten har bildats efter att tullstaketet revs omkring 1809.<\/figcaption><\/figure>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h4>\n

Tomtens f\u00f6rsta \u00e4gare Erik Henrik Djupstr\u00f6m (1790-1836) var son till garvaren Eric Djupstr\u00f6m (f\u00f6dd i Hedemora i Sverige1749-d\u00f6d i Kristinestad 1826) och smeddottern Anna Margareta (f\u00f6dd Argillander i Kristinestad 1756-1826). Anna var dotter till Johan Argillander, som var f\u00f6dd \u00e5r 1732 i Korsholm och som dog i Kristinestad 1808. Erik Henriks f\u00f6r\u00e4ldrar Erik och Anna Margareta hade \u00e5r 1780 erh\u00e5llit lagfart p\u00e5 en tomt \u201dnorr i stan\u201d, som dock l\u00e5g s\u00f6der om Brunstr\u00f6msgatan.<\/p>\n

\u00c5r 1819<\/strong> gifte sig Erik Henrik Djupstr\u00f6m med Anna Maria<\/u> Sj\u00f6blom, som flyttade fr\u00e5n Stockholm samma \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1828<\/strong> byggde de g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 13, p\u00e5 stadens donationsjord. Enligt f\u00f6rs\u00e4kringsbreven fr\u00e5n 1834 best\u00e5r g\u00e5rden av 9 rum och den ena delen \u00e4r byggd av nytt furutimmer och den andra av gammalt timmer. Den var d\u00e5 redan br\u00e4dfodrad och oljem\u00e5lad. Tillsammans med Erik Henrik och Maria bodde dr\u00e4ngen Reinhold och pigan Maria. Marias mor Anna Argillander bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden.<\/p>\n

Erik Henrik f\u00f6rde bef\u00e4l p\u00e5 flera fartyg i staden \u00e4nda till sin d\u00f6d 1836. Han var ocks\u00e5 del\u00e4gare i flera fartyg, bland annat fartyget \u201dMaria\u201d som var uppkallat efter hans hustru. Han sysslade ocks\u00e5 med aff\u00e4rer och kallas d\u00e4rf\u00f6r b\u00e5de skeppare och handlande. Makarna Djupstr\u00f6m \u00e4gde ocks\u00e5 tv\u00e5v\u00e5ningsvillan Eriksberg, n\u00e4ra tegelbruket vid Tj\u00f6ck \u00e5s mynning.<\/p>\n

\u00c5r 1832<\/strong> \u00f6vertog skepparen Djupstr\u00f6m g\u00e5rdarna p\u00e5 Strandgatan 2<\/a> av murarm\u00e4staren Johan Back. Makarna Djupstr\u00f6m bodde inte d\u00e4r sj\u00e4lva, men de hade hyresg\u00e4ster hela tiden. Det var f\u00f6rst \u00e5r 1857 som \u00e4nkan Maria Djupstr\u00f6m s\u00e5lde Strandgatan 2 \u00e5t matrosen Erik Dahl.<\/p>\n

\u00c5r 1836, den 29 december<\/strong> avled skepparen E. H. Djupstr\u00f6m i br\u00f6stfeber i staden och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Maria och deras tv\u00e5 d\u00f6ttrar.<\/p>\n

Omkring 1850<\/strong> hyrde \u00e4nkan Anna Maria<\/span> Djupstr\u00f6m ut villan Eriksberg \u00e5t stadens borgare som utv\u00e4rdshus. D\u00e5 Krimkriget br\u00f6t ut \u00f6vertog de ryska soldaterna Eriksberg och anv\u00e4nde det b\u00e5de som lagerplats och som sjukhus. Villan Eriksberg f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand \u00e5r 1857 och vill du l\u00e4sa mera om denna brand, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1859, den 2 november<\/strong> avled handlande\u00e4nkan Anna Maria Djupstr\u00f6m och g\u00e5rden \u00f6vertogs vid arvsskiftet av de tv\u00e5 d\u00f6ttrarna. Maria Henrika (f\u00f6dd 1821- d\u00f6d i Bj\u00f6rneborg 1867) var gift med apotekaren i Bj\u00f6rneborg Jakob Edvard Sourander (1814-1884) och hon bodde d\u00e4r. Den andra dottern Thekla (1823-1881) var gift med apotekaren Fredrik Wilhelm Jurvelius (f\u00f6dd i Gamlakarleby 1811- d\u00f6d i Kristinestad 1888). Jurvelius tog \u00e5r 1837 \u00f6ver apoteket i Kristinestad efter sin sv\u00e5ger Thod\u00e9n som pl\u00f6tsligt avled. Med hustrun Thekla bodde han i apoteksg\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 30 \u00e4nda in p\u00e5 1880-talet.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Anna Maria Djupstr\u00f6ms arvingar men de bodde inte i g\u00e5rden. D\u00e4remot inr\u00e4ttades stadens f\u00f6rsta telegrafstation i g\u00e5rdens syd\u00f6stra h\u00f6rn detta \u00e5r och den hade en egen ing\u00e5ng fr\u00e5n gatan. Det var redan p\u00e5 v\u00e5ren 1859 best\u00e4mt att en linje med sju telegrafstationer skall byggas l\u00e4ngs med kusten fr\u00e5n \u00c5bo upp till Torne\u00e5. Ifall staden kunde bygga och uppl\u00e5ta en g\u00e5rd, s\u00e5 skulle en telegrafstation ocks\u00e5 inr\u00e4ttas i Kristinestad. Enligt Frans Henrikson blev Handelssocieteten \u00e5lagt att skaffa fram och bekosta en g\u00e5rd \u00e5t telegrafstationen och hittade d\u00e5 Djupstr\u00f6ms g\u00e5rd, som var i d\u00e5ligt skick och som de kunde f\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1863, den 2 april<\/strong> s\u00e5lde apotekarna Jakob Edvard Sourander och Wilhelm Jurvelius g\u00e5rden och tomt 194 f\u00f6r 1 300 rubel silver till \u201dHandelssocieteten i Kristinestad\u201d. Den 11 maj 1863 anh\u00f6ll Handelssocieteten av magistraten om tillst\u00e5nd att f\u00f6rnya yttertaket p\u00e5 g\u00e5rden med p\u00e4rtor. Ans\u00f6kan godk\u00e4ndes och troligtvis hade g\u00e5rden tidigare varit f\u00f6rsedd med tak av br\u00e4der eller bj\u00f6rkn\u00e4ver.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> var stadens telegrafstation inrymd i Handelssocietetens g\u00e5rd. D\u00e4r bodde telegrafchefen Edvard Stenroth med sin hustru Maria Mathilda. P\u00e5 hyra bodde qvinnan Maria Sohlsten och bagaren Wiktor Sohlblom, som hade en piga som hette Greta.<\/p>\n

\u00c5r 1870, den 7 juni<\/strong> s\u00e5lde \u201dHandelssocieteten i Kristinestad\u201d g\u00e5rden och tomt 194 till telegrafkontorsf\u00f6rest\u00e5ndaren Edvard Reinhold Stenroth (1824-1890) f\u00f6r 2\u00a0200 mark. Denne var f\u00f6dd i Rantasalmi och \u00e5r 1860 gifte han sig med Maria Mathilda Birling (1838-1898) fr\u00e5n Vasa.\u00a0 De fick 12 barn men endast 4 av dem levde till vuxen \u00e5lder. P\u00e5 hyra bodde vaktm\u00e4staren Karl Forst\u00e9n med hustrun Maria. \u00c5r 1873 var F. Fav\u00e9n vaktm\u00e4stare i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> var telegrafen inrymd i telegrafstationschefen Stenroths g\u00e5rd. Han bodde d\u00e4r med hustrun Matilda (f.1838), d\u00f6ttrarna Vivi och Ester och pigorna Mina S\u00f6dergran och Maria Vikb\u00e4ck. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 telegrafisten G. F. Forsstr\u00f6m och vaktm\u00e4staren Axel \u00d6man.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av telegrafstationschefen Stenroth, som bodde med hustrun Mathilda och barnen Vivi (f.1866), Ester (f.1868), Edvard (f. 1877) och August Wilhelm (f.1879). Hos dem bodde pigorna Anna Wallenius (f.1862) och Sofia Andtfolk (f.1853). I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 vaktm\u00e4staren Viktor Rosenback (f.1858).<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av telegrafstationschefen Stenroth, som bodde med hustrun och de 4 barnen. Hos dem bodde pigorna Vendla L\u00e5ng (f.1859) och Anna Gullberg (f.1867). P\u00e5 hyra bodde vaktm\u00e4staren Viktor Lillandt (f.1866).<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> hade paret Stenroth flyttat till Bj\u00f6rneborg, d\u00e4r Edvard Reinhold avled i mars 1890. \u00c4nkan Maria Mathilda \u00f6vertog d\u00e5 g\u00e5rden men hon bodde inte d\u00e4r l\u00e4ngre. D\u00e4r bodde nya telegrafstationschefen John Fedosejeff (f.1840) med hustrun Charlotta (f.1849) och deras 3 barn.<\/p>\n

\"\"
Omkring 1890 hade g\u00e5rden sin nuvarande l\u00e4ngd och bredd, och den \u00e4gdes efter makens d\u00f6d av \u00e4nkan Stenroth, som d\u00e5 bodde i Bj\u00f6rneborg. Den mindre stugan uppe vid \u00d6stra L\u00e5nggatan, som hade varit bagarstuga i tiderna, anv\u00e4nds nu ocks\u00e5 som bostad.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1893, den 25 september<\/strong> s\u00e5lde telegrafkontorsf\u00f6rest\u00e5ndare\u00e4nkan Mathilda Stenroth g\u00e5rden p\u00e5 tomt 194 f\u00f6r 2 100 mark \u00e5t uppk\u00f6paren Viktor Nyg\u00e5rd och dennes blivande hustru Hilda H\u00e4ggblad. Vid senare gjorda renoveringar visade det sig att stockv\u00e4ggarna i g\u00e5rdens norra \u00e4nda var diktade med telegrafremsor. Kasper R\u00f6khatt som skrev om detta i juli 1972 \u00f6nskade att n\u00e5gon person kunnig i morsealfabetet, skulle f\u00f6rs\u00f6ka tyda vilka meddelanden som hade skickats fr\u00e5n denna byggnad.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av uppk\u00f6paren Viktor Nyg\u00e5rd (1861-1906) och hans hustru Hilda, f\u00f6dd H\u00e4ggblom \u00e5r 1866.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av uppk\u00f6paren Viktor Nyg\u00e5rd, som bodde med hustrun Hilda och minder\u00e5rige sonen Artur. P\u00e5 hyra bodde fr\u00f6ken Maria Friskopf (f.1866) och sj\u00f6manshustrun Albertina H\u00e4ggfors (f.1852).<\/p>\n

\"\"
Huvudbyggnaden p\u00e5 Strandgatan 13 fotograferad fr\u00e5n \u00d6stra L\u00e5nggatan i b\u00f6rjan av 1900-talet. Fotografiet fr\u00e5n SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1902<\/strong> bodde det en stor m\u00e4ngd hyresg\u00e4ster i Nyg\u00e5rds g\u00e5rd. Arbetaren Matts Haanp\u00e4\u00e4 (f.1875) bodde d\u00e4r med hustrun Maria (f.1877), v\u00e4verskan Wilhelmina Eino (f.1838) bodde d\u00e4r och det gjorde ocks\u00e5 \u00e4nkan Sofia Bomm (f.1854) och hennes son Ernst (f.1884). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 Johan Kiviharju (f.1876) med hustrun Anna (f.1873) och arbetaren Anders Mattila (f.1877) och hustrun Maria (f.1874).\u00a0 Tyske musikern Carl Unbehaun, tyske musikern Martin Phlugmacher och danska musikern Gustaf S\u00f6rensen bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden vid denna tid.<\/p>\n

\u00c5r 1904<\/strong> hade s\u00e5 gott som alla hyresg\u00e4ster flyttat och nya hade kommit i st\u00e4llet. Nu bodde arbetaren Johan Haavisto (f.1873) p\u00e5 hyra med hustrun Justina (f.1877), och det gjorde ocks\u00e5 arbetaren Antti Valentin Yliharju (f.1877) med hustrun Olga (f.1880). Arbetsledaren Jakob Gr\u00f6ndahl (f.1850), skomakaren David Kahila med hustrun Olga, och skomakaren Nestor Bergholm (f.1863) med hustrun Johanna bodde alla p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1906, den 12 mars<\/strong> avled uppk\u00f6paren Viktor Nyg\u00e5rd och g\u00e5rden \u00f6vertogs av \u00e4nkan Hilda och sonen Artur Alexander till lika stora delar. De hade fortfarande m\u00e5nga hyresg\u00e4ster, bland annat \u00e4nkan Wilhelmina Skans (f.1876), \u00e4nkan Anna \u00d6berg (f.1849) och arbetaredottern Adelina \u00d6berg (f.1882). Tj\u00e4narinnan Lisa Talvitie (f.1873) bodde d\u00e4r med sin dotter, den blinda tj\u00e4narinnan Maria Nissander (f.1860) bodde d\u00e4r och det gjorde ocks\u00e5 musikern Karl Schultz (f.1874), som var tysk medborgare.<\/p>\n

\u00c5r 1908<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 13 av uppk\u00f6pare\u00e4nkan Hilda Nyg\u00e5rd, som bodde med sonen Artur. P\u00e5 hyra bodde Wilhelmina Skans, Lisa Talvitie och musikern Karl Schultz med sin hustru Anni. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 arbetaren Frans M\u00e4nnist\u00f6 (f.1846) med hustrun Greta (f.1879) och 4 barn, skomakaren David Kahila (f.1876) med hustrun Olga (f.1874) och tj\u00e4narinnan Maria Nissander, som var blind. Arbetaren Karl Sundblad (f.1872) som var d\u00f6vstum bodde d\u00e4r, liksom filaren Petter Lund\u00e9n (f.1876) som bodde med sin Elisa (f.1878) och 2 barn. Hilma Piikkil\u00e4 (f.1874) bodde d\u00e4r med 4 barn medan hennes man Matti (f.1873) hade rest till Amerika.<\/p>\n

Omkring \u00e5r 1910<\/strong> gifte \u00e4nkan Hilda Nyg\u00e5rd om sig med \u00e5karen Karl Ahola, som var f\u00f6dd \u00e5r 1875. I stort sett samma hyresg\u00e4ster bodde i g\u00e5rden.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1911 tecknade \u00e4nkan och sonen Nyg\u00e5rd en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna, eftersom speciellt uthuset nr 2 har blivit grundligt renoverat. Bagarstugan nr 3 byggdes \u00e5r 1840 ovanp\u00e5 den gamla, v\u00e4lvda k\u00e4llaren. Den h\u00e4r planteckningen, som visar hur byggnaderna var placerade p\u00e5 tomten, bifogades ans\u00f6kan om brandf\u00f6rs\u00e4kring.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1912<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av arbetaren Karl Ahola (1875-1935), som bodde med hustrun Hilda. Samma hyresg\u00e4ster bodde fortfarande kvar i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av arbetaren Karl Ahola och hustrun Hilda. Hildas son, fiskaren Artur bodde d\u00e4r och det gjorde tj\u00e4narinnan Lisa Talvitie ocks\u00e5 med dottern Ingeborg (f.1898). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 skomakaren David Kahila och \u00e4nkan Selma Alanen (f.1866). Arbetarna Karl Salin (f.1877) bodde med hustrun Tilda (f.1883), Frans Saari (f.1891) bodde med hustrun Ilmi (f.1891) medan Antti Puskala och Juho M\u00e4ntyl\u00e4 bodde ensamma.<\/p>\n

\u00c5r 1919, den 5 oktober<\/strong> avled \u00e5karehustrun Hilda Sofia Ahola och hennes h\u00e4lft av halva g\u00e5rden \u00f6vertogs av \u00e4nklingen Karl Ahola. Den andra halvan av Hilda Sofias del \u00f6vertogs av sonen fr\u00e5n hennes tidigare gifte Artur Nyg\u00e5rd. Efter detta arvsskifte \u00e4gde han allts\u00e5 \u00be av g\u00e5rden och styvfadern \u00bc.<\/p>\n

\u00c5r 1921, den 30 mars<\/strong> \u00f6vertog fiskaren Artur Nyg\u00e5rd den sista fj\u00e4rdedelen av g\u00e5rden av styvfadern Karl Ahola f\u00f6r en summa om 15\u00a0000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1924<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av fiskaren Artur Nyg\u00e5rd (1897) och han bodde ocks\u00e5 d\u00e4r. P\u00e5 hyra bodde skomakaren David Kahila (1876). Sj\u00f6mannen Otto Nykvist (1880) med hustrun Manda (f.1879) bodde d\u00e4r med 3 yngre s\u00f6ner. Fattiga arbetaren Tilda Salins (f.1883) bodde d\u00e4r med 4 d\u00f6ttrar. Arbetaren Konstatin Sandberg (f.1869) med hustrun Katarina (f.1869) boddr h\u00e4r.<\/p>\n

Skomakaren Jaakko Hautaniemi (f.1865 i B\u00f6tom) bodde d\u00e4r med hustrun Ulrika (1861 i Teuva) med barnen Toini (f.1897), Wilma (f.1899), Bruno (f.1900) och Aili (f.1905). De hade ocks\u00e5 en \u00e4ldre son Juho (f.1891), som ocks\u00e5 var skomakare. De hade flyttat fr\u00e5n Teuva \u00e5r 1917 och de bodde h\u00e4r \u00e4nda till ca 1938 d\u00e5 de flyttade till Strandgatan 36. Ulrika dog i staden \u00e5r 1943 och Jaakko flyttade d\u00e5 tillbaka till B\u00f6tom till sin dotter. Han dog d\u00e4r \u00e5r 1951.<\/p>\n

\u00c5r 1925<\/strong> gifte sig fiskaren och arbetaren Artur Alexander Nyg\u00e5rd, f\u00f6dd i januari 1897 med Hilma Ekqvist, som var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1902.<\/p>\n

\u00c5r 1935, den 10 september<\/strong> s\u00e5lde Artur och Hilma Nyg\u00e5rd tomten och g\u00e5rden \u00e5t arbetaren och dykaren Johan Sten. Han kallades John och var f\u00f6dd i staden 1892. \u00a0Johan var son till Henrik Sten (f.1822) och Maria Lena Andtfolk (f. i P\u00e5skmark 1858). Johan hade \u00e5r 1916 gift med Alvina Granqvist, som var f\u00f6dd \u00e5r 1894 i Lappfj\u00e4rd. Alvina var dotter till \u201dSteinback Viktor\u201d \u00c4bb och \u201dStrand Edla\u201d Storkull fr\u00e5n Dagsmark.<\/p>\n

K\u00f6peskillingen var 32\u00a0000 mark, varav 20\u00a0000 var ett intecknat l\u00e5n i Sparbanken och 12\u00a0000 r\u00e4knades f\u00f6r den g\u00e5rd p\u00e5 Staketgatan 34, som Johan Sten gav \u00e5t Artur i byte.<\/p>\n

I slutet av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av dykaren och arbetsf\u00f6rmannen Johan Sten och hustrun Alvina. P\u00e5 hyra bodde bland annat arbetaren Kurt Palmberg (f.1906) med hustrun Elli (f. Pajunen i Ahlainen \u00e5r 1910). Formannen Kustaa Viita (f.1881 i Lavia) och hans hustru Amalia (f. Hautam\u00e4ki i B\u00f6tom \u00e5r1885) bodde p\u00e5 hyra i g\u00e5rden, liksom arbetarhustrun Anni Brunman . Arbetaren Kaarlo Johannes Lilja (f. i Sastmola 1895) med hustrun Eeva Sofia (f. Nyg\u00e5rd i Siikais \u00e5r1899) och minder\u00e5riga barnen Kerttu, Tauno och Esko bodde ocks\u00e5 d\u00e4r.<\/p>\n

Under krigs\u00e5ren p\u00e5 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Johan och Alvina Sten. Enda hyresg\u00e4ster var Kurt Palmberg och hans familj. I slutet av 40-talet bodde arbetaren Josef Runar Kaas (f.1911) p\u00e5 hyra med hustrun Elna (f. H\u00e4gg 1910) men de flyttade sedan ut till Skatan.<\/p>\n

\"\"
Johan och Alvina Sten med sina barn hos fotografen 1943. \u00d6vre raden fr\u00e5n v\u00e4nster: Alf (f.1927), Tor-Elis (f.1916), \u00c5ke (f.1923), Nils Johan (f.1918) och Siv (f.1931). Nedre raden fr\u00e5n v\u00e4nster: Ines Linnea (f.1933), mamma Alvina, Leif G\u00f6ran (f.1937), pappa John och l\u00e4ngst till h\u00f6ger dottern Gunny (f.1925).<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1950<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden Strandgatan 13 av Johan och Alvina Sten. Deras son, styrmannen Nils Sten bodde i g\u00e5rden med hustrun Inga Irene (f. Lindholm \u00e5r 1920) medan sonen Tor Elis och hans hustru Annikki hade flyttat till Varvsgatan 4. Sonen \u00c5ke hade flyttat till hustruns hemtrakter i Jeppo men barnen Alf, Siv, Ines och Leif bodde kvar p\u00e5 Strandgatan 13. Makarna Palmberg bodde i g\u00e5rden p\u00e5 hyra och de hade nu 5 barn med sig.<\/p>\n

I mitten av 1950-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av formannen Johan Sten. Dottern Siv (f.1931) hade flyttat till Sverige 1951 och det gjorde ocks\u00e5 hennes mor Alvina \u00e5r 1954, d\u00e4r hon bodde tills hon dog \u00e5r 1962. Hyresg\u00e4ster bodde b\u00e5de i huvudbyggnaden och i bagarstugan.<\/p>\n

\u00c5r 1962, i april<\/strong> avled Alvina Sten i Enskede i Sverige, d\u00e4r hon hade bott sedan 1954 och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nklingen Johan Sten och 7 barn och ett barnbarn bosatt i Jeppo.<\/p>\n

\u00c5r 1964, den 9 oktober <\/strong>avled formannen Johan Sten och g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 13 \u00f6vertogs d\u00e5 av sju barn och ett barnbarn i Jeppo.<\/p>\n

\u00c5r 1965, den 29 november<\/strong> s\u00e5lde sju av del\u00e4garna sina andelar av g\u00e5rden f\u00f6r 17 000 mark \u00e5t sin bror, telefonmont\u00f6ren Alf Sten (f.1927). Hyresg\u00e4ster bodde b\u00e5de i huvudbyggnaden och i bagarstugan.\u00a0 Arbetaren Kurt Palmberg bodde kvar med sin hustru och en son. F\u00f6rs\u00e4ljaren Juhani Antero Kauppila (f.1945 i N\u00e4rpes) bodde d\u00e4r med hustrun Asta Helena (f.Lindholm i staden 1943) och det gjorde ocks\u00e5 fru Nystr\u00f6m, som var f\u00f6dd Nystr\u00f6m \u00e5r 1911. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 vaktm\u00e4staren Yrj\u00f6 Pohjonen, som var f\u00f6dd 1935 i Lappo och han bodde med hustrun Elna Maria, som var f\u00f6dd Manderbacka i Terj\u00e4rv.<\/p>\n

\u00c5r 2004<\/strong> s\u00e5lde Alf Sten g\u00e5rden \u00e5t den nuvarande \u00e4garen och den var d\u00e5 i d\u00e5ligt skick. Alf, som var ogift och barnl\u00f6s flyttade d\u00e5 till pension\u00e4rsbost\u00e4derna vid Kopp\u00f6v\u00e4gen. G\u00e5rden har genomg\u00e5tt omfattande renoveringar och bostadsrum har ocks\u00e5 inretts i vindsv\u00e5ningen. Den \u00e4r i dag i gott skick och \u00e4garen anv\u00e4nder den som stadigvarande bostad.<\/p>\n

Bagarstugan vid \u00d6stra L\u00e5nggatan.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Bagarstugan fotograferad fr\u00e5n \u00f6ster ungef\u00e4r 2007. I gaveln syns den v\u00e4lvda ing\u00e5ngen till f\u00f6rr\u00e5det i k\u00e4llaren.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bagarstugan vid \u00d6stra L\u00e5nggatan \u00e4r byggd f\u00f6re \u00e5r 1836 och i s\u00e5 fall av skepparen Erik Henrik Djupstr\u00f6m. Fotot \u00e4r taget av Bengt Klemets en kort tid f\u00f6re bagarstugan delvis f\u00f6rst\u00f6rdes vid en anlagd brand 2018.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Under bagarstugan finns det stora f\u00f6rr\u00e5dsrum och i ett av de murade valven finns \u00e5rtalet 1836 och initialerna EHD, som h\u00f6r till den f\u00f6rsta \u00e4garen Erik Henrik Djupstr\u00f6m och \u00e5rtalet \u00e4r det \u00e5r n\u00e4r han dog. Bagarstugan finns med i den f\u00f6rteckning av byggnader som finns uppr\u00e4knade i f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet fr\u00e5n 1834, vilket tyder p\u00e5 att bagarstugan \u00e4r uppf\u00f6rd f\u00f6re \u00e5r 1834.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 den h\u00e4r ritningen s\u00e5 ser vi hur bagarstugan s\u00e5g ut f\u00f6re \u00e5r 1870, d\u00e5 den genomgick en st\u00f6rre renovering. I nordv\u00e4stra h\u00f6rnet fanns en fruktkammare och i sydv\u00e4stra h\u00f6rnet ett vedlider. Mitt i byggnaden fanns bagarstugan med den stora bakugnen och i den \u00f6stra \u00e4ndan fanns en kammare.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
N\u00e4r telegrafchefen Stenroth tog \u00f6ver tomten nr 194 g\u00e5rden \u00e5r 1870 genomf\u00f6rde han en st\u00f6rre renovering av bagarstugan. Fruktkammaren byggdes om till ett \u201df\u00f6rvaringsrumm f\u00f6r Telegrafens Aparater\u201d och vedlidret blev en kammare. Nya eldst\u00e4der byggdes i b\u00e5da kamrarna.<\/figcaption><\/figure>\n

Efter renoveringen bodde det flera familjer p\u00e5 hyra i bagarstugan.<\/p>\n

\"\"
I juli 2018 blev bagarstugan sv\u00e5rt skadad vid en anlagd brand medan uthusraden som ligger helt n\u00e4ra klarade sig. Fotot fr\u00e5n tidningen Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den reparerade bagarstugan \u00e4r s\u00e5 gott som f\u00e4rdig till det yttre. Efter en tid skall den f\u00e5 sin r\u00f6dmyllef\u00e4rg och kommer d\u00e5 att bli en prydnad i Norrstan. Fotot fr\u00e5n v\u00e5ren 2022.<\/figcaption><\/figure>\n

Fotografier och annan info.<\/strong><\/h4>\n

\"\"<\/p>\n

\"\" \"\"<\/p>\n

\"\"
Erik Henric Djupstr\u00f6m (1790-1836) \u00e4r begravd p\u00e5 Ulrika Eleonorakyrkans begravningsplats.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 sj\u00f6fartsmus\u00e9et vid torget finns den dykardr\u00e4kt, som John Sten anv\u00e4nde, bland annat \u00e5ren 1912-13 d\u00e5 den nya hamnkajen byggdes. Den anv\u00e4ndes ocks\u00e5 p\u00e5 1930-talet d\u00e5 farleden in till staden f\u00f6rdjupades vid Korsryggen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Av ok\u00e4nd orsak s\u00e5 skulle dykaren John Sten avl\u00e4gga en dykared \u00e5r 1931 i Wasa stad, n\u00e5got som intygades med detta utdrag.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Under de oroliga \u00e5ren 1917 och 1918 m\u00e5ste man ha tillst\u00e5nd f\u00f6r att vistas utanf\u00f6r den egna kommunen. D\u00e5 John Sten skulle p\u00e5 en arbetsresa till Kask\u00f6, s\u00e5 fick han i augusti 1918 detta reseintyg, f\u00f6rsett med en rysk st\u00e4mpel.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 2014 designade nyhetsankaret Urpo Martikainen en frim\u00e4rksserie med 4 olika motiv. M\u00e4rket l\u00e4ngst till h\u00f6ger \u00e4r fr\u00e5n Strandgatan 13, med bagarstugan och en del av uthuset i den \u00f6vre \u00e4ndan mot \u00d6stra L\u00e5nggatan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1971 hade g\u00e5rden st\u00e5ende br\u00e4dfodring och mitt i bild syns den mittersta av 3 ing\u00e5ngar. Pojken med cowboyhatten som h\u00e5ller i hunden Rex \u00e4r Kaj Palmberg och de andra \u00e4r hans kusiner Per och Lena Palmberg.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1971 var den h\u00e4r gossen Kaj 10 \u00e5r gammal och knappast kunde han d\u00e5 ana att han 34 \u00e5r senare skulle k\u00f6pa g\u00e5rden i bakgrunden och renovera den fullst\u00e4ndigt.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 1970-talet satte d\u00e5varande \u00e4garen Alf Sten mineritplattor p\u00e5 v\u00e4ggarna ist\u00e4llet f\u00f6r den st\u00e5ende br\u00e4dfodringen. Konstn\u00e4ren Rosblom gjorde denna tavla n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1970-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till v\u00e4nster Strandgatan 13 och till h\u00f6ger syns knuten av glasm\u00e4stare Eklunds g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 16. Foto p\u00e5 1970-talet av Aalto, ur museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 2005 p\u00e5b\u00f6rjade den nuvarande \u00e4garen on grundlig renovering av g\u00e5rden och han kunde inte d\u00e5 f\u00f6rest\u00e4lla sig vilket evighetsprojekt det skulle bli.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6rst skulle mineritskivorna avl\u00e4gsnas och bakom dem fanns en aluminiumfolie, som ocks\u00e5 togs bort.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det fanns inte n\u00e5gon riktig stenfot under byggnaden, s\u00e5 det blev med andra ord att renovera g\u00e5rden fr\u00e5n topp till t\u00e5.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stockarna i den norra \u00e4ndan av g\u00e5rden \u00e4r tagna fr\u00e5n en ria n\u00e5gonstans medan stockarna i den s\u00f6dra \u00e4ndan var nya d\u00e5 g\u00e5rden byggdes \u00e5r 1828.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vid renoveringen fick g\u00e5rden en ny liggande br\u00e4dfodring, som en riktig stadsg\u00e5rd ska ha.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vid renoveringen efter \u00e5r 2005 fick g\u00e5rden en helt ny ing\u00e5ng via en stor farstu med en balkong ovanp\u00e5. Taket f\u00f6rnyades ocks\u00e5 d\u00e5 den korrugerade pl\u00e5ten ersattes med falsad pl\u00e5t.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Uthusen \u00e4r n\u00e4rap\u00e5 200 \u00e5r gamla och \u00e5r 2018 fick de nytt tak av filt. Fotot \u00e4r taget av Bengt Klemets just f\u00f6re bagarstugan i h\u00f6gra kanten f\u00f6rst\u00f6rdes illa vid en brand.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Uthuset har m\u00e5nga fina detaljer och h\u00e4r har Lotta \u00d6stman-Klemets f\u00e5ngat n\u00e5gra p\u00e5 ett foto fr\u00e5n 2018.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den h\u00e4r l\u00e5nga uthusraden \u00e4r byggd i flera omg\u00e5ngar men \u00e4r med s\u00e4kerhet inemot 200 \u00e5r gammalt. De h\u00e4r byggnaderna finns omn\u00e4mnda i f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet fr\u00e5n 1834. Med det nya taket kommer uthuset att st\u00e5 kvar \u00e4nnu i flera generationer.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den l\u00e5nga uthusraden har f\u00e5tt nytt filttak och bagarstugan i bakgrunden har rest sig ur askan likt f\u00e5gel Fenix. Fotot fr\u00e5n v\u00e5ren 2022.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
G\u00e5rden fotograferad fr\u00e5n nordost v\u00e5ren 2022.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2022, med hj\u00e4lp av H\u00e5kan Sten och Kaj Palmberg. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfarter, mantalsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. L\u00e4nkar: Stadens f\u00f6rsta telegrafkontor inr\u00e4ttades i g\u00e5rden \u00e5r 1860 och om du vill l\u00e4sa Forts\u00e4tt l\u00e4sa Dykare Stens g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 13<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":13,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-23686","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23686","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=23686"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23686\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30038,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23686\/revisions\/30038"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=23686"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}