{"id":23602,"date":"2022-05-04T21:11:30","date_gmt":"2022-05-04T18:11:30","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23602"},"modified":"2025-10-28T22:25:56","modified_gmt":"2025-10-28T20:25:56","slug":"smedernas-gard-varvsgatan-4","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23602","title":{"rendered":"Smedernas g\u00e5rd Varvsgatan 4"},"content":{"rendered":"
\"\"
F\u00f6rsta delen av den h\u00e4r byggnaden, allts\u00e5 den norra \u00e4ndan,\u00a0 uppf\u00f6rdes av smeden Johan Michel Lindfors \u00e5ren 1859-1860. Det \u00e4r m\u00f6jligt att han anv\u00e4nde en del av virket fr\u00e5n den gamla g\u00e5rden, som smeden Anders H\u00f6gman l\u00e5ngt tidigare skulle ha byggt p\u00e5 samma st\u00e4lle.\u00a0 \u00c5r 1908 byggdes g\u00e5rden till i den s\u00f6dra \u00e4ndan med 4 meter och en farstukvist, s\u00e5 att den d\u00e5 fick den l\u00e4ngd och utseende, som den fortfarande har. Tillbyggnaden gjordes av smeden Lindfors\u00b4 dotter Ida, som var \u00e4nka efter bagaren Wilhelm Jahnsson. Fotot \u00e4r taget sommaren 2021 fr\u00e5n sydv\u00e4st.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. H\u00e5kan Sten har bidragit med flera fotografier och annan information. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/b><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h2>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om byggnaderna och eldsv\u00e5dorna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R,<\/strong><\/span><\/a> s\u00e5 f\u00e5r du uppgifter ur de gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbreven.<\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1825<\/strong> \u00e4gdes tomt nr 1 av sj\u00f6mansdottern Catharina Bj\u00f6rkman men d\u00e4r fanns inga byggnader, s\u00e5 ingen bodde d\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1830<\/strong> togs den nya stadsplanen fr\u00e5n 1825 i bruk och tomten nr 1 \u00e4gdes \u00e4nnu av sj\u00f6mansdottern Catharina Bj\u00f6rkman men det ser ut som att ingen bodde p\u00e5 den tomten och inte p\u00e5 granntomterna heller.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 har det bildats nya tomter nere vid stranden i s\u00f6derstan, bland annat nr 1. Tomten var obebodd \u00e4nda tills smeden Anders H\u00f6gman \u00f6vertog den i b\u00f6rjan av 1830-talet. Dagens Parkgatan hette enligt den gamla stadsplanen \u201dS\u00f6dra Qvarngr\u00e4nd\u201d och Varvsgatan hette \u201dSkeppshvarfsgatan\u201d.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1835<\/strong> hade tomten \u00f6vertagits av smeden Anders H\u00f6gman och det m\u00e5ste ha varit han som byggde den f\u00f6rsta g\u00e5rden p\u00e5 dem h\u00e4r tomten. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1804 i Yttermark och flyttade d\u00e4rifr\u00e5n i b\u00f6rjan av 1830-talet och med sig hade han sonen, sj\u00f6mannen Josef Vilhelm (f.1831), fr\u00e5n ett tidigare gifte med Anna Greta Sigg. \u00c5r 1836 fick Anders och Anna Greta dottern Maria Sofia H\u00f6gman och modern dog 3 veckor efter\u00e5t. Dottern dog \u00e5r 1853, ogift och barnl\u00f6s. Anders byggde ocks\u00e5 en smedja i tomtens \u00f6stra \u00e4nda nere vid stranden, p\u00e5 det st\u00e4lle som i dag \u00e4r Strandgatan 85. F\u00f6r tydlighetens skull, s\u00e5 \u00e4r g\u00e5rds\u00e4garen, smeden Anders H\u00f6gman inte samma Anders H\u00f6gman, som \u00e4gde g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 72<\/a>, som till p\u00e5 k\u00f6pet var smed han ocks\u00e5.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 1 av smeden Anders H\u00f6gman, som nu bodde med sin andra hustru Cajsa Gustava (f\u00f6dd Str\u00f6m 1817). Cajsa var dotter till Henric Str\u00f6m (1773-1839) och Magdalena Bj\u00f6rkqvist (1775-1837), b\u00e5da fr\u00e5n Kristinestad.<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 1 av smeden Anders och Cajsa H\u00f6gman. De fick flera barn tillsammans, bland annat Anders Alfred (f.1840), Ida Catharina (f.1843, gift med Johan Alfred Andersson 1870, d\u00f6d 1926), Selina Gustava (f.1846) och Amanda Theodora (f.1854). Hos dem bodde ocks\u00e5 smedges\u00e4llen Johan Nordstr\u00f6m med sin hustru Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> hade tomten nr 1 delats s\u00e5 att smeden Anders H\u00f6gman \u00e4gde den norra delen och han bodde d\u00e4r med hustrun Cajsa. P\u00e5 hyra hos dem bodde sj\u00f6mannen Josef H\u00f6gman och sj\u00f6mannen Josef Ljunggren. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Anders Uljens med hustrun Clara och i g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 l\u00e4grade qvinnan Maria H.<\/p>\n

Den s\u00f6dra delen \u00e4gdes av tidigare l\u00e4rlingen, numera smeden Johan Nordstr\u00f6m med hustrun Maria. Johan var f\u00f6dd 1819 i P\u00e5mark och flyttade till staden via B\u00f6tom. Han gifte sig omkring 1840-1842 med Maria Henriksdotter, som var f\u00f6dd 1823 i N\u00e4rpes. Hos dem bodde 3 ges\u00e4ller, 2 l\u00e4rlingar och pigan Lisa.<\/p>\n

\u00c5r 1855, i b\u00f6rjan p\u00e5 \u00e5ret<\/strong> \u00e4gdes den norra delen<\/u> av tomt nr 1 av f\u00f6re detta smeden Anders H\u00f6gman och hustrun Cajsa. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 deras son, sj\u00f6mannen Josef H\u00f6gman tillsammans med f\u00e4stekvinnan Maria. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 f\u00f6rre handlaren Anton Herman Hasselblatt (1803-1857) med hustrun Maria (f. Berggren i Kask\u00f6 1810-1883) och barnen Adelina (f.1832), Ingeborg (f. 1834) och Carl (f.1840). Hasselblatt bodde h\u00e4r endast en kort f\u00f6re han flyttade \u00f6ver gatan till sin nya g\u00e5rd p\u00e5 Varvsgatan 1.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> avled smeden Anders H\u00f6gman och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av barnen, minder\u00e5riga Maria Sofia och sj\u00f6mannen Josef H\u00f6gman. Den 26 mars 1855 s\u00e5lde barnen g\u00e5rden och tomten \u00e5t smedm\u00e4staren Johan Michel Lindfors och han fick lagfart p\u00e5 g\u00e5rden 16 januari 1858. Han var f\u00f6dd i Luvia 1825 och var gift med Katarina Wilhelmina (f.1827 i N\u00e4rpes). Lindfors byggde d\u00e5 till g\u00e5rden i den norra \u00e4ndan med ett par rum.<\/p>\n

Den s\u00f6dra halvan av tomten \u00e4gdes av smeden Johan Nordstr\u00f6m och hustrun Maria. De hade flera barn, och ett stort antal ges\u00e4ller och l\u00e4rlingar bodde hos dem.<\/p>\n

\"\"
Smeden Johan Michel Lindfors b\u00f6rjade bygga g\u00e5rden \u00e5r 1859 och d\u00e5 hackade han in b\u00e5de initialer och \u00e5rtal i stenfoten i norra gaveln. Enligt f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet fr\u00e5n 1861, s\u00e5 blev g\u00e5rden f\u00e4rdig 1860. Foto H\u00e5kan Sten 2022.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1859 <\/strong>hade den norra delen av tomt nr 1 \u00f6vertagits av smeden Johan Michel Lindfors. Han var f\u00f6dd i Luvia 1825 och var gift med Katarina Wilhelmina (f.1827 i N\u00e4rpes). Lindfors byggde d\u00e5\u00a0 f\u00f6rsta delen av g\u00e5rden i den norra \u00e4ndan av tomten, s\u00e5 att den blev 16 m l\u00e5ng.<\/p>\n

Den s\u00f6dra halvan av tomten \u00e4gdes av smeden Johan Nordstr\u00f6m och hustrun Maria. De hade flera barn, och ett stort antal ges\u00e4ller och l\u00e4rlingar bodde hos dem.<\/p>\n

\u00c5r 1861<\/strong> f\u00f6rs\u00e4krade smeden Lindfors de viktigaste byggnaderna p\u00e5 sin tomt och om du vill l\u00e4sa om den f\u00f6rs\u00e4kringen och ing\u00e5ende detaljer om byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
D\u00e5 smeden Lindfors \u00e5r 1861 skulle teckna en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 hans tomt ”s\u00f6der i staden”, s\u00e5 skulle det bifogas en planteckning av tomten d\u00e4r byggnaderna skulle vara inritade. Ritningen s\u00e5g ut ungef\u00e4r s\u00e5 h\u00e4r, som denna skiss visar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 den norra halvan av smeden Johan Michel Lindfors och han bodde med hustrun Wilhelmina, som kallades Mina. Hos dem bodde ocks\u00e5 en l\u00e4rling Gustaf. P\u00e5 hyra bodde matrosen Petter Wilhelm Nordman med sin hustru Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes den norra g\u00e5rden av Johan Michel Lindfors, som bodde med hustrun Mina och de minder\u00e5riga barnen Axel och Ida. Hos dem bodde ocks\u00e5 pigan Vilhelmina Sigg. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Michel Nyqvist med hustrun Maria och 2 sm\u00e5 d\u00f6ttrar. Ett par \u00e5r tidigare hade l\u00e4rlingen Oskar Isaksson ocks\u00e5 bott hos dem och vid den tiden var det sj\u00f6mannen Malachias Hannus, som bodde p\u00e5 hyra med hustrun Katharina och lilla sonen Erik.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> bodde sj\u00f6manshustrun Kajsa Grannas (f.1848) p\u00e5 hyra i Lindfors g\u00e5rd. Maria Ojanen, som ocks\u00e5 var sj\u00f6manshustru hade bott i g\u00e5rden sedan 1873.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> bodde sj\u00f6mansdottern Anna Lisa Sj\u00f6blom (f.1827) p\u00e5 hyra hos Lindfors. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 arbetskarlen Gabriel Nystr\u00f6m (f.1848) med hustrun Brita (f.1838) och 4 minder\u00e5riga barn.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> bodde qvinnan Kristina Grannas fortfarande p\u00e5 hyra. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Karl Henrik Skans (f.1844) med hustrun Maria (f.1846) och deras 6 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1889, den 21 oktober<\/strong> utbr\u00f6t en brand i den of\u00f6rs\u00e4krade byggnaden nr 4 och den f\u00f6rst\u00f6rdes helt. Uthuset, som l\u00e5g v\u00e4gg i v\u00e4gg med den brunna byggnaden fick skador p\u00e5 stockv\u00e4ggen mot foderladan. Under sl\u00e4ckningsarbetet trampades tegeltaket s\u00f6nder p\u00e5 en del av uthuset och p\u00e5 farstukvisten. Uthuset nr 2 var f\u00f6rs\u00e4krat f\u00f6r 840 mark och skadorna v\u00e4rderades 175. Planket mot granntomten f\u00f6rst\u00f6rdes ocks\u00e5 och det var f\u00f6rs\u00e4krat till 80 mark.<\/p>\n

Ocks\u00e5\u00a0 grannen, skepparen Herman Lackes uthus skadades i branden men kunde r\u00e4ddas tack vare att det gick att ta vatten ur en brunn p\u00e5 hans tomt. F\u00f6r att f\u00e5 vatten ur Lackes brunn, s\u00e5 revs \u00f6verbyggnaden och han fick ers\u00e4ttning f\u00f6r den skadan och det skadade uthuset. I sin anm\u00e4lan skrev Lacke att dessa skador var en liten f\u00f6rlust, j\u00e4mf\u00f6rt med de skador som folk f\u00f6rorsakade genom att trampa s\u00f6nder hans tomt och hans planteringar.<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> bodde postiljons\u00e4nkan Greta Sundstr\u00f6m (f.1815) p\u00e5 hyra i Johan Michel Lindfors g\u00e5rd. P\u00e5 1890-talet \u00e4gde smeden Lindfors ocks\u00e5 h\u00e4lften av g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 71.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 skissen s\u00e5 syns de 5 g\u00e5rdar som i slutet av 1800-talet fanns p\u00e5 tomterna 1 och 2. Tomt nr 1 var delad och tomterna delades \u00e4nnu en g\u00e5ng p\u00e5 tv\u00e4ren \u00e5r 2000. G\u00e5rden p\u00e5 Varvsgatan 4 tillbyggdes en andra g\u00e5ng i den s\u00f6dra \u00e4ndan runt 1900 och troligen var det byggm\u00e4stare Henry H\u00e4ggblad, som gjorde arbetet. Vid samma tid byggde H\u00e4ggblad bland annat Axelins g\u00e5rd och Metodistkyrkan, som har samma modell av foderbr\u00e4der runt f\u00f6nstren.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1892<\/strong> bodde arbetskarlen Karl Ekman (f.1863) p\u00e5 hyra i smedens g\u00e5rd med sin hustru Sanna (f.1856) och 3 mindre barn. Ett par \u00e5r senare bodde bagarehustrun Ida Jahnsson (f.1867) p\u00e5 hyra med 2 mindre barn.\u00a0 P\u00e5 hyra det \u00e5ret, allts\u00e5 1894 <\/strong>bodde ocks\u00e5 smeden Fredrik Str\u00f6mberg (f.1850) med hustru och en liten son.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av smeden Lindfors och han bodde med hustrun Mina. Sonen Axel hade rymt till Amerika men bagarehustrun Ida Jahnsson bodde kvar med sina 2 barn. Arbetskarlen Karl Hjalmar Ekman (f.1863) bodde p\u00e5 hyra med hustru och 3 barn, och arbetskarlen Johan Jakob F\u00f6rsti (f.1873) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1898, den 15 december <\/strong>avled smeden Johan Michel och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Wilhelmina. De hade i oktober gjort ett inb\u00f6rdes testamente, som best\u00e4mde att efter n\u00e5gons d\u00f6d skall den efterlevande \u00e4rva allting. De best\u00e4mde ocks\u00e5 att efter b\u00e5das d\u00f6d skall dottern Ida \u00e4rva allting ensam. Arbetaren Karl Ekman bodde p\u00e5 hyra och arbetaren Erik Wilhelm Solaks (f.1844) bodde ocks\u00e5 hos \u00e4nkan Lindfors.<\/p>\n

\u00c5r 1899, den 23 januari<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Wilhelmina Lindfors g\u00e5rden p\u00e5 norra halvan av tomt 1, allts\u00e5 Varvsgatan 4 f\u00f6r 2 000 mark \u00e5t sin dotter Ida, som var gift med bagaren Vilhelm Jahnsson. Bagarna Jahnsson \u00e4gde ocks\u00e5 g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 26, som de s\u00e5lde \u00e5r 1903. \u00c5r 1902 bodde kopparslagaren Johan Adolf Sj\u00f6str\u00f6m (f.1854) p\u00e5 hyra med barnen Paul och Bruno. Han hade tidigare \u00e4gt tomten och g\u00e5rden vid Strandgatan 81.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av bagaren Vilhelm Jahnsson (f.1872) och hans hustru Ida (f.1867) och hos dem bodde de 4 barnen. Kopparslagaren Sj\u00f6str\u00f6m bodde \u00e4nnu d\u00e4r med barnen sj\u00f6mannen Paul Johannes (f.1883), Bruno (f.1885) och Gustaf (f.1887).<\/p>\n

\u00c5r 1906<\/strong> \u00f6vertogs bageriet av Ivar Sch\u00fctt, som \u00f6ppnade \u201dNya Hembageriet\u201d i Jahnssons g\u00e5rd. Verksamheten blev inte l\u00e5ngvarig eftersom en L. Pitk\u00e4nen redan i mars 1907 startade en \u201dBageri-R\u00f6relse\u201d i g\u00e5rden. Den blev inte heller l\u00e5ngvarig eftersom Ida Jahnsson i april 1909 bj\u00f6d ut bageriet och ett par rum att hyra. N\u00e5got bageri blev det inte d\u00e5 i g\u00e5rden, d\u00e4remot \u00f6ppnade en handlande Wuolas en mj\u00f6lkaff\u00e4r d\u00e4r i november 1909. Vid samma tid \u00f6ppnade Maria Wihuri en tygaff\u00e4r i g\u00e5rden, ungef\u00e4r samtidigt som hennes man \u00f6ppnade en smedja p\u00e5 samma tomt nere vid Strandgatan 85.<\/p>\n

\u00c5r 1907, den 26 juli<\/strong> avled bagarm\u00e4staren Vilhelm Jahnsson, endast 35 \u00e5r gammal och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan och av barnen Jarl, Ragnhild och Margit Ann-Mari.<\/p>\n

\u00c5r 1908<\/strong> hade g\u00e5rden \u00f6vertagits av \u00e4nkan Ida Jahnsson och de 3 barnen. De minder\u00e5riga barnens f\u00f6rmyndare s\u00e5lde i mars 1908 deras andelar \u00e5t modern f\u00f6r lite mer \u00e4n 5 000 mark. I november 1908 fick Ida ensam lagfart p\u00e5 tomthalvan. Detta \u00e5r byggde hon till g\u00e5rden med ett par kammare i den s\u00f6dra \u00e4ndan, s\u00e5 att den blev \u00f6ver 20 m l\u00e5ng. Kopparslagaren Johan Sj\u00f6str\u00f6m bodde i g\u00e5rden med sina barn. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 kopparslagaren Johannes H\u00e4llstr\u00f6m (f.1878), musikern Hjalmar Brofeldt (f.1873) och kopparslagaren Albin H\u00e4llstr\u00f6m (f.1874). I mars 1908 \u00f6ppnade Leonard Roine en \u201dFotografiatelier\u201d i Jahnssons g\u00e5rd och f\u00f6r att kunna fotografera ocks\u00e5 i skymning hade han sj\u00e4lv hittat p\u00e5 en belysningsmetod. I juli 1909 b\u00f6tade Ida Jahnsson 10 mark eftersom hon hade l\u00e5tit sina kor fritt beta i Badhusparken.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av bagare\u00e4nkan Ida Jahnsson, som bodde med de vuxna barnen Ragnhild (f.1892) och Jarl (f.1893). P\u00e5 hyra bodde kopparslagaren Johan Sj\u00f6str\u00f6m med 2 vuxna s\u00f6ner, grindvakts\u00e4nkan Johanna Nyqvist (f.1845) med barnen Maria, Emil och Johan. Arbetaren Anton Sahlgren (f.1868) bodde i g\u00e5rden och det gjorde kopparslagarna Johannes och Albin H\u00e4llstr\u00f6m ocks\u00e5. Kopparslagaren Frans Ludvig Wihuri (f.1873) bodde h\u00e4r med sin rikssvenska hustru Maria och hos dem bodde ocks\u00e5 pigan Anni Portinen (f.1880). Wihuri bodde h\u00e4r endast en kort tid, eftersom han i februari 1911 k\u00f6pte den nedbrunna g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15 av Samperi. Guldsmeden Leander Kyyny (f.1885) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Anna (f.1882) och arbetaren V\u00e4in\u00f6 Selenius (f.1885) bodde med hustrun Maria (f.1881) och pigan Alma Lillvik (f.1887).<\/p>\n

\u00c5r 1912<\/strong> i april \u00f6ppnade Nylund & Co en m\u00e5leriaff\u00e4r i \u00e4nkan Jahnssons g\u00e5rd men den flyttade snart till Ellfolks g\u00e5rd. Sj\u00f6mannen Paul Sj\u00f6str\u00f6m var \u00e4nnu skriven i g\u00e5rden trots att han hade rest till Amerika. En som bodde d\u00e4r var arbetaren Juho Mustoniemi (f.1886) med hustrun Ida. Arbetaren Otto Kanerva (f.1861) bodde i g\u00e5rden med hustrun Hilda och en son, och hovslagaren August Svens (f.1877) bodde d\u00e4r med sin Hilda (f.1883) och 3 barn. Pl\u00e5tslagaren Johan Herman Heikkil\u00e4 (f.1863) bodde troligvis i smedjan nere vid Strandgatan med hustrun Tekla (f.1859) och 3 barn. Arbetaren John Lindstr\u00f6m (f.1890) bodd d\u00e4r, liksom arbetaren Elias Turunen (f.1857) med hustrun Vilhemina (f.1866) och vuxna sonen Petter (f.1891) och 4 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1912, i november<\/strong> f\u00f6rst\u00f6rdes \u00e4nkan Jahnssons kombinerade smedja och boningsbyggnad nere vid Badhusparken i en brand. Byggnaden inrymde den uthyrda smedjan men ocks\u00e5 tre bost\u00e4der d\u00e4r det f\u00f6r tillf\u00e4llet bodde flera familjer. Allt l\u00f6s\u00f6re kunde inte r\u00e4ddas och byggnaden som var l\u00e5gt f\u00f6rs\u00e4krad, brandskadades sv\u00e5rt och en vecka efter branden bj\u00f6d Ida Jahnsson ut g\u00e5rden till salu. N\u00e5gon f\u00f6rs\u00e4ljning verkade det inte bli, utan i st\u00e4llet byggdes det en ny byggnad nere vid Strandgatan eller s\u00e5 reparerades den brandskadade smedjan. Du kan l\u00e4sa mera om branden, genom att klicka H\u00c4R<\/strong> <\/span><\/a>och rulla sedan ned till \u00e5rtalet 1912.<\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av Ida Jahnsson och i g\u00e5rden bodde hennes son Jarl (f.1893). Arbetaren Turunen bodde kvar men nu bodde ocks\u00e5 bagaren Frans Vikb\u00e4ck (f.1878) i g\u00e5rden med hustrun Maria (f.1878) och 3 sm\u00e5 barn. Troligtvis hade han ocks\u00e5 ett bageri i g\u00e5rden, eftersom han redan i b\u00f6rjan av 1900-talet hade haft ett bageri i den Parmanska g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 55. P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 arbetsf\u00f6rmannen Emil Nyberg (f.1890) med hustrun Hilma (f.1892) och arbetaren Viktor Grannas (f.1873) bodde d\u00e4r med hustrun Fina, som var f\u00f6dd 1880.<\/p>\n

\u00c5r 1917, den 31 januari<\/strong> s\u00e5lde bagare\u00e4nkan Ida Jahnsson sin \u00e4gande halva av tomt nr 1 \u00e5t stenarbetaren Frans Pihlajam\u00e4ki. K\u00f6pesumman var 21\u00a0000 mark och d\u00e4r ingick b\u00e5de butiksinventarierna och bageriets maskiner. Ida f\u00f6rbeh\u00f6ll sig r\u00e4tten att p\u00e5 hyra bo i ett par rum i g\u00e5rdens norra \u00e4nda i 2 \u00e5rs tid. Tomten uppm\u00e4ttes till 27 x 60 meter, allts\u00e5 n\u00e4rmare 1\u00a0800 kvm.<\/p>\n

Frans var f\u00f6dd 1875 i Kankaanp\u00e4\u00e4 och \u00e5r 1917 hade han som \u00e4nkling gift sig med Tilda Elvira Peltonen, som var f\u00f6dd \u00e5r 1891 i Siikainen.<\/p>\n

\u00c5r 1918<\/strong> \u00e4gdes den norra halvan av tomt nr 1 av stenarbetaren Frans Pihlajam\u00e4ki och hustrun Tilda. Tidigare \u00e4garen, \u00e4nkan Ida Jahnsson bodde \u00e4nnu kvar med sonen Jarl. Bagaren Frans Vikb\u00e4ck bodde i g\u00e5rden, liksom Emilia Nyberg, som nu var \u201dfattig \u00e4nka\u201d. P\u00e5 hyra bodde arbetaren Juho Kustaa Toivanen (f.1880), liksom snickaren Ivar Hakanen (f.1881) med hustrun Eufrosyne (f.1879). Arbetaren Antti Ojala (f.1883) var skriven i g\u00e5rden med hustrun Fanny (f.1888) trots att han nu satt i tukthus.<\/p>\n

\u00c5r 1918, den 4 september<\/strong> s\u00e5lde Frans och Tilda Pihlajam\u00e4ki den norra halvan av tomt nr 1 \u00e5t folkskoll\u00e4raren Kustaa Ville Koski f\u00f6r 35 000 mark. Ida Norstr\u00f6m som \u00e4gde den s\u00f6dra halvan av tomten hade f\u00f6rk\u00f6psr\u00e4tt men hon anv\u00e4nde sig inte av r\u00e4tten. Vid den h\u00e4r tiden, s\u00e5 gjordes det m\u00e5nga snabba fastighetsaff\u00e4rer i staden och till exempel denne l\u00e4rare Koski hade den 23 augusti 1918 k\u00f6pt Anton Pihlajas g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 23.<\/p>\n

\u00c5r 1919, den 15 maj<\/strong> intr\u00e4ffade en eldsv\u00e5da i stenhuggare Pihlajam\u00e4kis bostad, som fanns i en g\u00e5rd nere vid Strandgatan. I g\u00e5rden som \u00e4gdes av l\u00e4raren Koski bodde ocks\u00e5 arbetaren Toivonen och hans l\u00f6s\u00f6re hann r\u00e4ddas. D\u00e4remot blev Pihlajam\u00e4kis l\u00f6s\u00f6re f\u00f6rst\u00f6rt till en del men det torde ha varit f\u00f6rs\u00e4krat, liksom byggnaden.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes den norra halvan av tomt nr 1 av folkskoll\u00e4raren Kustaa Ville Koski. I stort sett samma hyresg\u00e4ster bodde kvar i g\u00e5rden, ocks\u00e5 den tidigare \u00e4garen Ida Jahnsson medan sonen Jarl har farit till Amerika. Nu bodde ocks\u00e5 den k\u00e4nda m\u00e5laren, artisten Carl Bengts (1876-1934) p\u00e5 hyra med hustrun Erika (1884-1971) och 2 barn. Carl var f\u00f6dd i N\u00e4rpes och hade redan som barn konstn\u00e4rliga anlag. Han gick i flera ritskolor och var i l\u00e4ra hos Akseli Gallen-Kallela i Ruovesi och var med honom och gjorde de stora freskerna i den finska paviljongen p\u00e5 v\u00e4rldsutst\u00e4llningen i Paris \u00e5r 1900. Carl flyttade sedan till Jyv\u00e4skyl\u00e4 d\u00e4r han dog \u00e5r 1934 och hustrun Erika dog \u00e5r 1971.<\/p>\n

\u00c5r 1924, den 16 augusti<\/strong> s\u00e5lde folkskoll\u00e4raren K. V. Koski g\u00e5rden p\u00e5 den norra tomthalvan \u00e5t handlanden Rikhard Leivo f\u00f6r 70 000 mark. Denne var f\u00f6dd \u00e5r 1879 i Stor\u00e5 och han hade \u00e5r 1918 gift sig med Sofia Antintyt\u00e4r Vanhahonko (1883-1927), ocks\u00e5 fr\u00e5n Stor\u00e5. De fick 7 barn varav 4 levde till vuxen \u00e5lder. \u00c5r 1928 gifte Rikhard Leivo om sig med Sofias syster Tyyne Maria Antintyt\u00e4r Vanhahonko (f.1891). De bodde alla i Stor\u00e5 och g\u00e5rden var uthyrd hela tiden.<\/p>\n

I slutet av 1920-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Rikhard Leivo fr\u00e5n Stor\u00e5. Sj\u00f6mannen Paul Sj\u00f6str\u00f6m finns i mantalsl\u00e4ngderna trots att han sedan l\u00e5ng tid tillbaka vistats i Amerika. Sj\u00f6mannen Einar Sj\u00f6blom (f.1889) bodde en tid i g\u00e5rden med sin hustru och 3 s\u00f6ner. Arbetaren Thure Fagerstr\u00f6m (f.1892) hade bott i g\u00e5rden med hustrun Elin och 4 barn, och skr\u00e4ddare\u00e4nkan Alexandra Aalto bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med flera barn. Mont\u00f6ren Matti Vilaniemi (f.1897) bodde d\u00e4r och det gjorde ocks\u00e5 m\u00e5laren Emil Koivuluoma (f.1893), arbetar\u00e4nkan Selma Alanen (f.1865 i Karvia), arbetaren Hilma Fagerstr\u00f6m (f.1874) med s\u00f6nerna Ruben och Helmer och arbetaren Frans Saari (f.1891) hade en tid bott i g\u00e5rden i slutet av 1920-talet.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Rikhard Leivo och hustryn Tyyne. De bodde inte sj\u00e4lv d\u00e4r men det gjorde tj\u00e4narinnan Sally R\u00f6nnberg (f.1901) med en liten dotter. Sj\u00f6mannen Einar Sj\u00f6blom bodde d\u00e4r med hustrun Gerda (f.1898) och flera barn. Arbetaren Maria Plumppu bodde p\u00e5 hyra med sonen Armas Olavi (f.1912) nere vid Strandgatan.<\/p>\n

\"\"
Hyresg\u00e4sterna Gerda och Einar Sj\u00f6blom p\u00e5 g\u00e5rden, d\u00e4r barnen hade byggt en sn\u00f6gubbe. Fotot utl\u00e5nat av H\u00e5kan Sten.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1932 den 19 april <\/strong>s\u00e5lde handlanden Rikhard Leivo g\u00e5rden f\u00f6r 60 000 mark \u00e5t bonden Yrj\u00f6 Piril\u00e4. Denne var f\u00f6dd1905 i Honkajoki men d\u00e5 han gifte sig med Karin Lillkvist (f.1909) fr\u00e5n Munsala s\u00e5 flyttade han dit. Yrj\u00f6 och Karin Piril\u00e4 bodde inte i g\u00e5rden. P\u00e5 hyra bodde handlanden Axel Palin (f. i Vasa1872) med sin hush\u00e5llerska Lydia Bj\u00f6rs (f. i B\u00f6tom1892). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mans\u00e4nkan Emilia Nyberg (f.Enholm i Tj\u00f6ck 1877) med s\u00f6nerna Johan Vilhelm (f.1904), Arne Evert (f.1905) och Hugo Alexander (f.1916). Maria Plumppu bodde \u00e4nnu d\u00e4r och Alina R\u00f6nnlund (f.1914 i Lappfj\u00e4rd) likas\u00e5. arbetaren Eskil Harju (f.1895) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Impi (f.1896) och vuxna sonen Esko Olavi (f.1918) och 5 minder\u00e5riga barn.<\/p>\n

Mot slutet av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Yrj\u00f6 och Karin Piril\u00e4 fr\u00e5n Munsala. Axel Palin bodde kvar med sin hush\u00e5llerska medan Emilia Nyberg hade flyttat bort. P\u00e5 hyra bodde vaktm\u00e4staren Arnold Andlin (f.1906) med hustrun Alina (f. R\u00f6nnlund i Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1914). Arbeterskan Hilma Fagerstr\u00f6m (f.1874) bodde i g\u00e5rden med sin son Helmer Ferdinand (f.1909). Arbetaren Jorma Nousiainen (f.1912) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Tyyne (f. Saari \u00e5r 1916).<\/p>\n

\u00c5r 1939, den 28 februari<\/strong> s\u00e5lde bonden Yrj\u00f6 och Karin Piril\u00e4 g\u00e5rden och halva tomten nr 1 f\u00f6r 70 000 mark \u00e5t aff\u00e4rsmannen Johannes K\u00e4rkel\u00e4 . Han var f\u00f6dd 1886 i Lillkyro, men hade bott en tid i Vanhakyl\u00e4 i Stor\u00e5, d\u00e4r han arbetade som f\u00f6rest\u00e5ndare p\u00e5 handelslaget. Johannes, som kallades Jussi var gift med Tyyra Johanna Sauso (f. 1893 i Lillkyro). Han var med och bildade ungdomsf\u00f6reningen i Vanhakyl\u00e4 \u00e5r 1925 och han blev dess f\u00f6rsta ordf\u00f6rande. Jussi och Tyyra hade flyttat till staden i b\u00f6rjan av 1930-talet och de bodde d\u00e5 p\u00e5 hyra i n\u00e5gon av sparbankens g\u00e5rdar vid Skolgatan, troligtvis i den byggnad som i dag \u00e4r ungdomsg\u00e5rd. F\u00f6re detta handlanden Axel Palin flyttade nu bort d\u00e5 han k\u00f6pte g\u00e5rden V\u00e4stra L\u00e5nggatan 47, d\u00e4r han sedan bodde till d\u00f6d dag.<\/p>\n

Under krigstiden<\/strong> bodde \u00e4nkan Emilia Nyberg i K\u00e4rkel\u00e4s g\u00e5rd med sina 3 s\u00f6ner och det gjorde Arthur och Olga Andlin ocks\u00e5. Arbeterskan Ida H\u00e4gg eller Hiipakka (f. 1893 i Lappfj\u00e4rd) bodde i g\u00e5rden med sonen Karl Ivar, som var f\u00f6dd 1920 i Kask\u00f6. En tid bodde ocks\u00e5 arbetaren Alfred Ernst Lindahl (f.1910) p\u00e5 hyra med hustrun Elin Ingeborg (f\u00f6dd Mannfolk i Lappfj\u00e4rd 1915).<\/p>\n

Efter kriget<\/strong> p\u00e5 1940-talet \u00e4gdes g\u00e5rden av Johannes K\u00e4rkel\u00e4. P\u00e5 hyra bodde arbetaren Onni Ilmari Toivonen (f.1910 i staden) tillsammans med hustrun Helena Marjatta och en tid bodde ocks\u00e5 arbetaren Toivo Einari Toivonen (f.1914) d\u00e4r med hustrun Ellen Helena (f. Haavisto 1914). Jussi K\u00e4rkel\u00e4 dog i februari 1947 och genom ett testamente uppgjort i januari 1935 \u00f6vertog \u00e4nkan Tyyra hela g\u00e5rden. P\u00e5 grund av h\u00e4lsoproblem uts\u00e5gs folkskoll\u00e4raren Yrj\u00f6 Linna till f\u00f6rmyndare f\u00f6r Tyyra K\u00e4rkel\u00e4 i november 1949.<\/p>\n

\u00c5r 1950, den 28 maj<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Tyyra K\u00e4rkel\u00e4\u00a0 h\u00e4lften av sin tomt nr 1 \u00e5t styrmannen Tor Elis och Annikki Sten f\u00f6r 325 000 mark. Tor Elis var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1916 och var son till formannen Johan Fredrik Sten (f.1892) och Maria Alvina Granqvist (1894-1962), som var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd. Dessa hade bott p\u00e5 adressen Strandgatan 13<\/a> sedan \u00e5r 1935 och p\u00e5 1940-talet p\u00e5 Strandgatan 26 i Nelsons g\u00e5rd<\/a>. Tor Elis var gift med Martta Annikki<\/u>, som var f\u00f6dd Suvanto i Teuva. Tor Elis blev sedan ombudsman f\u00f6r folkpensionsanstalten och han hade sitt kontor i den s\u00f6dra \u00e4ndan av g\u00e5rden.<\/p>\n

Den andra halvan av tomten, den \u00f6stra ner mot Badhusparken s\u00e5lde K\u00e4rkel\u00e4 i samma veva \u00e5t taxichauff\u00f6ren Paul Paavola f\u00f6r 250 000 mark. Denne var f\u00f6dd i Kauhajoki \u00e5r 1891 och var gift med Lydia (1887-1961), som var f\u00f6dd Palom\u00e4ki i Kauhajoki. De hade bland annat sonen Armas, som innehade Esso-stationen vid torget tillsammans med Albert Nordstr\u00f6m.<\/p>\n

I mitten av 1950-talet<\/strong> \u00e4gdes Varvsgatan 4, som l\u00e5g p\u00e5 en \u00bc av tomt nr 1 av ombudsmannen Tor Elis Sten med hustru Annikki och 4 barn. \u00c4nkan Tyyra K\u00e4rkel\u00e4 flyttade till Lillkyro \u00e5r 1957. P\u00e5 hyra bodde arbetaren Arvid Andlin och han var f\u00f6dd i staden 1902 och var gift med Gerda Matilda S\u00f6derlund (f.1918 i Sideby).<\/p>\n

I slutet av 1950-talet<\/strong> \u00e4gdes Varvsgatan 4 av ombudsmannen Tor Elis och Annikki Sten. Arvid Andlin hade med sin familj flyttat bort och i st\u00e4llet bodde Ture Haaronen p\u00e5 hyra. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1901 i Sastmola och var gift med Tyyne Maria (f. Mickelsson 1908 i Sastmola) och de hade 4 barn.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes Varvsgatan 4 av Tor Elis Sten, som d\u00e5 var byr\u00e5chef.\u00a0 Hyresg\u00e4sten Ture Haaronen hade flyttat till Reunanens g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan med sin familj och n\u00e5gra fler l\u00e5ngvariga hyresg\u00e4ster ser det inte ut att ha bott i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1988, i december<\/strong> avled Tor Elis Sten och ett par \u00e5r senare \u00f6vertog den ena sonen och hans hustru g\u00e5rden av d\u00f6dsboet.<\/p>\n

\u00c5r 2000, den 15 mars<\/strong> genomf\u00f6rdes tomtdelningen, d\u00e5 tomt nr 1 delades i 4 delar, vardera fick en storlek p\u00e5 n\u00e4rmare 900 kvm.<\/p>\n

\u00c5r 2006, i september<\/strong> avled \u00e4nkan Annikki Sten.<\/p>\n

I dag<\/strong> \u00e4gs g\u00e5rden p\u00e5 Varvsgatan 4 fortfarande av f\u00f6ljande generation Sten, som anv\u00e4nder den som stadigvarande bostad. G\u00e5rden med sina n\u00e4rap\u00e5 200 \u00e5r p\u00e5 nacken, \u00e4r en prydnad i s\u00f6derstaden och kommer s\u00e4kert att st\u00e5 kvar \u00e4nnu under en l\u00e5ng tid.<\/p>\n

Foton och annonser:<\/strong><\/h3>\n
\"\"
H\u00f6gst troligt var det runt f\u00f6rra sekelskiftet, som g\u00e5rden Varvsgatan 4 fick sin nuvarande l\u00e4ngd och utseende. Till h\u00f6ger syns lite av g\u00e5rden Varvsgatan 6, som i tiderna l\u00e5g p\u00e5 samma tomt som nummer 4. Fotot taget fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 fotot som \u00e4r taget \u00e5r 1927 fr\u00e5n skidfabriken Vestas tak, s\u00e5 syns den nedre g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 1 till h\u00f6ger. Den har numera adressen Strandgatan 85 och h\u00e4lften av uthusen p\u00e5 g\u00e5rdsplanen h\u00f6r till den g\u00e5rden och den \u00f6vre \u00e4ndan h\u00f6r till g\u00e5rden p\u00e5 Varvsgatan 4. Mitt i bild syns Snellmans eller Gabrielssons g\u00e5rd med tornet p\u00e5 taket. L\u00e4ngre bort till v\u00e4nster syns skolbyggnaden, som vid denna tid inrymde den finska folkskolan. Fotot fr\u00e5n Myllyniemis fotoalbum,<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1925 bildades Vanhakyl\u00e4n nuorisoseura i Stor\u00e5 och Jussi Kerkel\u00e4 blev d\u00e5 dess f\u00f6rsta ordf\u00f6rande. P\u00e5 bilden som \u00e4r tagen ur Esko Hernesharjus historiebok, st\u00e5r Jussi lite bakom, som femte fr\u00e5n v\u00e4nster. Han var ordf\u00f6rande i tv\u00e5 perioder, f\u00f6re han flyttade till Kristinestad i b\u00f6rjan av 1930-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Annikki Sten med barnen Ann-Mari, H\u00e5kan och Rolf p\u00e5 uthustrappan \u00e5r 1953. Fotot utl\u00e5nat av H\u00e5kan Sten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Tor Elis Sten var ombudsman f\u00f6r Folkpensionsanstalten och hade ”distriktsexpeditionen” inrymd i sitt hem i den s\u00f6dra \u00e4ndan p\u00e5 Varvsgatan 4. Bilen \u00e4r en Zwickau P70, som tillverkades i \u00d6st-Tyskland under n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 1950-talet. Ramen var gjord av tr\u00e4 och sj\u00e4lva karossen var gjord av plast.\u00a0 Om du vill se en 2 minuters reklamfilm om den h\u00e4r specialla bilen, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a> Fotot fr\u00e5n 1956 \u00e4r utl\u00e5nat av H\u00e5kan Sten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Annikki Sten p\u00e5 g\u00e5rden med barnen \u00c5ke, Rolf, H\u00e5kan och Ann-Mari \u00e5r 1955. H\u00e4r har g\u00e5rden fortfarande den ursprungliga farstukvisten. Fotot utl\u00e5nat av H\u00e5kan Sten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1955 gr\u00e4vdes och spr\u00e4ngdes en 4 meter djup brunn vid r\u00e5n mellan Elis Stens och Paul Paavolas tomter. Vattnet som kom d\u00f6g inte till dricksvatten men det kunde anv\u00e4ndas som tv\u00e4ttvatten. Fr\u00e5n v\u00e4nster g\u00e5rds\u00e4garen Elis Sten, laddaren Unto Nousiainen, kompressorsk\u00f6taren Valter Enlund, Birger B\u00e4ckstr\u00f6m, Taisto Jansson och Vilfrey Sj\u00f6blom. L\u00e4ngst till h\u00f6ger st\u00e5r Paul Paavola, som har p\u00e5 sig taxichauff\u00f6rens tidstypiska kl\u00e4der. Fotot utl\u00e5nat av H\u00e5kan Sten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till h\u00f6ger syns en del av den port som fanns i norra \u00e4ndan till Varvsgatan 4. Uthuset till v\u00e4nster h\u00f6r till Snellmans g\u00e5rd p\u00e5 Varvsgatan 2. Kvinnan vid planket \u00e4r Rut Hasselblatt, som bodde p\u00e5 Varvsgatan 1. Fotot ur Hjalmar Nylinds album och utl\u00e5nat av H\u00e5kan Sten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I januari 1906 \u00f6ppnades ”Nya hembageriet” i Wilhelm Janssons g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I november 1912 utbr\u00f6t en brand i g\u00e5rden nere vid Badhusparken. Enligt Syd-\u00d6sterbotten bodde d\u00e4r en arbetarfamilj, som redan halv \u00e5tta p\u00e5 kv\u00e4llen hade g\u00e5tt och lagt sig. Enligt den finska tidningen s\u00e5 bodde h\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gsarbetare som dock kunde r\u00e4dda allt sitt l\u00f6s\u00f6re.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Genast efter branden nere vid Strandgatan ville Ida Jahnsson s\u00e4lja den. Annonsen ur Syd-\u00d6sterbotten 30 november 1912.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1908 fanns det en tillf\u00e4llig tandl\u00e4kare i g\u00e5rden och ute p\u00e5 stan f\u00f6rekom ett rykte att det fanns bakterier i tandl\u00e4karens utrymmen. ”Sundhetsn\u00e4mnden i Kristinestad” kunde dock dementera detta, d\u00e5 de annonserade att de hade desinficerat utrymmet, till och med tv\u00e5 g\u00e5nger.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6r \u00f6ver 100 \u00e5r sedan fanns det flera aff\u00e4rsr\u00f6relser i \u00e4nkan Jahnsson g\u00e5rd p\u00e5 Varvsgatan 4.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F .L. Wihuris f\u00f6rsta verkstad i Kristinestad l\u00e5g vid Strandgatan och hustrun Marias tygaff\u00e4r l\u00e5g i den \u00f6vre \u00e4ndan p\u00e5 Varvsgatan 4. B\u00e5da annonserade flitigt i lokaltidningarna under det \u00e5r som de bodde h\u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I april 1910 ville Ida Jahnsson s\u00e4lja g\u00e5rden vid Badhusparken, inneh\u00e5llande 10 rum, butik, bageri och verkstad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I april 1909 bj\u00f6d Ida Jahnsson igen ut sitt bageriutrymme i lokaltidningen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I april 1912 \u00f6ppnade m\u00e5lare Nylund en ”M\u00e5leriaff\u00e4r” i fru Jahnssons g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I maj 1919 utbr\u00f6t en brand i g\u00e5rden vid Strandgatan. Vid den h\u00e4r tiden \u00e4gdes hela tomten av l\u00e4rare Koski och i den brunna g\u00e5rden bodde stenarbetaren Pihlajam\u00e4ki med sin familj.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. H\u00e5kan Sten har bidragit med flera fotografier och annan information. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. L\u00e4nkar: Om du vill Forts\u00e4tt l\u00e4sa Smedernas g\u00e5rd Varvsgatan 4<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":23578,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-23602","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23602","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=23602"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23602\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30371,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23602\/revisions\/30371"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23578"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=23602"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}