{"id":23550,"date":"2022-04-22T08:48:26","date_gmt":"2022-04-22T05:48:26","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23550"},"modified":"2025-07-21T21:40:06","modified_gmt":"2025-07-21T18:40:06","slug":"kristinestads-vapen","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23550","title":{"rendered":"Kristinestads vapen"},"content":{"rendered":"<figure id=\"attachment_23549\" aria-describedby=\"caption-attachment-23549\" style=\"width: 500px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-23549\" src=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/Vapnet.jpg\" alt=\"\" width=\"500\" height=\"710\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/Vapnet.jpg 500w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/Vapnet-211x300.jpg 211w\" sizes=\"auto, (max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-23549\" class=\"wp-caption-text\">Kristinestads vapen fick sin slutliga utformning \u00e5r 1960 och det \u00e4r ritat av heraldikern Olof Eriksson. Modellen med tr\u00e4den p\u00e5 den ena sidan och havet p\u00e5 den andra togs redan \u00e5r 1652 i bruk som stadens sigill. Vapnet anv\u00e4nds numera sparsamt, efter att staden b\u00f6rjade anv\u00e4nda ett m\u00e4rke med ett ankare och ett annat med en snigel som varum\u00e4rken.<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #000080;\"><b>Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2022.<\/b><\/span><\/p>\n<p>Redan p\u00e5 1600-talet s\u00e5 skulle rikets st\u00e4der ha ett sigill, som kunde anv\u00e4ndas p\u00e5 de officiella dokumenten. \u00c5r 1652, allts\u00e5 3 \u00e5r efter att staden grundades s\u00e5 fick Kristinestad ett sigill med ett motiv som f\u00f6rest\u00e4llde: \u201dEen Skogsstrandh och Hafvet Uthan f\u00f6re\u201d. P\u00e5 sigillets v\u00e4nstra sida fanns det avbildat flera tr\u00e4d och p\u00e5 den h\u00f6gra sidan fanns havet, med andra ord tv\u00e5 viktiga element i staden. Det kan tyckas att stadens vapen v\u00e4nder fel v\u00e4g, eftersom havet finns till h\u00f6ger men det h\u00e4r beror p\u00e5 att den som f\u00f6rsta g\u00e5ngen utformade det hade befunnit sig norr om staden, till exempel i Vasa. Om man tittar p\u00e5 Kristinestad fr\u00e5n det h\u00e5llet ligger havet till h\u00f6ger och skogen till v\u00e4nster.<\/p>\n<p>Det h\u00e4r sigillet anv\u00e4ndes \u00e4nda till \u00e5r 1713 d\u00e5 ryssarna invaderade v\u00e5rt land och ockuperade det \u00e4nda till 1721. Den h\u00e4r perioden i det Stora Nordiska kriget kallas i v\u00e5rt land \u201dStora ofreden\u201d och f\u00f6re ryssarna intog staden f\u00f6rdes b\u00e5de stadens och kyrkans dokument i s\u00e4kerhet till Sverige. Ocks\u00e5 sigillst\u00e4mpeln f\u00f6rdes i s\u00e4kerhet och p\u00e5 den v\u00e4gen f\u00f6rsvann den i ok\u00e4nda \u00f6den.<\/p>\n<figure id=\"attachment_23547\" aria-describedby=\"caption-attachment-23547\" style=\"width: 512px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" wp-image-23547\" src=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/Kristiinankaupungin_sinetti_1652.jpg\" alt=\"\" width=\"512\" height=\"496\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/Kristiinankaupungin_sinetti_1652.jpg 1024w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/Kristiinankaupungin_sinetti_1652-300x291.jpg 300w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/Kristiinankaupungin_sinetti_1652-768x744.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 512px) 100vw, 512px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-23547\" class=\"wp-caption-text\">Viktiga dokument skulle i tiderna f\u00f6rses med ett sigill och redan p\u00e5 1650-talet var stadens sigill prytt med de symboler, som senare skulle finnas p\u00e5 dess vapen.<\/figcaption><\/figure>\n<p>Efter att de ryska trupperna drog sig tillbaka 1721 b\u00f6rjade staden befolkas p\u00e5 nytt, delvis med de som hade flytt 8 \u00e5r tidigare men till st\u00f6rsta delen med helt nytt folk. D\u00e5 togs ett nytt sigill i bruk. Det hade bilden av ett kattdjur och den var l\u00e4nge i bruk, trots att den s\u00e4kert var t\u00e4nkt som tillf\u00e4llig.<\/p>\n<p>Det var f\u00f6rst 1892 som staden tog i bruk ett nytt sigill och vapen, enligt modellen fr\u00e5n 1652. Det var heraldikern George Granfelt (1865-1917) som utformade vapnet som sedan togs i bruk.<\/p>\n<figure id=\"attachment_23548\" aria-describedby=\"caption-attachment-23548\" style=\"width: 552px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" wp-image-23548\" src=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/Kristiinankaupunki_vaakuna_1892-George-Granfelt.jpg\" alt=\"\" width=\"552\" height=\"646\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/Kristiinankaupunki_vaakuna_1892-George-Granfelt.jpg 715w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/04\/Kristiinankaupunki_vaakuna_1892-George-Granfelt-256x300.jpg 256w\" sizes=\"auto, (max-width: 552px) 100vw, 552px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-23548\" class=\"wp-caption-text\">George Granfelts modell av stadens vapen fr\u00e5n \u00e5r 1892. Granfelt (1865-1917) var en m\u00e5ngsidig man, eftersom han arbetade med juridiska fr\u00e5gor men var ocks\u00e5 f\u00f6rfattare och heraldiker.<\/figcaption><\/figure>\n<p>\u00c5r 1960 f\u00f6rnyades stadens vapen d\u00e5 heraldikern Olof Eriksson (1911-1987) fr\u00e5n Helsingfors gjorde ett nytt f\u00f6rslag, som stadsfullm\u00e4ktige i Kristinestads kunde godk\u00e4nna p\u00e5 ett m\u00f6te i juni. Under sin verksamma tid f\u00f6rnyade Eriksson ett stort antal stads- och kommunvapen, f\u00f6r att inte tala om finska statens lejonvapen fr\u00e5n 1978. Kronan som finns p\u00e5 stadens vapen \u00e4r en greve- eller friherrekrona.<\/p>\n<p>\u00c5r 1973 genomf\u00f6rdes kommunfusionen d\u00e5 Sideby, Lappfj\u00e4rd och Tj\u00f6ck inf\u00f6rlivades med staden. Det h\u00e4r betydde att de kommunvapen, som dessa d\u00e5 hade haft i n\u00e5gra \u00e5r togs ur bruk. De tre kommunernas vapen hade alla ritats av heraldikern Gustaf von Numers p\u00e5 1960-talet.<\/p>\n<p>I slutet av \u00e5r 1983 f\u00f6reslog Valdemar Hintz fr\u00e5n Tj\u00f6ck att vissa element fr\u00e5n de tidigare kommunernas vapen skulle s\u00e4ttas in i stadens gamla vapen. Heraldiska kommissionen i Helsingfors kunde inte godk\u00e4nna f\u00f6rslaget, eftersom stadens vapen grundar sig p\u00e5 historiska traditioner och skulle inte f\u00e5 \u00e4ndras.<\/p>\n<p>F\u00f6r ett antal \u00e5r sedan tog staden i bruk ett nytt varum\u00e4rke, avbildat med ett ankare och p\u00e5 samma g\u00e5ng minskade anv\u00e4ndningen av det gamla vapnet. I flera sammanhang anv\u00e4nder staden ocks\u00e5 en snigel som varum\u00e4rke, i de flesta fall gemensamt med ankaret.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2022. Redan p\u00e5 1600-talet s\u00e5 skulle rikets st\u00e4der ha ett sigill, som kunde anv\u00e4ndas p\u00e5 de officiella dokumenten. \u00c5r 1652, allts\u00e5 3 \u00e5r efter att staden grundades s\u00e5 fick Kristinestad ett sigill med ett <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23550\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">  Kristinestads vapen<\/span><span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":23557,"menu_order":5,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-23550","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23550","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=23550"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23550\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30056,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23550\/revisions\/30056"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23557"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=23550"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}