{"id":23520,"date":"2022-04-16T14:36:43","date_gmt":"2022-04-16T11:36:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23520"},"modified":"2025-11-24T08:12:33","modified_gmt":"2025-11-24T06:12:33","slug":"stadens-grundande-ar-1649","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23520","title":{"rendered":"Bonden Lars M\u00e5nsson s\u00e5g till att staden grundades"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur flera historiker om Per Brahe . En stor del av uppgifterna \u00e4r tagna ur historiker K.V. \u00c5kerbloms utredningar, som publicerades i Syd-\u00d6sterbotten \u00e5r 1926, som du f\u00f6r \u00f6vrigt kan l\u00e4sa H\u00c4R!<\/a><\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

KrsTV gjorde \u00e5r 2025 en film, som handlar om bonden Lars M\u00e5nsson och greve Per Brahe och om du vill se den skall du klicka p\u00e5 Youtube<\/strong><\/span>:\u00a0https:\/\/youtu.be\/AzThPVTLkRI<\/a><\/span><\/p>\n

Inga st\u00e4der i \u00d6sterbotten.<\/strong><\/h4>\n

I b\u00f6rjan av 1600-talet var befolkningen mycket liten i v\u00e5rt landskap \u00d6sterbotten, det var l\u00e5ngt mellan g\u00e5rdarna och h\u00e4r fanns det inga st\u00e4der. D\u00e4remot fanns det flera st\u00e4der s\u00f6der om \u00d6sterbotten, i det stora omr\u00e5de, som den tiden kallades Finland. I det h\u00e4r omr\u00e5det fanns det flera landskap, bland annat Satakunda, Tavastland, Savolax och omr\u00e5det runt \u00c5bo som heter Egentliga Finland. De h\u00e4r st\u00e4derna i omr\u00e5det Finland hade uppkommit p\u00e5 naturlig v\u00e4g, till exempel n\u00e4ra en f\u00f6rsvarsf\u00e4stning eller vid en \u00e4lvmynning. Omr\u00e5det Finland, med \u00c5bo som huvudort str\u00e4ckte sig i den v\u00e4stra delen \u00e4nda upp till R\u00e5g\u00e5rden, som i dag ligger mellan byarna Sideby och Skaftung i Kristinestad.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1600-talet h\u00f6rde byn Sideby till Ulfsby, som var den nordligaste staden i landskapet Finland. Ulfsby bytte sedan namn till Bj\u00f6rneborg, d\u00e5 staden flyttades n\u00e4rmare havet.<\/p>\n

N\u00e4rpes var den sydligaste socknen i landskapet \u00d6sterbotten. Den gamla socknen str\u00e4ckte sig fr\u00e5n R\u00e5g\u00e5rden i Skaftung upp till trakten av Malax, d\u00e4r Mustasaari socken kom emot. Landskapet \u00d6sterbotten administrerades fr\u00e5n V\u00e4sterbotten och samarbetet och kontakterna med landskapen i omr\u00e5det Finland i s\u00f6der var obetydlig.<\/p>\n

Sockenst\u00e4mmorna h\u00f6lls i N\u00e4rpes.<\/strong><\/h5>\n

Sedan l\u00e5nga tider tillbaka h\u00f6lls b\u00e5de kyrkost\u00e4mmor och sockenst\u00e4mmor i N\u00e4rpes. Kyrkost\u00e4mmorna h\u00f6lls i sakristian efter gudstj\u00e4nsten och d\u00e4r fattades besluten som r\u00f6rde kyrkan. Sockenst\u00e4mmorna d\u00e4remot h\u00f6lls i sockenstugan eller i tingsg\u00e5rden och d\u00e4r behandlades \u00e4renden som ber\u00f6rde socknen. Endast de som betalade skatt hade r\u00e4tt att delta i st\u00e4mmorna och det betydde att det endast var de jord\u00e4gande b\u00f6nderna som fick n\u00e4rvara och besluta.<\/p>\n

Handelsrestriktioner inf\u00f6rs.<\/strong><\/h5>\n

P\u00e5 grund av hertig Karls krig, bland annat mot sin egen brorson Sigismund, s\u00e5 var den svenska kronan i stort behov av pengar. I b\u00f6rjan av 1600-talet besl\u00f6t hertig Karl, som nu blivit kung Karl IX d\u00e4rf\u00f6r att handeln skall beskattas, n\u00e5got som hans far Gustaf Wasa hade gjort redan p\u00e5 1500-talet. Men nu inf\u00f6rdes \u00e4nnu str\u00e4ngare regler, som betydde att all handel p\u00e5 landsbygden var f\u00f6rbjuden och att handeln h\u00e4refter fick ske endast i st\u00e4der. Handeln i en stad var l\u00e4ttare att kontrollera och det var enklare att uppb\u00e4ra skatter och tullar d\u00e4r.<\/p>\n

P\u00e5 grund av dessa handelsrestriktioner blev det br\u00e5ttom att grunda nya handelsplatser ocks\u00e5 i \u00d6sterbotten. Den f\u00f6rsta \u201dkonstgjorda\u201d staden var Ule\u00e5borg, som grundades \u00e5r 1605 och f\u00f6ljande var Vasa 1606. Dessa grundades enbart p\u00e5 grund av handelsrestriktionerna och detsamma g\u00e4llde f\u00f6r Nykarleby och Gamlakarleby \u00e5r 1620.<\/p>\n

N\u00e4rpes delades \u00e5r 1607.<\/strong><\/h5>\n

\u00c5r 1607 delades N\u00e4rpes socken p\u00e5 order av kung Karl IX. Han ans\u00e5g att hans lagar och f\u00f6rordningar, som kungjordes i sockenkyrkan i N\u00e4rpes inte fick tillr\u00e4ckligt god spridning. F\u00f6r en stor del av befolkningen N\u00e4rpes var avst\u00e5ndet till kyrkan l\u00e5ngt och allmogen kunde inte ta del av alla p\u00e5bud och f\u00f6rordningar, som kungjordes d\u00e4r. Det var ocks\u00e5 problem med att f\u00e5 folk fr\u00e5n de avl\u00e4gsna byarna i s\u00f6dra omr\u00e5det att delta i kyrko- och sockenst\u00e4mmorna i N\u00e4rpes.<\/p>\n

M\u00f6jligtvis s\u00e5 r\u00e4knade kungen ocks\u00e5 med att han kunde f\u00e5 in mera skatter fr\u00e5n tv\u00e5 socknar \u00e4n fr\u00e5n en.<\/p>\n

D\u00e5 N\u00e4rpes delades drogs en rak gr\u00e4ns fr\u00e5n Tj\u00f6ck\u00f6n, via Skrattn\u00e4s \u00e4nda upp till Per\u00e4l\u00e4 by i \u00d6stermark. Byn Lappfj\u00e4rd s\u00f6der om gr\u00e4nsen blev d\u00e5 kyrkby och den nya socknen Lappfj\u00e4rd blev ocks\u00e5 ett eget pastorat. Till Lappfj\u00e4rds socken h\u00f6rde d\u00e5 byar som Tj\u00f6ck, Kopp\u00f6, B\u00f6tom, Stor\u00e5, Dagsmark, H\u00e4rkmeri och Skaftung. Sideby bytte nu landskap till \u00d6sterbotten och b\u00f6rjade h\u00f6ra till Lappfj\u00e4rds socken.<\/p>\n

Efter delningen av N\u00e4rpes fortsatte b\u00f6nderna fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd av gammal vana att h\u00e5lla sina sockenst\u00e4mmor och tingsdagar i N\u00e4rpes, eftersom de saknade egen sockenstuga.<\/p>\n

Marknadsplats vid L\u00e5ng\u00f6 hamn i N\u00e4rpes.<\/strong><\/h5>\n

D\u00e5 handeln p\u00e5 landsbygden f\u00f6rbj\u00f6ds i b\u00f6rjan av 1600-talet, s\u00e5 medf\u00f6rde f\u00f6rbudet genast problem, eftersom det inte fanns n\u00e5gra st\u00e4der i den s\u00f6dra delen av \u00d6sterbotten. L\u00e4get underl\u00e4ttades d\u00e5 Vasa grundades \u00e5r 1606 men avst\u00e5ndet dit var l\u00e5ngt. St\u00f6rre b\u00f6nder som hade egna skutor kunde f\u00f6ra sina egna produkter direkt till Stockholm men i \u00f6vrigt var det Vasa som g\u00e4llde som handelsplats.<\/p>\n

Handelsm\u00e4nnen i Vasa fick d\u00e5 lov att ordna s\u00e5 kallade marknadsdagar vid hamnen n\u00e4ra L\u00e5ngholmen och L\u00e5ng\u00f6n i N\u00e4rpes \u00e5s mynning, d\u00e4r de kunde k\u00f6pa upp b\u00f6ndernas produkter och p\u00e5 samma g\u00e5ng s\u00e4lja s\u00e5dant som b\u00f6nderna beh\u00f6vde.<\/p>\n

B\u00f6nderna i Lappfj\u00e4rd kunde ocks\u00e5 bes\u00f6ka marknaderna i N\u00e4rpes men avst\u00e5ndet dit var stort. Tanken p\u00e5 en handelsplats i den egna socknen b\u00f6rjade mogna fram.<\/p>\n

M\u00f6tet i N\u00e4rpes i mars 1649.<\/strong><\/h5>\n

B\u00f6nderna fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd kallades i mars 1649 till ett historiskt m\u00f6te p\u00e5 tingsg\u00e5rden i N\u00e4rpes. Sammankallare var bonden Lars M\u00e5nsson fr\u00e5n Dagsmark by i Lappfj\u00e4rds socken. Han var ocks\u00e5 riksdagsman och hade varit med p\u00e5 ett par riksdagar i Stockholm. Han var troligtvis bekant med Per Brahe, som \u00e5r 1648 f\u00f6r andra g\u00e5ngen hade blivit utsedd till generalguvern\u00f6r, denna g\u00e5ng f\u00f6r b\u00e5de Finland och \u00d6sterbotten. Per Brahe, som var Sveriges n\u00e4st m\u00e4ktigaste men hade hamnat i on\u00e5d hos drottning Kristina och blev \u201dlandsf\u00f6rvisad\u201d till \u00c5bo i Finland, med uppdrag att bland annat grunda flera st\u00e4der.<\/p>\n

Riksdagsman och bonden Lars M\u00e5nsson m\u00e5ste ha k\u00e4nt till det h\u00e4r uppdraget och d\u00e4rf\u00f6r ville han ha lappfj\u00e4rdsb\u00f6ndernas v\u00e4lsignelse och fullmakt att bes\u00f6ka Per Brahe och framf\u00f6ra \u00f6nskem\u00e5let om en egen handelsplats i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

Lars M\u00e5nsson till \u00c5bo.<\/strong><\/h5>\n

Vid f\u00f6rsta \u00f6ppna vatten seglade Lars M\u00e5nsson ner till \u00c5bo, d\u00e4r han p\u00e5 slottet framf\u00f6rde lappfj\u00e4rdsb\u00f6ndernas \u00f6nskem\u00e5l om en egen stad. Under sin f\u00f6rra guvern\u00f6rsperiod i Finland hade Per Brahe \u00e5r 1638 eller 1639 bes\u00f6kt \u00d6sterbotten men ingenting tyder p\u00e5 att han skulle ha rest genom Lappfj\u00e4rd. I st\u00e4llet tog han den ”\u00d6vre v\u00e4gen”, den s\u00e5 kallade Kyr\u00f6skangasv\u00e4gen genom Kauhajoki s\u00f6derut.<\/p>\n

Lars M\u00e5nsson visste att det b\u00e4sta st\u00e4llet f\u00f6r en handelsplats i Lappfj\u00e4rd vore p\u00e5 Kopp\u00f6 hemmman i Tj\u00f6ck by. Hemmanet l\u00e5g p\u00e5 en l\u00e5ngsmal halv\u00f6 och som p\u00e5 den \u00f6stra sidan hade en djup och skyddande hamn.<\/p>\n

Man kan anta att beslutet i N\u00e4rpes togs \u00f6verraskande eller kanske lite i smyg, s\u00e5 att inte n\u00e4rpesb\u00f6nderna skulle reagera p\u00e5 det. I s\u00e5 fall hade risken varit stor att de skulle ha skickat sin egen riksdagsman P\u00e5vel J\u00f6nsson till \u00c5bo i samma \u00e4rende. N\u00e4rpesborna hade n\u00e4mligen en betydligt b\u00e4ttre plats f\u00f6r en stad, n\u00e4mligen Kask\u00f6n, som var en riktig \u00f6 och som hade en b\u00e4ttre hamn \u00e4n den vid Kopp\u00f6.<\/p>\n

Vasaborna mots\u00e4tter sig den nya handelsplatsen.<\/strong><\/h5>\n

Vasas borgm\u00e4stare Peder Siulsson, r\u00e5kade befinna sig i Stockholm d\u00e5 beslutet fattades i N\u00e4rpes och det var f\u00f6rst efter \u00e5terkomsten till Vasa som han fick h\u00f6ra att Lars M\u00e5nsson hade bes\u00f6kt Per Brahe i \u00c5bo. I september 1649 skrev borgm\u00e4staren ett brev till rikskanslern Axel Oxenstierna i Stockholm, d\u00e4r han framf\u00f6rde vasabornas r\u00e4dsla f\u00f6r \u00e4nnu en konkurrerande stad. I brevet p\u00e5minde han om hur det gick d\u00e5 Nykarleby och Gamlakarleby grundades \u00e5r 1620 och handelsm\u00e4nnen d\u00e4r tog \u00f6ver en stor del av tj\u00e4rhandeln i \u00d6sterbotten.<\/p>\n

Staden grundas p\u00e5 Kopp\u00f6n.<\/strong><\/h5>\n

H\u00f6gst troligt s\u00e5 fick Per Brahe i \u00c5bo inte h\u00f6ra om borgm\u00e4starens brev eller s\u00e5 noterade han det inte alls. \u00a0Axel Oxenstierna var Per Brahes rival och ov\u00e4n, f\u00f6r det var han som \u201dlandsf\u00f6rvisade\u201d honom f\u00f6rsta g\u00e5ngen till Finland \u00e5r 1637, efter att Per hade f\u00f6rlorat maktkampen om posten som rikskansler i Sverige.<\/p>\n

Den 5 december 1649 skrev generalguvern\u00f6ren Per Brahe ut det fundationsbrev, d\u00e4r det st\u00e5r att han har grundat en stad p\u00e5 Kopp\u00f6n i Lappfj\u00e4rd. Samma dag grundade han ocks\u00e5 en annan stad i Salois, som han senare gav namnet Brahestad.<\/p>\n

Per Brahe bes\u00f6kte aldrig den stad, som han grundade p\u00e5 Kopp\u00f6n men \u00e5r 1651 best\u00e4mde han att staden skall f\u00e5 namnet Christin\u00e6stad, till minnet av sin nyligen avlidna hustru Christina Stenbock.<\/p>\n

Lappfj\u00e4rdsborna tog initiativet.<\/strong><\/h5>\n

Flera historiker har skrivit att det var b\u00f6nderna fr\u00e5n N\u00e4rpes, som s\u00e5g till att en stad grundades p\u00e5 Kopp\u00f6n i Lappfj\u00e4rd. Tyv\u00e4rr har de missuppfattat saken, f\u00f6r det var nog b\u00f6nderna fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, som tog initiativet. Eftersom de inte d\u00e5 hade n\u00e5gon egen sockenstuga i Lappfj\u00e4rd, s\u00e5 anv\u00e4nde de tingsg\u00e5rden i N\u00e4rpes som m\u00f6teslokal. B\u00f6nderna var nog \u201di N\u00e4rpes\u201d men de var inte \u201dfr\u00e5n N\u00e4rpes\u201d.<\/p>\n

Det var f\u00f6rst \u00e5r 1654 som socknen Lappfj\u00e4rd b\u00f6rjade h\u00e5lla egna st\u00e4mmor och ting i sockenstugan, som stod vid Birgitta kyrkan.<\/p>\n

L\u00e4s mera om Per Brahe H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

L\u00e4s mera om Lars M\u00e5nsson H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur flera historiker om Per Brahe . En stor del av uppgifterna \u00e4r tagna ur historiker K.V. \u00c5kerbloms utredningar, som publicerades i Syd-\u00d6sterbotten \u00e5r 1926, som du f\u00f6r \u00f6vrigt kan Forts\u00e4tt l\u00e4sa Bonden Lars M\u00e5nsson s\u00e5g till att staden grundades<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":23557,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-23520","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23520","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=23520"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23520\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30527,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23520\/revisions\/30527"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23557"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=23520"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}