{"id":23492,"date":"2022-04-14T12:56:57","date_gmt":"2022-04-14T09:56:57","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23492"},"modified":"2022-04-14T17:30:09","modified_gmt":"2022-04-14T14:30:09","slug":"johan-erland-salin-1853-1921","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23492","title":{"rendered":"Johan Erland Salin (1853-1921)."},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla tidningar och historiker. Sl\u00e4ktuppgifter och fotografier \u00e4r l\u00e5nade av Rafael Olin, som \u00e4r n\u00e4ra sl\u00e4kt med denna Erland Salin.<\/b><\/span><\/p>\n

\"\"
Erland Salin, som var f\u00f6dd i Kristinestad grundade \u00e5r 1881 Vasa mekaniska verkstad, som han i slutet av \u00e5r 1916 s\u00e5lde \u00e5t Metvikens Mekaniska Verkstad, som i sin tur \u00e5r 1936 s\u00e5lde verkst\u00e4derna vidare \u00e5t W\u00e4rtsil\u00e4 Ab.<\/figcaption><\/figure>\n

Erland Salin f\u00f6ddes den 7 juli 1853 i Kristinestad, som son till svarvarem\u00e4staren Johan Petter Salin (1815-1898) och Rebecka Wilhelmina (f. Ekman 1811-1883). Erland hade 8 syskon men tv\u00e5 av dem dog i unga \u00e5r. Familjen bodde p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 34 i det kvarter, som till stora delar f\u00f6rst\u00f6rdes i den stora branden \u00e5r 1859. Erland var 5 \u00e5r gammal d\u00e5 branden br\u00f6t ut i en g\u00e5rd n\u00e4ra torget och den spred sig snabbt mot familjen Salins g\u00e5rd. Som ett under klarade sig g\u00e5rden, d\u00e5 stadsborna lyckades stoppa eldens framfart just vid deras g\u00e5rd.<\/p>\n

\"\"
I g\u00e5rden till h\u00f6ger f\u00f6ddes Erland Salin, som son till svarvarem\u00e4stare Johan Petter Salin. Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 34 och de 2 f\u00f6ljande klarade den stora branden \u00e5r 1859 med n\u00f6d och n\u00e4ppe men m\u00e5ste sedan flyttas bort 40 \u00e5r senare, i slutet av 1800-talet d\u00e5 den nya kyrkan skulle byggas. Fotot ur Lilly Nyst\u00e9ns utredning om g\u00e5rdarna som skulle flyttas.<\/figcaption><\/figure>\n

Erland kunde g\u00e5 i skola i staden och han fortsatte sedan vid Tekniska realskolan i Vasa, d\u00e4rifr\u00e5n han utdimitterades \u00e5r 1870. Efter den skolan b\u00f6rjade han arbeta p\u00e5 \u201dTammerfors Linnespinneri och J\u00e4rnmanufakturaktiebolaget\u201d d\u00e4r han stannade i 5 \u00e5r. Efter tiden i Tammerfors reste han till Sverige d\u00e4r han arbetade n\u00e5got \u00e5r p\u00e5 \u201dNorrk\u00f6pings Varv\u201d och \u201dG\u00f6teborgs verkstad\u201d. Sedan flyttade han till Ule\u00e5borg d\u00e4r han blev verkm\u00e4stare p\u00e5 \u201dUle\u00e5borgs mekaniska verkstad\u201d och han stannade d\u00e4r i 3 \u00e5r.<\/p>\n

I Ule\u00e5borg gifte han sig \u00e5r 1878 med Julia Wilhelmina \u201dMimmi\u201d Nejnstedt, som var f\u00f6dd \u00e5r 1851 i Gamlakarleby och i Ule\u00e5borg f\u00f6ddes ocks\u00e5 deras enda barn, dottern Agda<\/u> Wilhelmina (1879-1959).<\/p>\n

\"\"
Erland och Mimmi Salin.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1881<\/strong> flyttade ingenj\u00f6r Erland Salin och hans familj till Vasa, d\u00e4r han grundade \u201dVasa Mekaniska Verkstad\u201d. I april anm\u00e4lde han till magistraten i Vasa \u201datt han \u00e4r sinnad att h\u00e4rst\u00e4des anl\u00e4gga en mekanisk verkstad\u201d. Verksamheten b\u00f6rjade anspr\u00e5ksl\u00f6st i Vasa Varvsbolags gamla smedja i Br\u00e4nd\u00f6 hamn, s\u00f6der om kronomagasinet. I juni 1881 anm\u00e4lde Erland att han hade k\u00f6pt besittningsr\u00e4tten till Wasa Varvsbolags tomt och fick av Vasa, efter omr\u00f6stning i fullm\u00e4ktige arrendera tomten p\u00e5 20 \u00e5rs tid och \u00e5rsarrendet best\u00e4mdes till 20 mark och 51 penni.<\/p>\n

Han anst\u00e4llde n\u00e5gra man och anskaffade de viktigaste maskinerna. Tack vare Erlands ih\u00e4rdiga arbete och de framst\u00e5ende specialprodukterna kunde f\u00f6retaget v\u00e4xa och fick snart status av en storindustri.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> upptog verkstaden tillverkning av de vattenturbiner, som kom att bli en av f\u00f6retagets mest k\u00e4nda produkt. De h\u00e4r turbinerna var fr\u00e4mst gjorda f\u00f6r vattendragen i \u00d6sterbotten, d\u00e4r vattenfallet i regel \u00e4r l\u00e5gt. L\u00e5ngt mer \u00e4n 500 s\u00e5dana har installerats i kvarnar och kraftverk i v\u00e5rt land.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> upptog den mekaniska verkstaden tillverkningen av \u201dFrancis-turbinerna\u201d, som sedan levererades i stora m\u00e4ngder runt om i landet.<\/p>\n

Mest k\u00e4nd \u00e4r Vasa Mekaniska Verkstad f\u00f6r de patenterade kvarnverk, som ocks\u00e5 s\u00e5ldes \u00f6ver hela landet. Till exempel \u00e5r 1911 tillverkade f\u00f6retaget kvarnverk f\u00f6r 150 stenpar och cirka 50 skalstenar och ett par av dessa levererades till Ryssland. \u00c5r 1913 hade f\u00f6retaget omkring 70 anst\u00e4llda.<\/p>\n

F\u00f6retaget f\u00f6rstorade regelbundet sina utrymmen och hade som mest mer \u00e4n 100 anst\u00e4llda.<\/p>\n

F\u00f6rutom att leda f\u00f6retaget var Erland ocks\u00e5 engagerad i kommunala angel\u00e4genheter. Under \u00e5ren 1886 till 1907 satt han i Vasa stads fullm\u00e4ktige, i flera \u00e5r var han ledamot i folkskoldirektionen och han var ocks\u00e5 ordf\u00f6rande i Hantverksf\u00f6reningens direktion. Han var ocks\u00e5 ordf\u00f6rande i Tekniska klubben och i Handelsgillet, och s\u00e5 var han medlem i sjukhusstyrelsen. I flera var han principal i Vasa Sparbank.<\/p>\n

En f\u00f6rsvagad h\u00e4lsa tvingade honom att l\u00e4mna den ena posten efter den andra, men \u00e4nda in i det sista s\u00e5 fungerade han som samvetsgrann besiktningsman f\u00f6r \u00e5ngpannor.<\/p>\n

\u00c5r 1916, i juli<\/strong> efter att ha lett den mekaniska verkstaden i 35 \u00e5r \u00f6verl\u00e4t Erland den \u00e5t andra, fr\u00e4mst p\u00e5 grund av en tilltagande sjukdom. I Vasa hade det l\u00e4nge spekulerats om en m\u00f6jlig f\u00f6rs\u00e4ljning, till och med \u00e5t utl\u00e4ndska k\u00f6pare. Men det var personerna bakom Metvikens mekaniska verkstad, som d\u00e5\u00a0 f\u00f6rv\u00e4rvade Erland Salins verkstad. Det f\u00f6retaget hade grundats \u00e5r 1894 p\u00e5 Metvikens strand av br\u00f6derna Eskelin och f\u00f6retaget hade liten verksamhet \u00e4nda till 1897 d\u00e5 det s\u00e5ldes till ett aktiebolag, som b\u00f6rjade tillverka allt fr\u00e5n \u00e5ngmaskiner och lokomobiler till turbiner och passagerarfartyg. Metvikens Mekaniska Verkstad v\u00e4xte kraftigt och runt \u00e5rsskiftet 1916-1917 f\u00f6rv\u00e4rvade de Vasa mekaniska verkstad av ingenj\u00f6ren Erland Salin. P\u00e5 samma g\u00e5ng k\u00f6pte de ocks\u00e5 Wasa Tekno-Kemiska Fabrik, som hade grundats 1902 och de tillverkade kvarnstenar av h\u00f6g kvalitet. I augusti 1916 s\u00e5 fick Erland Salin industristyrelsens patent p\u00e5 en sj\u00e4lvcentrerande lagerbussning f\u00f6r kvarnstenar.<\/p>\n

\u00c5r 1936<\/strong> s\u00e5ldes Metvikens Mekaniska Verkstad \u00e5t Ab W\u00e4rtsil\u00e4, som d\u00e5 leddes av Kristinestadsb\u00f6rdiga Wilhelm Wahlforss.<\/p>\n

Erland Salin, som var k\u00e4nd som en god, svensk hedersman avled den 16 augusti 1921 och han \u00e4r begravd i Vasa. Hustrun Wilhelmina, som kallades Mimmi avled \u00e5r 1940 och dottern Agda avled 1959 och de \u00e4r alla begravda i samma familjegrav p\u00e5 begravningsplatsen i Vasa.<\/p>\n

Annonser.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
De 2 f\u00f6rsta \u00e5ren annonserade Erland Salin flitigt d\u00e5 han erbj\u00f6d sig att g\u00f6ra mekaniska arbeten. Efter hand tog de egna produkterna \u00f6ver och han hade fullt upp med b\u00e5de turbiner och kvarnar och han beh\u00f6vde inte d\u00e5 l\u00e4ngre annonsera i tidningarna.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla tidningar och historiker. Sl\u00e4ktuppgifter och fotografier \u00e4r l\u00e5nade av Rafael Olin, som \u00e4r n\u00e4ra sl\u00e4kt med denna Erland Salin. Erland Salin f\u00f6ddes den 7 juli 1853 i Kristinestad, Forts\u00e4tt l\u00e4sa Johan Erland Salin (1853-1921).<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":22412,"menu_order":180,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-23492","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23492","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=23492"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23492\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23511,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23492\/revisions\/23511"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22412"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=23492"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}