{"id":23482,"date":"2022-04-11T21:40:01","date_gmt":"2022-04-11T18:40:01","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23482"},"modified":"2026-01-23T17:28:49","modified_gmt":"2026-01-23T15:28:49","slug":"hallstroms-gard-pa-ostra-langgatan-70","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23482","title":{"rendered":"H\u00e4llstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 70"},"content":{"rendered":"
\"\"
Enligt uppgift \u00e4r den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 70 byggd \u00e5r 1846 och i s\u00e5 fall av familjen H\u00e4llstr\u00f6m. P\u00e5 samma tomt har det funnits en bostadsbyggnad sedan 1700-talet och den gamla och den h\u00e4r nyare har varit i samma sl\u00e4kts \u00e4go \u00e4nda till \u00e5r 1878. Omkring 1900 byggdes en bostadsbyggnad ocks\u00e5 i tomtens \u00f6stra \u00e4nda, p\u00e5 adressen Strandgatan 69. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019 \u00e4r taget fr\u00e5n nordv\u00e4st.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister och kyrkb\u00f6cker. Flera personer har bidragit med viktiga uppgifter.<\/b><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 har den h\u00e4r tomten nr 1 i det f\u00f6rsta kvarteret och den \u00e4gdes d\u00e5 av fiskaren Olof H\u00e4llstr\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n

Mellan \u00e5ren 1751 och 1770<\/strong> \u00e4gdes tomten nummer 1 av fiskaren Olof H\u00e4llstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1770<\/strong> \u00f6vertogs tomten av Olof H\u00e4llstr\u00f6ms son Abraham (f.1748), som var sj\u00f6man.<\/p>\n

\u00c5ren 1775<\/strong> \u2013 1790<\/strong> \u00e4gdes tomten som d\u00e5 hade f\u00e5tt nummer 8 i det f\u00f6rsta kvarteret av sj\u00f6mannen Abraham H\u00e4llstr\u00f6m och hans hustru Brita.<\/p>\n

\u00c5r 1800<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten nr 8 av Abraham H\u00e4llstr\u00f6m, som bodde med hustrun Brita och vuxna sonen Johan och 2 yngre br\u00f6der.<\/p>\n

\u00c5r 1805<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 8 av Abraham Hellstr\u00f6m. Han kallades ”Abram” och eftersom han var d\u00e5lig och br\u00e4cklig, s\u00e5 var han befriad fr\u00e5n att betala mantalspengar. G\u00e5rden var d\u00e4rf\u00f6r skriven p\u00e5 hustrun Brita och sonen Johan.<\/p>\n

\u00c5r 1810<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av tidigare sj\u00f6mannen Abraham H\u00e4llstr\u00f6m, som bodde med sin son, fiskaren Johan. P\u00e5 hyra bodde klensmeden Anders H\u00f6gman, som var f\u00f6dd \u00e5r 1779 i N\u00e4rpes.<\/p>\n

\u00c5r 1814<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 8 av Abraham H\u00e4llstr\u00f6m, hustrun Brita och sonen Johan, som nu var gift med Anna. Smeden H\u00f6gman bodde fortfarande kvar p\u00e5 tomten.<\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 8 av Abrahams son, fiskaren Johan H\u00e4llstr\u00f6m (1781-1833) tillsammans med hustrun Anna (f\u00f6dd Laxell 1778, d.1852). Vid den h\u00e4r tiden delades tomten 8 p\u00e5 l\u00e4ngden, s\u00e5 att fiskare Johan H\u00e4llstr\u00f6m blev kvar med den norra g\u00e5rden och hans syster Maria, som var gift med smeden Anders H\u00f6gman tog \u00f6ver den s\u00f6dra, som sedan fick adressen \u00d6stra L\u00e5nggatan 72.<\/a><\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1825 s\u00e5 har tomt nr 1 delats och f\u00f6rl\u00e4ngts ner mot stranden, efter att havet har dragit sig tillbaka. Tomten har sedan dess nummer 9 och har sedan \u00e5r 1900 tv\u00e5 \u00e4gare med varsin g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes tomt nr 9 och g\u00e5rden av fiskaren Johan H\u00e4llstr\u00f6m med hustrun Anna och sonen Anders.<\/p>\n

\u00c5r 1833, den 7 november<\/strong> avled fiskaren Johan H\u00e4llstr\u00f6m och g\u00e5rden \u00f6vertogs av \u00e4nkan Anna, som bodde med vuxna sonen Anton Ludvig och de tv\u00e5 yngre s\u00f6nerna Josef och Karl Fredrik.<\/p>\n

\u00c5r 1840 <\/strong>\u00e4gdes tomten nr 9 och g\u00e5rden av fiskare\u00e4nkan Anna Lisa H\u00e4llstr\u00f6m (f.1878) som bodde med sonen Anton Ludvig (1819-1861), som var sj\u00f6man, sonen Josef Henrik (1821-1861) som ocks\u00e5 var sj\u00f6man och tredje sonen Karl Fredrik (1823-1893), som var fiskare.<\/p>\n

\u00c5r 1846<\/strong> byggdes den g\u00e5rd, som fortfarande st\u00e5r kvar och den byggdes av familjen H\u00e4llstr\u00f6m. I vissa dokument \u00e4r modern Anna Lisa \u00e4gare och ibland \u00e4r det sonen Josef Henrik.<\/p>\n

\"\"
Bottenritning av den ursprungliga g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 70.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1852, den 22 september<\/strong> avled \u00e4nkan Anna Lisa H\u00e4llstr\u00f6m och g\u00e5rden och tomten nr 9 i den v\u00e4stra \u00e4ndan \u00f6vertogs d\u00e5 av sonen, fiskaren Karl Fredrik H\u00e4llstr\u00f6m. Hans bror Anton Ludvig, som var sj\u00f6man blev \u00e5r 1861 avf\u00f6rd ur kyrkb\u00f6ckerna \u201deftersom han f\u00f6rmodades vara d\u00f6d\u201d. Hans andra bror Josef Henrik blev avf\u00f6rd samma \u00e5r, eftersom han var \u201dBorta!\u201d<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 9 och g\u00e5rden av fiskaren Karl Fredrik H\u00e4llstr\u00f6m (1823-1893). \u00c5r 1854 gifte sig Karl Fredrik med bonde\u00e4nkan Maja Greta Johansdotter Grannas fr\u00e5n Tj\u00f6ck (1817-1881). Hon hade tidigare varit gift med bonden Josef Grannas fr\u00e5n Tj\u00f6ck och hade med honom 4 barn, varav 2 dog i unga \u00e5r. Enligt mantalsl\u00e4ngderna var Karl Fredrik och Maja Greta sjukliga och fattiga. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6manshustrun Maria Thomasson.<\/p>\n

\u00c5r 1878, den 4 maj<\/strong> s\u00e5lde fiskaren H\u00e4llstr\u00f6m g\u00e5rden och tomten nr 9 \u00e5t Gustaf Adolf Kej (1827-1881). Han var f\u00f6dd i Loimijoki och flyttade till staden 1847 via Lappfj\u00e4rd. Han gifte sig 1848 med Maja Greta Johansdotter(1826-1877) och de fick 6 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1879<\/strong> gifte \u00e4nklingen Gustaf Adolf Kej om sig med bondedottern Anna Kajsa Ulfves, som var f\u00f6dd 1856 i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Gustaf Adolf Kej med hustrun Anna Kajsa. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Johan Henriksson (f.1848) med hustrun Anna (f.1840), sj\u00f6mannen Mickel Ojala (f.1844) med hustrun Maria (f.1835) och mekaniska arbetaren Axel Schultz (f.1858).<\/p>\n

\u00c5r 1881, den 23 mars<\/strong> avled Gustaf Adolf Kej och g\u00e5rden och tomten nr 9 \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Anna Kajsa Kej och deras lilla son John Adolf (f.1880).<\/p>\n

\u00c5r 1883, i november<\/strong> gifte \u00e4nkan Anna Kajsa Kej om sig med sj\u00f6mannen Isak Granfors fr\u00e5n N\u00e4rpes.<\/p>\n

\u00c5r 1884, den 12 januari<\/strong> avled Anna Kajsa Granfors och g\u00e5rden \u00f6vertogs av hennes barn fr\u00e5n tidigare \u00e4ktenskap.<\/p>\n

\u00c5r 1884, den 8 april<\/strong> s\u00e5lde arvingarna g\u00e5rden och tomten nr 9 p\u00e5 auktion och h\u00f6gsta och godk\u00e4nda anbudet p\u00e5 941 mark gavs av murarm\u00e4staren Johan Petter Granberg. Han var f\u00f6dd 1842 i N\u00e4rpes och flyttade till staden \u00e5r 1865. Han gifte sig \u00e5r 1867 med Klara Karlsdotter Kl\u00e5vus (1839-1917), som var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd och flyttade till staden via Sideby 1863. K\u00f6pebrevet skrevs den 28 april 1884.<\/p>\n

Samma dag, allts\u00e5 den 28 april 1884<\/strong> s\u00e5lde Johan Petter Granberg g\u00e5rden vidare \u00e5t sj\u00f6mannen Gustaf Skinnari (1843-1904) f\u00f6r priset 1\u00a0000 mark. Skinnari var f\u00f6dd i Salo och flyttade till staden via Brahestad \u00e5r 1877. Samma \u00e5r gifte han sig med Anna Lovisa Juhontyt\u00e4r (f.1847) fr\u00e5n Kauhajoki, och som hade flyttat till staden \u00e5r 1873. Gustaf Skinnari gl\u00f6mde bort att s\u00f6ka lagfart, s\u00e5 det blev \u00e4nkan Anna Lovisa som sk\u00f6tte om det f\u00f6rst \u00e5r1922.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Gustaf Skinnari, eller Kinnari som han ocks\u00e5 kallades. Gustaf och Anna Lovisa, som i folkmun hette Anna Lisa fick 5 barn, bland annat dottern Anni Maria (f.1881) som \u00e5r 1901 gifte sig med guldsmedsges\u00e4llen Anders F\u00e4ltmarsch fr\u00e5n Mustasaari socken. Gustaf och Anna Lisa fick ocks\u00e5 sonen Gustaf (f.1886) och dottern Olga (f.1890).<\/p>\n

\"\"
I slutet av 1800-talet s\u00e5 ser man att alla g\u00e5rdar var placerade i den v\u00e4stra \u00e4ndan av tomterna 7 \u2013 10. Gustaf Skinnaris g\u00e5rd finns p\u00e5 tomt nr 9. Skissen uppritad enligt situationen i kvarteret ungef\u00e4r 1890. De avl\u00e5nga tomterna 10 och 11 invid Kattpiskargr\u00e4nden sammanslogs \u00e5r 1956 och samtidigt delades den nya tomten p\u00e5 mitten.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1890 \u2013 1900 <\/strong>\u00e4gdes tomten nr 9 och g\u00e5rden av sj\u00f6mannen och tj\u00e4rvr\u00e4karen Gustaf Skinnari med hustrun Anna Lisa och 2 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1904<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Gustaf Skinnari och hustrun Anna Lisa. Nu hade Skinnari eller hans dotter Anni uppf\u00f6rt en g\u00e5rd ocks\u00e5 i den nedre, \u00f6stra \u00e4ndan mot havet. D\u00e4r bodde Anni med sin man, guldsmedges\u00e4llen Anders F\u00e4ltmarsch (f.1880) och en liten son. Den g\u00e5rden st\u00e5r fortfarande kvar.<\/p>\n

\u00c5r 1904 <\/strong>avled sj\u00f6mannen Gustaf Skinnari och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Anna Lisa Skinnari, som bodde med sonen Gustaf (f.1886). P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6kaptens\u00e4nkan Emma Laurell (f.1836) och hos henne bodde ocks\u00e5 dottern Lyyli (f.1875). Arbetaren Jakob Uittom\u00e4ki (f.1879) bodde p\u00e5 hyra, liksom bokbindaren Hjalmar Ekman (f.1883), som bodde med hustrun Julia (f.1883).<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mans\u00e4nkan Anna Lisa Skinnari. Emma Laurell bodde kvar med sin dotter Lyyli. Nu bodde ocks\u00e5 stenhuggaren Robert Rautiainen (f.1854 i Paltamo) p\u00e5 hyra med hustrun Anna (f.1854 i Paltamo) och sonen Karl, som ocks\u00e5 var stenhuggare. Karl gifte sig snart med Hilda (f.1882). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 diversearbetaren Pekka Rytk\u00f6nen (f.1889 i Pielavesi).<\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mans\u00e4nkan Anna Lisa Skinnari. P\u00e5 hyra bodde polisen Emil Anders L\u00f6nnberg (f.1886) med hustrun Edith Linnea (f.1887). Guldsmeden Lauri Ilmari Vuorinen (f.1886) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra med hustrun Anna Maria (f.1887).<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes den v\u00e4stra \u00e4ndan av tomt nr 9 av sj\u00f6mans\u00e4nkan Anna Lisa Skinnari, som bodde med barnen Gustaf (f.1886) och Olga (f.1890). I den \u00f6stra g\u00e5rden bodde garvareges\u00e4llen Knut M\u00e4kinen (f.1894) p\u00e5 hyra med hustrun Lempi (f.1890). Arbetaren Maria Plumppu (f.1872) bodde p\u00e5 hyra i den \u00f6stra g\u00e5rden med en son och hon hade f\u00f6re det bott p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 32. Hon flyttade sedan till Strandgatan 27.<\/p>\n

\u00c5r 1922, den 19 juli <\/strong>s\u00e5lde Anna Lisa Skinnari och hennes barn tomten nr 9 och de b\u00e5da g\u00e5rdarna f\u00f6r 45 000 mark. Bonde\u00e4nkan Anna Kajsa Rosenback fr\u00e5n Dagsmark k\u00f6pte den \u00f6stra g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 69<\/a> f\u00f6r 25\u00a0000 mark. Anna Kajsa, som kallades \u201dKv\u00e4\u00e4n\u00e5 Kajs\u201d hade bott i Kvarn\u00e5 och hade \u00e5r 1919 flyttat till staden.<\/p>\n

Tullvaktm\u00e4stare\u00e4nkan Mathilda Lindahl (f.1877) k\u00f6pte g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 70 f\u00f6r 20 000 mark. Hon var f\u00f6dd Lindahl i Sideby och var \u00e4nka efter Karl Henrik Karlsson, som var f\u00f6dd p\u00e5\u00a0 Ahlkulla (1880-1913) i Lappfj\u00e4rd. Efter makens d\u00f6d tog Mathilda och alla barnen \u00e5r 1921 tillbaka sitt flicknamn Lindahl och hon bodde sedan ensam med de sex barnen:<\/p>\n

-Ingrid (f.1906) som \u00e5r 1928 gifte sig med urmakaren E. A. \u00d6sterholm (f.1904), bosatta i Kristinestad.<\/h6>\n
-Karl Gustaf<\/span> (f.1907) som \u00e5r 1941 gifte sig med Helmi Pajunen (f.1908), bosatta i Kristinestad.<\/h6>\n
-Henrik Valter<\/span> (f.1908) som \u00e5r 1931 flyttade till Helsingfors och \u00e5r 1934 gifte sig d\u00e4r med Helmi Helena Winqvist (f.1912).<\/h6>\n
-Ernst Alfred<\/span> (f.1910) som \u00e5r 1939 gifte sig med Elin Ingeborg Mannfolk, f\u00f6dd 1915 i Lappfj\u00e4rd. Utflyttade till Sverige.<\/h6>\n
-sjuksk\u00f6terskan Ines<\/span> Matilda (f.1912) som \u00e5r 1941 gifte sig med \u00f6verstyrmannen, senare lotsen Sven Viking Henriksson (1917-1968), bosatta i Pern\u00e5.<\/h6>\n
-Sven Lorenz (1913-1969) ogift och barnl\u00f6s, bosatt i hemg\u00e5rden i Kristinestad.<\/h6>\n
\"\"
Matilda Lindahl med barnbarnen Ragnhild, Per och Leo \u00d6sterholm. Fotot utl\u00e5nat av Tom \u00d6sterholm.<\/figcaption><\/figure>\n

Under hela 1930- och 40-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Matilda Lindahl och med henne bodde flera barn.<\/p>\n

\u00c5r 1951, den 16 juni<\/strong>\u00a0avled \u00e4nkan Matilda Lindahl och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av sterbhuset.<\/p>\n

En stor del av 1950-talet och hela 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sterbhuset och d\u00e4r bodde Matildas son, arbetaren Sven Lindahl (f.1913).<\/p>\n

\u00c5r 1969, den 20 juli <\/b>avled arbetaren Sven Lindahl och den 25 september samma \u00e5r<\/strong> s\u00e5lde hans syskon g\u00e5rden \u00e5t byr\u00e5chefen Bengt Hellstr\u00f6m. Denne var f\u00f6dd 1922 i Esbo men bodde som fr\u00e5nskild i Helsingfors. K\u00f6pesumman var 2 500 mark och huset var d\u00e5 i d\u00e5ligt skick. I k\u00f6pebrevet intogs en paragraf, som lydde ”Av pietets sk\u00e4l och med h\u00e4nsyn till den moderata f\u00f6rs\u00e4ljningssumman \u00e5ligger det k\u00f6paren att fordersamt ist\u00e5nds\u00e4tta den p\u00e5 n\u00e4mnda tomt bel\u00e4gna fallf\u00e4rdiga byggnaden i beboeligt skick och till sitt yttre utseende, s\u00e5 l\u00e5ngt det sig g\u00f6ra l\u00e5ter med till\u00e5ten modernisering och moderna bekv\u00e4mligheter”.<\/p>\n

P\u00e5 1970-talet<\/strong> renoverade Hellstr\u00f6m g\u00e5rden och anv\u00e4nde den sedan som fritidsbostad. Han var sj\u00e4lv bosatt i Helsingfors och arbetade med juridiska fr\u00e5gor.<\/p>\n

Efter Hellstr\u00f6ms d\u00f6d \u00f6vertogs g\u00e5rden av hans hush\u00e5llerska Sara Eklund (f.1932). Hon var f\u00f6dd i Loppi men var bosatt i Helsingfors, s\u00e5 hon anv\u00e4nde g\u00e5rden endast som fritidsbostad. G\u00e5rden s\u00e5ldes efter hennes d\u00f6d \u00e5t de nuvarande \u00e4garna, som anv\u00e4nder den som stadigvarande bostad.<\/p>\n

\"\"
Enligt Per-Olof Jarle \u00e4r den h\u00e4r g\u00e5rden byggd \u00e5r 1846 och ser ut att vara i gott skick, trots att den \u00e4r n\u00e4stan 180 \u00e5r gammal. Fotot taget sommaren 2019 fr\u00e5n sydv\u00e4st.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mathilda Lindahls d\u00f6dsannons ur Syd-\u00d6sterbotten 19.6.1951.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister och kyrkb\u00f6cker. Flera personer har bidragit med viktiga uppgifter. G\u00e5rdens historia. Mellan \u00e5ren 1751 och 1770 \u00e4gdes tomten nummer 1 av fiskaren Olof H\u00e4llstr\u00f6m. \u00c5r 1770 Forts\u00e4tt l\u00e4sa H\u00e4llstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 70<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18667,"menu_order":70,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-23482","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23482","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=23482"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23482\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30628,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23482\/revisions\/30628"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18667"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=23482"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}