{"id":23219,"date":"2022-03-01T22:12:08","date_gmt":"2022-03-01T20:12:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23219"},"modified":"2025-10-05T20:20:13","modified_gmt":"2025-10-05T17:20:13","slug":"marjamakis-gard-pa-vastra-langgatan-65","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23219","title":{"rendered":"Marjam\u00e4kis g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 65"},"content":{"rendered":"<figure id=\"attachment_23218\" aria-describedby=\"caption-attachment-23218\" style=\"width: 1613px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-23218\" src=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/65-Vastra-Langgatan-2020-2.jpg\" alt=\"\" width=\"1613\" height=\"1210\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/65-Vastra-Langgatan-2020-2.jpg 1613w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/65-Vastra-Langgatan-2020-2-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/65-Vastra-Langgatan-2020-2-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/65-Vastra-Langgatan-2020-2-768x576.jpg 768w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/65-Vastra-Langgatan-2020-2-1536x1152.jpg 1536w\" sizes=\"auto, (max-width: 1613px) 100vw, 1613px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-23218\" class=\"wp-caption-text\">Timmermannen Johan V\u00e4nni byggde denna g\u00e5rd \u00e5r 1853 och han bodde h\u00e4r \u00e4nda till 1880. G\u00e5rden har efter det haft flera \u00e4gare, och flera utbyggnader och renoveringar har gjorts. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020 \u00e4r taget fr\u00e5n nordost.<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #000080;\"><b>Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och lagfartsregister. Den nuvarande g\u00e5rds\u00e4garen har bidragit med information och Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/b><\/span><\/p>\n<h3><strong>L\u00e4nkar:<\/strong><\/h3>\n<p>Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna och om de brandf\u00f6rs\u00e4kringar som \u00e4gare hade tagit, s\u00e5 skall du klicka <a href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=26007\"><span style=\"color: #000080;\"><strong>H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n<figure id=\"attachment_23221\" aria-describedby=\"caption-attachment-23221\" style=\"width: 583px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-23221\" src=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/Kvarter-soder-om-Nytorget-1844.jpg\" alt=\"\" width=\"583\" height=\"885\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/Kvarter-soder-om-Nytorget-1844.jpg 583w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/Kvarter-soder-om-Nytorget-1844-198x300.jpg 198w\" sizes=\"auto, (max-width: 583px) 100vw, 583px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-23221\" class=\"wp-caption-text\">P\u00e5 den nya stadsplanen fr\u00e5n 1844 s\u00e5 finns det nya kvarteret s\u00f6der om Nytorget med. Efter n\u00e5gra \u00e5r byggde arbetaren Johan V\u00e4nni den g\u00e5rd som fortfarande st\u00e5r p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 65. Tomten fick nr 198 i det f\u00f6rsta kvarteret. Samma tomtnummer finns ocks\u00e5 i det fj\u00e4rde kvarteret i Norrstan, vilket l\u00e4tt kan leda till missf\u00f6rst\u00e5nd.<\/figcaption><\/figure>\n<p>D\u00e5 tullstaketet, som gick runt hela staden revs efter 1808-1809 \u00e5rs krig b\u00f6rjade omr\u00e5det s\u00f6der om Nytorget byggas ut och folk flyttade dit, trots att det inte fanns n\u00e5gra egentliga tomter eller kvarter. P\u00e5 1840-talet bildades 21 nya tomter med nummer fr\u00e5n 187 till 207 i det f\u00f6rsta kvarteret. Samma tomtnummer finns ocks\u00e5 i kvarter 4 och det kan l\u00e4tt leda till missf\u00f6rst\u00e5nd.<\/p>\n<h5><strong>G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h5>\n<p>Tomten nr 198 p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 198 finns omn\u00e4mnd i mantalsl\u00e4ngderna <strong>\u00e5r 1855<\/strong> och den \u00e4gdes d\u00e5 av arbetaren Johan Malakias V\u00e4nni, som var f\u00f6dd 1821. Han hade flyttat fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd 1843, men han var troligtvis f\u00f6dd i Storkyro. Omkring 1855 gifte sig Johan V\u00e4nni med Serafia Mattisdotter, som var f\u00f6dd 1837 i Kurikka. Mellan \u00e5ren 1856 och 1876 fick de mer \u00e4n 10 barn men flera av dem dog i ung \u00e5lder. \u00c5r 1855 bodde i g\u00e5rden ocks\u00e5 ges\u00e4llshustrun Hedvig Jernstedt och dr\u00e4nghustrun Walborg Peltokoski.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1858<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 198 och g\u00e5rden av arbetskarlen Johan V\u00e4nni och hustrun Serafia, som hade flyttat fr\u00e5n Kurikka 1853. P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bor matrosen Jonas Gullberg och hans hustru Anna. Gullbergs dotter Anna, som var gift med hyrkusken Ivar Jernvall skulle f\u00f6r \u00f6vrigt \u00e5r 1917 k\u00f6pa g\u00e5rden<a href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23788\"> p\u00e5 andra sidan gata<\/a>n. Sj\u00f6mannen Wilhelm Alanen bor ocks\u00e5 p\u00e5 hyra med hustrun Kristina.<\/p>\n<figure id=\"attachment_25529\" aria-describedby=\"caption-attachment-25529\" style=\"width: 704px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-25529\" src=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/Tomtkarta-1.jpg\" alt=\"\" width=\"704\" height=\"568\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/Tomtkarta-1.jpg 704w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/Tomtkarta-1-300x242.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 704px) 100vw, 704px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-25529\" class=\"wp-caption-text\">\u00c5r 1860 tog Johan en f\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 sina tv\u00e5 hus och den h\u00e4r kartan ritades upp p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet. Huvudbyggnaden \u00e4r uppf\u00f6rd 1853 medan uthuset, inneh\u00e5llande matbod, vedlider, f\u00e4hus och foderlada byggdes 1860.<\/figcaption><\/figure>\n<p><strong>\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes tomten 198 av arbetskarlen Johan V\u00e4nni med hustrun Serafia. P\u00e5 hyra bodde Wilhelm Alanen och han \u00e4r nu matros och med honom bor hustrun Kristina. J. E. Ahlman som ocks\u00e5 \u00e4r matros bodde h\u00e4r med hustrun Maria och skomakaredottern Serafia Sundqvist bodde ocks\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1863<\/strong> \u00e4gdes tomten av arbetskarlen V\u00e4nni men hyresg\u00e4sterna har bytts. Nu bodde d\u00e4r sj\u00f6mannen David Westerholm med hustrun Stina, \u00e4nkan Maria Nordman och matrosen Karl Nissfolk med hustrun Edla.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1865<\/strong> har hyresg\u00e4sterna igen bytts ut f\u00f6r nu bodde 78-\u00e5riga tj\u00e4rvr\u00e4kare\u00e4nkan M. Nordman h\u00e4r, liksom sj\u00f6mannen Malakia Hannus med hustrun Katharina.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av arbetskarlen V\u00e4nni med hustrun Serafia och 3 minder\u00e5riga barn och p\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mans\u00e4nkan Anna Ujanen med 2 mindre barn och sj\u00f6manshustrun Anna Michell, som bodde ensam.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 198 och g\u00e5rden av arbetskarlen Johan V\u00e4nni med hustrun Serafia och de hade nu 5 barn. P\u00e5 hyra bodde svarvareges\u00e4llen Kavander, sj\u00f6mans\u00e4nkan Helena Sten och qvinnan Lisette Sj\u00f6blom (f.1849).<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Johan V\u00e4nni och hustrun Serafia. Hos dem bodde vuxna barnen Johanna (f.1856) och Wilhelm (f.1863) och 5 minder\u00e5riga barn. Qvinnan Sj\u00f6blom bodde p\u00e5 hyra och det gjorde ocks\u00e5 fiskaren Karl Henrik Ingstr\u00f6m (f.1821) som var fattig och bodde med hustrun Maria (f.1827) och barnen Kasper (f.1862) och Alma (f.1860). Sj\u00f6manshustrun Judith Wiger (f.1840) och arbetskarlen Karl Johan Parman (f.1842) bodde h\u00e4r med pigan Johanna Backman (f.1831). Pigans son, arbetskarlen Henrik Alexander Backman (f.1859) bodde ocks\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1885, i februari\u00a0<\/strong>s\u00e5ldes Johan V\u00e4nnis g\u00e5rd p\u00e5 exekutiv auktion och h\u00f6gsta godk\u00e4nda budet gavs av handlanden Wilho Parmanen. Han bodde inte d\u00e4r sj\u00e4lv och enligt mantalsl\u00e4ngderna bodde ingen annan d\u00e4r heller.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 198 och g\u00e5rden av handlande Parmanen. P\u00e5 hyra bodde Josefina W\u00f6rsten (1845-1892) som var \u00e4nka efter snickaren Anders W\u00f6rsten (1839-1886) fr\u00e5n V\u00f6r\u00e5. Josefinas syster Alma hade ett f\u00f6rh\u00e5llande med g\u00e5rds\u00e4garen, handlanden Vilho Parmanen (1844-1913) och hade med honom 2 s\u00f6ner. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 f\u00f6rre vaktm\u00e4staren Gustaf Stenberg (f.1826) med hustrun Tilda (f.1838) och 2 barn.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1890, den 25 augusti\u00a0<\/strong>s\u00e5lde handlanden Wilho Parmanen g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 198 f\u00f6r 2 000 mark \u00e5t sj\u00f6mannen Anders Westin (f.1853) och hustrun Augusta (f.1857). P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Karl Wilhelm Boman (f.1860) och hans hustru Maria (f.1852).<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1894<\/strong> hade sj\u00f6mannen Anders Westin avlidit och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Augusta (f.1857) som hade 2 sm\u00e5 barn. P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde tullvaktm\u00e4staren Erik Malmberg (f.1861) och hustrun Hilma (f.1860) och 2 barn.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1894, den 26 april<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Augusta Westin den bebyggda g\u00e5rden \u00e5t tullvaktm\u00e4staren Erik Malmberg f\u00f6r 1 800 mark.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av\u00a0 tullvaktm\u00e4staren Erik Malmberg, som bodde d\u00e4r med hustru och 7 barn. P\u00e5 hyra bodde \u00e4nkan Maria \u00d6man (f.1841) med sin son Karl (f.1877).<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1900, den 13 februari<\/strong> s\u00e5lde Malmberg g\u00e5rden f\u00f6r 3 200 mark \u00e5t tullvaktm\u00e4staren och bokbindaren Theodor Andersson (f.1862) och hustrun Anna (f.1864). P\u00e5 hyra bodde den tidigare \u00e4garen Emil Malmberg med sin familj.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1902<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av tullvaktm\u00e4staren och bokbindaren Theodor Andersson, som bodde med hustrun Anna, och barnen Anton (f.1883), Maria (f.1884) och ett minder\u00e5rigt barn. Theodors sv\u00e4rmor Margaretha Ivanoff (f.1830) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1903, den 30 januari<\/strong> s\u00e5lde bokbindarehustrun Anna Andersson g\u00e5rden \u00e5t Christina Liljemark eller Sundman. Annas man Theodor befann sig Amerika men han hade gett en fullmakt \u00e5t hustrun att hon kan s\u00e4lja g\u00e5rden &#8221;om k\u00f6pare yppar sig&#8221;.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1903, den 3 oktober<\/strong> s\u00e5lde Christina Sundman den bebyggda tomten 198 \u00e5t handelsbokh\u00e5llaren Karl Haaronen (1871-1956) och han bodde d\u00e4r med hustrun Hilma (f.1877) och 3 barn. Karl var f\u00f6dd i Stor\u00e5 och hustrun Hilma var f\u00f6dd Sundqvist i Sideby. F\u00f6r att finansiera k\u00f6pet l\u00e5nade Karl 4 000 mark ur \u201dKristinestads Folkskolors fonder\u201d enligt f\u00f6ljande: Carlstr\u00f6mska donationsfonden 1 600 mark, Lindska donationsfonden 470 mark, Bekl\u00e4dnadsfonden 730 mark, Folkskoll\u00e4rarpersonalens Pensionskassa 1 200 mark. R\u00e4ntan var best\u00e4md till 6 % och varje \u00e5r skulle han amortera 100 mark.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1905<\/strong> bodde sj\u00f6mannen Aron Andersson (f.1879) p\u00e5 hyra med hustrun Johanna (f.1877) och 2 s\u00f6ner. Arbetaren Matts Jakobsson (f.1856) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden med hustrun Henrika (f.1861). F\u00f6ljande \u00e5r bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Herman R\u00f6sgren (f.1864) i g\u00e5rden med hustrun Josefina (f.1859). Tidigare \u00e4garen Theodor Andersson ser ut att ha rest till Amerika med sin familj, men \u00e4r fortfarande skriven i g\u00e5rden.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes tomten 198 och g\u00e5rden av bokh\u00e5llaren Karl Haaronen. P\u00e5 hyra bodde arbetare\u00e4nkan Henrika Jakobsson (f.1862) med sonen Valter (f.1889). Arbetaren Karl Viktor B\u00e4ckstr\u00f6m (f.1877) bodde i g\u00e5rden med hustrun Maria (f.1879) och 6 barn.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1914<\/strong> bodde arbetaren B\u00e4ckstr\u00f6m p\u00e5 hyra med sin familj och det gjorde en arbetare Viktor Haaronen (f.1869) ocks\u00e5. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 fiskare\u00e4nkan Klara Nyberg (f.1837) med sonen Oskar (f.1878).<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 198, som den tiden anv\u00e4nde adressen Sundstr\u00f6mskagatan 6 av bokh\u00e5llaren Karl Haaronen, som bodde med sin Hilma och de vuxna barnen Aarne (f.1900), Thure (f.1901) och 5 minder\u00e5riga barn. P\u00e5 hyra bodde handelsresande Viktor Haaronen (f.1860) och sj\u00f6mannen Selim Eriksson (f.1884) med hustrun Hilma (f.1892) och 4 mindre barn.<\/p>\n<p><strong>P\u00e5 1920- och 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av bokh\u00e5llaren Karl Haaronen, som bodde med hustrun Hilma och barnen Aarne (f.1900), Thure (f.1901), Sigfrid (f.1902), Ester (f.1906, gift Vikb\u00e4ck), Anni (f.1908), Karl (f.1909) och Paul (f.1911-1944).<\/p>\n<p><strong>I slutet av 1930-talet<\/strong> bodde arbetaren Valter Enlund (1914-2000) p\u00e5 hyra med hustrun Helmi Gunhild (f.L\u00e5ngfors i Sideby 1919) och g\u00e5rden \u00e4gdes av Karl Haaronen.<\/p>\n<p><strong>P\u00e5 1940-talet efter kriget<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Karl Haaronen och en tid bodde ocks\u00e5 en familj fr\u00e5n Karelen i g\u00e5rden. L\u00e4raren Kaarlo Urpiala (f.1900 i Pitk\u00e4ranta) bodde p\u00e5 hyra med hustrun, som var fr\u00e5n Kask\u00f6 och de hade m\u00e5nga barn, som var f\u00f6dda i Vasa.<\/p>\n<p><strong>I mitten av 1950-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden ensam av \u00e4nklingen Karl Haaronen, d\u00e5 hustrun Hilma hade avlidit 22.12.1954. I g\u00e5rden bodde hans dotter Anni (f.1908) med dottern Nina Viola (f.1937). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 sonen, arbetaren Ture med sin hustru Tyyne Maria (f. Mickelsson i Merikarvia \u00e5r 1908) och de hade 4 barn.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1956, den 2 december<\/strong> avled Karl Haaronen i Vasa och tomten och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av arvingarna.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1958 den 21 juli<\/strong> s\u00e5lde Haaronens arvingar tomten nr 198 och g\u00e5rden f\u00f6r 600 000 mark \u00e5t stewarden Onni Kustaa Syrj\u00e4l\u00e4, som var f\u00f6dd 1919 i Kuorevesi. Han var gift med Dagmar Elisabeth (f\u00f6dd Nordstr\u00f6m i Kristinestad 1916) och de hade tidigare bott p\u00e5 Varvsgatan 11.<\/p>\n<p><strong>P\u00e5 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av familjen Syrj\u00e4l\u00e4 och n\u00e5gra hyresg\u00e4ster ser de inte ut att ha haft.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1969, den 9 december<\/strong> s\u00e5lde Onni och Dagmar Elisabeth Syrj\u00e4l\u00e4 g\u00e5rden f\u00f6r 20 000 mark \u00e5t matrosen Matti Mannermo (f.1945), och Aila (f. Nousiainen 1941 i Kristinestad).<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1976, den 23 augusti<\/strong>\u00a0 s\u00e5lde Matti Mannermo, som nu \u00e4r telefonarbetare g\u00e5rden \u00e5t r\u00e5dhusvaktm\u00e4staren Bertel och Kerttu Marjam\u00e4ki f\u00f6r 50 000 mark. Bertel var f\u00f6dd 1920 i staden och var son till formannen Onni Marjam\u00e4ki (f\u00f6dd i Stor\u00e5 1897-1965) och Gunnel Forsstr\u00f6m (f\u00f6dd i staden 1899-1975). Kerttu var f\u00f6dd i Tyrvis 1922 och hon var dotter till s\u00e5g\u00e4garen, bonden och mj\u00f6lnaren Oskari Korkki (1880-1928). Denne Oskari var f\u00f6r \u00f6vrigt bror till den Anna Korkki, som gifte sig med Kalle Hektor Jylli, som blev aff\u00e4rsman i Kristinestad. F\u00f6re k\u00f6pet av V\u00e4stra L\u00e5nggatan 65 hade Bertel och Kerttu Marjam\u00e4ki bott p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 35, i en g\u00e5rd som de k\u00f6pte av postiljon Roos \u00e5r 1966.<\/p>\n<p>Bertel arbetade p\u00e5 flera st\u00e4llen, bland annat p\u00e5 Suupohjan Osuusliike, SMK och de senaste \u00e5ren som vaktm\u00e4stare p\u00e5 r\u00e5dhuset. Hustrun Kerttu arbetade bland annat p\u00e5 Jyllin Ruokala p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=20355\">V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15<\/a>, Suupohjas restaurang vid R\u00e5dhusgatan och <a href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=20660\">Stadshotellet vid torget<\/a>.<\/p>\n<p><strong>I mitten av 1980-talet<\/strong> k\u00f6pte den nuvarande \u00e4garen g\u00e5rden av sin far Bertel Marjam\u00e4ki och han anv\u00e4nder den som stadigvarande bostad.<\/p>\n<h4><strong>Foton.<\/strong><\/h4>\n<figure id=\"attachment_23217\" aria-describedby=\"caption-attachment-23217\" style=\"width: 1613px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-23217\" src=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/65-Vastra-Langgatan-2020-1.jpg\" alt=\"\" width=\"1613\" height=\"1210\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/65-Vastra-Langgatan-2020-1.jpg 1613w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/65-Vastra-Langgatan-2020-1-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/65-Vastra-Langgatan-2020-1-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/65-Vastra-Langgatan-2020-1-768x576.jpg 768w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2022\/03\/65-Vastra-Langgatan-2020-1-1536x1152.jpg 1536w\" sizes=\"auto, (max-width: 1613px) 100vw, 1613px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-23217\" class=\"wp-caption-text\">G\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 65 har byggts till i flera repriser men huvudbyggnaden l\u00e4ngs med gatan har byggts p\u00e5 en och samma g\u00e5ng i mitten av 1800-talet. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020 \u00e4r taget fr\u00e5n sydost.<\/figcaption><\/figure>\n<figure id=\"attachment_30340\" aria-describedby=\"caption-attachment-30340\" style=\"width: 371px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-30340\" src=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/19561204-Karl-Haaronen-dodsannons.jpg\" alt=\"\" width=\"371\" height=\"576\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/19561204-Karl-Haaronen-dodsannons.jpg 371w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2025\/10\/19561204-Karl-Haaronen-dodsannons-193x300.jpg 193w\" sizes=\"auto, (max-width: 371px) 100vw, 371px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-30340\" class=\"wp-caption-text\">\u00c5r 1956, den 2 december avled f\u00f6re detta bokh\u00e5llaren Karl Haaronen<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och lagfartsregister. Den nuvarande g\u00e5rds\u00e4garen har bidragit med information och Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23219\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">  Marjam\u00e4kis g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 65<\/span><span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":65,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-23219","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23219","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=23219"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23219\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30341,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23219\/revisions\/30341"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=23219"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}