{"id":23183,"date":"2022-02-13T22:47:46","date_gmt":"2022-02-13T20:47:46","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23183"},"modified":"2026-02-23T21:25:02","modified_gmt":"2026-02-23T19:25:02","slug":"folkskolgarden-pa-vastra-langgatan-34","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23183","title":{"rendered":"Folkskolg\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 34"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r skolbyggnaden uppf\u00f6rdes \u00e5r 1878 och den har sedan byggts till med en vinkel l\u00e4ngs med Parkgatan. Fram till 1809 fanns den h\u00e4r tomten, som kallades \u201dRig\u00e4rden\u201d utanf\u00f6r tullstaketet och den anv\u00e4ndes endast som betesmark. D\u00e5 stadsplanen 1825 togs i bruk fick tomten nummer 45 i det f\u00f6rsta kvarteret och den innehades d\u00e5 av kakelugnsmakaren Johan Fredrik Pihlrot. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020 \u00e4r taget fr\u00e5n sydv\u00e4st.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfarter, mantalsl\u00e4ngder och gamla tidningar.<\/b><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/h3>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna och om de f\u00f6rs\u00e4kringar, som staden tecknade, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 finns tomten nr 45 inom den bl\u00e5a markeringen. Den r\u00f6da markeringen visar det omr\u00e5de av tomt nr 44 som borgm\u00e4staren Roos k\u00f6pte av \u00e4nkan Anna Beata Brunck \u00e5r 1836.<\/figcaption><\/figure>\n
Tomtens historia.<\/strong><\/h5>\n

\u00c5r 1761<\/strong> hade kakelugnsmakare Fredrik Pihlroth och hustrun Maria f\u00e5tt lagfart p\u00e5 detta omr\u00e5de, som kallades Rig\u00e4rden och d\u00e5 l\u00e5g utanf\u00f6r tullstaketet. D\u00e4r fanns inga bostadsbyggnader utan endast f\u00f6rr\u00e5d, m\u00f6jligtvis n\u00e5gon ria.<\/p>\n

\u00c5r 1801, i april<\/strong> s\u00e5lde Fredrik Pihlrot det obebyggda omr\u00e5det \u00e5t sin son Johan Fredrik Pihlrot, som tog \u00f6ver arbetet som kakelugnsmakare. Fadern bodde d\u00e5 p\u00e5 tomt 102, \u00d6stra L\u00e5nggatan 53. \u00c5r 1840 togs den g\u00e5rden \u00f6ver av handlande Karl Engberg och det var ju i den g\u00e5rden, som den \u00f6desdigra branden b\u00f6rjade i januari 1859, som \u00f6delade ett helt kvarter.<\/p>\n

\u00c5r 1832, i maj<\/strong> s\u00e5lde kakelugnsmakaren Fredrik Pihlrot det obebyggda omr\u00e5det \u00e5t borgm\u00e4stare Anders Jakob Roos (f.1795 i Lappfj\u00e4rd, d\u00f6d 1859 i Kajana). Redan i juli fick han lagfart p\u00e5 omr\u00e5det, som han hade k\u00f6pt f\u00f6r 233 rubel. Borgm\u00e4stare Roos hade i februari samma \u00e5r s\u00e5lt sin \u00e4gande ”Strandtomten nr 90” \u00e5t handlanden Salomon Wilhelm Fremdeling.<\/a><\/p>\n

Under \u00e5ren 1833 till 1834<\/strong> uppf\u00f6rde borgm\u00e4stare Roos de tre byggnader som ligger l\u00e4ngst i norr p\u00e5 denna tomt nr 45<\/p>\n

\u00c5r 1836<\/strong> k\u00f6pte borgm\u00e4stare Anders Jakob Roos ett litet omr\u00e5de av granntomten nr 44. Det lilla omr\u00e5det p\u00e5 lite mer \u00e4n 300 kvm l\u00e5g l\u00e4ngs med V\u00e4stra L\u00e5nggatan, d\u00e4r det ocks\u00e5 fanns en byggnad och f\u00f6r den betalade borgm\u00e4staren 120 rubel. S\u00e4ljare var fiskaren Johan Gabriel Bruncks arvingar, n\u00e4rmare best\u00e4mt hans hustru Anna Beata, f\u00f6dd Str\u00f6m. Tomten nr 44 l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan var delad och den s\u00f6dra delen \u00e4gdes av \u00e4nkan Anna Beata Brunck och den norra delen av lotsen Petter Gylander.<\/p>\n

\u00c5r 1843, i mars<\/strong> s\u00e5lde borgm\u00e4stare Roos hela tomten nr 45 och den lilla delen av nr 44 \u00e5t \u201dChristinestads fattigdirektion\u201d f\u00f6r 914 rubel. P\u00e5 den lilla tomten fanns en bostadsbyggnad och p\u00e5 tomten 45 l\u00e5g de tre byggnaderna l\u00e4ngs med V\u00e4stra L\u00e5nggatan. P\u00e5 den tomten fanns det en i berget inspr\u00e4ngd k\u00e4llare, med 3 valv, som l\u00e5g under den minsta byggnaden. Borgm\u00e4staren sj\u00e4lv befann sig i Paldamo men han hade gett fullmakt \u00e5t sin bror, kapellanen Johan Henrik Roos (1788-1859) att genomf\u00f6ra f\u00f6rs\u00e4ljningen \u00e5t staden.<\/p>\n

Efter att staden \u00f6vertagit tomterna och g\u00e5rden inr\u00e4ttades d\u00e4r en \u201dfattigf\u00f6rs\u00f6rjningsanstalt\u201d. D\u00e4r bodde m\u00e5nga personer, mest fattiga \u00e4nkor som d\u00e4rtill kunde vara sjuka och skr\u00f6pliga.<\/p>\n

Fattigv\u00e5rdsstyrelsen i staden inr\u00e4ttade \u00e5r 1842 en flickskola av s\u00e5 kallad Lancastertyp och den verkade i den st\u00f6rsta byggnaden, den som borgm\u00e4stare Roos hade uppf\u00f6rt \u00e5r 1833. L\u00e4rarinnan Maria Engman bodde sj\u00e4lv i Bergviks g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra l\u00e5nggatan 33<\/a>, som hon k\u00f6pte i mitten av 1840-talet. F\u00f6rutom Maria Engman, s\u00e5 var de f\u00f6rsta l\u00e4rarinnorna Josefina Lund och Amanda Wahlforss.<\/p>\n

\u00c5r 1862<\/strong> tecknade fattigv\u00e5rdsstyrelsen i staden en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de byggnader, som d\u00e5 fanns i tomtens norra \u00e4nda. Om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringarna och om de byggnader som f\u00f6rs\u00e4krades, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
D\u00e5 ”Christinestads fattigdirektion” \u00e5r 1862 skulle f\u00f6rs\u00e4kra de byggnader d\u00e4r fattighjonen bodde och d\u00e4r Lancasterskolan verkade, s\u00e5 skulle en planteckning bifogas f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet. S\u00e5 gott som alla byggnader finns kvar \u00e4nnu, utom ”Hemliga huset” som har nummer fem. Den st\u00e5r numera oanv\u00e4nd i stadens hamn p\u00e5 \u00d6stra sidan.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1871<\/strong> ombildades Lancasterskolan, som \u00e4nnu d\u00e5 kallades ”fattigskolan” till en folkskola. Folkskolan b\u00f6rjade sin verksamhet den 9 oktober och 119 elever b\u00f6rjade sin skolg\u00e5ng. Staden bidrog till den med ett \u00e5rligt anslag om 1 600 mark. Carl Emil Carlstr\u00f6m<\/a> donerade 6 000 mark till den nya folkskolan och med r\u00e4ntorna fr\u00e5n kapitalet skulle det avl\u00f6nas en musikl\u00e4rare. Staden \u00e4gde fortfarande tomterna och byggnaderna som var uppf\u00f6rda p\u00e5 1830-talet. Folkskolans l\u00e4rarinna Ida Ingman (1840-1917) k\u00f6pte g\u00e5rden p\u00e5 tomt 46, norr om skoltomten och hon bodde d\u00e4r i m\u00e5nga \u00e5r. Skolg\u00e5ngen var frivillig \u00e4nda fram till 1920-talet d\u00e5 skolplikten inf\u00f6rdes.<\/p>\n

\u00c5r 1878<\/strong> uppf\u00f6rdes den skolbyggnad, som fortfarande st\u00e5r kvar och i den verkade den svenska folkskolan medan den finska kunde inrymmas i den \u00e4ldre byggnaden p\u00e5 samma tomt. En finskspr\u00e5kig folkskola hade grundats redan \u00e5r 1873 av handlanden Wilho Parmanen<\/a> och den var f\u00f6rmodligen inrymd i hans egen g\u00e5rd n\u00e4ra torget,<\/a> i byggnaden l\u00e4ngs med R\u00e5dhusgatan. \u00c5r 1879 \u00f6vertog staden verksamheten vid den finska folkskolan och den kunde d\u00e5 flytta till V\u00e4stra L\u00e5nggatan 34, d\u00e4r den svenska hade verkat tidigare.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r bottenplanen ritades den 22 mars 1878 och godk\u00e4ndes i staden den 27 samma m\u00e5nad. Den 5 april skickades den till ”\u00d6verstyrelsen f\u00f6r skolv\u00e4sendet” i Helsingfors och den 15 meddelade de att allt \u00e4r OK. De 3 maj granskade brandstodsbolagets ombud, f\u00e4rgare \u00c5kerman ritningen och byggplatsen och han kunde godk\u00e4nna den och bygget kunde d\u00e5 inledas. Skolbyggnaden kunde tas i bruk senare p\u00e5 h\u00f6sten 1878. I byggnaden fanns det bara 2 klassrum, en st\u00f6rre gymnastik- och festsal, ett sl\u00f6jdrum och n\u00e5gra mindre rum.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skissen visar hur folkskolans byggnader var placerade p\u00e5 tomten \u00e5r 1890.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1898<\/strong> best\u00e4mdes det att en ny skolbyggnad f\u00f6r svenska folkskolan skall uppf\u00f6ras p\u00e5 skoltomten. Den skulle placeras med l\u00e5ngsidan l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan och med gaveln mot Nytorget. N\u00e5gon Parkgata fanns inte \u00e4nnu d\u00e5 anlagd. Den skulle f\u00e5 4 klassrum, l\u00e4rarrum och en tambur och s\u00e5 skulle den f\u00f6rses med \u201dtidsenliga ventilationsinr\u00e4ttningar\u201d.<\/p>\n

Ritningarna gjordes av l\u00e4nsarkitekten K. U. Reinius och bygget bj\u00f6ds ut p\u00e5 entreprenad i juli 1899. Pengar till bygget skulle tas av r\u00e4ntorna f\u00f6r br\u00e4nnvinsfonden och pengar skulle ocks\u00e5 l\u00e5nas fr\u00e5n statsverket.<\/p>\n

Skolbygget utf\u00f6rdes p\u00e5 entreprenad av byggm\u00e4stare Halkola men tyv\u00e4rr byggdes den s\u00e5 slarvigt att den s\u00e5 gott som genast kr\u00e4vde omfattande remonter. Till exempel i juni 1904 skulle stenfoten p\u00e5 ett avsnitt riktas om med den p\u00e5f\u00f6ljd att en kakelugn i n\u00e4rheten ramlade ned och f\u00f6rorsakade stora skador.<\/p>\n

Den nya svenska folkskolbyggnaden kunde tas i bruk h\u00f6sten 1900 och den finska folkskolan kunde d\u00e5 ta \u00f6ver den andra byggnaden vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan.<\/p>\n

\"\"
I den h\u00e4r byggnaden l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan verkade den svenska folkskolan fr\u00e5n \u00e5r 1900 till januari 1922, d\u00e5 den f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand. Enligt uppgift s\u00e5 skulle de ryska soldaterna, som var stationerade i staden fr\u00e5n \u00e5r 1915 till januari 1918 ha inhysta i denna skolbyggnad. Fotot l\u00e5nat fr\u00e5n stadens museum Carlsro.<\/a><\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skymd bakom bj\u00f6rkarna st\u00e5r den svenska folkskolbyggnaden, som togs i bruk h\u00f6sten 1900 och som f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand den 20 januari 1922. I v\u00e4nstra kanten syns knuten p\u00e5 den finska folkskolbyggnaden och l\u00e4ngre ner p\u00e5 gatan mot Badhusparken<\/a> syns den Axelinska g\u00e5rden<\/a>. Till h\u00f6ger st\u00e5r den Gabrielsonska g\u00e5rden, som revs p\u00e5 1970-talet. Fotot fr\u00e5n Jyllis samlingar \u00e4r taget i b\u00f6rjan av 1900-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
L\u00e4ngst till v\u00e4nster hade den svenska folkskolan st\u00e5tt \u00e4nda tills den f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand \u00e5r 1922. Fotot \u00e4r taget kort efter branden eftersom stenfoten fortfarande finns kvar i v\u00e4ntan p\u00e5 beslut om den skall byggas upp p\u00e5 nytt eller flyttas. Till h\u00f6ger Snellmans g\u00e5rd och mitt i bild Axelins g\u00e5rd. Fotot l\u00e5nat av Jarkko Ikkel\u00e4-Koski.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det var s\u00e4kert tr\u00e5ngt i klassrummen d\u00e5 s\u00e5 h\u00e4r m\u00e5nga elever gick i folkskolan i b\u00f6rjan av 1900-talet. Fotot fr\u00e5n Jyllis samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1906<\/strong> gjordes en tillbyggnad p\u00e5 den svenska folkskolan nere vid \u00d6stra L\u00e5nggatan, d\u00e5 den fick tv\u00e5 klassrum till i den norra \u00e4ndan. Den blev d\u00e5 mer \u00e4n tio meter l\u00e4ngre. Antalet kakelugnar hade \u00e4ndrats fr\u00e5n 7 till 16, allts\u00e5\u00a0 det blev nu 2 i n\u00e4stan varje klassrum vilket tyder p\u00e5 att det varit kallt d\u00e4r om vintrarna.<\/p>\n

\u00c5r 1908<\/strong> utbr\u00f6t en brand i den s\u00e5 kallade ”r\u00f6da byggnaden” l\u00e4ngs med V\u00e4stra L\u00e5nggatan och vill du l\u00e4sa mera om den skall du klicka H\u00c4R<\/strong> <\/span><\/a>och rulla sedan ned till 1908. \u00c5r 1912<\/strong> installerades elektrisk belysning i folkskolbyggnaden.<\/p>\n

\u00c5r 1915<\/strong> d\u00e5 de f\u00f6rsta ryska soldaterna placerades i Kristinestad, s\u00e5 f\u00f6rlade de sin kasern till den h\u00e4r skolg\u00e5rden. Enligt uppgift som var de inhysta i den nya svenska folkskolbyggnaden l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan. D\u00e4rtill byggde de ett h\u00e4ststall, ett k\u00f6k och en matsal p\u00e5 Nytorget i n\u00e4rheten. De ryska soldaterna bodde h\u00e4r \u00e4nda tills de f\u00f6rdrevs i slutet av januari 1918. I b\u00f6rjan av 1920-talet s\u00e5ldes deras byggnader p\u00e5 Nytorget f\u00f6r bortrivning.<\/p>\n

\u00c5r 1921<\/strong> inf\u00f6rde l\u00e4roplikt i Finland, vilket betydde att alla barn i \u00e5ldern 7 till 13 \u00e5r m\u00e5ste g\u00e5 i folkskola. L\u00e4roplikten g\u00e4llde allts\u00e5 i 6 \u00e5r och i staden inf\u00f6rdes den genast medan man t.ex. i Lappfj\u00e4rd inf\u00f6rde den f\u00f6rst i oktober 1927. D\u00e5 lagen inf\u00f6rdes fick den en l\u00e5ng \u00f6verg\u00e5ngstid, p\u00e5 grund av att flera skolor m\u00e5ste uppf\u00f6ras f\u00f6r att klara av lagens plikter.<\/p>\n

Den 20 januari 1922<\/strong> f\u00f6rst\u00f6rdes den relativt nya svenska folkskolbyggnaden i en h\u00e4ftig brand. Den hade uppst\u00e5tt i ett klassrum p\u00e5 g\u00e5rdssidan vid halv fyra tiden p\u00e5 eftermiddagen. Brandk\u00e5rens utrustning var bristf\u00e4llig och n\u00e4r de fick i g\u00e5ng sprutorna s\u00e5 var byggnaden redan nerbrunnen. Ingenting kunde r\u00e4ddas. Byggnaden med alla inventarier var f\u00f6rs\u00e4krade i olika bolag f\u00f6r totalt 375 000 mark men p\u00e5 grund av de h\u00e4ftiga prisstegringarna de senaste \u00e5ren, s\u00e5 var den klart underf\u00f6rs\u00e4krad.<\/p>\n

Det ordnades med tillf\u00e4lliga utrymmen f\u00f6r de svenska eleverna i de \u00f6vriga byggnaderna p\u00e5 skolg\u00e5rden och de gick h\u00e4r \u00e4nda till h\u00f6sten 1925, d\u00e5 de kunde flytta \u00f6ver till den f\u00f6re detta samskolbyggnaden vid Kyrkotorget<\/a>.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1948 byggdes den finska folkskolan till med en kombinerad fest- och gymnastiksal l\u00e4ngs med Parkgatan. I augusti 1971 drog ett \u00e5skv\u00e4der \u00f6ver staden och blixten ant\u00e4nde den h\u00e4r sidobyggnaden som f\u00f6rst\u00f6rdes p\u00e5 ett par timmar. Den byggdes dock upp igen i samma storlek och p\u00e5 samma stenfot som den gamla. Stadsstyrelsen uts\u00e5g redan i b\u00f6rjan av september byggm\u00e4stare Eskil Hanses till entrepren\u00f6r f\u00f6r uppbyggandet. Hans anbud var 42 550 mark.<\/figcaption><\/figure>\n

Fr\u00e5n och med h\u00f6sten 1925 tills den nya l\u00e5gstadieskolan invid Kristinahallen blev f\u00e4rdig p\u00e5 1990-talet anv\u00e4ndes skolg\u00e5rden av de finskspr\u00e5kiga eleverna. H\u00f6sten 2004 p\u00e5b\u00f6rjade staden en st\u00f6rre renovering av den mindre skolbyggnaden, som sedan hyrdes ut \u00e5t K\u00e5rkulla samkommun. Arbetet utf\u00f6rdes av byggm\u00e4stare Harry Nygren och de s\u00e5 kallade verkstadsutrymmena kunde tas i bruk i januari 2005.<\/p>\n

Huvudbyggnaden har anv\u00e4nts av olika organisationer och i dag anv\u00e4nds den som kursg\u00e5rd av medborgarinstitutet.<\/p>\n

\u00d6vrigt.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Med vacker handstil \u00e4r det sigillf\u00f6rsedda k\u00f6pebrevet fr\u00e5n mars 1843 skrivet d\u00e4r f\u00f6re detta borgm\u00e4staren Anders Jakob Roos, som d\u00e5 verkade som h\u00e4radsh\u00f6vding i Kajana, s\u00e5lde de blivande skoltomterna \u00e5t ”Christinestads Fattigdirektion”. Som ombud med fullmakt anlitade han sin bror Johan Henrik Roos, som har titeln vice pastor.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Staden \u00e4ger alla byggnader, som efter grundliga renoveringar \u00e4r i gott skick och medborgarinstitutet anv\u00e4ndes dem som kursg\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det gamla uthuset inneh\u00e5llande f\u00f6rr\u00e5d och toaletter st\u00e5r fortfarande kvar.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfarter, mantalsl\u00e4ngder och gamla tidningar. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna och om de f\u00f6rs\u00e4kringar, som staden tecknade, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! Tomtens historia. Forts\u00e4tt l\u00e4sa Folkskolg\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 34<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":34,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-23183","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23183","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=23183"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23183\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30663,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23183\/revisions\/30663"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=23183"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}