{"id":23106,"date":"2022-01-17T10:55:38","date_gmt":"2022-01-17T08:55:38","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23106"},"modified":"2026-01-18T11:05:10","modified_gmt":"2026-01-18T09:05:10","slug":"sjoman-forsstroms-gard-pa-ostra-langgatan-4","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23106","title":{"rendered":"Sj\u00f6man Forsstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 4"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den \u00e4ldsta delen av den h\u00e4r g\u00e5rden byggdes \u00e5r 1830 av sj\u00f6mannen Johan Henrik Forsstr\u00f6m (1790-1848) och hans hustru Catharina (f\u00f6dd Enberg i N\u00e4rpes 1790-1879). Huset hade tidigare st\u00e5tt p\u00e5 Strandgatan 22, p\u00e5 den tomt som Johan Henrik s\u00e5lde \u00e5t Erik T\u00f6tterman i februari 1830. Vid den f\u00f6rs\u00e4ljningen\u00a0 fick Johan Henrik r\u00e4tt att bortflytta g\u00e5rden och det var nog hit han flyttade den. Johan Henrik hade tillsammans med sin bror Gustaf k\u00f6pt tomten nr 189, som kallades \u201dFinskat g\u00e4rdan\u201d, av borgm\u00e4stare Daniel Mattens son Petter Johan. Den var d\u00e5 obebyggd och borgm\u00e4staren Mattens hade f\u00e5tt lagfart p\u00e5 den h\u00e4r tomten \u00e5r 1794. Runt 1954 byggdes g\u00e5rden till p\u00e5 g\u00e5rdssidan n\u00e4stan med det dubbla, s\u00e5 att den d\u00e5 fick det utseende som den har i dag. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2022 med hj\u00e4lp av Bengt Klemets och H\u00e5kan Str\u00f6m. Uppgifter \u00e4r ocks\u00e5 tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder och kyrkb\u00f6cker. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h3>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 ser man att \u00d6stra L\u00e5nggatan \u00e4r kortare \u00e4n i dag. Och varf\u00f6r skulle den g\u00e5 l\u00e4ngre eftersom tomterna 188, 189 och 190 var obebyggda och de anv\u00e4ndes endast som betesmark. Bokstaven \u201dN\u201d i \u00f6vre kanten \u00e4r den f\u00f6rra \u00f6stra tullstugan och bokstaven \u201dO\u201d \u00e4r Skutskata t\u00e5get, som av n\u00e5gon anledning har d\u00f6pts om till Norrtullen. Den bl\u00e5a rektangeln visar ungef\u00e4r var g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 4 finns i dag.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> var den h\u00e4r stora tomten obebyggd och den \u00e4gdes d\u00e5 av lagman Mattens \u00e4nka. Hon var \u00e4nka efter borgm\u00e4stare Daniel Mattens (1747-1822), som var borgm\u00e4stare fr\u00e5n 1774 till sin d\u00f6d 1822. I mars 1830 s\u00e5lde borgm\u00e4starens arvingar tomten \u00e5t sj\u00f6m\u00e4nnen Johan Henrik<\/span> Forsstr\u00f6m (1790-1848) och hans bror Gustaf<\/u> Erik Forsstr\u00f6m (1806-1838). Johan Henrik och hustrun Catharina hade f\u00f6re k\u00f6pet bott i egen g\u00e5rd p\u00e5 tomt 175, p\u00e5 Strandgatan 22.<\/a> Johan och Catharina hade den 4 februari 1830 s\u00e5lt den tomten \u00e5t handlanden Erik T\u00f6tterman. Brodern Gustaf och Maria Forsstr\u00f6m hade f\u00f6re det bott p\u00e5 hyra i murm\u00e4stare Backs g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 2.<\/p>\n

\u00c5r 1831<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r delade tomten av br\u00f6derna Johan Henrik och Gustaf Forsstr\u00f6m. De hade flyttat och byggt var sin g\u00e5rd \u00e5t sig och bodde nu med sina respektive hustrur i g\u00e5rdarna p\u00e5 Strandgatan 3 och \u00d6stra L\u00e5nggatan 4.<\/p>\n

\u00c5r 1833<\/strong> hade tomten nr 189 delats i 4 delar och g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 4 \u00e4gdes d\u00e5 av sj\u00f6mannen Johan Forsstr\u00f6m, som bodde med hustrun Catharina (f\u00f6dd Enberg i N\u00e4rpes 1790-1879) och som kallades Cajsa. De 3 \u00f6vriga g\u00e5rdarna p\u00e5 samma tomtnummer \u00e4gdes av:<\/p>\n

-p\u00e5 Strandgatan 3 bodde sj\u00f6mannen, senare lotsen Gustaf Forsstr\u00f6m med hustrun Maria Lisa (f. Yttring i N\u00e4rpes 1803-1882). Mellan \u00e5ren 1830 och 1837 fick de 5 barn. Efter Gustafs d\u00f6d \u00f6vertog \u00e4nkan Maria g\u00e5rden som hon innehade tills hon dog \u00e5r 1882, d\u00e5 den \u00f6vertogs av dottern Johanna. \u00c5r 1861, den 30 oktober hade lots\u00e4nkan Maria Forsstr\u00f6m k\u00f6pt en obebyggd del av tomten av Anna Forsstr\u00f6m f\u00f6r 25 rubel. Den h\u00e4r tomtdelen l\u00e5g l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan. Johanna s\u00e5lde sedan g\u00e5rden \u00e5t Jakob Svartti och g\u00e5rden har sedan haft \u00e4gare som familjen Ketola, familjen Hautala, familjen Kuusisto och den nuvarande \u00e4garen.<\/p>\n

-p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 5 bodde snickaren och sj\u00f6mannen Isac Stenberg (f\u00f6dd i Stor\u00e5 1798) med hustrun Helena Henrika, kallad Lena (f\u00f6dd Nordstr\u00f6m i Kristinestad 1805, d\u00f6d 1892 i Alavus). De bodde f\u00f6re det p\u00e5 hyra p\u00e5 Strandgatan 10. \u00c5r 1840 rymde sj\u00f6mannen Isac till sj\u00f6ss och h\u00f6rde inte mera av sig. \u00c5r 1871 gifte sig deras dotter Emelie Amanda (f.1841) till Alavus, dit ocks\u00e5 modern Helena sedan flyttade. \u00c5r 1874, den 4 augusti s\u00e5lde Helena Stenberg g\u00e5rden \u00e5t bryggerim\u00e4staren Petter B\u00e5ge, som var gift med tj\u00e4rvr\u00e4karen Christian Olins dotter Aurora i granng\u00e5rden. \u00c5r 1875, den 15 mars s\u00e5lde Petter B\u00e5ge g\u00e5rden \u00e5t sj\u00f6mannen Karl Johan Westerback (f.1850 i N\u00e4rpes) och hans hustru Katarina, f\u00f6dd Boman \u00e5r 1837. \u00c5r 1888 avled sj\u00f6mannen Westerback och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Katarina. I ett testamente \u00e5r 1905 best\u00e4mde Katarina att all hennes egendom skall tillfalla Finska missionss\u00e4llskapet eller i f\u00f6rsta hand hennes utrikesvistande son Karl Viljam Westerback (f.1875) ifall denne inom ett \u00e5r efter d\u00f6dsfallet l\u00e5ter h\u00f6ra av sig.\u00a0 Denne h\u00f6rde aldrig av sig och Finska Missionss\u00e4llskapet s\u00e5lde g\u00e5rden p\u00e5 auktion den 27 juni 1912 \u00e5t bonden Josef Skinnars fr\u00e5n N\u00e4rpes f\u00f6r 2 600 mark. \u00c5r 1913, den 29 april s\u00e5lde bonden Josef Skinnars g\u00e5rden f\u00f6r 3 000 mark \u00e5r arbetaren och slaktaren Johan Erland M\u00e4nnist\u00f6 och hans hustru Hulda. Fr\u00e5n \u00e5r 1929 \u00e4gdes g\u00e5rden av Lydia Tuomisto. Lydia var f\u00f6dd Jokela i Norrmark \u00e5r 1886 och hon hade varit gift med Viktor Tuomisto (1885-1927). \u00c5r 1952, den 7 augusti s\u00e5lde \u00e4nkan Lydia Tuomisto g\u00e5rden f\u00f6r 50 000 mark \u00e5t Artur G\u00e4ddtr\u00e4sk (1903-1969) och hustrun Olga (f.1906) fr\u00e5n \u00d6mossa i Sideby. G\u00e4ddtr\u00e4sk skulle f\u00f6rutom k\u00f6peskillingen ge livstids sytning \u00e5t Lydia i form av fri bostad, lyse, v\u00e4rme och kl\u00e4der till d\u00f6d dag. \u00c5r1988 s\u00e5lde G\u00e4ddtr\u00e4sk g\u00e5rden \u00e5t den nuvarande \u00e4garen, som anv\u00e4nder den som stadigvarande bostad.<\/p>\n

-p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 3 bodde sj\u00f6mannen, senare tj\u00e4rvr\u00e4karen Christian Olin (f\u00f6dd 1800 i \u00c5bo, d\u00f6d i Kristinestad 1881) med hustrun Christina (f\u00f6dd Redlig i Korsholm 1806, d\u00f6d i Kristinestad 1900). Christian bodde f\u00f6re det p\u00e5 Strandgatan 8. Christian och Christina fick sju barn och ytterligare adoptivdottern Eva Lindfors. I maj 1941 k\u00f6pte V\u00e4in\u00f6 Krekola g\u00e5rden av Olins d\u00f6dsbo f\u00f6r 65 000 mark. I juni 1945 s\u00e5lde V\u00e4in\u00f6 Krekola g\u00e5rden \u00e5t m\u00e5laren Alfons Hind\u00e9n f\u00f6r 100 000 mark. I oktober 1948 s\u00e5lde m\u00e5laren Hind\u00e9n g\u00e5rden \u00e5t Wiik & H\u00f6glunds bolag Kristinestads S\u00e5g f\u00f6r 450 000 mark. I n\u00e5got skede \u00f6vertog sedan Valter Enlund fr\u00e5n Solf\u00e4ngen g\u00e5rden. I b\u00f6rjan av 2000-talet \u00f6vertogs g\u00e5rden av Valters dotter Siv och m\u00e5gen Paavo Rantala, som rev byggnaden och uppf\u00f6rde den g\u00e5rd som fortfarande st\u00e5r kvar. De s\u00e5lde den sedan vidare \u00e5t den nuvarande \u00e4garen.<\/p>\n

\u00c5ren 1837 – 1845<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden \u00d6stra L\u00e5nggatan 4 av sj\u00f6mannen Johan Henrik Forsstr\u00f6m med hustrun Cajsa och med dem bodde barnen Carl Johan (f.1819), Maria Johanna (f.1821), Lisa Magdalena (f.1824), Nils Gustaf (f.1826) och Josef Wilhelm (f.1833). P\u00e5 hyra i deras g\u00e5rd bodde soldatdottern Lisa Smeds.<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Johan Henrik Forsstr\u00f6m med hustrun Catharina och dottern Elisabeth. Dottern Maria var gift med sj\u00f6mannen Zackris Ekstr\u00f6m och Lisa var gift med sj\u00f6mannen Anders R\u00f6nnlund.<\/p>\n

\u00c5r 1848, i juli<\/strong> avled sj\u00f6mannen Johan Henrik Forsstr\u00f6m i \u201dbukont\u201d i K\u00f6penhamn och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Catharina och av deras barn. Vid bouppteckningen f\u00f6ljande \u00e5r konstaterades att Johan hade \u00e4gt \u00bc av tomten 189 och hustrun \u00e4rvde halva g\u00e5rden och de 5 barnen 1\/10 var av g\u00e5rden.<\/p>\n

Johan Henrik och Catharina Forsstr\u00f6m hade 6 barn tillsammans:<\/strong><\/h6>\n

-Carl Johan Forsstr\u00f6m<\/strong>, f\u00f6dd 25.3.1819 som rymde och f\u00f6rsvann \u00e5r 1854. Han hade varit gift med Anna Eriksdotter (f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd 1811-1878) och de hade tillsammans dottern Anna Maria (f.1845) och sonen Karl Wilhelm (f.1848). Ocks\u00e5 denne rymde och f\u00f6rsvann i ok\u00e4nda \u00f6den \u00e5r 1869.<\/p>\n

-Maria Johanna Forsstr\u00f6m<\/strong> (1821-1904) som var gift med sj\u00f6mannen Zackris Fredrik Ekstr\u00f6m (1811-1852).<\/p>\n

-Lisa Magdalena Forsstr\u00f6m<\/strong> (f.1824) som var gift med sj\u00f6mannen Anders Svante R\u00f6nnlund (f. i Lappfj\u00e4rd 1823) som rymde och f\u00f6rsvann \u00e5r 1849. Hustrun Lisa kunde \u00e5r 1855 gifta om sig med skarpskytten Zackris Slut och de flyttade samma \u00e5r till Solf. Lisa Magdalena hade o\u00e4kta sonen Karl Johan Forsstr\u00f6m, sj\u00f6man (1844-1875).<\/p>\n

-Nils Gustaf Forsstr\u00f6m<\/strong>, sj\u00f6man f\u00f6dd 1826, rymde och f\u00f6rsvann 1846.<\/p>\n

-Catharina Fredrika Forsstr\u00f6m<\/strong> (1830-1830).<\/p>\n

-Josef Wilhelm Forsstr\u00f6m<\/strong> (1833-1885), sj\u00f6kapten. Han var f\u00f6rsta g\u00e5ngen gift med Anna Maria Nordstr\u00f6m (1824-1859) och andra g\u00e5ngen \u00e5r 1864 med Maria Sofia Hjulman (1836-1876).<\/p>\n

\u00c5r 1853<\/strong> avled m\u00e5gen Zackris Ekstr\u00f6m, som hade varit gift med dottern Maria, och \u00e4nkan \u00f6vertog d\u00e5 hans andel av tomten. \u00c5r 1854 fick Maria o\u00e4kta dottern Maria Catharina (1854-1855).<\/p>\n

\u00c5r 1859<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mans\u00e4nkan Catharina Forsstr\u00f6m och hos henne bodde dottern, \u00e4nkan Maria Ekstr\u00f6m. P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde svarvare\u00e4nkan Greta Backmansson med dottern Maria.<\/p>\n

\u00c5ren 1865 -1875<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mans\u00e4nkan Catharina eller som hon kallades Cajsa Forsstr\u00f6m. Hos henne bodde sonen Karl Forsstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Johan Forsstr\u00f6ms arvingar Catharina och deras barn. I g\u00e5rden bodde Catharina och hennes dotter, sj\u00f6mans\u00e4nkan Maria Ekstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1876<\/strong> avled skeppare Josef Wilhelm Forsstr\u00f6ms hustru Maria Sofia (1836-1876). Skepparen var ute p\u00e5 haven med sitt fartyg \u201dLax\u201d och deras 3 s\u00f6ner togs d\u00e5 om hand av sl\u00e4ktingarna. S\u00f6nerna Johan Wilhelm Severin (f.1867) och Gustaf Herman (f.1869) placerades hos fastern Maria Ekstr\u00f6m p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 4 medan yngsta sonen Karl Gideon placerades i mammas hemg\u00e5rd hos Hjulmans p\u00e5 Strandgatan.<\/p>\n

\u00c5r 1879, i mars<\/strong> avled sj\u00f6mans\u00e4nkan Catharina Forsstr\u00f6m. Hon efterl\u00e4mnade dottern, sj\u00f6mans\u00e4nkan Maria Ekstr\u00f6m och sonen, sj\u00f6kapten Josef Wilhelm Forsstr\u00f6m. Vid d\u00f6dsfallet \u00e4gde Catharina 1\/8 av hela tomten nr 189.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong>\u00a0\u00e4gdes g\u00e5rden av Johan Forsstr\u00f6ms arvingar men endast Maria Ekstr\u00f6m bodde i g\u00e5rden. Hos henne bodde ocks\u00e5\u00a0 de moderl\u00f6sa brorsbarnen Johan Wilhelm och Gustaf Herman Forsstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1885 i november<\/strong> omkom sj\u00f6kaptenen Josef Wilhelm Forsstr\u00f6m d\u00e5 hans fartyg \u201dLax\u201d gick under utanf\u00f6r Englands kust med hela sin bes\u00e4ttning, under en resa fr\u00e5n Nantes till K\u00f6penhamn. S\u00f6nerna Johan och Gustaf var b\u00e5da till sj\u00f6ss n\u00e4r deras far dog \u00e5r 1885.<\/p>\n

Sj\u00f6kapten Josef Wilhelm Forsstr\u00f6m och Maria Sofia fick barnen:<\/strong><\/h6>\n

-Maria Emilia Forsstr\u00f6m (1865-1867).<\/p>\n

–Johan<\/span> Wilhelm Severin Forsstr\u00f6m (1867-1913). Till sj\u00f6ss ca 1882. Han var gift med Maria Sundblad (1866-1928) och mellan \u00e5ren 1887 och 1908 fick de 12 barn. Av dessa dog n\u00e5gra i unga \u00e5r, en del for till Amerika men \u00e5tminstone Gunnel (1899-1975) som var gift med Onni Marjam\u00e4ki (f\u00f6dd i Stor\u00e5 1897-1965) bodde i staden, liksom brodern Karl Forsstr\u00f6m<\/a>. Johan och Maria Forsstr\u00f6m bodde fr\u00e5n och med 1892 p\u00e5 Strandgatan 31, i den gr\u00f6na g\u00e5rden,<\/a> som de hade k\u00f6pt av sj\u00f6mannen Anders Lager.<\/p>\n

-Gustaf Herman Forsstr\u00f6m (1869-1944). Till sj\u00f6ss ca 1883 och blev sj\u00f6kapten i Amerika \u00e5r 1890. Han \u00e4ndrade sitt sl\u00e4ktnamn till Wilson och han dog i Berkeley i Kalifornien.<\/p>\n

-Karl Henrik Forsstr\u00f6m (1873-1873).<\/p>\n

-Karl Gideon<\/span> Forsstr\u00f6m som var f\u00f6dd 1874 och som vuxen flyttade till \u00c5bo. \u00c5r 1895 gifte han sig med f\u00e5ngvaktaredottern ”Mimmi”\u00a0 Wilhelmina W\u00e5rvik (f.1871) fr\u00e5n \u00c5bo. De fick 2 barn, som b\u00e5da dog unga. Karl Gideon dog i Pyh\u00e4nt\u00e4 \u00e5r 1931.<\/p>\n

\u00c5ren 1890 – 1904<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden \u00d6stra L\u00e5nggatan 4 av sj\u00f6man Johan Forsstr\u00f6ms arvingar och d\u00e4r bodde sj\u00f6mans\u00e4nkan Maria Ekstr\u00f6m. Marias son Fredrik ”Fred” Wilhelm for till Amerika ca 1870 och han bodde i North Bend, Oregon d\u00e4r han dog \u00e5r 1906. Marias brorson, sj\u00f6mannen Gustaf Herman Forsstr\u00f6m (f.1869) var ocks\u00e5 skriven i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1905,<\/strong> sj\u00f6mans\u00e4nkan Maria Ekstr\u00f6m hade avlidit \u00e5ret innan och hennes g\u00e5rd hade d\u00e5 \u00f6vertagits av d\u00f6dsboet.\u00a0 Via ombudet, bankdirekt\u00f6r Hans Estlander s\u00e5lde d\u00f6dsboet g\u00e5rden \u00e5t arbetaren Henrik Kujala f\u00f6r 1 500 mark. K\u00f6pebrevet \u00e4r skrivet 26 april 1905 och det bevittnades av muraren Karl H\u00f6gback<\/a> och korvmakaren Johan Gustafsson.<\/a> Heikki Kujala var f\u00f6dd \u00e5r 1865 i Kauhajoki och \u00e5r 1895 gifte han sig med Hulda Ulrika Hautala (f\u00f6dd i Teuva 1871, d\u00f6d i staden 1939).<\/p>\n

\"\"
Den l\u00e5ga byggnaden till h\u00f6ger \u00e4r Forsstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 4 och fotot \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet. Fasaden mot gatan \u00e4r likadan som i dag men g\u00e5rden byggdes till p\u00e5 g\u00e5rdssidan p\u00e5 1960-talet. Den h\u00f6gre g\u00e5rden i h\u00f6gra kanten \u00e4gdes av kapellm\u00e4staren och musikdirekt\u00f6ren Johan August Hammar och \u00e5r 1918 \u00f6vertogs den av tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4staren Martin Berglund fr\u00e5n Sverige. L\u00e4ngst bort mitt i bild syns Norra Bryggeriet, som den h\u00e4r tiden \u00e4gdes av vicekonsul Gustaf Hyd\u00e9n.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden vid \u00d6stra L\u00e5nggatan 4 av arbetaren Henrik eller Heikki Kujala (f.1865) med hustrun Hulda (f.1871). Mellan \u00e5ren 1896 och 1908 hade de f\u00e5tt 7 barn tillsammans men endast 4 levde till vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> \u00e4gde arbetaren Heikki Kujala och hustrun Hulda g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 4. P\u00e5 hyra bodde arbetaren Vihtori Tuomisto (f.1885) och arbetaren Jaakko Kulmala (f.1875).<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 4 av arbetaren Heikki Kujala, med hustrun Hulda och flera vuxna barn.<\/p>\n

I slutet av 1920-talet<\/strong> \u00e4gde arbetaren Heikki Kujala med hustrun Hulda g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 4. Sonen Yrj\u00f6 (f.1896) var skriven i g\u00e5rden och han hade suttit i f\u00e4ngelse ett par \u00e5r f\u00f6r landsf\u00f6rr\u00e4deri. En annan son Emil (f.1905) hade utvandrat, troligtvis f\u00f6rst till Amerika p\u00e5 1920-talet och sedan till Sovjetunionen p\u00e5 1930-talet.<\/p>\n

I b\u00f6rjan och fram till mitten av 1930-talet<\/strong> var l\u00e4get of\u00f6r\u00e4ndrat. Heikki Kujalas son Emil Alarik (f.1905) hade rest till det som d\u00e5 kallades paradiset i Sovjetunionen men han f\u00f6rsvann d\u00e4r i ok\u00e4nda \u00f6den.<\/p>\n

\u00c5r 1942 i november <\/strong>avled arbetaren och \u00e4nklingen Heikki Kujala och g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 4 togs d\u00e5 \u00f6ver av de 3 arvingarna. Den \u00e4ldsta arvingen, sonen Yrj\u00f6 (f.1896) bodde i g\u00e5rden med hustrun Alina (f\u00f6dd Vuorimaa i Kristinestad 1909) med sonen Pasi (f.1934). Yrj\u00f6s lillasyster Eine Hulda (f.1898) flyttade 1920 till Helsingfors och efter en tid flyttade hon till Ule\u00e5borg. Hon dog d\u00e4r och testamenterade d\u00e5 sin andel av g\u00e5rden i Kristinestad \u00e5t den kommunistiska f\u00f6reningen ”Oulun Demokratian Pioneerit r.y.” i Ule\u00e5borg. Hennes bror Yrj\u00f6\u00a0 k\u00f6pte sedan hennes andel i g\u00e5rden av den d\u00e4r f\u00f6reningen. Yrj\u00f6s lillebror Aarne Vihtori (f.1900) flyttade 1922 till Kemi och m\u00f6jligtvis b\u00f6rjade han arbeta p\u00e5 Kemi Tr\u00e4iindustri Ab, som aff\u00e4rsm\u00e4nnen Alex. Slotte<\/a> och Anders Lerbacka fr\u00e5n Kristinestad hade grundat d\u00e4r \u00e5r 1919.<\/p>\n

\"\"
Urklipp ur Syd-\u00d6sterbotten 11 juli 1963 d\u00e5 Yrj\u00f6 och Alina tillbringade sina semestrar p\u00e5 stugan i Norrstan. Med sig hade de sonen Pasi, som arbetade p\u00e5 ett fartyg.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 1950-talet<\/strong> \u00f6vertogs g\u00e5rden av muraren Yrj\u00f6 och Alina Kujala och i b\u00f6rjan av 1950-talet renoverade de g\u00e5rden och den byggdes d\u00e5 till med ca 40 m\u00b2. De vistades ocks\u00e5 i Sverige d\u00e4r Yrj\u00f6 arbetade p\u00e5 Svenska Maskinverken utanf\u00f6r Stockholm och Alina arbetade p\u00e5 Serafimerlasarettet. Omkring 1997 s\u00e5lde \u00e4nkan Alina Kujala g\u00e5rden \u00e5t Paavo Salo.<\/p>\n

\u00c5r 2018<\/strong> s\u00e5lde Paavo Salo g\u00e5rden \u00e5t de nuvarande \u00e4garna, som anv\u00e4nder den som fritidsbostad.<\/p>\n

\"\"
G\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 4 fotograferad fr\u00e5n sydv\u00e4st sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2022 med hj\u00e4lp av Bengt Klemets och H\u00e5kan Str\u00f6m. Uppgifter \u00e4r ocks\u00e5 tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder och kyrkb\u00f6cker. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. G\u00e5rdens historia \u00c5r 1830 var den h\u00e4r stora Forts\u00e4tt l\u00e4sa Sj\u00f6man Forsstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 4<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18667,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-23106","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23106","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=23106"}],"version-history":[{"count":60,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23106\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30618,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23106\/revisions\/30618"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18667"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=23106"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}