{"id":23018,"date":"2022-01-10T22:52:38","date_gmt":"2022-01-10T20:52:38","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23018"},"modified":"2022-01-10T22:53:36","modified_gmt":"2022-01-10T20:53:36","slug":"svenska-samskolan-jubilerar-ar-1947","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=23018","title":{"rendered":"Svenska samskolan jubilerar \u00e5r 1947."},"content":{"rendered":"

Till 50-\u00e5rs jubil\u00e9et hade fil.mag. Axel H\u00e4ggman skrivit en historik med b\u00f6rjan 1653 fram till \u00e5rsdagen 1947. Den publicerades i f\u00f6rkortad form i Syd-\u00d6sterbotten den 31 maj 1947 och \u00e4r renskriven av Lasse Backlund i januari 2022:<\/strong><\/span><\/p>\n

Pedagogin eller barnaskolan grundades p\u00e5 f\u00f6ranstaltande av den d\u00e5varande biskopen i \u00c5bo Eskil Petraeus, \u00e5r 1653, s\u00e5ledes blott fyra \u00e5r efter stadens grundl\u00e4ggning. Stadens folkm\u00e4ngd var d\u00e5 naturligtvis mycket obetydlig d\u00e5 staden uppges \u00e5r 1651 ha haft endast 47 anm\u00e4lda borgare och hade \u00e5r 1664 258 mantalsskrivna inv\u00e5nare.<\/p>\n

Pedagogier inr\u00e4ttades i alla st\u00e4der, som saknade h\u00f6gre l\u00e4roanstalter. Dessa enklassiga skolors uppgift var att meddela vetandets f\u00f6rsta grunder och vid behov f\u00f6rbereda till intr\u00e4de i n\u00e5gon trivialskola. Skolan arbetade f\u00f6rst ett par tiotal \u00e5r i hyrd lokal, d\u00e4refter i en s\u00e4rskild av staden f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let ink\u00f6pt och inredd skolstuga.<\/p>\n

Den flyttades sedan till den g\u00e5rd, d\u00e4r stadens svenska folkskola nu \u00e4r inrymd. D\u00e4r f\u00f6rblev den sedan i mer \u00e4n 100 \u00e5r. Pedagogin ombildades 1842 till elementarskola och hade s\u00e5ledes \u00e4gt best\u00e5nd i n\u00e4rmare tv\u00e5 \u00e5rhundraden. \u00c5r 1842 ombildades kristinestadspedagogin till en 2-klassig l\u00e4gre elementarskola f\u00f6r gossar och d\u00e5 det nu beh\u00f6vdes tv\u00e5 klassrum och bost\u00e4der f\u00f6r tv\u00e5 l\u00e4rare i skolbyggnaden verkst\u00e4lldes n\u00f6dig tillbyggnad. Skolans sista f\u00f6rest\u00e5ndare var fil. kand. R. E. G. Holmberg.<\/p>\n

\u00c5r 1874 best\u00e4mdes att elementarskolan skulle omvandlas till en 2-klassig realskola och denna \u00e4gde best\u00e5nd till 1883 d\u00e5 en 2-klassig elementarskola inr\u00e4ttades. D\u00e5 denna skolform indrogs 1897 hade rektor R. E. G. Holmberg i 27 \u00e5r verkat som skolf\u00f6rest\u00e5ndare i Kristinestad. \u00c5r 1876 grundlades i Kristinestad en privat fruntimmersskola. Den var 5-klassig och hade 7 l\u00e4rare eller l\u00e4rarinnor. Skolan erh\u00f6ll underst\u00f6d av staten \u00e4nda till \u00e5r 1897, d\u00e5 samskolan grundlades. D\u00e4refter indrogs den successivt och upph\u00f6rde alldeles \u00e5r 1900.<\/p>\n

Grundl\u00e4ggningen av den 5-klassiga samskolan.<\/strong><\/h5>\n

Allm\u00e4nheten var inte n\u00f6jd med elementarskolorna och p\u00e5 1890-talet b\u00f6rjade man inr\u00e4tta skolor, d\u00e4r de fem l\u00e4gsta klasserna bildade en helhet med avslutad kurs f\u00f6r dem som \u00e4mnade \u00f6verg\u00e5 till praktiska banor eller yrkesskolor, medan de tre h\u00f6gsta klasserna f\u00f6rberedde f\u00f6r h\u00f6gskolestudier.<\/p>\n

I Kristinestad f\u00f6reslog kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m \u00e5r 1895 f\u00f6r stadsfullm\u00e4ktige, att en femklassig samskola skulle grundas i staden. F\u00f6ljande \u00e5r godk\u00e4nde fullm\u00e4ktige detta f\u00f6rslag och besl\u00f6t att dra in elementarskolan, \u00e4vensom hos senaten anh\u00e5lla om statsbidrag f\u00f6r den nya skolan. Genom utslag av den 23 februari 1897 gav senaten sitt tillst\u00e5nd till elementarskolans omorganisering till en femklassig kommunal samskola och beviljade det beg\u00e4rda \u00e5rliga underst\u00f6det.<\/p>\n

Ocks\u00e5 fruntimmersskolan blev nu \u00f6verfl\u00f6dig och indrogs sm\u00e5ningom s\u00e5som redan n\u00e4mnts. Samskolan b\u00f6rjade sin verksamhet den 1 september 1897 med tv\u00e5 klasser och ut\u00f6kades d\u00e4refter \u00e5rligen med en klass. L\u00e4s\u00e5ret 1900\u20141901 var den ett fullst\u00e4ndigt 5-klassigt l\u00e4roverk och kunde den 31 maj 1901 f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen verkst\u00e4lla dimission av elever, som genomg\u00e5tt hela samskolkursen. Elementarskolans hus blev anv\u00e4ndbart \u00e4ven f\u00f6r samskolan, d\u00e5 boningsrummen uppl\u00e4ts till skolrum. Ar 1900 blev man tvungen att inreda \u00e4ven gymnastiksalen till klassrum, varf\u00f6r gymnastikundervisningen f\u00f6r en tid m\u00e5ste f\u00f6rsigg\u00e5 i hyrd, f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let mindre l\u00e4mplig lokal.<\/p>\n

Redan \u00e5r 1903 f\u00f6rstorades dock skolhuset genom en tillbyggnad. Skolan fick d\u00e5 en rymlig gymnastiksal som ocks\u00e5 anv\u00e4ndes som b\u00f6nsal. Klassrummens antal hade \u00f6kats till 8. Vid samma tid inf\u00f6rdes elektrisk belysning.<\/p>\n

D\u00e5 skolans f\u00f6rsta elever var oj\u00e4mnt f\u00f6rberedda grundlades en f\u00f6rberedande skola 1898 av fr\u00f6ken Hildur Skogberg. Fr\u00e5n \u00e5r 1913 var den inrymd i den s\u00e5 kallade \u201dklockarg\u00e5rden\u201d invid samskolan. Den indrogs 1925. Skolans sista f\u00f6rest\u00e5ndarinna, fr\u00f6ken Anna Sundholm, hade f\u00f6rest\u00e5tt skolan sedan \u00e4r 1907.<\/p>\n

Utveckling till 8-klassigt l\u00e4roverk.<\/strong><\/h5>\n

Ganska snart b\u00f6rjade man dock i staden inse n\u00f6dv\u00e4ndigheten av en till universitetet ledande l\u00e4roinr\u00e4ttning och skolans direktion f\u00f6reslog 1901 att stadsfullm\u00e4ktige skulle l\u00e5ta anst\u00e4lla val av f\u00f6rst\u00e4rkta fullm\u00e4ktige f\u00f6r att besluta om skolans utvidgning till 8-klassigt dimissionsber\u00e4ttigat l\u00e4roverk och om ins\u00e4ndande av en anh\u00e5llan till regeringen om statsbidrag f\u00f6r forts\u00e4ttningsklasserna.<\/p>\n

Dessutom f\u00f6reslog direktionen att en provisorisk sj\u00e4tte klass omedelbart skulle inr\u00e4ttas och att n\u00f6diga medel h\u00e4rtill skulle tas ur \u201dbr\u00e4nnvinsvinstmedlen\u201d.<\/p>\n

Efter flera misslyckade f\u00f6rs\u00f6k att erh\u00e5lla dimissionsr\u00e4tt beviljades dylik den 21 december 1905 och den 26 maj 1906 verkst\u00e4lldes den f\u00f6rsta studentdimissionen i skolan. Skolans f\u00f6rsta studentkandidater m\u00e5ste avl\u00e4gga studentexamen som privatelever vid Vasa svenska lyceum v\u00e5ren 1904.<\/p>\n

Byggnadsfr\u00e5gan.<\/strong><\/h5>\n

Skolhusets utvidgning 1903 var otillr\u00e4cklig och trots att det var f\u00f6rg\u00e4ves framst\u00e4lldes det flera f\u00f6rslag om tillbyggnad. \u00c5r 1922 i januari, omedelbart efter det stadsfullm\u00e4ktige avb\u00f6jt ett f\u00f6rslag om tillbyggnad utbr\u00f6t eldsv\u00e5da i svenska folkskolans hus, som brann ned till grunden. Ett nytt skolhus m\u00e5ste nu byggas f\u00f6r folkskolan.<\/p>\n

Nu hade kommunen samtidigt tv\u00e5 skolhusfr\u00e5gor, som m\u00e5ste l\u00f6sas.<\/p>\n

Dessa besl\u00f6t man kombinera och accepterade det av tullf\u00f6rvaltare K. A. Winqvist tidigare framkastade f\u00f6rslaget, att samskolbyggnaden skulle \u00f6verl\u00e5tas \u00e5t folkskolan och ett nytt hus uppf\u00f6ras f\u00f6r samskolan.<\/p>\n

P\u00e5 ett gemensamt sammantr\u00e4de den 15 juni 1922 besl\u00f6t ombud f\u00f6r Kristinestad och de omkringliggande socknarna \u00d6vermark, N\u00e4rpes, Tj\u00f6ck, Lappfj\u00e4rd och Sideby att dessa kommuner gemensamt skulle bygga ett nytt hus f\u00f6r samskolan. Den 1 juli 1924 kunde arbetena p\u00e5b\u00f6rjas och den 25 juli 1925 avslutades de. Byggnadskostnaderna uppgick till 2,8 miljoner mark.<\/p>\n

Samskolans f\u00f6rstatligande.<\/strong><\/h5>\n

Ett i Kristinestad l\u00e4nge n\u00e4rt \u00f6nskem\u00e5l har varit den kommunala samskolans f\u00f6rvandling till ett statligt samlyceum och sedan b\u00f6rjan av 1920-talet har man energiskt arbetat mot detta m\u00e5l. Kampen f\u00f6r skolans f\u00f6rstatligande blev dock inte l\u00e4tt och flera motioner i saken f\u00f6rkastades av riksdagen.<\/p>\n

Ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00f6ken att g\u00f6ra samskolan till en interkommunal inr\u00e4ttning misslyckades. Fr\u00e5gan om f\u00f6rstatligandet l\u00f6stes som bekant i positiv riktning f\u00f6rst i \u00e5r och regeringens f\u00f6rslag om n\u00f6digt anslag godk\u00e4ndes i riksdagen den 14 januari och stadf\u00e4stes av presidenten den 17 maj 1947.<\/p>\n

Enligt beslutet kommer staten i h\u00f6st att \u00f6verta mellanskolklasserna och d\u00e4refter successivt de \u00f6vriga med en klass per \u00e5r. \u00c5r 1950 skall enligt planen hela l\u00e4roverket vara i statens \u00e4go.<\/p>\n

Ordinarie f\u00f6rest\u00e5ndare ha varit f\u00f6ljande. Sj\u00f6blom Walter 1897\u20141903, Karsten Henrik 1903\u20141912, Str\u00f6m Torsten 1913\u20141917 och 1919\u20141938, H\u00e4ggman Axel 1938\u20141946. Nuvarande f\u00f6rest\u00e5ndare \u00e4r Paul M\u00f6rn. Antalet studenter, som fr\u00e5n och med \u00e5r 1904 till och med v\u00e5ren 1947 utdimitterats fr\u00e5n Svenska samskolan i Kristinestad, utg\u00f6r 395.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Till 50-\u00e5rs jubil\u00e9et hade fil.mag. Axel H\u00e4ggman skrivit en historik med b\u00f6rjan 1653 fram till \u00e5rsdagen 1947. Den publicerades i f\u00f6rkortad form i Syd-\u00d6sterbotten den 31 maj 1947 och \u00e4r renskriven av Lasse Backlund i januari 2022: Pedagogin eller barnaskolan Forts\u00e4tt l\u00e4sa Svenska samskolan jubilerar \u00e5r 1947.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":22948,"menu_order":5,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-23018","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23018","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=23018"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23018\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23020,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/23018\/revisions\/23020"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22948"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=23018"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}