{"id":22948,"date":"2022-01-09T18:42:13","date_gmt":"2022-01-09T16:42:13","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22948"},"modified":"2025-11-09T21:24:39","modified_gmt":"2025-11-09T19:24:39","slug":"svenska-samskolan-i-kristinestad","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22948","title":{"rendered":"Svenska samskolan i Kristinestad"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r byggnaden uppf\u00f6rdes f\u00f6r den svenska samskolan i Kristinestad under \u00e5ren 1924 -1925 och den kunde invigas i slutet av augusti 1925. Ritningarna \u00e4r gjorda av Lars Sonck (1870-1956) och den uppf\u00f6rdes p\u00e5 entreprenad av \u201dCementbyggnadsaktiebolaget i Helsingfors\u201d. Byggnaden blev att kosta 2,8 miljoner mark och staten gav ett byggnadsbidrag p\u00e5 1 miljon mark. Brandstoden f\u00f6r den nedbrunna folkskolan gav 300 000 mark, Svenska Odlingens V\u00e4nner bidrog med 70 000 mark och en del skog s\u00e5ldes f\u00f6r att t\u00e4cka kostnaderna. Av den resterande byggnadskostnaden stod staden Kristinestad f\u00f6r 2\/3 och de \u00f6vriga kommunerna N\u00e4rpes, \u00d6vermark, Sideby, Lappfj\u00e4rd och Tj\u00f6ck stod f\u00f6r tillsammans 1\/3.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla historiker och tidningar.<\/strong><\/span><\/p>\n

<\/div>\n

Historia.<\/strong><\/h4>\n

Redan \u00e5r 1653,<\/strong> endast 4 \u00e5r efter stadens grundande hade det grundats en pedagogie, allts\u00e5 en skola som verkade i hyrda utrymmen. Pedagogien uppr\u00e4tth\u00f6lls av kyrkan, allts\u00e5 det var inte stadens skola och den verkade i en byggnad som stod p\u00e5 nuvarande Glassbarshusets tomt<\/a>. \u00c5r 1690 byggdes ett eget skolhus och det placerades norr om Kyrkotorget. Under \u201dStora ofreden\u201d 1714-1721 plundrades skolbyggnaden av de ryska soldaterna \u201doch utsattes f\u00f6r grov \u00e5verkan\u201d. Efter freden \u00e5r 1721 sattes skolan igen i s\u00e5dant skick att undervisningen kunde \u00e5terupptas.<\/p>\n

\u00c5r 1841-42<\/strong> \u00e4ndrades pedagogien till en 2-\u00e5rig elementarskola och \u00e5r 1874 b\u00f6rjade den kallas f\u00f6r realskola och byggnaden och verksamheten \u00f6vertogs sedan av staden. D\u00e4r gick endast pojkar och \u00e5r 1883 inr\u00e4ttades igen en 2-\u00e5rig elementarskola. \u00a0\u00c5 1877 grundades den privata fruntimmersskolan med 5 klasser och den hade sedan \u00e5r 1890 varit inrymt i kapten Nystr\u00f6ms g\u00e5rd. Skolan k\u00f6pte den av Nystr\u00f6ms arvingar och g\u00e5rden stod i h\u00f6rnet av \u00d6stra L\u00e5nggatan och H\u00e5llfastskagatan, p\u00e5 den nuvarande kyrkotomten. Den skolan h\u00f6lls i g\u00e5ng med statliga bidrag.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> f\u00f6reslog kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m att en samskola skulle grundas i staden och en kommitt\u00e9 tillsattes. Den kom snabbt fram till att elementarskolan och fruntimmersskolan skall upph\u00f6ra och att en samskola f\u00f6r b\u00e5de pojkar och flickor skall inr\u00e4ttas i st\u00e4llet. Den finl\u00e4ndska senaten lovade att underst\u00f6da denna nya skola med 3 000 mark per klass och \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1897, Svenska samskolan i Kristinestad bildas.<\/strong><\/h5>\n

Den nybildade samskolan fick \u00f6verta elementarskolans gamla utrymmen, dess bibliotek, en stipendiefond och \u00f6vrigt material. Fruntimmersskolans egendomar \u00f6verf\u00f6rdes ocks\u00e5 till nya samskolan och den skolan upph\u00f6rde successivt f\u00f6r att helt sluta \u00e5r 1900. Den 1 september 1897 kunde s\u00e5 de f\u00f6rsta eleverna b\u00f6rja i den nya 5-klassiga samskolan. Men det f\u00f6rsta \u00e5ret hade skolan endast tv\u00e5 klasser och de tre f\u00f6ljande \u00e5ren kom det en klass till f\u00f6r varje \u00e5r. I f\u00f6rsta klass b\u00f6rjade 23 elever och i andra klass b\u00f6rjade 22 elever och det var n\u00e4sta samma antal flickor som pojkar. I den f\u00f6rsta direktionen satt som ordf\u00f6rande, elementarskolans rektor Holmberg, handlande Alfred Carlstr\u00f6m, doktor Ernst Wendelin, tullf\u00f6rvaltaren Valter Enqvist och borgm\u00e4staren Elis Granfelt.<\/p>\n

Till f\u00f6rest\u00e5ndare uts\u00e5gs fil. mag. Walter Sj\u00f6blom och till f\u00f6rest\u00e5ndarinna Aina Holmstr\u00f6m.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Statens bidrag p\u00e5 3 000 mark klass och \u00e5r r\u00e4ckte inte till f\u00f6r skolans alla kostnader. Skolan skulle ha m\u00e5nga l\u00e4rare och l\u00f6nen f\u00f6r en manlig l\u00e4rare var 2 600 och f\u00f6r en kvinnlig 2 000 mark per \u00e5r. Rektorn skulle f\u00e5 en l\u00f6n om 3 500 mark per \u00e5r. Eleverna skulle betala en inskrivningsavgift om 10 mark och sedan 25 mark f\u00f6r varje termin.<\/p>\n

Redan 1898 m\u00e4rkte l\u00e4rarna att de nya eleverna i samskolan var v\u00e4ldigt oj\u00e4mna och hade helt olika kunskaper. Det h\u00e4r ledde till att en f\u00f6rberedande skola inf\u00f6rdes i den s\u00e5 kallade klockarg\u00e5rden bredvid samskolan. F\u00f6rsta f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r den h\u00e4r 2-\u00e5riga ”sm\u00e5skolan” var Hildur Skogberg (1860-1902). Hon var sj\u00f6kaptensdotter fr\u00e5n staden och hade varit f\u00f6rest\u00e5ndare fr\u00e5n fruntimmersskolan sedan 1886.\u00a0 Den h\u00e4r f\u00f6rberedande skolan drogs in \u00e5r 1925.<\/p>\n

Till rektor f\u00f6r den nya samskolan antogs Walter Sj\u00f6blom (1866-1956) \u00e5r 1897. Walter var f\u00f6dd i Fredrikshamn och efter tiden i Kristinestad flyttade han till \u00c5land \u00e5r 1903. I b\u00f6rjan p\u00e5 juni 1899 avslutades skolans andra l\u00e4s\u00e5r och d\u00e5 hade den 73 elever, 35 pojkar och 38 flickor.<\/p>\n

\u00c5r 1901<\/strong> besl\u00f6t staden att skolbyggnaden skall renoveras och byggas till med en gymnastiksal. Bostadsrummen \u00e4ndrades p\u00e5 samma g\u00e5ng om till klassrum. Ritningarna gjordes av l\u00e4nsarkitekt Reinius fr\u00e5n Vasa. Samskolan skulle nu f\u00e5 3 klasser till efter den 5 \u00e5riga samskolan. Eleverna m\u00e5ste \u00e4nda fram till 1905 ta sin studentexamen i Vasa, men fr\u00e5n h\u00f6sten 1905 s\u00e5 b\u00f6rjade eleverna ta sin examen i Kristinestad och kunde d\u00e4rifr\u00e5n forts\u00e4tta direkt till universitet.<\/p>\n

\u00c5r 1903<\/strong> d\u00e5 h\u00f6stterminen b\u00f6rjade hade skolan f\u00e5tt en ny rektor d\u00e5 Henrik Karsten (1877-1959) tilltr\u00e4dde. Han hade f\u00f6re det haft tj\u00e4nst som historiel\u00e4rare och han var speciellt intresserad av ortsnamn. Karsten fungerade som rektor till \u00e5r 1912, d\u00e5 han flyttade till \u00c5bo. Skolan hade ocks\u00e5 f\u00e5tt sin nya gymnastiksal med omkl\u00e4dningsrum. I huvudbyggnaden fanns det nu 8 ljusa klassrum, ett kansli och ett l\u00e4rarrum. I den lilla byggnaden p\u00e5 g\u00e5rden fanns vaktm\u00e4starens bostad och ytterligare en bostad med 3 rum och tambur. Ett stort uthus hade ocks\u00e5 uppf\u00f6rts. Byggm\u00e4stare Holmstr\u00f6m har handhaft ledningen f\u00f6r detta bygge och m\u00e5lare Nyfors hade tapetserat och m\u00e5lat.<\/p>\n

\u00c5r 1903 i december<\/strong> godk\u00e4nde staden elbolaget Lumens offert p\u00e5 1 300 mark f\u00f6r upplysning av skolans utrymmen. Pengarna skulle tas fr\u00e5n stadens skogsfond och redan i januari f\u00f6ljande \u00e5r kunde lamporna t\u00e4ndas.<\/p>\n

\u00c5r 1906<\/strong> hade samskolan 120 elever. Det h\u00e4r \u00e5ret genomf\u00f6rdes en st\u00f6rre renovering d\u00e5 byggnaden fick en helt ny stenfot, br\u00e4dfodring och s\u00e5 hade den m\u00e5lats. Ocks\u00e5 denna g\u00e5ng var det byggm\u00e4stare Holmstr\u00f6m som sk\u00f6tte om bygget.<\/p>\n

\u00c5r 1913<\/strong> anst\u00e4lldes Torsten Str\u00f6m (f. i Jakobstad 1876-1944) som rektor f\u00f6r samskolan.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1920-talet<\/strong> hade skolan igen vuxit s\u00e5, att eleverna inte rymdes i byggnaden och en utvidgning planerade. 145 elever b\u00f6rjade i skolan p\u00e5 h\u00f6sten och alla s\u00f6kande rymdes inte med. men stadsfullm\u00e4ktige f\u00f6rkastade dock f\u00f6rslagen \u00e5r 1921.<\/p>\n

Brand i folkskolbyggnaden.<\/strong><\/h5>\n

Natten till den 30 januari \u00e5r 1922 f\u00f6rst\u00f6rdes den relativt nya svenska folkskolbyggnaden i en brand. Den stod i s\u00f6derstaden i h\u00f6rnet av \u00d6stra L\u00e5nggatan och Parkgatan, p\u00e5 samma tomt d\u00e4r den finska folkskolan l\u00e5g. De statliga myndigheterna meddelade att de inte kommer att delta i kostnaderna f\u00f6r att bygga en ny skola. D\u00e5 framkastades id\u00e9n att det skulle byggas en ny samskola och d\u00e5 kunde den svenska folkskolan \u00f6verta byggnaderna vid Kyrkotorget.<\/p>\n

Planer p\u00e5 en helt ny byggnad.<\/strong><\/h5>\n

I mars 1922<\/strong> sammantr\u00e4dde stadsfullm\u00e4ktige och besl\u00f6t att fr\u00e5ga om grannstaden Kask\u00f6 och de andra svenska grannkommunerna skulle kunna t\u00e4nka sig att delta med en tredjedel av kostnaderna i skolbygget. Inom mars m\u00e5nad hade samtliga grannkommuner behandlat \u00e4rendet. Kask\u00f6 skulle inte delta, eftersom de redan hade en privat samskola i staden.\u00a0 Men N\u00e4rpes, Tj\u00f6ck och \u00d6vermark var enh\u00e4lligt f\u00f6r ett deltagande. I Lappfj\u00e4rd och Sideby godk\u00e4ndes deltagandet men f\u00f6rst efter omr\u00f6stning. En kommitt\u00e9 tillsattes och i den invaldes kommunalfullm\u00e4ktigeordf\u00f6rande August T\u00e5g fr\u00e5n N\u00e4rpes, handlanden Micael Mangs fr\u00e5n Tj\u00f6ck, fullm\u00e4ktigeordf\u00f6rande Johan Franz\u00e9n fr\u00e5n \u00d6vermark, n\u00e4mndemannen Hemming Hanses fr\u00e5n Sideby och kommunalr\u00e5det Johan Starcke fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Den h\u00e4r kommitt\u00e9n gjorde upp riktlinjerna f\u00f6r den nya samskolan.<\/p>\n

I juni 1922<\/strong> h\u00f6lls en gemensam kommunalst\u00e4mma med alla ber\u00f6rda kommuner och d\u00e5 tillsattes en planeringskommitt\u00e9, som fick lov att skaffa en tomt, uppg\u00f6ra ritningar, kostnadsf\u00f6rslag och best\u00e4mma entreprenadvillkor. I den invaldes fr\u00e5n grannkommuner samma medlemmar som i den tidigare kommitt\u00e9n och fr\u00e5n staden invaldes skolans rektor Torsten Str\u00f6m och stadsfullm\u00e4ktiges ordf\u00f6rande K. A. Winqvist. De totala byggkostnaderna ber\u00e4knades d\u00e5 till 1,8 miljoner och staden skulle bidra med 1,2 miljoner.<\/p>\n

Fr\u00e5n statligt h\u00e5ll utlovades efter en tid ett bidrag p\u00e5 en miljon f\u00f6r bygget. Ett villkor f\u00f6r erh\u00e5llande av detta bidrag var att byggnaden skulle bli att kosta minst 1,8 miljoner mark. Ett annat villkor var att bidraget p\u00e5 en miljon m\u00e5ste \u00e5terbetalas till staten ifall byggnaden n\u00e5gon g\u00e5ng i framtiden inte kommer att anv\u00e4ndas f\u00f6r skolundervisning. Den finska lokaltidningen skrev i flera artiklar att staden inte kan godk\u00e4nna dylika villkor och att hela byggprojektet d\u00e4rf\u00f6r borde skrinl\u00e4ggas.<\/p>\n

I juli 1922<\/strong> sammantr\u00e4dde stadsfullm\u00e4ktige och besl\u00f6t att utan ers\u00e4ttning ge en tomt p\u00e5 Kyrkberget bakom r\u00e5dhuset<\/a>. Den h\u00e4r tomten var i den senaste stadsplanen avsedd f\u00f6r stadens nya sjukhus men eftersom dess uppf\u00f6rande inte var best\u00e4mt gavs tomten \u00e5t nya samskolan. Stadens finskspr\u00e5kiga politiker ogillade dessa beslut om skolans byggande och besv\u00e4rade sig till h\u00e4radsr\u00e4tten. \u00c4rendet gick sedan till hovr\u00e4tten och \u00e4nda till h\u00f6gsta domstolen som f\u00f6rkastade besv\u00e4ren i april 1923.<\/p>\n

Planeringen kunde forts\u00e4tta och professor Lars Sonck<\/a> uppgjorde detaljerade ritningar.<\/p>\n

I maj 1924<\/strong> erbj\u00f6ds entreprenaden ut i lokaltidningen och i landets st\u00f6rsta tidning och i annonserna uppgavs att byggnadskommitt\u00e9ns ordf\u00f6rande K. A. Winqvist kunde ge mera information. Under v\u00e5ren spreds ett rykte i landet att staten inte kommer att utbetala den utlovade miljonen men i b\u00f6rjan av maj godk\u00e4ndes anslaget vid presidentf\u00f6redragningen. Miljonen skulle utbetalas i tre rater.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1924, den 4 maj utstakades byggplatsen i den steniga terr\u00e4ngen uppe p\u00e5 Kyrkberget. I bakgrunden syns taket och tornet p\u00e5 Ulrika Eleonorakyrkan. Fotot fr\u00e5n samskolans arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

I juli 1924<\/strong> besl\u00f6t byggnadsn\u00e4mnden att de skulle godk\u00e4nna \u201dCementbyggnadsaktiebolaget i Helsingfors\u201d offert. Bygget skall p\u00e5b\u00f6rjas genast och det speciella h\u00e4r att samma byggbolag samtidigt skall bygga ett sanatorium p\u00e5 H\u00f6g\u00e5sen<\/a> \u00e5t Tuberkulosf\u00f6reningen i Finland. Sanatoriet b\u00f6rjade byggas ett par m\u00e5nader f\u00f6re samskolan och det kunde tas i bruk n\u00e5gra veckor efter samskolans invigning.<\/p>\n

Arbetet med stenfoten p\u00e5b\u00f6rjades genast och det arbetet utf\u00f6rdes av stenbyggaren Emil Sj\u00f6holm fr\u00e5n B\u00f6le i N\u00e4rpes. I oktober 1924 var tegelv\u00e4ggarna uppmurade och takl\u00e4ggningen kunde p\u00e5b\u00f6rjas och det arbetet klarades av f\u00f6re vintern. I b\u00f6rjan av oktober gjordes en granskning av bygget och d\u00e4r kunde konstateras att den brunn som fanns under byggnaden fortfarande var helt torr och knappast kommer att kunna anv\u00e4ndas. Tidningen Vaasa skrev att detta var ett f\u00f6r stort bygge, avsett f\u00f6r 400 elever d\u00e5 behovet knappast kommer att \u00f6verstiga 100.<\/p>\n

\"\"
Under h\u00f6sten 1924 murades samskolbyggnadens v\u00e4ggar av ett stort antal murare fr\u00e5n Cementbyggnadsbolaget i Helsingfors. Fotot fr\u00e5n samskolans arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
N\u00e5gra m\u00e5nader efter att bygget p\u00e5b\u00f6rjades var v\u00e4ggarna f\u00e4rdigt uppmurade. Fotot fr\u00e5n samskolans arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I juli1925<\/strong> var bygget f\u00e4rdigt f\u00f6r slutgranskning och kunde inredas f\u00f6r att tas i bruk vid h\u00f6stterminens b\u00f6rjan. En stor del av inredningen gjordes av Ab Westa Oy, vars nystartade snickeri l\u00e5g vid Badhusparken<\/a> d\u00e4r Sj\u00f6fartsmus\u00e9et finns idag. P\u00e5 sin tid en imponerande byggnad och eftersom den \u00e4r byggd p\u00e5 den h\u00f6gsta punkten, s\u00e5 \u00e4r den synlig \u00e5t alla h\u00e5ll.<\/figcaption><\/figure>\n
Invigning av nya samskolbyggnaden 1925.<\/strong><\/h5>\n

Den 30 augusti 1925<\/strong> h\u00f6lls en storslagen invigningsfest i nya samskolan. Inbjudna var stadens ledning, blivande och tidigare elever, nuvarande och f\u00f6re detta l\u00e4rare och representanter f\u00f6r statliga myndigheter.<\/p>\n

Under festligheterna h\u00f6lls flera intressanta tal, och om du vill l\u00e4sa dem skall du klicka H\u00c4R!<\/strong> <\/span><\/span><\/a>Talen varvades med s\u00e5ng och musik.<\/p>\n

Fr\u00e5n och med h\u00f6stterminen 1925 verkade samskolan i den nya byggnaden och den gamla byggnaden invid Kyrkotorget kunde d\u00e5 \u00f6verl\u00e5tas \u00e5t den svenska folkskolan. I b\u00f6rjan p\u00e5 oktober 1925 rasade en sv\u00e5r storm i staden och olyckligtvis s\u00e5 rev stormen ner en del av taket p\u00e5 den nya skolan. Inte bara pl\u00e5ten utan ocks\u00e5 rotbr\u00e4der och takstolar f\u00f6ljde med men som tur var hade byggaren lovat ett \u00e5rs garanti p\u00e5 arbetet, s\u00e5 skadan drabbade inte staden direkt.<\/p>\n

Under tv\u00e5 perioder i forts\u00e4ttningskriget 1941-1944 anv\u00e4ndes samskolbyggnaden som krigssjukhus men i \u00f6vrigt har den varit verksam varje \u00e5r.<\/p>\n

\"\"
Gymnastiksalen i den svenska samskolan anv\u00e4ndes som tillf\u00e4lligt sjukhus f\u00f6r s\u00e5rade soldater under forts\u00e4ttningskriget. Fotot utl\u00e5nat av Christel Lindqvist.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Under vinterkriget, fr\u00e5n februari till maj 1940 uppl\u00e4ts samskolbyggnaden till krigssjukhus. Samma sak upprepades under forts\u00e4ttningskriget vid tv\u00e5 olika repriser. Fr\u00e5n juni till november 1941 och fr\u00e5n april till oktober 1944 var krigssjukhus nr 45 verksamt h\u00e4r. Framme i mitten sanitetsmajor Ture Roos (1886-1969).<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1946<\/strong> blev Paul M\u00f6rn (f.1903) samskolans rektor efter Axel H\u00e4ggman. Paul var f\u00f6dd p\u00e5 \u00c5land och kom till Kristinestad som biologil\u00e4rare i samskolan \u00e5r 1928. Paul var skolans rektor \u00e4nda till 1961, d\u00e5 Egil Appel tog \u00f6ver.<\/p>\n

\u00c5r 1947<\/strong> best\u00e4mde staten att den kommunala Svenska samskolan i Kristinestad skall bli statlig och efter en \u00f6verg\u00e5ngstid avslutades den i augusti 1950 och skolan b\u00f6rjade d\u00e5 kallas Kristinestads Samlyceum. Utan att betala n\u00e5gon ers\u00e4ttning \u00f6vertog staten byggnaden och all dess inredning.<\/p>\n

Den 1 juni 1947<\/strong> h\u00f6lls i samband med dimissionen en storslagen 50-\u00e5rs fest. Om du vill l\u00e4sa mera om den festen, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1950, fr\u00e5n h\u00f6stterminen<\/strong> blev den kommunala svenska samskolan ett statligt samlyceum. En skola hade d\u00e5 verkat i staden i hela 297 \u00e5r och det statliga \u00f6vertagande ans\u00e5gs vara en viktig milstolpe i skolan historia. P\u00e5 v\u00e5ren fick 16 gymnasielever den vita m\u00f6ssan och totalt 444 elever har blivit studenter. Endast en liten del av dessa studenter kom fr\u00e5n Kristinestad, utan den st\u00f6rsta delen kom fr\u00e5n grannkommunerna, \u00e4nda upp till Vasatrakten.<\/p>\n

Under den statliga perioden, allts\u00e5 mellan \u00e5ren 1950 till 1973 ansvarade Bertha Kyd\u00f6nholma f\u00f6r matserveringen som egen f\u00f6retagare. L\u00e4s mera om henne H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1973, i august<\/strong>i blev Kristinestads samlyceum igen en kommunal skola och den b\u00f6rjade d\u00e5 kallas Kristinestads gymnasium. Staten \u00f6verl\u00e4t skolbyggnaden \u00e5t staden utan ers\u00e4ttning eftersom de ans\u00e5g att den endast hade varit till l\u00e5ns sedan h\u00f6sten1950 d\u00e5 det blev en statlig skola.<\/p>\n

\u00c5r 1986<\/strong> best\u00e4mdes det att samskolans gymnastik- och festsal p\u00e5 \u00f6vre v\u00e5ningen skall byggas om till ett auditorium med 120 sittplatser. Det skulle f\u00f6rses med h\u00f6gklassig AV-utrustning, s\u00e5 att det kan anv\u00e4ndas f\u00f6r seminarier och konferenser.<\/p>\n

Historiker.<\/strong><\/h4>\n

Om du vill l\u00e4sa rektor Torsten Str\u00f6ms historik f\u00f6r \u00e5ren 1897-1922, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa fil.mag. Axel H\u00e4ggmans historik om pedagogin i staden fr\u00e5n \u00e5r 1653 till 1947, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa en del av Egil Appels historik, som han skrev 1972, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Skolans rektorer:<\/strong><\/h4>\n
1897 \u2013 1903:<\/strong> Walter Sj\u00f6blom var den f\u00f6rsta rektorn vid \u201dSvenska samskolan i Kristinestad\u201d.<\/h6>\n
1903 \u2013 1912:<\/strong> Henrik Adolf Karsten<\/h6>\n
1912 \u2013 1913<\/strong>: Gustaf Adolf Lundell.<\/h6>\n
1913 \u2013 1938<\/strong>: Torsten Str\u00f6m. Under of\u00e4rdss\u00e5ren 1917 \u2013 1919 s\u00e5 var kyrkoherde A. Tranchant rektor.<\/h6>\n
1938 \u2013 1946:<\/strong> Axel H\u00e4ggman.<\/h6>\n
1946 \u2013 1961<\/strong>: Paul M\u00f6rn. \u00c5r 1947 \u00f6vertog staten b\u00e5de skolan och sj\u00e4lva byggnaden, och skolan b\u00f6rjade d\u00e5 kallas \u201dKristinestads samlyceum\u201d.<\/h6>\n
1961 \u2013 1973:<\/strong> Egil Appel. F\u00f6dd 1916 i H\u00e4rkmeri, student i Kristinestad 1932, l\u00e4rare vid samskolan 1940 och dess rektor sedan 1961.<\/h6>\n
1973 \u2013 2001:<\/strong> Per-Olof Aspfors: I och med grundskolreformen igen en kommunal skola och den b\u00f6rjade d\u00e5 kallas \u201dKristinestads gymnasium.<\/h6>\n
2001 \u2013 2016<\/strong>: Margareta Rissanen.<\/h6>\n
2016 \u2013 2018<\/strong>: T.f. rektor Gunilla Teir.<\/h6>\n
2018 –\u00a0\u00a0<\/strong>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Peter Grannas.<\/h6>\n

 <\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Gymnasiebyggnaden fotograferad fr\u00e5n ovan \u00e5r 2024 av Mats Lind\u00e9n, som bor i Sverige men som har r\u00f6tterna i P\u00e5skmark.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Inramningen \u00e4r den b\u00e4sta m\u00f6jliga n\u00e4r de nya studenterna f\u00e5r sin m\u00f6ssa i anrika Kristinestads gymnasium. Bilden \u00e4r fr\u00e5n dimissionen 2019 d\u00e5 ocks\u00e5 f\u00f6re detta studenter fick delta.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 2025 fyllde den nuvarande gymnasiebyggnaden 100 \u00e5r och den \u00e4r fortfarande i gott skick och kommer s\u00e4kert att st\u00e5 kvar \u00e4nnu i 100 \u00e5r.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 2016 gjordes en takrenovering d\u00e5 det gamla pl\u00e5ttaket byttes ut mot ett filttak. Hela byggnaden t\u00e4cktes d\u00e5 in med skyddande v\u00e4ggar och tak.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Efter flera renoveringar och tillbyggnader s\u00e5 ser den f\u00f6re detta samskolbyggnaden ut s\u00e5 h\u00e4r i dag d\u00e5 den anv\u00e4nds av Kristinestads svenska l\u00e5gstadium.. Den \u00e4ldsta delen l\u00e4ngs med Skolgatan \u00e4r fr\u00e5n 1700-talet medan den nyaste delen l\u00e4ngst mot norr endast har ett par \u00e5r p\u00e5 nacken. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Samskolbyggnaden fotograferad fr\u00e5n kyrkans tak. Fotot l\u00e5nat fr\u00e5n stadens museum Carlsro.<\/figcaption><\/figure>\n
Annonser och urklipp.<\/strong><\/h5>\n

\"\" \"\" \"\" \"\"<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1923, i juli kunde arkitekten Lars Sonck presentera de f\u00f6rsta ritningarna p\u00e5 den skola som skulle byggas uppe p\u00e5 Kyrkberget. S\u00e5 h\u00e4r ritade han fasaden mot \u00f6ster.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I k\u00e4llarv\u00e5ningen, som finns under den s\u00f6dra delen av byggnaden finns vaktm\u00e4starens bostad, laboratoriet med materialrum, sl\u00f6jdsal, pannrum och vedf\u00f6rr\u00e5d. Centralv\u00e4rmen som installerades \u00e5r 1925 fungerar fortfarande.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mot \u00f6ster i bottenv\u00e5ningen finns huvuding\u00e5ngen och till h\u00f6ger finns elevernas kl\u00e4drum och till h\u00f6ger k\u00f6k och matsal. Bakom k\u00f6ket finns ett auditoirium eller biologirum och resten upptas av sex klassrum. Alla rum har en h\u00f6jd p\u00e5 3,5 meter f\u00f6rutom rekreationshallen d\u00e4r takh\u00f6jden \u00e4r 8 meter. Ovanf\u00f6r trappan som leder till andra v\u00e5ngen finns flera stora f\u00f6nster, som sl\u00e4pper i stora m\u00e4ngder ljus.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I \u00f6vre v\u00e5ningen ovanf\u00f6r ing\u00e5ngen finns den stora gymnastiksalen och till h\u00f6ger l\u00e4rarrummet och rektorns kansli. F\u00f6ljande \u00e4r teckningssalen och de \u00f6vriga rummen \u00e4r klassrum. L\u00e4ktaren i rekreationshallen h\u00e5lls uppe med st\u00f6d av 11 pelare.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2022. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla historiker och tidningar. Historia. Redan \u00e5r 1653, endast 4 \u00e5r efter stadens grundande hade det grundats en pedagogie, allts\u00e5 en skola som verkade i hyrda utrymmen. Pedagogien uppr\u00e4tth\u00f6lls Forts\u00e4tt l\u00e4sa Svenska samskolan i Kristinestad<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8025,"menu_order":25,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22948","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22948","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22948"}],"version-history":[{"count":50,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22948\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30286,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22948\/revisions\/30286"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8025"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22948"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}