{"id":22907,"date":"2022-01-04T18:56:37","date_gmt":"2022-01-04T16:56:37","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22907"},"modified":"2022-01-04T18:59:54","modified_gmt":"2022-01-04T16:59:54","slug":"med-fadren-i-var-gamla-helgedom","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22907","title":{"rendered":"Med f\u00e4dren i v\u00e5r gamla helgedom."},"content":{"rendered":"

Artikel skriven av G\u00f6sta Lindqvist och publicerad i Syd-\u00d6sterbotten 15.1.1949. Renskrivet av Lasse Backlund i januari 2022.<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"
Svenska folkskolan, r\u00e5dhuset, kyrkan och den v\u00e4stra tullstugan p\u00e5 Teuvo Kanervas foto fr\u00e5n 1972. SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

Det \u00e4r en sommars\u00f6ndag f\u00f6r knappt ett sekel sedan. Den gamla, trogna klockringaren g\u00e5r uppf\u00f6r de n\u00f6tta och knarrande trapporna i den av m\u00e4sterbyggaren Matts Larsson Murik fr\u00e5n \u00e5r 1703 timrade klockstapeln. D\u00e4r uppe v\u00e4ntar hans 3 v\u00e4nner, allts\u00e5 helgedomens vackra klockor, som med stor uppoffring och k\u00e4rlek hade sk\u00e4nkts av f\u00f6rf\u00e4derna.<\/p>\n

S\u00e5 \u00f6ppnar han klockstapelns luckor och som vanligt har denna kyrkans tj\u00e4nare tagit god tid p\u00e5 sig. L\u00e4nge l\u00e5ter han blicken vila \u00f6ver den i sl\u00f6saktigt vacker gr\u00f6nska inb\u00e4ddade hemstad. En silverglittrande svag krusning r\u00f6r sig p\u00e5 fj\u00e4rdens vatten. P\u00e5 Norrberget st\u00e5r all tio v\u00e4derkvarnar stilla. Med sina vingar str\u00e4ckta mot himlens h\u00f6js h\u00f6r han dem s\u00e4ga att \u201di denna h\u00e4rliga sabbatsmorgon mala vi ej din g\u00e5va\u201d.<\/p>\n

Kring templets lutande spira h\u00e5ller tornsvalorna p\u00e5 med sina uppsluppna piruetter och glada kvitter. Klockringarens gudstj\u00e4nst har redan b\u00f6rjat. Nu kallar de v\u00e4lsignade klockornas ord och klang Guds hus folk samman:<\/p>\n

\u201dN\u00e4r Tu mitt d\u00f6da liud<\/h6>\n
till lefwande b\u00e4ttring h\u00f6r<\/h6>\n
\u00e5kalla hellen Gud<\/h6>\n
\u00c5t Han Titt hierta r\u00f6r.<\/h6>\n
Jag ropar ofwer berg, si\u00f6ar och dalar,<\/h6>\n
kommer och h\u00f6rer hwad Gud talar.\u201d<\/h6>\n

 <\/p>\n

Och de kommer. Genom klockstapelns stora port vandrar f\u00e4dren med \u00e4rev\u00f6rdig h\u00e5llning till sin k\u00e4ra, enkla tr\u00e4kyrka. Mot huvuding\u00e5ngen g\u00e5r just en gammal mor tungt st\u00f6djande sig p\u00e5 sin dotters arm. De ser allvarliga och luttrade ut, men s\u00e5 vackert sammansvetsade av alla pr\u00f6vningar.<\/p>\n

Vid en nymyllad grav har en ung kvinna stannat med en bukett \u201dBrustna hj\u00e4rtan\u201d h\u00e5rt tryckt i sin hand. Efter att ha smyckat sin k\u00e4rastes viloplats vandrar hon r\u00f6rd in i det snart fyllda templet.<\/p>\n

Bland de sista som hittar en plats p\u00e5 l\u00e4ktaren \u00e4r en farfar med sin sonson. De ser s\u00e5 f\u00f6rtroligt p\u00e5 varandra, d\u00e4r de kommer hand i hand. Farfars helgdagskostym tyder p\u00e5 utl\u00e4ndskt snitt. Kanh\u00e4nda \u00e4r det en sista fl\u00e4kt fr\u00e5n seglatser p\u00e5 v\u00e4rldshaven?<\/p>\n

Psalms\u00e5ngen ljuder m\u00e4ktig och frigjord i den fullsatta helgedomen, d\u00e4r stadens k\u00f6pm\u00e4n och borgare enligt gammal sed sitter l\u00e4ngst fram i koret. I den f\u00f6rsamlade menighetens anleten \u00e5terspeglas okuvlig str\u00e4vsamhet och samlad andakt d\u00e5 dagens text utl\u00e4ggs. \u201dOch till sist fr\u00e5n denna plats\u201d s\u00e4ger det heliga ordets f\u00f6rkunnare, d\u00e5 han nedkallar \u201dHerrens v\u00e4lsignelse\u201d \u00f6ver sina trogna f\u00f6rsamlingsmedlemmar.<\/p>\n

Utg\u00e5ngspsalmens sista vers har tonat ut och man b\u00f6jer sina huvuden i b\u00f6n. \u201dM\u00e5 Du Allsm\u00e4ktige bevara v\u00e5r kyrka f\u00f6r onda makter, vanv\u00f6rdnad, eld och brand. Beskydda v\u00e5ra egna l\u00e5ngt borta p\u00e5 de vida haven. H\u00e5ll Din hand \u00f6ver v\u00e5r stad. Ja, styr Du och st\u00e4ll allt till det b\u00e4sta. Amen.\u201d<\/p>\n

Min stund d\u00e4r inne hos f\u00e4dren \u00e4r till\u00e4nda och med vemod och saknad st\u00e4nger jag templets d\u00f6rr. D\u00e4r ute b\u00f6rjar m\u00f6rkret s\u00e4nka sig \u00f6ver smala gator och gr\u00e4nder. Men \u00e4nnu dras jag till f\u00f6rf\u00e4drens vilorum och s\u00f6ker mig varsamt fram bland mossbelupna gravstenar, d\u00e4r de sover decenniernas trygga s\u00f6mn.<\/p>\n

Jag stannar vid en och t\u00e4nker. Ja, vi som nu \u00e4r h\u00e4r och bygga och bo \u00e4r endast korsfarare som Du och som det s\u00e5 gripande heter i Ingemanns korsfarars\u00e5ng:<\/p>\n

\u201dTidevarv komma,<\/h6>\n
tidevarv f\u00f6rsvinna,<\/h6>\n
sl\u00e4kten f\u00f6lja sl\u00e4ktens g\u00e5ng.\u201d<\/h6>\n

 <\/p>\n

Det m\u00f6rknar mer och mer. I v\u00e4ster brusar havets ur\u00e5ldriga symfoni. Men d\u00e4r st\u00e5r du v\u00e5r \u00e4lskade gamla kyrka som \u201den str\u00e5le fr\u00e5n ett h\u00f6gre ljus\u201d.<\/p>\n

V\u00e5ra f\u00e4ders b\u00f6n \u00e4r h\u00f6rd. Klockor! N\u00e4r s\u00e5 tiden \u00e4r inne \u2013 ring oss alla samman till den stora helgedomen \u2013 evigheten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Artikel skriven av G\u00f6sta Lindqvist och publicerad i Syd-\u00d6sterbotten 15.1.1949. Renskrivet av Lasse Backlund i januari 2022. Det \u00e4r en sommars\u00f6ndag f\u00f6r knappt ett sekel sedan. Den gamla, trogna klockringaren g\u00e5r uppf\u00f6r de n\u00f6tta och knarrande trapporna i den av Forts\u00e4tt l\u00e4sa Med f\u00e4dren i v\u00e5r gamla helgedom.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":22496,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22907","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22907","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22907"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22907\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22911,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22907\/revisions\/22911"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22496"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22907"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}