{"id":22813,"date":"2022-01-01T00:32:24","date_gmt":"2021-12-31T22:32:24","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22813"},"modified":"2025-10-27T07:14:33","modified_gmt":"2025-10-27T05:14:33","slug":"kristinestads-tidigare-radhus","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22813","title":{"rendered":"Kristinestads tidigare r\u00e5dhus"},"content":{"rendered":"
\"\"
Stadens andra r\u00e5dhus uppf\u00f6rdes \u00e5r 1742 p\u00e5 \u00f6vre delen av R\u00e5dhustorget, nuvarande Salutorg. Enligt Tarmo Suomalainens miniatyrmodell av staden, s\u00e5 var stadens andra r\u00e5dhus en imponerande byggnad som helt dominerade milj\u00f6n runt torget.. Fotot \u00e4r taget 2022 p\u00e5 Sj\u00f6fartsmus\u00e9et vid Badhusparken.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2022.<\/b><\/span><\/p>\n

\"\"
P\u00e5\u00a0 en teckning av Selma T\u00f6tterman (1838-1910) kan man se hur det gamla r\u00e5dhuset hade sett ut f\u00f6re det revs p\u00e5 1850-talet. P\u00e5 den h\u00e4r kopian ser vi att det har varit en stor och dominerande byggnad, som hade ett h\u00f6gt klocktorn med en spira. Selma var f\u00f6r \u00f6vrigt syster till kommerser\u00e5det E. Alf. T\u00f6tterman och hon var ogift och barnl\u00f6s.<\/figcaption><\/figure>\n

Stadens f\u00f6rsta r\u00e5dhus:<\/strong><\/h2>\n

\u00c5r 1651, allts\u00e5 tv\u00e5 \u00e5r efter stadens grundande s\u00e5g generalguvern\u00f6ren Per Brahe till att den svenska kronan skulle bidra med 200 riksdaler f\u00f6r byggande av ett r\u00e5dhus i staden. Enligt planen s\u00e5 skulle det placeras p\u00e5 nedre delen av torget, med l\u00e5ngsidan mot havet och torget skulle d\u00e4refter heta R\u00e5dstuvutorget. Det finns inga ritningar sparade, s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r vet vi inte exakt, hur r\u00e5dhuset skulle ha sett ut.<\/p>\n

Inflyttningen till staden gick tr\u00f6gt, trots alla de f\u00f6rm\u00e5ner de nya inv\u00e5narna skulle f\u00e5. De nya inv\u00e5narna ville f\u00f6rst\u00e5s f\u00f6rst bygga egna g\u00e5rdar \u00e5t sig, s\u00e5 n\u00e5gon tid att bygga publika byggnader som ett r\u00e5dhus fanns inte. Att bygga en kyrka var det f\u00f6rsta de besl\u00f6t att bygga och det beslutet fattades p\u00e5 en r\u00e5dhusst\u00e4mma som h\u00f6lls i borgm\u00e4stare Hans St\u00e5hlboms hem \u00e5r 1654. Borgm\u00e4starens g\u00e5rd l\u00e5g p\u00e5 den tomt d\u00e4r den stora skobutiken finns i dag och d\u00e4r det gamla stadshotellet l\u00e5g.<\/p>\n

\"\"
Kartan fr\u00e5n slutet av 1660-talet finns p\u00e5 Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n

Viktiga beslut som r\u00f6rde staden fattades den h\u00e4r tiden av r\u00e5dhusst\u00e4mman. Dit kallades alla m\u00e4n som hade p\u00e5f\u00f6rts skatt\u00f6ren. Ju mera skatt\u00f6ren en hantverkare eller borgare betalade, ju mera r\u00f6str\u00e4tt hade han p\u00e5 r\u00e5dhusst\u00e4mman. Kvinnor och m\u00e4n som inte betalade n\u00e5gon skatt hade ingen n\u00e4rvaro- eller r\u00f6str\u00e4tt p\u00e5 r\u00e5dhusst\u00e4mman.<\/p>\n

\u00c5r 1661 dog borgm\u00e4stare St\u00e5hlbom och n\u00e5got r\u00e5dhus hade inte \u00e4nnu f\u00e4rdigst\u00e4llts. Ingen visste vart de 200 riksdaler hade tagit v\u00e4gen, som den svenska kronan hade betalt \u00e5t borgm\u00e4staren f\u00f6r r\u00e5dhusbygget. M\u00f6jligtvis hade borgm\u00e4staren anv\u00e4nt pengarna f\u00f6r sitt eget husbygge och det var d\u00e4rf\u00f6r som r\u00e5dshusst\u00e4mmorna h\u00f6lls i hans hem. M\u00f6jligtvis hade r\u00e5dhusbygget p\u00e5b\u00f6rjats och stod i halvf\u00e4rdigt skick. Den f\u00f6ljande borgm\u00e4staren Hans Larsson (borgm\u00e4stare under \u00e5ren 1661-1664) gjorde heller ingenting f\u00f6r att stadens r\u00e5dhus skulle byggas f\u00e4rdigt. Den h\u00e4r Hansson hade ett sp\u00e4nt f\u00f6rh\u00e5llande till stadens borgare och blev sedan avskedad \u00e5r 1664 f\u00f6r tj\u00e4nstebrott.<\/p>\n

F\u00f6ljande borgm\u00e4staren Johan Larsson, som kom fr\u00e5n Vasa (borgm\u00e4stare under \u00e5ren 1664-1691) best\u00e4mde d\u00e4remot att r\u00e5dhusbygget nu m\u00e5ste genomf\u00f6ras. Han p\u00e5minde borgarna flera g\u00e5nger att de skulle bidra med b\u00e5de br\u00e4der och spikar till bygget. \u00c5r 1667 svarade borgarna att f\u00f6rst borde de 200 silverdalerna ha anv\u00e4nts, som den svenska kronan hade bidragit med men tydligen hade den f\u00f6rsta borgm\u00e4staren Hans St\u00e5lbom anv\u00e4nt dessa f\u00f6r eget bruk. Efter f\u00f6rhandlingar med borgm\u00e4staren lovade borgarna \u00e4nd\u00e5 att de skulle bidra med 1 daler per man, s\u00e5 att r\u00e5dhuset kunde byggas f\u00e4rdig. Det var under Johan Larssons tid som borgm\u00e4stare som staden b\u00f6rjade utvecklas och bebyggas. Han var godhj\u00e4rtad, klok, f\u00f6retagsam och visade hela tiden ett stort intresse f\u00f6r den unga staden. Tv\u00e5 g\u00e5nger blev han skickad till Stockholm som riksdagsman.<\/p>\n

R\u00e5dhuset byggdes p\u00e5 nedre delen av R\u00e5dhustorget med l\u00e5ngsidan mot Strandgatan och Stadsfj\u00e4rden, allts\u00e5 framf\u00f6r nuvarande apoteket.<\/p>\n

Det h\u00e4r betyder att den nya stadens f\u00f6rsta r\u00e5dhus stod f\u00e4rdigt f\u00f6rst i slutet av 1660-talet under Johan Larssons tid.\u00a0 I r\u00e5dhuset inrymdes d\u00e5 stadens hela f\u00f6rvaltning, allt fr\u00e5n borgm\u00e4stare och magistrat till r\u00e5dstugur\u00e4tten. Skatter och tullar skulle ocks\u00e5 betalas p\u00e5 r\u00e5dhuset. R\u00e5dhusst\u00e4mman var stadens h\u00f6gsta beslutande organ och de sammantr\u00e4dde regelbundet i r\u00e5dhusets stora sal i \u00f6vre v\u00e5ningen. R\u00e5dstugur\u00e4tten sammantr\u00e4dde p\u00e5 v\u00e5ren och p\u00e5 h\u00f6sten f\u00f6r att l\u00f6sa tvister och ge domar i brottsm\u00e5l. Lagfarts- och f\u00f6rmyndar\u00e4renden h\u00f6rde ocks\u00e5 till r\u00e5dstugur\u00e4ttens uppgifter.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta klockan, ett fataljeur hade anskaffats \u00e5r 1685 och det var d\u00e5 som klocktornet byggdes. Under den stora ofreden plundrade och l\u00e4nsade ryssarna r\u00e5dhuset, s\u00e5 att bara skelettet fanns kvar, n\u00e4r de drog sig tillbaka efter \u00e5r 1721. Ryssarna f\u00f6rde d\u00e5 bort urverket och den h\u00e4r klockan, och till r\u00e5dhuset anskaffades en ny klocka \u00e5r 1724. Den d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande klockan skulle ha skaffats \u00e5r 1777 till stadens andra r\u00e5dhus och den kunde sedan flyttas \u00f6ver till det nuvarande r\u00e5dhuset n\u00e4r det byggdes p\u00e5 1850-talet.<\/p>\n

Stadens andra r\u00e5dhus<\/strong><\/h2>\n

Enligt brandf\u00f6rs\u00e4kringsbreven fr\u00e5n \u00e5r 1834, s\u00e5 skulle stadens andra r\u00e5dhus ha uppf\u00f6rts \u00e5r 1742 p\u00e5 \u00f6vre delen av R\u00e5dhustorget. Det blev br\u00e4dfodrat \u00e5r 1748 och det var m\u00e5lat med r\u00f6d f\u00e4rg. Mera uppgifter om den andra r\u00e5dhusbyggnaden finns H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Den gamla r\u00e5dhusbyggnaden revs efter n\u00e5gra \u00e5r och i st\u00e4llet uppf\u00f6rdes en tullstuga \u00e5r 1761 nedanf\u00f6r det gamla r\u00e5dhuset. Vid samma tid uppf\u00f6rdes en tullstuga till p\u00e5 Skolgatan, i nordv\u00e4stra h\u00f6rnet av Kyrkotorget. De h\u00e4r b\u00e5da tullstugorna finns fortfarande kvar.<\/p>\n

I slutet av 1840-talet, under stadens blomstringstid s\u00e5 best\u00e4mdes det att ett nytt r\u00e5dhus skall byggas. Det gamla r\u00e5dhuset som hade byggts \u00e5r 1742 var d\u00e5 s\u00e4kert f\u00f6rfallet och kanske f\u00f6r litet. Borgm\u00e4stare Mennander skrev i en rapport \u00e5r 1843<\/a> att ”r\u00e5dhuset var gammalt och f\u00f6rfallet”. Det nya r\u00e5dhuset uppf\u00f6rdes under \u00e5ren 1851 – 1856 nedanf\u00f6r Kyrkberget och d\u00e5 det togs i bruk revs det gamla r\u00e5dhuset. Som brukligt var s\u00e5 togs stockarna tillvara och av dessa byggdes nya g\u00e5rdar i staden, bland annat en st\u00f6rre g\u00e5rd<\/a> i h\u00f6rnet av Staketgatan och Parmansgatan.<\/p>\n

R\u00e5dhusets brandf\u00f6rs\u00e4kring 1834.<\/strong><\/h3>\n

Om du vill l\u00e4sa om den f\u00f6rs\u00e4kring som staden tog f\u00f6r sitt r\u00e5dhus, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Artikel i Syd-\u00d6sterbotten om hur det gick till d\u00e5 stadens f\u00f6rsta r\u00e5dhus byggdes.<\/strong><\/h5>\n

En anonym skribent som anv\u00e4nde signaturen \u201dArkivforskare\u201d skrev \u00e5r 1940 en artikel om byggandet av stadens f\u00f6rsta r\u00e5dhus, som Syd-\u00d6sterbotten publicerade 20.7.1940. Texten \u00e4r lite moderniserad och lyder s\u00e5 h\u00e4r:\u00a0<\/span><\/p>\n

D\u00e5 Kristinestads f\u00f6rsta borgm\u00e4stare, Hans St\u00e5hlbom (1605-1661) anl\u00e4nde till den f\u00f6re detta sj\u00f6byn Kopp\u00f6, s\u00e5 framkallade f\u00f6rvisso inte den syn, som d\u00e4r m\u00f6tte honom, n\u00e5gra \u00f6versvallande gl\u00e4djek\u00e4llor. Det var p\u00e5 grund av Per Brahes \u00f6nskan genom drottning Kristinas allerh\u00f6gsta dekret upph\u00f6jd till rang och v\u00e4rdighet av stad, som han blev utsedd. Ett f\u00e5tal mer eller mindre f\u00f6rfallna k\u00e5kar, spridda \u00f6ver en karg \u00f6demarksterr\u00e4ng, till st\u00f6rre delen uppfylld av berg, moras eller skog, n\u00e5gra sm\u00e5 \u00e5kert\u00e4ppor eller \u00e4ngslappar h\u00e4r och d\u00e4r, n\u00e5gra smala, leriga g\u00e5ng- eller kostigar, kors och tv\u00e4rs upptrampade mellan stugorna eller ledande till byns sj\u00f6bodar och \u00e4gor, primitiva ridv\u00e4gar, som f\u00f6rde till Syd\u00f6sterbottens st\u00f6rre samf\u00e4rdselstr\u00e5k, se d\u00e4r den tr\u00f6stl\u00f6sa bild, som hans \u00f6gon f\u00e5ngade.<\/p>\n

Och av detta el\u00e4ndiga kaos skulle han nu utan n\u00e4mnv\u00e4rda andra hj\u00e4lpmedel \u00e4n sin egen vilja och energi enligt Hennes Majest\u00e4ts p\u00e5bud skapa en stad. Han hade inte varit m\u00e4nniska om han inte i f\u00f6rsta \u00f6gonblicket inf\u00f6r denna till synes om\u00f6jliga uppgift gripits av nedslagenhet och missmod. \u00a0Men St\u00e5hlbom var ett barn av Sveriges stormaktstid.<\/p>\n

F\u00f6r hans generation fanns inga sv\u00e5righeter som inte av svenska m\u00e4n kunde \u00f6vervinnas. S\u00e4kert \u00e4r, att hans livsandar inte l\u00e4t sig fj\u00e4ttras av of\u00f6retagsamhet. De urkunder som ber\u00f6r honom fr\u00e5n hans dagar i staden vittnar enst\u00e4mmigt om, att han genast med iver och frejdigt mod kastade sig in i detta kr\u00e4vande organisations- och uppbyggnadsarbete som f\u00f6restod honom.<\/p>\n

P\u00e5 tal om hans \u00e4mbetsut\u00f6vning yttras i Kristinestads dombok \u00e4nnu tio \u00e5r efter hans d\u00f6d \u00e5r 1661, att han varit \u201den trogen Kongl. M:ts \u00e4mbetsman\u201d, och i sammanhang d\u00e4rmed om hans verksamhet f\u00f6r sin och sin familjs utkomst och trevnad. St\u00e5hlbom hade med egna pengar ur skog, k\u00e4rr och moras upptagit sin g\u00e5rd. \u00a0St\u00e5hlboms f\u00f6rsta uppgift blev att bygga \u00e5t sig och de sina ett hem och hans n\u00e4sta att se till att ett r\u00e5dhus uppf\u00f6rdes. Arbetet p\u00e5 den egna borgm\u00e4starg\u00e5rden forcerades, och sannolikt dr\u00f6jde det inte l\u00e4nge, innan byggnaderna p\u00e5 den var resta. Vi har visserligen inte n\u00e5gra dokumentariska uppgifter att tillg\u00e5, som direkt st\u00f6der denna f\u00f6rmodan. Men s\u00e5dana \u00e4r knappast heller n\u00f6dv\u00e4ndiga.<\/p>\n

Fr\u00e5nsett den omst\u00e4ndigheten, att borgm\u00e4staren och hans husfolk sj\u00e4lva s\u00e5 snart som m\u00f6jligt m\u00e5ste f\u00e5 tak \u00f6ver huvudet beh\u00f6vde ju ocks\u00e5 en r\u00e5dstuga uppf\u00f6ras f\u00f6r r\u00e5dstuvur\u00e4ttens och magistratens sammantr\u00e4den. Till en b\u00f6rjan uppl\u00e4ts dessa utrymmen i St\u00e5hlboms egna borgm\u00e4starg\u00e5rd, det framg\u00e5r uttryckligen av handlingar, som uppbevaras i stadens arkiv. N\u00e4r r\u00e5dstugan sist och slutligen var f\u00e4rdigbyggd och togs i bruk f\u00f6r sitt \u00e4ndam\u00e5l, kan vi tyv\u00e4rr inte uppge exakt. Defekterna i stadens arkiv om\u00f6jligg\u00f6r detta, men att treva oss fram st\u00e5r ju oss fritt. Och till vissa slutledningar kan vi v\u00e4l komma ocks\u00e5 p\u00e5 den v\u00e4gen.<\/p>\n

\u00c5r 1651 fick staden av statsmedel uppb\u00e4ra 200 daler silvermynt \u201dtill uppf\u00f6rande av ett r\u00e5dhus\u201d. Dessutom hade staden f\u00e5tt r\u00e4tt att \u201dtill sina offentliga byggnaders uppr\u00e4tth\u00e5llande\u201d under hela den tid, som de 12 frihets\u00e5ren varade, erh\u00e5lla kronans andel av inom staden uppburna sak\u00f6ren. (sak\u00f6ren eller b\u00f6terna som r\u00e5dstuvur\u00e4tten utd\u00f6mde delades i tiderna mellan staten, kyrkan och staden. Lasses kommentar)<\/span>. Hur mycket samh\u00e4llet av dessa sak\u00f6ren \u00e5rligen kunde r\u00e4kna sig till godo, vet vi inte, men s\u00e4kert \u00e4r dock, att de p\u00e5 detta s\u00e4tt influtna medlen inte uppgick till riktigt m\u00e5nga daler. Visst processade man ju r\u00e4tt flitigt, och visst utd\u00f6mdes ju ganska ofta b\u00f6ter, men staden var dock alltf\u00f6r obetydlig f\u00f6r att sak\u00f6resbeloppen skulle kunnat stiga till n\u00e4mnv\u00e4rda summor. \u00a0R\u00e5dstugans byggnadsfond var anspr\u00e5ksl\u00f6s, men emellertid h\u00e4rmed grundad.<\/p>\n

Ett \u00e5r hinner g\u00e5 innan man h\u00f6r n\u00e5gonting om saken n\u00e4sta g\u00e5ng.<\/p>\n

Den 12 juli 1652 \u00e5l\u00e4ggs borgerskapet \u201datt med det f\u00f6rsta anskaffa stockar till r\u00e5dstugans byggande\u201d, och samma \u00e5r den 8 november heter det i domboken, att b\u00f6nderna i Tj\u00f6ck, det vill s\u00e4ga b\u00f6nderna p\u00e5 stadens donationsjord \u201dl\u00e4to inskriva sig i borgarl\u00e4ngden och lovade var och en leverera till r\u00e5dstugubyggnaden tv\u00e5 timmerstockar och br\u00e4der\u201d. N\u00e4ra till hands ligger det att anta, att byggnadsarbetet d\u00e5 \u00e4nnu inte p\u00e5b\u00f6rjats.<\/p>\n

\u00c5ren 1653 \u20141654 n\u00e4mnes ingenting om saken i b\u00f6ckerna, och f\u00f6r de tre d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande \u00e5ren saknas domb\u00f6ckerna, som m\u00f6jligen hade kunnat ge oss n\u00e5gra upplysningar. Av tillf\u00e4llighet har vi dock lyckats f\u00e5 veta, att r\u00e5dhuset \u00e5tminstone \u00e5r 1657 var b\u00e5de uppf\u00f6rt och inrett. I ett protokoll fr\u00e5n n\u00e5got senare tid s\u00e4gs n\u00e4mligen, att en kung\u00f6relse \u00e5r 1657 blivit uppl\u00e4st i r\u00e5dhuset.<\/p>\n

R\u00e5dhusbyggnaden reste sig vid v\u00e4stra \u00e4ndan av \u201dHandelstorget\u201d, samma torg- d\u00e4r b\u00f6nderna redan d\u00e5 saluf\u00f6rde sina varor och d\u00e4r de sedan dess i snart trehundra \u00e5r fortfarit att g\u00f6ra det. \u00a0Det f\u00f6rsta r\u00e5dhusets saga blev emellertid kort. Redan 1665 talas n\u00e4mligen i stadens handlingar om att ett nytt r\u00e5dhus skall byggas. Av de bristf\u00e4lliga dokument som fr\u00e5n denna tid finnas uppbevarade, f\u00e5r vi tyv\u00e4rr inte veta n\u00e5gonting om det \u00f6de som hade drabbat det gamla, men eftersom det i magistratens protokoll f\u00f6r den 6 december 1665 s\u00e4gs, att varje borgare \u00e5l\u00e4ggs att \u201dtill den nya r\u00e5dstugubyggnaden h\u00e4mta en l\u00e5ng stock \u00e5 6 famnar och tv\u00e5 sm\u00e5 \u00e5 4 \u00bd famnar samt att anskaffa tre br\u00e4der och en tilja\u201d, och att det ytterligare till\u00e4ggs, att leverant\u00f6rerna \u201db\u00f6ra taga prov av gamla r\u00e5dstugan\u201d, kan m\u00e5h\u00e4nda protokollets ordalydelse leda v\u00e5r gissning i r\u00e4tt riktning.<\/p>\n

Det f\u00f6refaller, som om den gamla r\u00e5dstugan skulle ha h\u00e4rjats av eld. Men det verkar ocks\u00e5 som om den inte hade nedbrunnit \u00e4nda till grunden. N\u00e5gra stockar fanns ju kvar, eftersom borgerskapet tillsades att f\u00f6r sin stockavverkning \u201dtaga prov av gamla r\u00e5dstugan\u201d. Direkta upplysningar om det \u00e4ldsta r\u00e5dhusets utseende st\u00e5r oss inte till buds, men indirekt f\u00e5r vi veta, att det nya blev en trogen kopia av det gamla, och d\u00e4rmed \u00e4r vi i tillf\u00e4lle att i ett f\u00f6ljande sammanhang f\u00e5 v\u00e5r vetgirighet i ber\u00f6rda avseende tillfredsst\u00e4lld. \u00a0V\u00e5ren 1666 p\u00e5b\u00f6rjades byggandet av det nya r\u00e5dhuset. Den 23 april samma \u00e5r besl\u00f6ts att varje borgare skulle tillskjuta 1 daler kopparmynt, f\u00f6r att med det s\u00e5lunda hopsamlade beloppet s\u00e4kerst\u00e4lla arbetsl\u00f6ner \u00e5t timmerm\u00e4nnen f\u00f6r den n\u00e4rmaste tiden.<\/p>\n

Under sensommaren 1667 \u00e4r byggnadsarbetet s\u00e5 l\u00e5ngt hunnet, att man kan b\u00f6rja med takl\u00e4ggningen. I magistratens protokoll f\u00f6r den 5 augusti 1667 l\u00e4ser vi n\u00e4mligen en uppmaning till stadens borgare ,\u201datt ifr\u00e5n sig leverera dagsverkspenningar till r\u00e5dstugubyggnaden, att den nu m\u00e5 t\u00e4ckt bliva \u201d. Men \u201dGud skapade ingen br\u00e5dska” brukar man ju s\u00e4ga. \u00c5tminstone gjorde sig 1600-talets Kristinestadsbor ingen br\u00e5dska med r\u00e5dstugubygget. \u00c5ret 1667 hinner g\u00e5 till \u00e4nda, likas\u00e5 hela \u00e5r 1668 och d\u00e4rtill ytterligare \u00e5tskilliga \u00e5r, innan byggnadsarbetet \u00e4ntligen \u00e4r slutf\u00f6rt och r\u00e5dhusets inredning \u00e4r komplett.<\/p>\n

\u00c5r 1669 anser man sig vara ber\u00e4ttigad att i magistratens protokoll f\u00f6r den 5 maj anteckna \u201datt r\u00e5dstugubyggnaden fullbygges med dagsverken av borgerskapet\u201d. I samma protokoll till\u00e4ggs i f\u00f6rbig\u00e5ende \u201dMen materialier, som d\u00e4rtill beh\u00f6vas, uppk\u00f6pas f\u00f6r stadens sak\u00f6ren och intrader”<\/em>. \u00a0Ack, beslut betyder ju s\u00e5 litet om de inte \u00e5tf\u00f6ljs av resolut handling. I det n\u00e4rmaste 13 \u00e5r hinner \u00e4nnu f\u00f6rflyta bort i tidens str\u00f6m, f\u00f6rr\u00e4n r\u00e5dhuset kan \u00f6ppna sina d\u00f6rrar.<\/p>\n

F\u00f6rst \u00e5r 1682 s\u00e4gs det uttryckligen, att det \u00e4r \u201df\u00e4rdigt.\u201d Detta m\u00e4rkliga bygge hade allts\u00e5 med l\u00e4ngre eller kortare avbrott p\u00e5g\u00e5tt i 18 l\u00e5nga \u00e5r! \u00a0Hur skall v\u00e4l detta kunna f\u00f6rst\u00e5s?<\/p>\n

N\u00e5 ja, svaret ligger i sj\u00e4lva verket mycket n\u00e4ra till hands. Vi har tidigare upprepade g\u00e5nger varit i tillf\u00e4lle att med beklagande konstatera borgerskapets i 1600-talets Kristinestad kroniska fattigdom. Uppf\u00f6randet av r\u00e5dhuset kr\u00e4vde stora summor. Varifr\u00e5n skulle de i en hast kunna tas? Stadsborna sj\u00e4lva var mestadels barskrapade. L\u00e5na kunde man inte, ty samh\u00e4llet kunde inte ut\u00e5t p\u00e5r\u00e4kna n\u00e5gon kredit. F\u00f6rmodligen hade man v\u00e4l heller inte velat l\u00e5na och s\u00e4tta sig i skuld. \u00a0Allts\u00e5 \u00e5terstod endast att bygga, d\u00e5 man h\u00e4ndelsevis r\u00e5kade ha n\u00e5gra daler extra. Det blev att l\u00e5ta arbetet stanna, d\u00e5 kassan var l\u00e4nsad, och att ta upp det p\u00e5 nytt, d\u00e5 n\u00e5gra slantar n\u00e4sta g\u00e5ng \u00e5ter kunde hopsamlas.<\/p>\n

Vi sade, att r\u00e5dhusbyggnaden \u00e5r 1682 uppgavs vara \u201df\u00e4rdig\u201d. S\u00e5 helt i ordning var den emellertid inte ens d\u00e5. Ty \u00e4nnu saknades tornet, som enligt ritningen skulle pryda huset. Den 2 februari 1685 kom man \u00f6verens om att bygga det. Magistratens protokoll f\u00f6r n\u00e4mnda dag meddelar, att \u201dvarje borgare skulle f\u00f6r n\u00e4mnda \u00e4ndam\u00e5l h\u00e4mta fyra stycken trefamnars br\u00e4der, tv\u00e5 stycken tiljor och tv\u00e5 stycken spikar\u201d. \u00a0N\u00e4r slutligen ocks\u00e5 tornet var f\u00e4rdigbyggt, har jag inte med s\u00e4kerhet kunnat fastsl\u00e5. Troligt \u00e4r dock, att det tillkom under f\u00f6rloppet av \u00e5r 1685.<\/p>\n

P\u00e5 den gamla r\u00e5dhustomten i \u201dHandelstorgets\u201d v\u00e4stra \u00e4nda reste sig nu \u00e4ntligen den nya r\u00e5dhusbyggnaden fix och f\u00e4rdig och kontrollerade med vaksamma f\u00f6nster\u00f6gon inte endast handelstransaktionerna p\u00e5 torget, utan \u00e4ven livet i \u00f6vrigt i stadens centrum. \u00a0Vi n\u00e4mnde tidigare, att det nya r\u00e5dhuset i sin huvudkonstruktion liknade det nedbrunna.<\/p>\n

Hur s\u00e5g det f\u00f6rra r\u00e5dhuset ut?<\/strong><\/h5>\n

F\u00f6ljande kortfattade beskrivning av det nu uppf\u00f6rda kan d\u00e4rf\u00f6r ge oss en ungef\u00e4rlig f\u00f6rest\u00e4llning ocks\u00e5 om det gamla. \u00a0Det var ett tr\u00e4hus uppf\u00f6rt i tv\u00e5 v\u00e5ningar. P\u00e5 fasadens framsida h\u00f6jde sig \u00f6ver det brutna sp\u00e5nt\u00e4ckta taket tornet med sin stora urtavla och \u00f6ver den ringklockan, i vilken man ringde, d\u00e5 borgerskapet skulle infinna sig till allm\u00e4n r\u00e5dhusst\u00e4mma eller d\u00e5 eldsv\u00e5da utbrutit n\u00e5gonstans i staden. \u00d6verst p\u00e5 tornet gnisslade vindfl\u00f6jeln.<\/p>\n

Fr\u00e5n torget kom man uppf\u00f6r en l\u00e5g men bred trappa till en massiv och imponerande dubbeld\u00f6rr av aktningsv\u00e4rda dimensioner och genom denna in i en s\u00e5 kallad l\u00e5ngfarstu. Farstun skar p\u00e5 tv\u00e4ren av den nedre v\u00e5ningen i tv\u00e5 h\u00e4lfter, och i sin motsatta, d. v. s. v\u00e4stra \u00e4nda var f\u00f6rsedd med en mindre d\u00f6rr, som p\u00e5 den sidan ledde ut i det fria. \u00a0N\u00e4rmast till h\u00f6ger innanf\u00f6r stora ytterd\u00f6rren l\u00e5g, med f\u00f6nstren vettande mot torget ett k\u00f6k och v\u00e4gg i v\u00e4gg med det en kammare.<\/p>\n

Fr\u00e5n k\u00f6ket \u00f6ppnade sig en d\u00f6rr till ett v\u00e4ster om detta bel\u00e4get s\u00e5 kallat f\u00f6rrum fr\u00e5n vilket man kom in i \u201dR\u00e5dhusk\u00e4llaren\u201d. Hela denna norra del av r\u00e5dhusets nedre v\u00e5ning var inredd och uppl\u00e5ten f\u00f6r en v\u00e4rdshusr\u00f6relse. H\u00e4r hade staden inrymt sin enda offentliga kroglokal. Detta var emellertid fullt \u00f6verensst\u00e4mmande med tidens uppfattning och anda. Varje stad inom Svea rikets vidstr\u00e4ckta landomr\u00e5den hade sin egen R\u00e5dhusk\u00e4llare, ingalunda endast den lilla uppstaden Kristinestad. I R\u00e5dhusk\u00e4llaren fungerade borgm\u00e4staren sj\u00e4lv som k\u00e4llarm\u00e4stare. Till hans mest lukrativa l\u00f6nef\u00f6rm\u00e5ner h\u00f6rde de inkomster, han genom krogr\u00f6relsen i R\u00e5dhusk\u00e4llaren kunde g\u00f6ra sig.<\/p>\n

Till v\u00e4nster om stora ing\u00e5ngen fanns i nedre v\u00e5ningen ett stort f\u00e5ngrum, en m\u00f6rk och tr\u00e5ng f\u00e4ngelsecell, och ett rymligt vedlider. Nedre v\u00e5ningen var, som vi ser, mycket v\u00e4l utnyttjad. F\u00f6r oregerliga eller redl\u00f6st berusade krogkunder var v\u00e4gen fr\u00e5n R\u00e5dhusk\u00e4llaren till halmen kort, endast n\u00e5gra steg tv\u00e4rs \u00f6ver l\u00e5ngfarstun.<\/p>\n

I nedre v\u00e5ningens sydligaste \u00e4nda f\u00f6rvarades i en farstu f\u00f6rutom stadens f\u00e5taliga och primitiva brandredskap, de grejor som brandvakterna var utrustade med. Brandvakterna patrullerade p\u00e5 gatorna d\u00e5 de om n\u00e4tterna med, skramlor, lyktor och f\u00f6rst och sist de l\u00e5ngskaftade \u201dgafflar\u201d, med vilka \u00f6verf\u00f6rfriskade och sv\u00e5rhanterliga nattsuddare inf\u00e5ngades p\u00e5 gatorna. I denna farstu vistades brandvakterna under pauserna mellan ronderna ute i staden.<\/p>\n

Ocks\u00e5 tv\u00e4rs genom r\u00e5dhusets \u00f6vre v\u00e5ning var en l\u00e5ngfarstu dragen. Till h\u00f6ger om den l\u00e5g ett f\u00f6rrum, ett arkivrum och bys\u00e4ttningsh\u00e4ktet eller \u201dg\u00e4ldstugan\u201d, den sistn\u00e4mnda best\u00e5ende av tv\u00e5 kamrar med gallerf\u00f6rsedda f\u00f6nster. Typiskt f\u00f6r armodet i 1600-talets obetydliga, folkfattiga Kristinestad \u00e4r v\u00e4l ocks\u00e5 den lilla detaljen betr\u00e4ffande g\u00e4ldstugans tv\u00e5 kamrar. Ett rum ans\u00e5gs inte kunna rymma alla de stadsbor, som inte kunde betala sina skulder och d\u00e4rf\u00f6r av sina fordrings\u00e4gare internerats i bys\u00e4ttningsh\u00e4kte.<\/p>\n

Till v\u00e4nster om l\u00e5ngfarstun \u00f6ppnade sig i \u00f6vre v\u00e5ningen d\u00f6rrarna till de f\u00f6r stadsmyndigheternas sammankomster avsedda lokalerna, allts\u00e5 r\u00e5dstugur\u00e4ttens, magistratens och r\u00e5dhusst\u00e4mmans rymliga sessionssalar med sina f\u00f6rrum. \u00a0Om inte \u201dtekniska sk\u00e4l” f\u00f6relegat f\u00f6r ett motsatt f\u00f6rfarande hade dessa sistber\u00f6rda lokaler bort n\u00e4mnas f\u00f6rst i min beskrivning. Ty inom deras v\u00e4ggar klappade ju stadens hj\u00e4rta. D\u00e4r best\u00e4mdes direktiven f\u00f6r samh\u00e4llets liv, och d\u00e4r lades grunden till den utveckling, som staden i v\u00e5ra dagar ser resultaten av.<\/p>\n

Utv\u00e4ndigt var r\u00e5dhuset beslaget med ohyvlade br\u00e4der och ribbor, det hela \u00f6verstruket med r\u00f6d f\u00e4rg, medan tornet var vitm\u00e5lat. \u00a0Inv\u00e4ndigt var v\u00e4ggarna i en del rum gr\u00e5m\u00e5lade, i andra m\u00e5lade i gult. Innertak och eldst\u00e4der var vitlimmade. 1600-talets Kristinestads k\u00e4nde \u00e4nnu inte till tapeter. \u00a0Under \u201dstora ofreden\u201d 1714-1721 gick som vi vet, f\u00f6r\u00f6delsens styggelse \u00f6ver staden. \u00a0Ingenting av v\u00e4rde skonades och naturligtvis sk\u00f6vlades \u00e4ven r\u00e5dhuset. Endast skelettet av byggnaden stod kvar, d\u00e5 lugnare tider b\u00f6rjade r\u00e5da p\u00e5 1720-talet. Men d\u00e5 fred \u00e5ter sl\u00f6ts, \u00e5terst\u00e4llde borgerskapet allt i sitt f\u00f6rra skick. R\u00e5dhuset togs p\u00e5 nytt i bruk och gjorde d\u00e4refter tj\u00e4nst \u00e4nda till mitten av 1800-talet, d\u00e5 det emellertid befanns vara s\u00e5 f\u00f6rfallet att det m\u00e5ste rivas.<\/p>\n

Dess eftertr\u00e4dare blev stadens nuvarande r\u00e5dhus, som \u00e5r 1856 var f\u00e4rdigt byggt.<\/p>\n

Kartor.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
P\u00e5 kartan fr\u00e5n slutet av 1660-talet s\u00e5 ser vi var stadens f\u00f6rsta r\u00e5dhus var uppf\u00f6rt. I dag skulle det st\u00e5 med norra gaveln mot apotekets d\u00f6rr, v\u00e4ster om Strandgatan. \u00c5r 1771 byggdes en ny tullstuga nedanf\u00f6r det ur bruk tagna r\u00e5dhuset och det revs sedan som obeh\u00f6vligt. Kartan \u00e4r fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 den handritade kartan fr\u00e5n 1700-talet s\u00e5 ser vi hur det f\u00f6rra r\u00e5dhuset s\u00e5g ut. Nedanf\u00f6r r\u00e5dhuset syns det \u00f6stra tullhuset bredvid tullbryggan. Fartygen st\u00e5r ankrade p\u00e5 Stadsfj\u00e4rden, d\u00e4r de lossar eller lastar varor fr\u00e5n de magasin, som var byggda ute i fj\u00e4rden-<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 ser vi exakt var det f\u00f6rra r\u00e5dhuset stod. P\u00e5 torgets norra sida syns ”Rika Bergens” kryddg\u00e5rdar framf\u00f6r hans stora g\u00e5rd. Nedanf\u00f6r Strandgatan syns det \u00f6stra tullhuset och tullbryggan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 st\u00e5r r\u00e5dhuset fortfarande kvar p\u00e5 samma plats p\u00e5 \u00f6vre torget vid bokstaven ”H”. Bokstaven ”I” st\u00e5r f\u00f6r R\u00e5dstufvutorget, ”K” f\u00f6r den gamla tullbryggan och ”L” st\u00e5r f\u00f6r Pack- och v\u00e5ghus. \u00d6stra tullstugan som inte l\u00e4ngre anv\u00e4ndes har nu flyttats till sin nuvarande plats i Norrstan.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2022. Stadens f\u00f6rsta r\u00e5dhus: \u00c5r 1651, allts\u00e5 tv\u00e5 \u00e5r efter stadens grundande s\u00e5g generalguvern\u00f6ren Per Brahe till att den svenska kronan skulle bidra med 200 riksdaler f\u00f6r byggande av ett r\u00e5dhus i staden. Enligt Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kristinestads tidigare r\u00e5dhus<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":22809,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22813","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22813","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22813"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22813\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30356,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22813\/revisions\/30356"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22809"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22813"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}