{"id":22763,"date":"2021-12-26T21:27:51","date_gmt":"2021-12-26T19:27:51","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22763"},"modified":"2026-04-12T08:50:41","modified_gmt":"2026-04-12T05:50:41","slug":"kronolansman-starckes-gard-pa-kyrkogatan-1","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22763","title":{"rendered":"Kronol\u00e4nsman Starckes g\u00e5rd p\u00e5 Kyrkogatan 1."},"content":{"rendered":"
\"\"
Kronol\u00e4nsman Gustaf Starckes g\u00e5rd p\u00e5 Kyrkogatan fotograferad sommaren 2020. Den \u00e4ldsta delen, som ligger i den \u00f6stra \u00e4ndan kan vara byggd i mitten av 1700-talet, eftersom det p\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 syns en byggnad, som ser ut att vara en del av dagens l\u00e5nga g\u00e5rd. G\u00e5rden har haft flera \u00e4gare och sedan 2026 \u00e4r det f\u00f6reningen Kristinas\u00e4llskapet som \u00e4ger den. I \u00e4ndan av Kyrkogatan skymtar Ulrika Eleonorakyrkan<\/a>.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker, lagfartsregister och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar och f\u00f6reningen Pro Kirkkokatus utredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/span><\/strong><\/p>\n

Historia.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 syns den \u00e4ldsta delen av den gamla g\u00e5rden p\u00e5 Kyrkogatan1, vid den bl\u00e5a pilen. Ungef\u00e4r l\u00e4ngs den streckade linjen mitt p\u00e5 kartan gick i tiderna Svin\u00e5kersdiket, som mynnade ut i havet. Omr\u00e5det kring diket var vattensjukt och sv\u00e4mmade ofta \u00f6ver, s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r finns det inga byggnader p\u00e5 det omr\u00e5det.<\/figcaption><\/figure>\n

Den \u00e4ldsta delen av den h\u00e4r l\u00e5nga byggnaden, som i dag st\u00e5r p\u00e5 tomt 165, stod p\u00e5 1750-talet p\u00e5 granntomten 154. H\u00f6gst troligt var det de nya \u00e4garna, fr\u00f6knarna Elisabeth Sandberg och Anna Backman som flyttade den v\u00e4sterut till en ny tomt \u00e5r 1783. Den \u00e4ldsta delen bildar allts\u00e5 den mellersta delen av dagens g\u00e5rd och bestod d\u00e5 av ett k\u00f6k och ett par kammare.<\/p>\n

Strax efter att fr\u00f6knarna flyttade byggnaden s\u00e5 gifte sig Elisabeth Sandberg med \u00e4nklingen, skeppsbyggm\u00e4staren Eric \u00c5kervall (1741-1790) och hon flyttade till hans g\u00e5rd. Denne hade tidigare varit gift med Hindrich Hagmans dotter Anna Hagman (1746-1784). Anna dog i barns\u00e4ng \u00e5r 1784.<\/p>\n

Den andra del\u00e4garen Anna Backman gifte sig med skepparen Magnus R\u00f6nnqvist och blev kvar som boende i g\u00e5rden vid Kyrkogatan. Skeppare R\u00f6nnqvist dog \u00e5r 1789 men \u00e4nkan Anna R\u00f6nnqvist fortsatte att bo kvar med sin lilla dotter.<\/p>\n

\u00c5r 1809<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Anna R\u00f6nnqvist g\u00e5rden med de 2 rummen \u00e5t bokbindaren Michael Sten, som var f\u00f6dd 1780 i Vasa. Han hade \u00e5r 1806 gift sig med Anna Catharina Bj\u00f6rkman (1779-1812) och fick med henne 2 d\u00f6ttrar. \u00c5r 1813 gifte han sig med Katarina Paulin (1772-1817) fr\u00e5n Vasa. Efter hennes d\u00f6d gifte han sig en tredje g\u00e5ng \u00e5r 1818 med Maria Christina Hannelius (1782-1845) fr\u00e5n Kristinestad. Hon var dotter till r\u00e5dmannen Josef Hannelius, som i tiderna hade byggt det som sedan skulle bli Stadshotellet. Bokbindaren Michael Sten skarvade i g\u00e5rden med en kammare till i den v\u00e4stra \u00e4ndan.<\/p>\n

\u00c5r 1823<\/strong> s\u00e5lde bokbindare Sten g\u00e5rden vid Kyrkogatan \u00e5t expeditionsfogden och kronol\u00e4nsmannen Gustaf Starcke (1795-1877). Han var f\u00f6dd i Sverige och var son till Henrik Starcke (f. i Stockholm 1752-1834) och Hedvig Charlotta Hallman (1762-1825) fr\u00e5n Kristinestad. \u00c5r 1820 gifte sig Gustaf Starcke med Christina Nagel (1801-1883) fr\u00e5n Kristinestad och de fick mellan \u00e5ren 1820 och 1846 hela 16 barn.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 har tomterna f\u00e5tt numrorna 154 och 165 och de finns p\u00e5 adressen V\u00e4stra L\u00e5nggatan 13 eller Kyrkogatan 1.<\/figcaption><\/figure>\n

Gustaf Starckes stora familj beh\u00f6vde snabbt mera utrymme och han byggde p\u00e5 1830-talet en skild byggnad v\u00e4ster om den gamla. Efter n\u00e5gra \u00e5r byggde han samman de tv\u00e5 byggnaderna och till p\u00e5 k\u00f6pet s\u00e5 skarvade han i g\u00e5rden i den \u00f6stra \u00e4ndan med ett par kammare.<\/p>\n

\u00c5r 1835<\/strong> k\u00f6pte kronol\u00e4nsmannen Gustaf Starcke granng\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 13,<\/a> p\u00e5 tomt nr 165 av v\u00e4ktaren Michael Ekblom (1780-1837). P\u00e5 samma g\u00e5ng s\u00e5lde Gustaf Starcke den s\u00e5 kallade Spectrag\u00e5rden<\/a> \u00e5t Michael Ekblom. Efter att Gustaf Starcke k\u00f6pte granng\u00e5rden s\u00e5 bodde ingen i den. G\u00e5rden revs n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1800-talet och i st\u00e4llet anlades en kryddg\u00e5rd d\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1857<\/strong> slogs Gustaf Starckes b\u00e5da tomter, nr 154 och 165 ihop men han bodde sj\u00e4lv i g\u00e5rden vid Kyrkogatan p\u00e5 tomt 165. F\u00f6ljande \u00e5r bodde han med hustrun Christina, d\u00f6ttrarna Alvina och Maria, dr\u00e4ngen Matts och pigorna Anna och Kajsa.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna 154 och 165 av kronol\u00e4nsmannen Gustaf Starcke, som med sin familj bodde i g\u00e5rden vid Kyrkogatan.<\/p>\n

\u00c5r 1863<\/strong> \u00e4gdes tomterna av Gustaf Starcke. Nu bodde handlanden Erland Lev\u00e1n tillf\u00e4lligt p\u00e5 hyra med hustrun Aurora, men endast f\u00f6r en kort tid.<\/p>\n

\u00c5ren 1865 \u2013 1870<\/strong> var det endast Gustaf Starckes familj som bodde i g\u00e5rden vid Kyrkogatan och inga hyresg\u00e4ster finns antecknade. Det \u00e4r fullt m\u00f6jligt att h\u00f6rng\u00e5rden \u00e4r riven eller nedplockad eftersom det inte finns n\u00e5gra anteckningar om en s\u00e5dan.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna av Gustaf Starcke som bodde med sin familj och pigorna Wilhelmina och Maria. Dr\u00e4ngen Johan Hietaoja (1851-1900), senare Sandstr\u00f6m bodde ocks\u00e5 d\u00e4r och han skulle ju l\u00e5ngt senare f\u00f6rv\u00e4rva H\u00f6gbacks g\u00e5rd p\u00e5 Staketgatan 24.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1877<\/strong> avled kronol\u00e4nsmannen Gustaf Starcke och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Christina, som sedan bodde med pigan Anna Storkaas (f.1862).<\/p>\n

\u00c5r 1881<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Christina Starcke tomterna 154 o 165 \u00e5t\u00a0snickaren och g\u00e4stgivaren Anders Henrik Ekblom (f.1807) som bodde med hustrun Maria (f.1825) och sonen Frans (f.1865). De hade tidigare bott i Krepelinska g\u00e5rden<\/a> p\u00e5 hyra. Hos dem bodde ocks\u00e5 pigan Maria Ericks (f.1862). Den h\u00e4r tiden fanns det en \u201dtillikka\u201d, allts\u00e5 en restaurang i g\u00e5rden vid Kyrkogatan, som kallades Stadsk\u00e4llaren och det var nog g\u00e4stgivare Ekblom som sk\u00f6tte den.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 snickarem\u00e4staren Ekblom \u00e5r 1881 tecknade en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 hans tomt, s\u00e5 skulle han uppg\u00f6ra en planteckning p\u00e5 tomten och s\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den ut i renritad form.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1881<\/strong> tecknade den nya \u00e4garen, snickare Ekblom en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de fem byggnader som fanns vid Kyrkogatan och om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringen och om de olika byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
Kring sekelskiftet 1800-1900 fanns det en restaurang eller en ”tillikka” i v\u00e4stra \u00e4ndan av g\u00e5rden och den hade d\u00e5 en egen utg\u00e5ng mot gatan. P\u00e5 andra sidan Staketgatan syns Ulrika Eleonorakyrkan.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna av g\u00e4stgivaren Ekblom, som bodde vid Kyrkogatan med hustrun Maria (f.1825), sonen Frans och pigorna Amanda och Karolina.<\/p>\n

\u00c5r 1892<\/strong> hade g\u00e4stgivare Ekblom avlidit och g\u00e5rden och tomterna hade \u00f6vertagits av \u00e4nkan Maria, som bodde med sonen Frans och pigan Amalia Sundqvist (f.1872). \u00c4nkan Maria Ekblom s\u00e5lde d\u00e5 g\u00e5rden p\u00e5 auktion \u00e5t bonden Johan Fr\u00f6s\u00e9n.<\/p>\n

\u00c5r 1894<\/strong> hade g\u00e5rden vid Kyrkogatan och tomterna 154 och 165 \u00f6vertagits av possessionaten<\/a> Johan Fr\u00f6s\u00e9n (1827-1910), det \u00e4r en finare titel p\u00e5 en stor g\u00e5rds- eller gods\u00e4gare. Fr\u00f6s\u00e9n var f\u00f6dd i Sverige och arbetade som byggm\u00e4stare i Norrk\u00f6ping tills han gifte sig med Maria Aurora Forsman fr\u00e5n Kauhajoki. Han flyttade d\u00e5 dit och \u00f6vertog sv\u00e4rfaderns Ala-Knuuttila g\u00e5rd och senare f\u00f6rv\u00e4rvade han ocks\u00e5 Kaarlela g\u00e5rd. Dessa sk\u00f6tte han med stor framg\u00e5ng och kunde d\u00e5 ocks\u00e5 ink\u00f6pa en stadsg\u00e5rd i Kristinestad. Paret Fr\u00f6s\u00e9n fick 7 barn men de bodde aldrig i staden.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och de b\u00e5da tomterna av Johan Fr\u00f6s\u00e9n fr\u00e5n Kauhajoki, som inte bodde d\u00e4r. P\u00e5 hyra bodde f\u00e4rgare\u00e4nkan Mathilda Holmgren (f.1854) med sina 2 barn. Den h\u00e4r tiden var en del av g\u00e5rden vid Kyrkogatan uthyrd \u00e5t Kristinestads Spritdrycksbolag, som hade b\u00e5de f\u00f6rs\u00e4ljning och servering av alkoholhaltiga drycker h\u00e4r. Under vissa perioder var det oroligt och br\u00e5kigt b\u00e5de inne i byggnaden och utanf\u00f6r p\u00e5 gatan och klagom\u00e5l framf\u00f6rdes till g\u00e5rds\u00e4garen Fr\u00f6s\u00e9n.<\/p>\n

\u00c5r 1897<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden vid Kyrkogatan och de b\u00e5da tomterna av Johan Fr\u00f6s\u00e9n fr\u00e5n Kauhajoki. P\u00e5 hyra bodde \u00e4nkan Holmgren med sina barn. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 sj\u00f6kaptenen Karl Julius<\/u> Lundgren (f. i Vasa 1833 – d\u00f6d i Kristinestad 1907). Han hade varit gift med Amanda Asplund (1834-1886) fr\u00e5n staden. Julius bodde nu med sin fosterdotter, tulluppsyningsmansdottern Betty Holmberg (f.1862) och med pigan Mathilda B\u00e4ckstr\u00f6m (f.1979). \u00c5r 1900 bodde ocks\u00e5 \u00e4nkan Anna \u00d6berg (f.1849) i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> var det fortfarande samma \u00e4gare och samma hyresg\u00e4ster. Den 7.1 skrev tidningen Syd-\u00d6sterbotten att g\u00e5rden \u00e4r ett \u00f6k\u00e4nt n\u00e4ste. \u201dHos \u00e4nkan A. \u00d6berg i herr Fr\u00f6s\u00e9ns g\u00e5rd vid Kyrkogatan har den senaste tiden vistats l\u00f6saktiga kvinnor, som har gett anledning till ledsamma upptr\u00e4danden. Den 31 december 1904 intr\u00e4ffade \u00e5ter ett f\u00f6rargligt s\u00e5dant, varvid sex f\u00f6nsterrutor slogs s\u00f6nder. Den ena av kvinnorna togs av polisen i f\u00f6rvar. Under herr Lew\u00e1ns tj\u00e4nstetid varnades \u00e4nkan \u00d6berg f\u00f6r dylika upptr\u00e4danden, som dock inte ser ut att ha tillb\u00f6rlig verkan\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1906<\/strong> bodde sj\u00f6kapten Lundgren fortfarande p\u00e5 hyra med sin fosterdotter Betty och pigan Adelina Klemets (f.1885). Nu bodde baderskan Maria Yls\u00f6b\u00e4ck (f.1854) p\u00e5 hyra med sin dotter och det gjorde jungfrun, n\u00e5lmakaredottern Edla Packal\u00e9n (f.1848) ocks\u00e5. De hade b\u00e5da f\u00f6re det bott p\u00e5 Strandgatan 24.<\/p>\n

\u00c5r 1908 i april<\/strong> s\u00e5lde possessionaten Johan Fr\u00f6s\u00e9n g\u00e5rden vid kyrkogatan och de b\u00e5da tomterna \u00e5t skogsvakten Juho Kuusinen. Han bodde sj\u00e4lv p\u00e5 hyra i skomakare Virtanens g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 12. Tulluppsyningsmannadottern Betty Holmberg (f.1862) fortsatte att bo p\u00e5 hyra med sin piga Adelina Klemets. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 formannen Ananias Lauha (f.1858) med sin hustru Anna (f.1858) och d\u00f6vstumme sonen Frans (f.1884), Viktor (f.1890) och Oskar (f.1892) och 4 mindre barn. Arbetaren Karl Viktor Kivim\u00e4ki (f.1872) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden vid Kyrkogatan med hustrun Hilda (f.1884).<\/p>\n

\"\"
Postkort daterat 1913 med Kyrkogatan, Ulrika Eleonorakyrkan och Starckes g\u00e5rd till h\u00f6ger, som d\u00e5 \u00e4gdes av skogsvaktaren Juho Kuusinen. Kortet l\u00e5nat av Christer Lamminp\u00e4\u00e4.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1913 <\/strong>byggde skogsvaktaren Juho Kuusinen den g\u00e5rd som fortfarande st\u00e5r kvar i h\u00f6rnet av V\u00e4stra L\u00e5nggatan och Kyrkogatan.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> \u00e4gdes tomterna och den l\u00e5nga g\u00e5rden av skogvaktaren Juho Kuusinen. Han bodde sj\u00e4lv p\u00e5 hyra i skomakare Virtanens g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 12.\u00a0 P\u00e5 hyra bodde tulluppsyningsmansdottern Betty Holmberg (f.1862) och sj\u00f6kapten Mauritz Skogstr\u00f6m (f.1884) med hustrun Elfrida (f. Sandahl i Sverige1882) och en dotter. Mauritz innehade en F\u00e4rg-, Kemikalie- och Parfymerieaff\u00e4r i g\u00e5rden Strandgatan 44<\/a> och senare startade han en emigrantagentur. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 tj\u00e4narinnan Hilda Piikkil\u00e4 (f.1894) och arbetare\u00e4nkan Maria Hosioja (f.1828). som bodde med barnen Kalle och Oskar.<\/p>\n

\u00c5r 1918<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rden av skogsvaktaren Juho Kuusinen. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1871 och var gift med Ida (f.1875) och hade \u00e5tminstone en dotter Ellen. P\u00e5 hyra bodde handlanden, f\u00f6re detta sj\u00f6kaptenen Mauritz Skogstr\u00f6m med sin familj. \u00c5r 1919 invaldes Mauritz i stadfullm\u00e4ktige f\u00f6r en 3-\u00e5rs period. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 arbetaren Herman Saarinen (f.1894) med hustrun Saima och l\u00e4rarinnan Ines Mozelli (f.1880) med sin mor Hulda (f.1842). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 handelsresande J. G. Fogelberg (f.1866) med hustrun Maria (f.1876) och 10 mindre barn.\u00a0 I slutet av \u00e5ret s\u00e5lde Juho Kuusinen g\u00e5rden \u00e5t handlanden och g\u00e5rdshandlaren K. L. Saari men denne bodde sj\u00e4lv p\u00e5 Strandgatan 28, en g\u00e5rd som han just hade f\u00f6rv\u00e4rvat av J. W. Olin.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> hade g\u00e5rden p\u00e5 de 2 tomterna f\u00f6rv\u00e4rvats av handlanden Karl Saari, som sj\u00e4lv bodde p\u00e5 Strandgatan 28. P\u00e5 hyra bodde postiljonen Yrj\u00f6 Hyv\u00f6nen (f.1894) med hustrun Hilma (f.1896), sj\u00f6kaptenen Skogstr\u00f6m med sin familj och arbetaren Herman Saarinen (f.1894) med hustrun Saima (f.1895). L\u00e4rarinnan Ines Mozelli bodde h\u00e4r med sin mor Hulda och pigan Ida Stenlund (f.1893) och det gjorde ocks\u00e5 magister Toivo Kukkonen (f.1891) med sin Inkeri (f.1894). Arbetaren Antti Puskala bodde p\u00e5 hyra och det gjorde ocks\u00e5 tj\u00e4narinnan Fina Ojala, arbetaren Viktor B\u00e4cklund och arbetaren Adelina Anjelin.<\/p>\n

\u00c5r 1922<\/strong> hade b\u00e5da tomterna och g\u00e5rden \u00f6vertagits av garvaren Kaarlo K. Aho, som tidigare hade bott p\u00e5 \u00d6stra sidan. Med sin familj flyttade han in i den nyare h\u00f6rng\u00e5rden. Garvare Aho var f\u00f6dd i Nystad \u00e5r 1871 och han hade kommit till Kristinestad \u00e5r 1905 och sedan dess hade han bedrivit garverir\u00f6relse och l\u00e4der- och skohandel i Henriksons g\u00e5rd vid torget. Garvare Aho dog i maj 1922 och de b\u00e5da tomterna och g\u00e5rdarna \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Ida Aho (f. Gr\u00f6nfors i Nystad 1874) med barnen Ilmari och Alli. Ida fortsatte att sk\u00f6ta om l\u00e4der- och skoaff\u00e4ren \u00e4nda fram till sin d\u00f6d 1945. Hos dem bodde pigan Hilda Alanko (f.1900) och minder\u00e5riga dr\u00e4ngen Eino \u00c5kerman (f.1904). Postiljonen Hyv\u00f6nen hade flyttat bort men sj\u00f6kapten Mauritz Skogstr\u00f6m bodde kvar med sin familj. Magister Toivo Kukkonen (f.1891) med hustrun Inkeri (f.1894) bodde en kort tid p\u00e5 hyra med en liten son och pigan Helmi Miettinen (f.1901). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 l\u00e4raren Arne Olander (f.1891) med hustrun Hilja (f.1888) och 2 d\u00f6ttrar och hos dem bodde ocks\u00e5 tj\u00e4narinnan Elin Helenius (f.1900). I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 sj\u00f6kapten Artur Berg (1886-1941) med hustrun Elsa (f.1886) med en liten dotter.<\/p>\n

\"\"
Kaarlo och Ida Aho fotograferade i Nystad f\u00f6re de flyttade till Kristinestad och tog \u00f6ver l\u00e4dergarveriet p\u00e5 \u00d6stra sidan.<\/figcaption><\/figure>\n

I slutet av 1920-talet<\/strong> \u00e4gdes tomterna 154 och 165 av \u00e4nkan Ida Aho, som bodde med barnen Alli och Ilmari. Hos dem bodde ocks\u00e5 dr\u00e4ngen Knuutti Pihlaja (f.1879) och tj\u00e4narinnan Helmi Pajunen (f.1908). Sj\u00f6kaptenen Artur Berg hade flyttat bort men Mauritz Skogstr\u00f6m bodde kvar med sin hustru.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rdarna av handlande Ahos arvingar, hustrun Ida och barnen. Med dem bodde pigan Helmi Pajunen (f.i Vittisbofj\u00e4rd 1908) och Knuutti Pihlaja (f.1879). Flera hyresg\u00e4ster bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rdarna. Sj\u00f6kapten Skogstr\u00f6m hade flyttat till Helsingfors men i g\u00e5rden fortfarande droghandlare Elfrida \u201dElla\u201d Skogstr\u00f6m (f. Sandahl i Sverige 1882) och l\u00e4rare Ilmari Olander. Handlande Juho Pesola (f.1858) med hustrun Anna (f.1862) bodde p\u00e5 hyra en tid. De var b\u00e5da fr\u00e5n Alah\u00e4rma och det ser ut som att de efter en tid flyttade tillbaka dit.<\/p>\n

I slutet av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rdarna av handlande Ahos arvingar Ida, dottern Alli och sonen Ilmari. P\u00e5 hyra bodde droghandlaren Ella Skogstr\u00f6m, som bodde med dottern Lillemor Elisabeth (f.1916). Lektorn Ilmari Olander hade avlidit under julen 1936 och \u00e4nkan Hilja Olander (f. i Viborg 1888) fortsatte att bo p\u00e5 hyra med barnen Riitta Maria (f.1920) och Viljo (f.1925). Arbetaren Josefiina \u201dFiina\u201d Mannerros, som var f\u00f6dd i B\u00f6tom \u00e5r 1883 bodde i flera \u00e5r i bagarstugan inne p\u00e5 g\u00e5rden vid Kyrkogatan.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes tomterna 154 och 165 av handlande Kaarlo Ahos arvingar. D\u00e4r bodde \u00e4nkan Ida och sonen, studenten Ilmari Aho. Ella Skogstr\u00f6m bodde kvar p\u00e5 hyra och det gjorde lektors\u00e4nkan Olander och arbetaren Mannerros ocks\u00e5. Aff\u00e4rsmannen Anton Saaristo, som var f\u00f6dd i Tammerfors \u00e5r 1883 bodde p\u00e5 hyra med hustrun Maria, som var f\u00f6dd V\u00e4h\u00e4haaro i Stor\u00e5 \u00e5r 1883.<\/p>\n

I mitten av 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rdarna av handlande Ahos arvingar. \u00c4nkan Ida hade avlidit i januari 1945, s\u00e5 det var sonen, student Kaarlo Ilmari<\/u> Aho (f.1914 i staden) som bodde i g\u00e5rden. P\u00e5 hyra bodde Ella Skogstr\u00f6m, Hilja Olander och aff\u00e4rsmannen Saaristo med sin familj.<\/p>\n

Runt 1950<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rden av handlande Ahos arvingar och det var sonen Ilmari Aho som bodde d\u00e4r. Hilja Olander bodde p\u00e5 hyra och det gjorde Ella Skogstr\u00f6m ocks\u00e5. Ellas dotter Lillemor Elisabeth, som nu var tandtekniker och gift Lindqvist hade nu flyttat tillbaka med sonen Eyvind, som var f\u00f6dd \u00e5r 1947 i Helsingfors. Aff\u00e4rsmannen Anton Saaristo har avlidit och resten av familjen har flyttat bort. I st\u00e4llet hade fabrik\u00f6ren Vilho Frestadius flyttat dit. Han var f\u00f6dd 1906 i Lappee och han bodde med hustrun Margit, som var f\u00f6dd Knuts \u00e5r 1917 i Nurmij\u00e4rvi. S\u00f6mmerskan Anna Korkki hade en syaff\u00e4r i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1952<\/strong> s\u00e5lde handlande Ahos arvingar tomterna 154 och 165 \u00e5t l\u00e4raren Onni Ostamo. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1907 i Merikarvia och var gift med Aira<\/u> Tellervo, som var f\u00f6dd Honkala \u00e5r 1910 i Ruovesi och de hade med sig 6 barn, som alla var f\u00f6dda i Kankaanp\u00e4\u00e4. Hembitr\u00e4det Eini Maria Kortesaari, som var f\u00f6dd 1935 i Jalasj\u00e4rvi bodde i g\u00e5rden och det gjorde ocks\u00e5 chauff\u00f6ren Karl Albert S\u00f6derlund (f.1928). Han flyttade fr\u00e5n Kauhajoki med hustrun Anna-Liisa, som var f\u00f6dd 1930 i Stor\u00e5 och en son f\u00f6dd 1951. Anna Korkki hade kvar sin syaff\u00e4r i g\u00e5rden och en hemsyster Verna Sj\u00f6berg fr\u00e5n \u00d6ja bodde en tid i g\u00e5rden.\u00a0 Tapio Sandelin (f.1902) var polis i staden och med hustrun Elisa (f. Lillvik 1910) bodde de p\u00e5 hyra en tid och de hade flera barn. Ella Skogstr\u00f6m och hennes dotter Lillemor med sonen Eyvind flyttade d\u00e5 bort fr\u00e5n h\u00f6rng\u00e5rden till den \u00f6stra delen av Starckes gamla g\u00e5rd, som hade ing\u00e5ng fr\u00e5n g\u00e5rdssidan. De bodde h\u00e4r till 1954 d\u00e5 de flyttade till en annan g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan.<\/p>\n

Ilmari Aho som s\u00e5lde g\u00e5rden \u00e5t Ostamo flyttade nu till Dagsmark, d\u00e4r han hade varit l\u00e4rare i den finska folkskolan sedan 1951. F\u00f6re han blev l\u00e4rare i Dagsmark, s\u00e5 var han l\u00e4rare en kort tid i Heikkil\u00e4 by i Stor\u00e5. D\u00e5 den finska folkskolan i Dagsmark drogs in \u00e5r 1972, s\u00e5 flyttade Ilmari Aho \u00f6ver till den finska folkskolan i Lappfj\u00e4rd. Efter pensioneringen bodde han i Kristinestad. Hans syster Alli flyttade till Helsingfors d\u00e4r hon arbetade p\u00e5 restaurang. B\u00e5de Ilmari och Alli var ogifta och barnl\u00f6sa.<\/p>\n

I slutet av 1950-talet<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna av l\u00e4raren Onni Ostamo, som bodde i h\u00f6rng\u00e5rden med hustrun Aira och flera barn. P\u00e5 hyra bodde tv\u00e4tterskan Kirsti Tanskanen, som var f\u00f6dd Nousiainen \u00e5r 1918 och hade 3 barn. De flyttade sedan till Staketgatan 35 och efter det till Staketgatan 30. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 m\u00e5laren Viljo Koivistoinen, som var f\u00f6dd \u00e5r 1911 i Ruokolahti. Han bodde med hustrun Olga Maria, som var st\u00e4derska och var f\u00f6dd 1910 i Rautj\u00e4rvi och de hade 2 s\u00f6ner.<\/p>\n

P\u00e5 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna och g\u00e5rdarna av l\u00e4rarparet Ostamo och de flesta hyresg\u00e4sterna hade flyttat bort.<\/p>\n

Efter det h\u00e4r s\u00e5 var huset obebott och det hade flera olika \u00e4gare. \u00c5r 1996 ville d\u00e5varande \u00e4garen VL-Kiinteist\u00f6t fr\u00e5n \u00c5bo riva g\u00e5rden och de lovade att bygga en ny i samma stil. De p\u00e5pekade att tilltr\u00e4de till tomten m\u00e5ste ske genom grannens tomt, att byggnaden hade sjunkit ner i jorden och att fukten d\u00e4rf\u00f6r har skadat den. Stadens myndigheter godk\u00e4nde inte rivningsans\u00f6kan.<\/p>\n

\u00c5r 2003 i maj<\/strong> s\u00e5 k\u00f6pte staden g\u00e5rden f\u00f6r 7 500 euro och p\u00e5 samma g\u00e5ng donerade de g\u00e5rden \u00e5t en f\u00f6rening som hette Pro Kirkkokatu. Staden fick ett bidrag p\u00e5 6 000 euro fr\u00e5n milj\u00f6centralen, s\u00e5 stadens kostnad blev endast 1 500 euro.<\/p>\n

F\u00f6reningen p\u00e5b\u00f6rjade genast en renovering av g\u00e5rden och redan f\u00f6ljande \u00e5r fick den ett nytt falsat pl\u00e5ttak. Sedan har renoveringen fortsatt b\u00e5de inom- och utomhus och eftersom g\u00e5rden \u00e4r stor s\u00e5 blir det ett l\u00e5ngvarigt projekt.<\/p>\n

\u00c5r 2026<\/strong> upph\u00f6rde f\u00f6reningen Pro Kirkkokatu och de donerade p\u00e5 v\u00e5rvintern 2026 g\u00e5rden p\u00e5 Kyrkogatan \u00e5t f\u00f6reningen Kristinas\u00e4llskapet, en ideell f\u00f6rening som v\u00e4rnar om den gamla kulturen i Kristinestad.<\/p>\n

Foton:<\/strong><\/h4>\n
\"\"
P\u00e5 Lauri Huhtalas foto fr\u00e5n 1949 s\u00e5 syns det att g\u00e5rden hade en stor glasveranda p\u00e5 bakg\u00e5rden. Bakom syns bagarstugan och till h\u00f6ger uthusen, som finns kvar \u00e4nnu. L\u00e4ngre bort syns den gamla Ulrika Eleonorakyrkan<\/a>. Fotot fr\u00e5n Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kyrkogatan \u00e4r n\u00e4stan 100 meter l\u00e5ng och g\u00e5r fr\u00e5n Kyrkotorget till V\u00e4stra L\u00e5nggatan. Sommaren 1981 f\u00f6rnyades stenl\u00e4ggningen och arbetet utf\u00f6rdes av stadens egna arbetare. Senast en gata hade lagts med stenar var n\u00e5gon g\u00e5ng f\u00f6re kriget, s\u00e5 de fem arbetarna hade ingen erfarenhet av arbetet. Det blev allts\u00e5 att pr\u00f6va sig fram och slutresultatet blev bra. \u00c5r 1986 blev Kyrkogatan enkelriktad och n\u00e5gon orsak till det fanns inte, eftersom det aldrig hade h\u00e4nt n\u00e5gra st\u00f6rre trafikolyckor i korsningarna. Till v\u00e4nster syns kronol\u00e4nsman Starckes gamla g\u00e5rd. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den gamla g\u00e5rden p\u00e5 Kyrkogatan 1 har byggts i och renoverats m\u00e5nga g\u00e5nger sedan kronol\u00e4nsman Gustaf Starckes tid i b\u00f6rjan av 1800-talet. F\u00f6reningen Pro Kirkkokatu som \u00e4ger g\u00e5rden h\u00e5ller p\u00e5 med den senaste renoveringen, d\u00e4r m\u00e5let \u00e4r att bevara s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kronol\u00e4nsman Starckes g\u00e5rd fotograferad fr\u00e5n sydost i december 2021. I h\u00f6gra kanten syns en del av den nyare g\u00e5rden som skogsvaktaren Juho Kuusinen byggde \u00e5r 1913 och som i dag har en annan \u00e4gare, trots att g\u00e5rdarna sitter ihop.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Gustaf Starcke och hans hustru Christina Fredrika, f\u00f6dd Nagel ligger begravda p\u00e5 gamla begravningsplatsen p\u00e5 \u00d6stra sidan i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker, lagfartsregister och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar och f\u00f6reningen Pro Kirkkokatus utredningar har varit till stor hj\u00e4lp. Historia. Den \u00e4ldsta delen av den h\u00e4r l\u00e5nga byggnaden, Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kronol\u00e4nsman Starckes g\u00e5rd p\u00e5 Kyrkogatan 1.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":13,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22763","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22763","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22763"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22763\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30806,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22763\/revisions\/30806"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22763"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}