{"id":22706,"date":"2021-12-23T17:08:12","date_gmt":"2021-12-23T15:08:12","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22706"},"modified":"2025-12-21T11:33:26","modified_gmt":"2025-12-21T09:33:26","slug":"skogsvaktarens-gard-pa-vastra-langgatan-13","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22706","title":{"rendered":"Skogsvaktarens g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 13"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden i h\u00f6rnet av V\u00e4stra L\u00e5nggatan och Kyrkogatan byggdes av skogsvaktaren Juho Kuusinen \u00e5r 1913. P\u00e5 1700-talet fanns det en byggnad p\u00e5 samma plats men d\u00e5 den nuvarande g\u00e5rden byggdes \u00e5r 1913, s\u00e5 byggdes den p\u00e5 det st\u00e4lle d\u00e4r en tr\u00e4dg\u00e5rd tidigare hade varit anlagd. Kuusinen bodde inte sj\u00e4lv i g\u00e5rden, utan den byggdes endast f\u00f6r uthyrning. I \u00e4ldre dokument kallas den h\u00e4r tomten ”Hagmanska eller Tillbergska tomten”.\u00a0 Fotot \u00e4r taget fr\u00e5n sydost sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfarter, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Rafael Olin sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/span><\/strong><\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 har h\u00f6rntomten f\u00e5tt numret 25 i kvarter 3 och det fanns d\u00e5 en l\u00e5ng byggnad l\u00e4ngs V\u00e4stra L\u00e5nggatan. Den flyttades eller revs i slutet av 1800-talet och p\u00e5 det st\u00e4llet anlades sedan en kryddtr\u00e4dg\u00e5rd. L\u00e4ngs Kyrkogatan finns inritad en annan g\u00e5rd, h\u00f6gst troligt en del av den g\u00e5rd som fortfarande st\u00e5r kvar. Tomten nr 25 \u00e4gdes den tiden av Hindrich Hagman.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1749 -1760<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 25 av Hindrich Hagman, som var gift med Maria J\u00f6ransdotter (1714-1800). De fick flera barn, bland annat d\u00f6ttrarna:<\/p>\n

-Anna Hagman (1746-1784) som \u00e5r 1784 gifte sig med skeppsbyggm\u00e4staren och tegelfabrik\u00f6ren Eric \u00c5kervall (1741-1790). Anna dog i barns\u00e4ng \u00e5r 1784 och \u00e5r 1788 gifte \u00e4nklingen Eric \u00c5kervall om sig med Maria Elisabeth Sandberg (f.1737). Den h\u00e4r Maria Elisabeth Sandberg hade \u00e5r 1784 tillsammans med fr\u00f6ken Anna Backman (f.1750) k\u00f6pt granng\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 165.<\/p>\n

-Margaretha Hagman (1749-1817) som \u00e5r 1778 gifte sig med Abraham H\u00e4llstr\u00f6m (1748-1819) och de fick 2 barn som dog unga.<\/p>\n

-Elisabeth Hagman (1754-1837) som \u00e5r 1781 gift sig med Johan Nordstr\u00f6m (1750-1838) och de fick 5 barn tillsammans.<\/p>\n

-Maria Hagman (1759-1827) som \u00e5r 1780 gifte sig med Anders Tillberg (d.1788) och de fick 3 barn, bland annat sonen Henrik Tillberg (1781-1848) som blev repslagare.<\/p>\n

Efter Hindrich Hagmans d\u00f6d ca 1760 \u00f6vertogs g\u00e5rden av \u00e4nkan Maria J\u00f6ransdotter (1714-1800). I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 Matts Wikmans \u00e4nka.<\/p>\n

\u00c5ren 1760 – 1770<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 25 av Hindrich Hagmans \u00e4nka Maria, som bodde med sin nu vuxna dotter Anna.<\/p>\n

\u00c5ren 1772 \u2013 1775<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 25 av Hindrich Hagmans \u00e4nka Maria, som bodde med sin vuxna son Johannes (f.1752) och som kallades Johan.<\/p>\n

\u00c5r 1805 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomten, som nu hade f\u00e5tt nummer 32 av sj\u00f6mannen Michael Ekblom. Han hade \u00e5ret innan gift sig med Maria Andersdotter Tillberg (f.1782). Maria var dotter till Anders Tillberg (f. i Lappfj\u00e4rd 1756-1788) och Maria Hindrichsdotter Hagman (1759-1827). Denna Maria var dotter till gamla \u00e4garen Hindrich Hagman, s\u00e5 g\u00e5rden h\u00f6lls allts\u00e5 inom sl\u00e4kten. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 Michaels sv\u00e5ger, sj\u00f6mannen Johannes Tillberg (f.1785).<\/p>\n

\u00c5r 1810 <\/strong>f\u00f6rvaltades g\u00e5rden och den oskiftade tomten nr 32 av sj\u00f6mannen Michael Ekblom.<\/p>\n

\u00c5r 1820 <\/strong>f\u00f6rvaltades h\u00f6rntomten av sj\u00f6mannen Michael Ekblom, som bodde med hustru Maria och dotter Maria. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 skomakaren Christoffer Engman med sin hustru.<\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r h\u00f6rntomten som hade nummer 32 gemensamt av Michael Ekblom och hans sv\u00e5ger Henrik Tillberg.<\/p>\n

\u00c5r 1827, den 17 maj\u00a0<\/strong> genomf\u00f6rdes arvsskiftet efter den tidigare avlidna Maria Tillberg. Den s\u00e5 kallade Hagmanska eller Tillbergska g\u00e5rden delades j\u00e4mnt mellan hennes son, repslagaren Henrik Tillberg och hennes dotter Maria, som var gift med kyrkv\u00e4ktaren Michael Ekblom. Den l\u00f6sa egendomen delades mellan arvingarna genom lottning.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 har tomterna f\u00e5tt numrorna 154 och 165. och de finns p\u00e5 adressen V\u00e4stra L\u00e5nggatan 13 eller Kyrkogatan 1.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> d\u00e5 den nya stadsplanen fr\u00e5n 1825 togs i bruk s\u00e5 \u00e4gdes en del av tomten nr 154 av v\u00e4ktaren Michael Ekblom (1780-1837) med hustrun Maria (f.1782). Den andra delen \u00e4gdes av repslagaren, \u00e4nklingen Henrik Tillberg (1781-1848). Denne hade varit gift med Maria Helena Vestman (1782-1827).<\/p>\n

\u00c5r 1835<\/strong> \u00e4gdes en del av tomten av v\u00e4ktaren Michael Ekblom, som bodde med hustrun Maria och en dotter. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 deras son, sj\u00f6mannen Johan Ekblom (1814-1866). Guldsmeden Gustaf Ljungsten bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden med sin hustru.<\/p>\n

\u00c5r 1835<\/strong> hade v\u00e4ktaren Michael Ekblom f\u00f6rv\u00e4rvat Starckes g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4, som i dag kallas Spectras g\u00e5rd<\/a> och han flyttade d\u00e5 dit med sin familj. Den g\u00e5rden \u00e4gdes f\u00f6re det av kronol\u00e4nsmannen Gustaf Starcke, med andra ord s\u00e5 bytte de en stadsg\u00e5rd mot en stadsg\u00e5rd med varandra.<\/p>\n

Kronofogde Starcke tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1835, den 14 april<\/strong> ordnade Auktionskammaren en auktion d\u00e4r den s\u00e5lde repslagare Henrik Tillbergs utm\u00e4tta g\u00e5rd p\u00e5 tomt 154. Auktionen hade varit utlyst i Allm\u00e4nna Tidningen, i stadens kyrka och genom utringning i gath\u00f6rnen och vid auktionen gav kronofogden Gustaf Starcke det h\u00f6gsta budet p\u00e5 220 rubel.<\/p>\n

Fr\u00e5n \u00e5r 1835 – \u00a01857<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 154 av expeditionsfogden och kronol\u00e4nsmannen Gustaf Starcke (1795-1877) men han bodde inte d\u00e4r och det gjorde ingen annan heller. Starcke bodde sj\u00e4lv i granng\u00e5rden p\u00e5 tomt 165<\/a>, som han hade f\u00f6rv\u00e4rvat \u00e5r 1823. Gustaf Starcke var f\u00f6dd i Sverige och var son till Henrik Starcke (f. i Stockholm 1752-1834) och Hedvig Charlotta Hallman (1762-1825) fr\u00e5n Kristinestad. \u00c5r 1820 gifte sig Gustaf Starcke med Christina Nagel (1801-1883) fr\u00e5n Kristinestad och de fick hela 16 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1857<\/strong> slogs Gustaf Starckes b\u00e5da tomter, nr 154 och 165 ihop men han bodde sj\u00e4lv i g\u00e5rden vid Kyrkogatan p\u00e5 tomt 165<\/a>. F\u00f6ljande \u00e5r bodde han med hustrun Christina, d\u00f6ttrarna Alvina och Maria, dr\u00e4ngen Matts och pigorna Anna och Kajsa.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna 154 och 165 av kronol\u00e4nsmannen Gustaf Starcke, som med sin familj bodde i g\u00e5rden vid Kyrkogatan.<\/p>\n

\u00c5r 1863<\/strong> \u00e4gdes tomterna av Gustaf Starcke. Nu bodde handlanden Erland Lev\u00e1n tillf\u00e4lligt p\u00e5 hyra med hustrun Aurora, men endast f\u00f6r en kort tid.<\/p>\n

\u00c5ren 1865 \u2013 1870<\/strong> var det endast Gustaf Starckes familj som bodde i g\u00e5rden vid Kyrkogatan<\/a> och inga hyresg\u00e4ster finns antecknade. Enligt Pro Kirkkokatus utredning skulle handlanden Lars Reinhold Hasselblatt (1800-1880) bott p\u00e5 hyra i h\u00f6rng\u00e5rden under \u00e5ren 1869-1878). Det \u00e4r fullt m\u00f6jligt att h\u00f6rng\u00e5rden revs efter 1880 eftersom det inte finns n\u00e5gra anteckningar om en s\u00e5dan.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna av Gustaf Starcke som bodde med sin familj och pigorna Wilhelmina och Maria. Dr\u00e4ngen Johan Hietaoja (1851-1900), senare Sandstr\u00f6m bodde ocks\u00e5 d\u00e4r och han skulle ju l\u00e5ngt senare f\u00f6rv\u00e4rva H\u00f6gbacks g\u00e5rd p\u00e5 Staketgatan 24.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1877<\/strong> avled kronol\u00e4nsmannen Gustaf Starcke och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Christina, som sedan bodde med pigan Anna Storkaas (f.1862).<\/p>\n

Snickare Ekblom tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1881<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Christina Starcke de sammanbyggda tomterna 154 och 165 \u00e5t snickarm\u00e4staren Anders Henrik Ekblom (1807-1890) som bodde med hustrun Maria (f.1825 i Skaftung) och sonen Frans (f.1865). De hade tidigare bott i Krepelinska g\u00e5rden<\/a> p\u00e5 hyra. Hos dem bodde ocks\u00e5 pigan Maria Ericks (f.1862). Den h\u00e4r tiden fanns det en \u201dtillikka\u201d, allts\u00e5 en restaurang i g\u00e5rden vid Kyrkogatan, som kallades Stadsk\u00e4llaren och det var nog snickaren Ekblom, som nu blivit g\u00e4stgivare som sk\u00f6tte den. Vid den h\u00e4r tiden \u00f6ppnades en d\u00f6rr ut mot Kyrkogatan i byggnadens v\u00e4stra \u00e4nda.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 snickarem\u00e4staren Ekblom \u00e5r 1881 tecknade en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 hans tomt, s\u00e5 skulle han uppg\u00f6ra en planteckning p\u00e5 tomten och s\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den ut i renritad form.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1881<\/strong>\u00a0tecknade den nya \u00e4garen, snickare Ekblom en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de fem byggnader som fanns vid Kyrkogatan och om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringen och om de olika byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka\u00a0H\u00c4R!<\/strong><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna av g\u00e4stgivaren Ekblom, som bodde vid Kyrkogatan med hustrun Maria (f.1825), sonen Frans och pigorna Amanda och Karolina.<\/p>\n

\u00c5r 1892<\/strong> hade g\u00e4stgivare Ekblom avlidit och g\u00e5rden och tomterna hade \u00f6vertagits av \u00e4nkan Maria, som bodde med sonen Frans och pigan Amalia Sundqvist (f.1872). \u00c4nkan Maria Ekblom s\u00e5lde d\u00e5 g\u00e5rden p\u00e5 auktion \u00e5t bonden Johan Fr\u00f6s\u00e9n.<\/p>\n

Gods\u00e4gare Fr\u00f6s\u00e9n tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1894<\/strong> hade g\u00e5rden vid Kyrkogatan och tomterna 154 och 165 \u00f6vertagits av possessionaten Johan Fr\u00f6s\u00e9n (1827-1910), det \u00e4r en finare titel p\u00e5 en stor g\u00e5rds- eller gods\u00e4gare. Fr\u00f6s\u00e9n var f\u00f6dd i Sverige och arbetade som byggm\u00e4stare i Norrk\u00f6ping tills han gifte sig med Maria Aurora Forsman fr\u00e5n Kauhajoki. Han flyttade d\u00e5 dit och \u00f6vertog sv\u00e4rfaderns g\u00e5rd och senare f\u00f6rv\u00e4rvade han ocks\u00e5 Kaarlela g\u00e5rd i P\u00e4nt\u00e4ne. Dessa sk\u00f6tte han med stor framg\u00e5ng och kunde d\u00e5 ocks\u00e5 ink\u00f6pa en stadsg\u00e5rd i Kristinestad. Paret Fr\u00f6s\u00e9n fick 7 barn men de bodde aldrig i staden.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och de b\u00e5da tomterna av Johan Fr\u00f6s\u00e9n fr\u00e5n Kauhajoki, som inte bodde d\u00e4r. P\u00e5 hyra bodde f\u00e4rgare\u00e4nkan Mathilda Holmgren (f.1854) med sina 2 barn. Den h\u00e4r tiden var en del av g\u00e5rden vid Kyrkogatan uthyrd \u00e5t Kristinestads Spritdrycksbolag, som hade b\u00e5de f\u00f6rs\u00e4ljning och servering av alkoholhaltiga drycker h\u00e4r. Under vissa perioder var det oroligt och br\u00e5kigt b\u00e5de inne i byggnaden och utanf\u00f6r p\u00e5 gatan och klagom\u00e5l framf\u00f6rdes till g\u00e5rds\u00e4garen Fr\u00f6s\u00e9n.<\/p>\n

\u00c5r 1897<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden vid Kyrkogatan och de b\u00e5da tomterna av Johan Fr\u00f6s\u00e9n fr\u00e5n P\u00e4nt\u00e4ne i Kauhajoki. P\u00e5 hyra bodde \u00e4nkan Holmgren med sina barn. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 sj\u00f6kaptenen Karl Julius<\/u> Lundgren (f. i Vasa 1833 – d\u00f6d i Kristinestad 1907). Han hade varit gift med Amanda Asplund (1834-1886) fr\u00e5n staden. Julius bodde nu med sin fosterdotter, tulluppsyningsmansdottern Betty Holmberg (f.1862) och med pigan Mathilda B\u00e4ckstr\u00f6m (f.1979). Sj\u00f6kapten Lundgren hade sedan 1873 \u00e4gt den s\u00f6dra g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 29, men denna s\u00e5lde han nu \u00e5t agenten Karlsson. \u00c5r 1900 bodde ocks\u00e5 \u00e4nkan Anna \u00d6berg (f.1849) i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> var det fortfarande samma \u00e4gare och samma hyresg\u00e4ster.<\/p>\n

\u00c5r 1906<\/strong> bodde sj\u00f6kapten, \u00e4nklingen Lundgren fortfarande p\u00e5 hyra med sin fosterdotter Betty och pigan Adelina Klemets (f.1885). Nu bodde baderskan Maria Yls\u00f6b\u00e4ck (f.1854) p\u00e5 hyra med sin dotter och det gjorde jungfrun, n\u00e5lmakaredottern Edla Packal\u00e9n (f.1848) ocks\u00e5. De hade b\u00e5da f\u00f6re det bott p\u00e5 Strandgatan 24.<\/p>\n

Skogsvaktare Kuusinen tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1908, den 16 april<\/strong> s\u00e5lde possessionaten Johan Fr\u00f6s\u00e9n g\u00e5rden vid Kyrkogatan och den obebyggda tomten vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan \u00e5t stadens skogsvaktare Juho Kuusinen f\u00f6r 7 000 mark. Kuusinen m\u00e5ste vid k\u00f6pet \u00f6verta hyreskontraktet, som Fr\u00f6s\u00e9n hade gjort med Kristinestads Spritdrycks Bolag i mars 1900. Kuusinen sj\u00e4lv bodde p\u00e5 hyra i skomakare Virtanens g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 12. Tulluppsyningsmannadottern Betty Holmberg (f.1862) fortsatte att bo p\u00e5 hyra med sin piga Adelina Klemets. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 formannen Ananias Lauha (f.1858) med sin hustru Anna (f.1858) och d\u00f6vstumme sonen Frans (f.1884), Viktor (f.1890) och Oskar (f.1892) och 4 mindre barn. Arbetaren Karl Viktor Kivim\u00e4ki (f.1872) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden vid Kyrkogatan med hustrun Hilda (f.1884).<\/p>\n

\u00c5r 1913 <\/strong>byggde skogsvaktaren Juho Kuusinen (1871-1923) den g\u00e5rd som fortfarande st\u00e5r kvar i h\u00f6rnet av V\u00e4stra L\u00e5nggatan och Kyrkogatan. F\u00f6r att finansiera bygget l\u00e5nade han 10 000 mark av Sparbanken och ytterligare pengar fr\u00e5n ”Stenbrons Reparationsfond”, som f\u00f6rvaltades av stadens dr\u00e4tselkammare. Som s\u00e4kerhet gavs inteckning i tomterna, d\u00e4rtill gavs borgen av Akseli Ollila och skr\u00e4ddaren Iisakki Aalto. Juho var f\u00f6dd \u00e5r 1871 och var gift med Ida (f.1875) och hade \u00e5tminstone en dotter Ellen. Juho dog i maj 1923 i en halssjukdom.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1912 i september tecknade skogsvaktaren Juho Kuusinen en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de 3 byggnader som d\u00e5 fanns p\u00e5 hans tomter. 3 \u00e5r senare tecknade han en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring d\u00e4r ocks\u00e5 den nya g\u00e5rden fr\u00e5n 1913 finns med. Till brandf\u00f6rs\u00e4kringarna bifogade han planteckningar som visade byggnadernas placering, den \u00f6vre fr\u00e5n 1912 och den undre fr\u00e5n 1915.<\/figcaption><\/figure>\n

Boningsbyggnaden nr 1<\/strong> var enligt f\u00f6rs\u00e4kringsbreven uppf\u00f6rd \u00e5r 1820, den var 31 meter l\u00e5ng och 7,5 meter bred och d\u00e4r fanns 11 rum. Boningsbyggnaden nr 2<\/strong> var uppf\u00f6rd \u00e5r 1860 och den var 7 meter l\u00e5ng och d\u00e4r fanns tv\u00e5 rum. Uthusbyggnaden nr 3<\/strong> var uppf\u00f6rd \u00e5ren 1826-1830, det var 45 meter l\u00e5ngt och d\u00e4r fanns en foderlada, f\u00e4hus, latrin, stall, vedlider och f\u00f6rr\u00e5d och i ena \u00e4ndan 2 boningsrum. Boningsbyggnaden nr 4<\/strong> var uppf\u00f6rd \u00e5r 1913, den var 16 meter l\u00e5ng och 10 meter bred och d\u00e4r fanns 9 boningsrum.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> \u00e4gdes tomterna och den l\u00e5nga g\u00e5rden av skogvaktaren Juho Kuusinen. Han bodde sj\u00e4lv p\u00e5 hyra i skomakare Virtanens g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 12.\u00a0 P\u00e5 hyra bodde tulluppsyningsmansdottern Betty Holmberg (f.1862). Sj\u00f6kapten Mauritz Skogstr\u00f6m<\/a> (f.1884) som tidigare hade bott i Kilpihuset p\u00e5 \u00d6stra sidan flyttade med hustrun Ella (f.1882) och dottern Lillemor till Kuusinens nya g\u00e5rd. P\u00e5 hyra i n\u00e5gon av g\u00e5rdarna bodde ocks\u00e5 tj\u00e4narinnan Hilda Piikkil\u00e4 (f.1894) och arbetare\u00e4nkan Maria Hosioja (f.1828). som bodde med barnen Kalle och Oskar.<\/p>\n

\u00c5r 1917<\/strong> var det oroliga tider i Finland och ute i v\u00e4rlden. V\u00e4rldskriget hade p\u00e5g\u00e5tt sedan 1914, ryska tsaren var avsatt och det politiska l\u00e4get var sv\u00e5rt b\u00e5de i Ryssland och i Finland. Detta ledde till en brist p\u00e5 mat och \u00f6vriga f\u00f6rn\u00f6denheter och myndigheterna tvingades att ta till ransonering av de viktigaste livsmedlen f\u00f6r att lindra den hungersn\u00f6d, som var p\u00e5 kommande. I varje kommun skulle en livsmedelsn\u00e4mnd inr\u00e4ttas och denna h\u00f6ll fr\u00e5n och med augusti 1917 till i Kuusinens g\u00e5rd. I\u00a0 september 1919 flyttade livsmedelsn\u00e4mndens kansli till Nordiska Aktiebankens g\u00e5rd vid Strandgatan och i september 1920 till dr\u00e4tselkammarens kansli p\u00e5 R\u00e5dhuset.<\/p>\n

\u00c5r 1918<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rden av skogsvaktaren Juho Kuusinen. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6kaptenen Mauritz Skogstr\u00f6m<\/a> med sin familj, arbetaren Herman Saarinen (f.1894) med hustrun Saima och l\u00e4rarinnan Ines Mozelli (f.1880) med sin mor Hulda (f.1842). P\u00e5 hyra i n\u00e5gon av g\u00e5rdarna bodde ocks\u00e5 handelsresande J. G. Fogelberg (f.1866) med hustrun Maria (f.1876) och 10 mindre barn.\u00a0 I slutet av \u00e5r 1918 s\u00e5lde Juho Kuusinen g\u00e5rden \u00e5t handlanden och g\u00e5rdshandlaren K. L. Saari men denne bodde sj\u00e4lv p\u00e5 Strandgatan 28<\/a>, en g\u00e5rd som han just hade f\u00f6rv\u00e4rvat av handlande J. W. Olin.<\/p>\n

Garvare Aho tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1919, i b\u00f6rjan av april<\/strong> s\u00e5lde handlaren Saari tomterna 154 och 165 \u00e5t garvare Kaarlo K. Aho f\u00f6r 95 000 mark. Denne hade tidigare bott p\u00e5 \u00d6stra sidan invid det gamla l\u00e4dergarveriet. K. K. Aho var f\u00f6dd i Nystad \u00e5r 1871 och han hade kommit till Kristinestad \u00e5r 1905 och sedan dess hade han bedrivit garverir\u00f6relse p\u00e5 \u00d6stra sidan, och l\u00e4der- och skohandel i Henriksons g\u00e5rd vid torget. Ahos garveri p\u00e5 \u00d6stra sidan \u00e4r h\u00f6gst troligt Widenius gamla garveri, som hans sv\u00e4rson Lorenz Fougstedt \u00e5r 1874 flyttade fr\u00e5n \u00d6istbacken till \u00d6stra sidan n\u00e4ra Tj\u00f6ck \u00e5..<\/p>\n

\u00c5r 1919, den 20 juli<\/strong> f\u00f6rst\u00f6rdes det gamla l\u00e4dergarveriet p\u00e5 \u00d6stra sidan i en h\u00e4ftig brand. Vid halv tio-tiden p\u00e5 kv\u00e4llen m\u00e4rkte n\u00e5gon p\u00e5 skyddsk\u00e5rens fest i parken att elden var l\u00f6s i garveriet, som l\u00e5g n\u00e4ra j\u00e4rnv\u00e4gen. De h\u00e4mtade snabbt brandsprutorna fr\u00e5n staden men elden hade d\u00e5 redan f\u00e5tt s\u00e5dan fart att det endast g\u00e4llde att skydda boningshuset och uthusbyggnaderna runt garveriet. En stor m\u00e4ngd of\u00f6rs\u00e4krade hudar och l\u00e4dervaror f\u00f6rst\u00f6rdes i branden men byggnaden d\u00e4remot var f\u00f6rs\u00e4krad. Det blev inte utrett var branden hade b\u00f6rjat men polisen gissade att branden var anlagd. Efter branden s\u00e5lde garvare Aho omr\u00e5det med alla byggnader \u00e5t aff\u00e4rsm\u00e4nnen Nurmela, Wilhelmsson och Gullans och i b\u00f6rjan av september s\u00e5lde dessa herrar garveriomr\u00e5det vidare \u00e5t U. U. Sepp\u00e4 och Onni Porkka, som fortsatte verksamheten under namnet Kristinestads L\u00e4derfabrik.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes den ihop byggda g\u00e5rden p\u00e5 de 2 tomterna \u00a0av garvaren K. K. Aho. P\u00e5 hyra bodde postiljonen Yrj\u00f6 Hyv\u00f6nen (f.1894) med hustrun Hilma (f.1896), sj\u00f6kaptenen Skogstr\u00f6m<\/a> med sin familj och arbetaren Herman Saarinen (f.1894) med hustrun Saima (f.1895). L\u00e4rarinnan Ines Mozelli bodde h\u00e4r med sin mor Hulda och pigan Ida Stenlund (f.1893) och det gjorde ocks\u00e5 magister Toivo Kukkonen (f.1891) med sin Inkeri (f.1894). Arbetaren Antti Puskala bodde p\u00e5 hyra och det gjorde ocks\u00e5 tj\u00e4narinnan Fina Ojala, arbetaren Viktor B\u00e4cklund och arbetaren Adelina Anjelin.<\/p>\n

\u00c5r 1922<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av garvaren Kaarlo K. Aho. Garvare Aho dog i maj 1922 och de b\u00e5da tomterna och g\u00e5rdarna \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Ida Aho (f. Gr\u00f6nfors i Nystad 1874) med barnen Ilmari och Alli. Ida fortsatte att sk\u00f6ta om l\u00e4der- och skoaff\u00e4ren \u00e4nda fram till sin d\u00f6d 1945. Hos dem bodde pigan Hilda Alanko (f.1900) och minder\u00e5riga dr\u00e4ngen Eino \u00c5kerman (f.1904). Postiljonen Hyv\u00f6nen hade flyttat bort men sj\u00f6kapten Mauritz Skogstr\u00f6m<\/a> bodde kvar med sin familj. Magister Toivo Kukkonen (f.1891) med hustrun Inkeri (f.1894) bodde en kort tid p\u00e5 hyra med en liten son och pigan Helmi Miettinen (f.1901). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 l\u00e4raren Aarne Ilmari<\/span> Olander (1891 i Alah\u00e4rm\u00e4-1936 i Kristinestad) med hustrun Hilja (f.1888 i Viborg) och barnen Rita (f.1920) och Marcus (f.1925)\u00a0 och hos dem bodde ocks\u00e5 tj\u00e4narinnan Elin Helenius (f.1900). I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 sj\u00f6kapten Artur Berg (1886-1941) med hustrun Elsa (f.1886) med en liten dotter.<\/p>\n

\"\"
Kaarlo och Ida Aho fotograferade i Nystad f\u00f6re de flyttade till Kristinestad och tog \u00f6ver l\u00e4dergarveriet p\u00e5 \u00d6stra sidan.<\/figcaption><\/figure>\n

I slutet av 1920-talet<\/strong> \u00e4gdes tomterna 154 och 165 av \u00e4nkan Ida Aho, som bodde med barnen Alli och Ilmari. Hos dem bodde ocks\u00e5 dr\u00e4ngen Knuutti Pihlaja (f.1879) och tj\u00e4narinnan Helmi Pajunen (f.1908). Sj\u00f6kaptenen Artur Berg hade flyttat bort men Mauritz Skogstr\u00f6m bodde kvar med sin hustru. Ilmari Olander hade f\u00e5tt tj\u00e4nst som yngre lektor i geografi och naturkunnighet vid den finska mellanskolan och fr\u00e5n 1934 d\u00e5 skolan ombildades till samlyceum, blev han \u00e4ldre lektor i samma \u00e4mnen.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rdarna av handlande Ahos arvingar, hustrun Ida och barnen. Med dem bodde pigan Helmi Pajunen (f.i Vittisbofj\u00e4rd 1908) och Knuutti Pihlaja (f.1879). Flera hyresg\u00e4ster bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rdarna. Sj\u00f6kaptenen Mauritz Skogstr\u00f6m<\/a> hade flyttat till Helsingfors men kvar bodde droghandlare Elfrida \u201dElla\u201d Skogstr\u00f6m (f. Sandahl i Sverige 1882) och lektor Ilmari Olander med sin familj. Handlande Juho Pesola (f.1858) med hustrun Anna (f.1862) bodde p\u00e5 hyra en tid. De var b\u00e5da fr\u00e5n Alah\u00e4rma och det ser ut som att de efter en tid flyttade tillbaka dit.<\/p>\n

I slutet av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rdarna av handlande Ahos arvingar Ida, dottern Alli och sonen Ilmari. P\u00e5 hyra bodde droghandlaren Ella Skogstr\u00f6m, som bodde med dottern Lillemor Elisabeth (f.1916). Lektorn Ilmari Olander hade avlidit under julen 1936 och \u00e4nkan Hilja Olander (f. i Viborg 1888) fortsatte att bo p\u00e5 hyra med barnen Rita<\/span> Maria (f.1920) och Marcus (f.1925). Arbetaren Josefiina \u201dFiina\u201d Mannerros, som var f\u00f6dd i B\u00f6tom \u00e5r 1883 bodde i flera \u00e5r i bagarstugan inne p\u00e5 g\u00e5rden vid Kyrkogatan.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes tomterna 154 och 165 av handlande Kaarlo Ahos arvingar. D\u00e4r bodde \u00e4nkan Ida och sonen, studenten Ilmari Aho. Ella Skogstr\u00f6m bodde kvar p\u00e5 hyra och det gjorde lektors\u00e4nkan Olander och arbetaren Mannerros ocks\u00e5. Aff\u00e4rsmannen Anton Saaristo, som var f\u00f6dd i Tammerfors \u00e5r 1883 bodde p\u00e5 hyra med hustrun Maria, som var f\u00f6dd V\u00e4h\u00e4haaro i Stor\u00e5 \u00e5r 1883.<\/p>\n

I mitten av 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rdarna av handlande Ahos arvingar. \u00c4nkan Ida hade avlidit i januari 1945, s\u00e5 det var sonen, student Kaarlo Ilmari<\/u> Aho (f.1914 i staden) som bodde i g\u00e5rden. Ilmari Aho fortsatte att driva f\u00f6r\u00e4ldrarnas l\u00e4der- och skoaff\u00e4r \u00e4nda till 1949, d\u00e5 verksamheten avslutades. P\u00e5 hyra bodde Ella Skogstr\u00f6m, aff\u00e4rsmannen Saaristo med sin familj och \u00e4nkan Hilja Olander. Hiljas son Marcus stupade den 5 juli 1944 i \u00c4yr\u00e4p\u00e4\u00e4 p\u00e5 Karelska n\u00e4set. Hiljas dotter Rita hade gift sig med Rafael H\u00e4stbacka och hon flyttade d\u00e5 till hans bostad p\u00e5 Strandgatan 81 i Axelinska g\u00e5rden.\u00a0<\/a><\/p>\n

\"\"
L\u00e4derhandlare Ahos son Ilmari, som utbildade sig till l\u00e4rare och arbetade som s\u00e5dan vid den finska folkskolan i Dagsmark i m\u00e5nga \u00e5r.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
L\u00e4derhandlare Ahos dotter Alli.<\/figcaption><\/figure>\n

Runt 1950<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rden av handlande Ahos arvingar och det var sonen Ilmari Aho som bodde d\u00e4r. Hilja Olander bodde p\u00e5 hyra och det gjorde Ella Skogstr\u00f6m ocks\u00e5. Ellas dotter Lillemor Elisabeth, som nu var tandtekniker och gift Lindqvist hade nu flyttat tillbaka med sonen Eyvind, som var f\u00f6dd \u00e5r 1947 i Helsingfors. Aff\u00e4rsmannen Anton Saaristo har avlidit och resten av familjen har flyttat bort. I st\u00e4llet hade fabrik\u00f6ren Vilho Frestadius flyttat dit och han tillverkade k\u00f6ttf\u00f6r\u00e4dlingsprodukter, som han s\u00e5lde i en aff\u00e4r i samma g\u00e5rd. Frestadius var f\u00f6dd 1906 i Lappee och han bodde med hustrun Margit, som var f\u00f6dd Knuts \u00e5r 1917 i Nurmij\u00e4rvi. S\u00f6mmerskan Anna Korkki hade en syaff\u00e4r i g\u00e5rden.<\/p>\n

L\u00e4rare Ostamo tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1952, den 9 februari<\/strong> s\u00e5lde handlande Ahos arvingar tomterna 154 och 165 \u00e5t l\u00e4raren Onni Ostamo f\u00f6r 1 225 000 mark. Onni var f\u00f6dd \u00e5r 1907 i Merikarvia och var f\u00f6r andra g\u00e5ngen gift \u00e5r 1947 med Aira<\/u> Tellervo, som var f\u00f6dd Honkala \u00e5r 1910 i Ruovesi och de hade med sig 6 barn, som alla var f\u00f6dda i Kankaanp\u00e4\u00e4. Hembitr\u00e4det Eini Maria Kortesaari, som var f\u00f6dd 1935 i Jalasj\u00e4rvi bodde i g\u00e5rden och det gjorde ocks\u00e5 chauff\u00f6ren Karl Albert S\u00f6derlund (f.1928). Han flyttade fr\u00e5n Kauhajoki med hustrun Anna-Liisa, som var f\u00f6dd 1930 i Stor\u00e5 och en son f\u00f6dd 1951. Anna Korkki hade kvar sin syaff\u00e4r i g\u00e5rden och en hemsyster Verna Sj\u00f6berg fr\u00e5n \u00d6ja bodde en tid i g\u00e5rden.\u00a0 Tapio Sandelin (f.1902) och hustrun Elisa (f. Lillvik 1910) bodde p\u00e5 hyra en tid och de hade flera barn. I samband med Ostamos k\u00f6p, s\u00e5 flyttade Ella Skogstr\u00f6m med dottern Lillemor och hennes son Eyvind fr\u00e5n h\u00f6rng\u00e5rden ner till Starckes g\u00e5rd. De bodde d\u00e4r en tid i den \u00f6stra \u00e4ndan av g\u00e5rden som hade ing\u00e5ng fr\u00e5n g\u00e5rdssidan.<\/p>\n

Ilmari Aho som s\u00e5lde g\u00e5rden \u00e5t Ostamo flyttade nu till Dagsmark, d\u00e4r han hade varit l\u00e4rare i den finska folkskolan <\/a>sedan 1951. F\u00f6re han blev l\u00e4rare i Dagsmark, s\u00e5 var han l\u00e4rare en kort tid i Heikkil\u00e4 by i Stor\u00e5. D\u00e5 den finska folkskolan i Dagsmark drogs in \u00e5r 1972, s\u00e5 flyttade Ilmari Aho \u00f6ver till den finska folkskolan i Lappfj\u00e4rd. Efter pensioneringen bodde han i Kristinestad. Hans syster Alli flyttade till Helsingfors d\u00e4r hon arbetade p\u00e5 restaurang. B\u00e5de Ilmari och Alli var ogifta och barnl\u00f6sa.<\/p>\n

I slutet av 1950-talet<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna av l\u00e4raren Onni Ostamo, som bodde d\u00e4r med hustrun Aira och flera barn. P\u00e5 hyra bodde tv\u00e4tterskan Kirsti Tanskanen, som var f\u00f6dd Nousiainen \u00e5r 1918 och hade 3 barn. De flyttade sedan till Staketgatan 35 och efter det till Staketgatan 30. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 m\u00e5laren Viljo Koivistoinen, som var f\u00f6dd \u00e5r 1911 i Ruokolahti. Han bodde med hustrun Olga Maria, som var st\u00e4derska och var f\u00f6dd 1910 i Rautj\u00e4rvi och de hade 2 s\u00f6ner.<\/p>\n

P\u00e5 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna och g\u00e5rdarna av l\u00e4rarparet Ostamo och de flesta hyresg\u00e4sterna hade flyttat bort.<\/p>\n

Ala-Karvia tar \u00f6ver<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1985, den 7 juni<\/strong> s\u00e5lde Onni och Aira Ostamo tomterna 154 och 165 med alla byggnader f\u00f6r 230 000 mark \u00e5t Seppo och Marjo Ala-Karvia fr\u00e5n \u00c5bo, b\u00e5da f\u00f6dda \u00e5r 1956.<\/p>\n

\u00c5r 1992, den 16 oktober<\/strong> s\u00e5lde paret Ala-Karvia g\u00e5rden p\u00e5 tomt 154 \u00e5t den nuvarande \u00e4garen, som inte anv\u00e4nder den som stadigvarande bostad. Tomten nr 165 l\u00e4ngs med Kyrkogatan ingick inte i k\u00f6pet, d\u00e4remot nog en del byggnadsmaterial, som fanns lagrat i byggnaden.<\/p>\n

\u00c5r 1994<\/strong> skyddade Museiverket den gamla byggnaden l\u00e4ngs med Kyrkogatan och fastighets\u00e4garen ville efter det riva de andra byggnaderna inne p\u00e5 g\u00e5rden. Kristinestadsnejdens hemsl\u00f6jdsf\u00f6rening och Sydbottens Natur och Milj\u00f6 p\u00e5pekade d\u00e5 att ocks\u00e5 de andra byggnaderna p\u00e5 tomten borde skyddas, vilket Museiverket godk\u00e4nde i april 1996.<\/p>\n

\"\"
Den nuvarande \u00e4garen brukar ordna lopptorg p\u00e5 den lummiga g\u00e5rdsplanen under sommarmarknaderna och under andra publika tillst\u00e4llningar. I bakgrunden syns Ulrika Eleonorakyrkan.<\/figcaption><\/figure>\n

Annonser.<\/strong><\/h3>\n

\"\" \"\" \"\" \"\" \"\"<\/p>\n

\"\"
\u00c5tminstone \u00e5r 1957 verkade M. Kyt\u00f6l\u00e4s bilskola p\u00e5 Kyrkogatan 1. Ocks\u00e5 Kri-Mo p\u00e5 \u00f6stra sidan ordnade kurser f\u00f6r att f\u00e5 k\u00f6rkort vid denna tid.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skogsvaktare Kuusinens \u00e4mbetsbetyg fr\u00e5n \u00e5r 1923.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfarter, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Rafael Olin sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. G\u00e5rdens historia. \u00c5ren 1749 -1760 \u00e4gdes tomten nr 25 av Hindrich Hagman, som var Forts\u00e4tt l\u00e4sa Skogsvaktarens g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 13<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":13,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22706","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22706","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22706"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22706\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30600,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22706\/revisions\/30600"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22706"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}