{"id":22665,"date":"2021-12-21T12:42:24","date_gmt":"2021-12-21T10:42:24","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22665"},"modified":"2025-12-24T23:36:47","modified_gmt":"2025-12-24T21:36:47","slug":"nya-kyrkan-i-kristinestad","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22665","title":{"rendered":"Nya kyrkan i Kristinestad"},"content":{"rendered":"
\"\"
Nya kyrkan i Kristinestad fotograferad fr\u00e5n Parmansgatans korsning med V\u00e4stra L\u00e5nggatan sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2021. Uppgifterna om kyrkans byggande \u00e4r tagna ur gamla tidningar, som utgavs i Vasa.<\/b><\/span><\/p>\n

Krs TV gjorde sommaren en filmserie om kyrkorna i Kristinestad och om du vill se filmen som handlar om stadens b\u00e5da kyrkor, s\u00e5 skall du klicka p\u00e5 Kyrkorna i Kristinestad. Del 2 av 2 | Kristinestads historia ep 2.<\/a><\/p>\n

Redan i b\u00f6rjan av 1800-talet konstaterades det i staden att den gamla Ulrika Eleonorakyrkan var f\u00f6r liten och omodern. Eftersom befolkningen v\u00e4xte, s\u00e5 \u00f6kade ocks\u00e5 behovet av en ny kyrka. En kyrkkassa bildades och i den samlades medel f\u00f6r det kommande bygget. \u00c5r 1946 fanns det redan 857 rubel i kassan och \u00e5r 1895 uppgick summan till 137 271 finska mark.<\/p>\n

Under ledning av stadens nya kaplan Olof Petter August Sj\u00f6gren, som var f\u00f6dd p\u00e5 Kumlinge \u00e5r 1855 b\u00f6rjade planeringen av en ny kyrka \u00e5r 1890. Sj\u00f6gren hade kommit till Kristinestad i maj 1889 och arbetade energiskt f\u00f6r nybygget och p\u00e5 en kyrkost\u00e4mma besl\u00f6ts ”att l\u00e5ta uppf\u00f6ra en ny kyrka f\u00f6r f\u00f6rsamlingen, en\u00e4r den gamla \u00e4r bof\u00e4llig och tr\u00e5ng\u201d.<\/p>\n

En kommitt\u00e9 tillsattes 1890 f\u00f6r att ge utl\u00e5tande om byggplats, g\u00f6ra kostnadsf\u00f6rslag och ritningar. I planeringskommitt\u00e9n invaldes fr\u00e5n staden borgm\u00e4stare K. J. Lund, konsul Gustaf Hyd\u00e9n, provinciall\u00e4karen Jakob Lybeck, och handlanden E. Alf. T\u00f6tterman och fr\u00e5n landsf\u00f6rsamlingen i Tj\u00f6ck invaldes b\u00f6nderna Johan Johansson Pellfolk och Wiktor Josefsson Kaas. D\u00e4rtill skulle f\u00f6rsamlingens kaplan Sj\u00f6gren r\u00e4knas som en sj\u00e4lvskriven ledamot. Kommitt\u00e9n konstaterade att den ihopsamlade fonden nu uppgick till 107 000 mark.<\/p>\n

Kommitt\u00e9n f\u00f6reslog att en ny kyrka skall byggas p\u00e5 Norra Kvarnberget. En byggnadskommitt\u00e9 tillsattes med kapten Wilhelm Hagen som ordf\u00f6rande, l\u00e4kare Lybeck och efter hans d\u00f6d sj\u00f6kapten Wilhelm Olin, r\u00e5dman Charles Nordlund, handlanden Alfred Carlstr\u00f6m och handlanden Otto Holm. Planeringskommitt\u00e9n gillade inte f\u00f6rslaget att placera den nya kyrkan p\u00e5 Kvarnberget och p\u00e5 ett m\u00f6te i november 1894 f\u00f6rkastade de det f\u00f6rslaget. De f\u00f6rslog i st\u00e4llet ett parkomr\u00e5de\u00a0 som l\u00e5g mellan de b\u00e5da L\u00e5nggatorna och gr\u00e4nsade till Parmanskagatan.<\/p>\n

I kvarterets s\u00f6dra \u00e4nda fanns sex bebodda g\u00e5rdar men gruppen ans\u00e5g att kyrkan nog skulle rymmas p\u00e5 parkomr\u00e5det i den norra \u00e4ndan. Det h\u00e4r parkomr\u00e5det hade i tiderna tillh\u00f6rt sl\u00e4kten Carlstr\u00f6m och bestod d\u00e5 av 6 bebyggda tomter. Carlstr\u00f6ms alla byggnader f\u00f6rst\u00f6rdes i den stora stadsbranden i januari 1859 och de byggdes inte upp igen. \u00c5r 1860 s\u00e5lde g\u00e5rds\u00e4garen Carl Emil Carlstr\u00f6m alla tomter \u00e5t staden Kristinestad f\u00f6r en summa om 1 358 rubel silver. Staden skulle sedan anv\u00e4nda dem f\u00f6r en ”esplanad eller en park”.<\/p>\n

De kyrkliga myndigheterna ans\u00e5g \u00e4nd\u00e5 att kyrkan b\u00f6r placeras mitt i kvarteret och inte bara i den norra \u00e4ndan. F\u00f6rsamlingen l\u00f6ste d\u00e5 in de s\u00f6dra tomterna och de flesta g\u00e5rdar flyttades d\u00e5 till andra tomter i staden. St\u00f6rsta delen av dessa g\u00e5rdar finns fortfarande kvar.<\/p>\n

I slutet av \u00e5r 1891 valdes predikanten Georg Laur\u00e9n till ny kaplan i Kristinestad och han blev d\u00e5 medlem i planeringskommitt\u00e9n. Stads- och landsf\u00f6rsamlingarna var ju endast kapellf\u00f6rsamlingar under Lappfj\u00e4rds f\u00f6rsamling den h\u00e4r tiden.<\/p>\n

Arkitektt\u00e4vling 1891.<\/strong><\/h5>\n

Kommitt\u00e9n utlyste i slutet av \u00e5r 1891 en arkitektt\u00e4vling och f\u00f6r att avg\u00f6ra den anlitades den svenska arkitekten Stenberg. I b\u00f6rjan av f\u00f6ljande \u00e5r hade 3 f\u00f6rslag valts ut.<\/p>\n

Det f\u00f6rsta f\u00f6rslaget hade gjorts av byr\u00e5n Backmansson & Thesleff fr\u00e5n Vasa. Carl Backmansson var l\u00e4nsarkitekt i Vasa l\u00e4n medan Thesleff var Vasas stadsarkitekt. P\u00e5 sidan om sina ordinarie tj\u00e4nster planerade de flera skolbyggnader och kyrkor. Stenberg f\u00f6rordade dessa herrars f\u00f6rslag, som han ans\u00e5g var v\u00e4l genomt\u00e4nkt och vackert och d\u00e4r skulle finnas plats f\u00f6r l\u00e5ngt mer \u00e4n 1 000 personer. Det andra f\u00f6rslaget var gjort av en Stenb\u00e4ck men det vann inget underst\u00f6d.<\/p>\n

Det tredje f\u00f6rslaget var uppgjort av arkitekt Jac. Ahrenberg<\/a> fr\u00e5n Helsingfors. Stenberg satte detta f\u00f6rslag i \u201dg\u00f6tisk stil\u201d i det andra rummet eftersom det var \u201df\u00f6rdelaktigast i ekonomisk avseende\u201d.\u00a0 Det h\u00e4r f\u00f6rslaget godtogs av kyrkost\u00e4mman och det ber\u00e4knades att kyrkan kunde rymma 1 100 personer, eller endast 900 utan sidol\u00e4ktare. Ahrenberg hade studerat kyrkliga byggnadsstilar i Frankrike och fastnat f\u00f6r den s\u00e5 kallade nygotiska stilen. Samma typ av kyrkor hade nyligen byggt i Ume\u00e5 och Sundsvall, s\u00e5 det var naturligt att g\u00e5 in f\u00f6r den stilen ocks\u00e5 i Kristinestad.<\/p>\n

N\u00e5gon direkt br\u00e5dska verkar det inte ha varit med kyrkbygget, eftersom senaten f\u00f6rst i februari 1894 godk\u00e4nde ritningarna. I april ombildades planeringskommitt\u00e9n till en byggnadskommitt\u00e9. Senare p\u00e5 \u00e5ret avled provinciall\u00e4karen Lybeck, som var den ledande mannen i byggnadskommitt\u00e9n. Detta ledde till ett ov\u00e4lkommet avbrott i planeringen. I Lybecks st\u00e4lle i kommitt\u00e9n invaldes handlande J. W. Olin.<\/p>\n

Vasabladet skrev i juli 1894 om kyrkbygget s\u00e5 h\u00e4r: \u201dVad som inte fj\u00e4skas med \u00e4r den i mannaminne p\u00e5t\u00e4nkta nya kyrkan. Trots att en byggnadskommitt\u00e9 uts\u00e5gs redan i april m\u00e5nad och det p\u00e5 kyrkost\u00e4mman besl\u00f6ts att f\u00f6rberedande \u00e5tg\u00e4rder genast skulle vidtas, s\u00e5 har till dags dato inte \u00e4nnu tv\u00e5 str\u00e5n lagts i kors f\u00f6r saken. Det vore minsann p\u00e5 tiden, att den gamla kyrkan med sitt lutande torn borde f\u00e5 skatta \u00e5t f\u00f6rg\u00e4ngelsen, f\u00f6rr\u00e4n den en vacker dag ramlar och v\u00e5llar n\u00e5gon st\u00f6rre olycka\u201d.<\/p>\n

I januari 1895 skrev samma Vasabladet att ingenting h\u00e4nder i Kristinestad. Fr\u00e5gan om den nya kyrkans byggande v\u00e4ntar \u00e4nnu p\u00e5 en kyrkost\u00e4mma men i v\u00e4ntan p\u00e5 den \u201dkan man ju titta ut genom f\u00f6nstret\u201d.<\/p>\n

Byggandet av en ny kyrka skulle bekr\u00e4ftas av kejserliga senaten och n\u00e4r detta beslut kom h\u00f6lls en kyrkost\u00e4mma med b\u00e5de stads- och landsf\u00f6rsamlingen i b\u00f6rjan av juni 1895.<\/p>\n

Senaten hade best\u00e4mt att hela kvarteret mellan L\u00e5nggatorna och Parmans- och H\u00e5llfastskagatan skulle reserveras f\u00f6r kyrkan. Det h\u00e4r ans\u00e5gs vara den b\u00e4sta tomten och en stor del av den var obebyggd efter att g\u00e5rdarna hade f\u00f6rst\u00f6rts i den stora branden \u00e5r 1859. I s\u00f6dra \u00e4ndan fanns det n\u00e5gra g\u00e5rdar, som klarade sig i branden och stadsborna ville bevara dessa och bygga kyrkan i kvarterets norra \u00e4nda. Senaten d\u00e4remot best\u00e4mde att kyrkan skall placeras mitt i kvarteret och att g\u00e5rdarna skall l\u00f6sas in.<\/p>\n

Senatens beslut ogillades av kyrkost\u00e4mman som inte ville l\u00f6sa in g\u00e5rdarna men f\u00f6r att f\u00e5 \u00e4rendet slutf\u00f6rt besl\u00f6ts \u00e4nd\u00e5 att g\u00e5rdarna skall l\u00f6sas in.<\/p>\n

Flera entreprenadanbud.<\/strong><\/h4>\n

Arkitekten Jac. Ahrenbergs<\/a> ritning hade ju godk\u00e4nts f\u00f6r flera \u00e5r sedan och entreprenadanbud hade inkommit fr\u00e5n flera byggare. Herr Aug. Pettersson ville ha 137 000 mark f\u00f6r uppf\u00f6randet och d\u00e4r ingick inga kyrkklockor eller inre m\u00e5lningsarbete. En Odert Laine ville ha 124 800 f\u00f6r samma arbete, herr Kurikka ville ha 109 900 mark medan det l\u00e4gsta anbudet gavs av de erfarna kyrkbyggarna Andersson & Heikkinen.<\/p>\n

De ville ha 109\u00a0000 mark och arkitekten Ahrenberg<\/a> f\u00f6rordade dessa till byggare av den nya kyrkan. Kyrkobyggnadsfonden uppgick nu till 130 000 mark och st\u00e4mman ville att ocks\u00e5 en kyrkokassa p\u00e5 30 000 mark skulle f\u00e5 anv\u00e4ndas f\u00f6r tomtink\u00f6pet och f\u00f6r inl\u00f6sningen av g\u00e5rdarna i den s\u00f6dra \u00e4ndan.<\/p>\n

F\u00f6r att spara pengar besl\u00f6ts det p\u00e5 st\u00e4mman att inga sidol\u00e4ktare skall byggas och de ans\u00e5g att f\u00f6rsamlingsmedlemmarna nog skulle rymmas in i alla fall. Vid behov kunde sidol\u00e4ktarna byggas senare. I kyrkotomtens b\u00e5da \u00e4ndar skall anl\u00e4ggas gr\u00f6na skv\u00e4rer och l\u00e4ngs med L\u00e5nggatorna skall dubbla rader av all\u00e9tr\u00e4d planteras.<\/p>\n

Den h\u00e4r st\u00e4mman leddes av nytilltr\u00e4dda pastorn Georg Laur\u00e9n och alla beslut fattades enh\u00e4lligt utan n\u00e5gra omr\u00f6stningar.<\/p>\n

Bygget p\u00e5b\u00f6rjas 1895.<\/strong><\/h4>\n

I september 1895 bes\u00f6kte arkitekt Ahrenberg<\/a> staden och granskade det p\u00e5b\u00f6rjade kyrkobygget. Gr\u00e4vningen av grunden p\u00e5gick hela m\u00e5naden. P\u00e5 n\u00e4rmare en meters djup p\u00e5tr\u00e4ffade stadig berggrund och detta underl\u00e4ttade bygget betydligt, d\u00e5 ingen p\u00e5lning skulle kr\u00e4vas.<\/p>\n

St\u00f6rsta problemet med grunden var att det inte fanns n\u00e5gra kloakledningar i staden och att dr\u00e4neringen d\u00e4rf\u00f6r blir sv\u00e5r att g\u00f6ra. Vattnet blir om\u00f6jligt att leda bort och om h\u00f6sten d\u00e5 det fryser till, s\u00e5 kan grunden rubbas.<\/p>\n

Nu b\u00f6rjade man ocks\u00e5 inse man att det var en lycka att de gamla sm\u00e5 k\u00e5karna i s\u00f6dra \u00e4ndan revs bort eller flyttades. D\u00e4r fanns \u201druskiga uthus och illaluktande brunnar, riktiga tyfush\u00e4rdar\u201d. Staden som har varit t\u00e4t bebyggd beh\u00f6ver en ventil och en s\u00e5dan fick man nu i kyrkokvarteret.<\/p>\n

I den s\u00f6dra \u00e4ndan l\u00e5g det 4 g\u00e5rdar och dessa l\u00f6ste f\u00f6rsamlingen in och sedan s\u00e5ldes de p\u00e5 auktion f\u00f6r bortflyttning. G\u00e5rdarna ropades in p\u00e5 auktion av handlanden J. W. Olin, Vilho Parmanen och uppk\u00f6pare Lev\u00f3n. Den dyraste g\u00e5rden gick f\u00f6r 411 mark och den billigaste f\u00f6r 71.<\/p>\n

Staden gav lov att byggm\u00e4stare Heikkinen gratis fick ta sand fr\u00e5n stadens sandtag, trots att det annars kostade 25 penni per lass. Han slapp ocks\u00e5 att betala broavgifter, f\u00f6r allt det byggnadsmaterial som skeppades till staden, s\u00e5som kalk och tegel.<\/p>\n

I slutet av april 1896 inmurades i den blivande kyrkans grundval en l\u00e5da av koppar. L\u00e5dan inneh\u00f6ll alla de mynt som d\u00e5 utgavs i Finland, ett dokument med \u00e5rtalet 1896, en lista med namnen p\u00e5 ortens pr\u00e4ster, l\u00e4nets guvern\u00f6r, stadens borgm\u00e4stare och medlemmarna i byggnadskommitt\u00e9n.<\/p>\n

I augusti 1896 h\u00f6lls en stor kyrkost\u00e4mma i Lappfj\u00e4rd d\u00e4r det best\u00e4mdes att d\u00e5 den d\u00e5varande kyrkoherden i Lappfj\u00e4rd avlider eller avg\u00e5r, s\u00e5 skall f\u00f6rsamlingen klyvas. Kristinestads stads- och landsf\u00f6rsamling blir efter det ett skilt pastorat och Lappfj\u00e4rd ett eget.<\/p>\n

Kyrkans yttre f\u00e4rdig h\u00f6sten 1896.<\/strong><\/h5>\n
\"\"
Bygget av den nya kyrkan p\u00e5b\u00f6rjades \u00e5r 1895 och kyrkan kunde invigas och tas i bruk \u00e5r 1897. Framf\u00f6r kyrktornets byggnadsst\u00e4llningar syns Parmanska g\u00e5rden och n\u00e4ra stranden st\u00e5r magasinet, som byggdes om till brandstation och d\u00e4r Hotel Alma verkar i dag. Den stora byggnaden nere vid stranden till v\u00e4nster \u00e4r tull- och packhuset, som har gett namn \u00e5t det torg som nu finns p\u00e5 samma st\u00e4lle. Fotot ur stadens lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 h\u00f6sten 1896 var kyrkan f\u00e4rdig till det yttre och arkitekten Ahrenberg<\/a> bes\u00f6kte d\u00e5 staden f\u00f6r att avsyna bygget.<\/p>\n

I mars 1897 m\u00e5ste f\u00f6rsamlingen uppta ett l\u00e5n p\u00e5 28 000 mark, f\u00f6r att kunna slutf\u00f6ra bygget. P\u00e5 grund av inflationen hade kostnaderna stigit och de slutliga byggnadskostnaderna blev 161 034 mark.<\/p>\n

Den 23 april 1897 tog man ner den stora klockan ur stapeln vid den gamla kyrkan och flyttade den till nya kyrkan. Den hade varit i bruk i 168 \u00e5r och var t\u00e4ckt av damm och m\u00f6gel och nu framtr\u00e4dde l\u00e5nga texter p\u00e5 b\u00e5da sidorna. D\u00e4r stod bland annat att den var \u201dGuten af Kongl. styckgjutaren Gerh: Meyer i Stockholm d. 5 juni a 1728\u201d.\u00a0 Namnen And. Aspegren, Hans Uddman och Hans Berg \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e4mnda och det s\u00e4gs att det var Hans Berg, som skulle ha donerat klockan i tiderna. Under Stora ofreden 1714-1721 hade ju ryssarna f\u00f6rt bort de klockor som fanns vid den gamla kyrkan. De 2 mindre klockorna skulle flyttas inom n\u00e5gra dagar och s\u00e4ttas upp i den nya kyrkan.<\/p>\n

Orgeln till den nya kyrkan k\u00f6ptes fr\u00e5n L\u00fcbeck och den 4 september sattes den ombord p\u00e5 \u00e5ngaren Finland. \u201dB\u00e4ttre sent \u00e4n aldrig\u201d skrev den nya lokaltidningen Kristinestads Tidning i sitt andra nummer. Orgeln anl\u00e4nde till staden den 13 september och den blev att kosta 15\u00a0500 mark. Den hade tillverkats av firman E. F. Walker & Co i Ludvigsburg, W\u00fcrttenberg. Den var nedpackad i 16 stora l\u00e5dor och v\u00e4gde hela 9\u00a0231 kg och en mont\u00f6r fr\u00e5n Tyskland var med och byggde upp den p\u00e5 plats. Orgeln var f\u00e4rdigt installerad i b\u00f6rjan av oktober och vid provspelningen framkom att den var av god kvalitet och tonen var utomordentligt vacker.<\/p>\n

Ljuskronorna i den gamla kyrkan flyttades \u00f6ver till den nya, men d\u00e4rtill anskaffades flera ljuskronor. En Axel F\u00f6rn\u00e4s skulle f\u00f6r hand tillverka en ny m\u00e4ssingskrona med 12 ljus f\u00f6r 300 mark, i samma stil som den gamla, som i tiderna hade donerats av \u201dRika Bergen\u201d. Den skulle placeras n\u00e4rmast \u00f6stra ing\u00e5ngen. Fr\u00e5n Gusums Bruk i Sverige best\u00e4lldes en stor ljuskrona med 40 ljus. Ett 40-tal v\u00e4ggarmar med 4 ljus vardera best\u00e4lldes fr\u00e5n samma st\u00e4lle och orgell\u00e4ktaren fick egna ljus. Kyrkan upplystes allts\u00e5 endast med brinnande ljus, eftersom det inte d\u00e5 \u00e4nnu fanns elektrisk str\u00f6m att tillg\u00e5.<\/p>\n

F\u00f6r att riktigt testa den nya orgeln ordnas i b\u00f6rjan av oktober en orgelkonsert med konstn\u00e4rsparet Ekman och publiken uppgick till 500 personer. Lokaltidningen skrev efter\u00e5t att herr Ekmans orgelmusik f\u00f6r den stora publiken ”tedde sig n\u00e5got sv\u00e5rfattlig men den var \u00e4nd\u00e5 bra”.<\/p>\n

En skild kommitt\u00e9 hade tillsatts f\u00f6r att planera omr\u00e5det utanf\u00f6r kyrkan. En tr\u00e4dg\u00e5rdsarkitekt Lund\u00e9n hade gjort ett f\u00f6rslag med planteringar och inh\u00e4gnad och kyrkost\u00e4mman i slutet av oktober skulle besluta om planen.<\/p>\n

Den 7 november 1897 h\u00f6lls den sista gudstj\u00e4nsten i den gamla Ulrika Eleonorakyrkan<\/a> och det var 197 \u00e5r sedan den f\u00f6rsta h\u00f6lls d\u00e4r. Pastor Georg Laur\u00e9n hade gjort en historik om den gamla kyrkan, som d\u00e5 skulle l\u00e4sas upp.<\/p>\n

Altartavlorna fr\u00e5n den gamla kyrkan flyttades nu \u00f6ver till den nya. I vissa kretsar hade meningen varit att den gamla kyrkan skulle rivas efter att den togs ur bruk men av n\u00e5gon orsak fick den \u00e4nd\u00e5 st\u00e5 kvar och det g\u00f6r den fortfarande.<\/p>\n

Invigningen i november 1897.<\/strong><\/h5>\n

S\u00f6ndagen den 14 november 1897 invigdes den nya kyrkan under h\u00f6gtidliga former. Mer \u00e4n 1\u00a0000 bes\u00f6kare hade s\u00f6kt sig till kyrkan och de som kom sist m\u00e5ste st\u00e5 i g\u00e5ngarna. Ett 20-tal personer hade satt sig p\u00e5 trappsteget till koret.<\/p>\n

Klockan 9 p\u00e5 morgonen b\u00f6rjade den svenska gudstj\u00e4nsten och kyrkoherde Dahlberg fr\u00e5n N\u00e4rpes f\u00f6rr\u00e4ttade invigningsakten. Kvart \u00f6ver 12 var kyrkans f\u00f6rsta gudstj\u00e4nst \u00f6ver och klockan ett kunde den finska gudstj\u00e4nsten b\u00f6rja. Den h\u00f6lls av Sidebys kyrkoherde Hohenthal och pastor Hannelius fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och ungef\u00e4r 300 personer deltog.<\/p>\n

Efter festligheterna h\u00f6lls en fest hemma hos pastor Georg Laur\u00e9n och d\u00e4r avtackades speciell byggnadskommitt\u00e9ns ordf\u00f6rande, kapten Hagen och kyrkov\u00e4rden Savander, som hade h\u00e5llit ordning p\u00e5 ekonomin under byggnadstiden.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen \u00e5r 1899.<\/strong><\/h3>\n
\"\"
S\u00e5 h\u00e4r vackert f\u00e4rglagd var den planteckning som f\u00f6rsamlingen l\u00e4t uppg\u00f6ra d\u00e5 den nya kyrkan skulle brandf\u00f6rs\u00e4kras \u00e5r 1899. Om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringen och om sj\u00e4lva byggnaden, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ett staket omg\u00e4rdade den nya kyrkan men detta avl\u00e4gsnades snart och s\u00e5ldes p\u00e5 auktion i juli 1910. Fotot fr\u00e5n stadens lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters samling.<\/figcaption><\/figure>\n

Renoveringen 1957<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1957 i april<\/strong> best\u00e4mdes det att en st\u00f6rre renovering skall g\u00f6ras i kyrkan och under tiden flyttade gudstj\u00e4nsterna till den gamla kyrkan. Konfirmationen vid midsommar skedde ocks\u00e5 i gamla kyrkan. Vid renoveringen installerades oljeeldning och f\u00f6r det arbetet anlitades E. Teline fr\u00e5n Kristinestad och ingenj\u00f6r Pundars fr\u00e5n Vasa. De byggnadstekniska arbetena utf\u00f6rdes av byggnadsfirman G\u00f6sta Rosenberg fr\u00e5n Kask\u00f6 och kyrkan m\u00e5lades inv\u00e4ndigt av m\u00e5larfirman Sakari Vuojolainen fr\u00e5n Laihela. Att leda renoveringsarbetet uts\u00e5gs r\u00e5dman G\u00f6sta Lindqvist och f\u00f6rsamlingen kyrkoherde A. G. Stjernberg. Renoveringen blev att kosta 5,6 miljoner gamla mark.<\/p>\n

\u00c5terinvigningen av nya kyrkan skedde den 1 december 1957 och d\u00e4r deltog biskopen G. O. Rosenqvist och ett stort antal lokala pr\u00e4ster. Kyrkan var fylld till sista plats, n\u00e4rmare 1 000 personer.<\/p>\n

\u00c5r 1963, i maj<\/strong> installerades nya kyrkoherden Paul \u00d6hrnberg av biskopen Karl-Erik Forssell och flera andra pr\u00e4ster. Vid samma tillf\u00e4lle \u00f6verr\u00e4ckte den lokala Lionsklubben en brudkrona till f\u00f6rsamlingen. Medel till denna hade de f\u00e5tt genom ett lotteri, d\u00e4r det g\u00e4llde att gissa vikten p\u00e5 en stor sten som hade placerats p\u00e5 torget. Kronan designades av Margaretha Hellman och det var hennes man Helge som hade tillverkat den.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Kristinestads nya kyrka fotograferad fr\u00e5n ovan \u00e5r 2024 av Mats Lind\u00e9n, som bor i Sverige men som har r\u00f6tterna i P\u00e5skmark.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stadens byggnader \u00e4r som vackrast p\u00e5 sommaren d\u00e5 solen skiner men de kan ocks\u00e5 vara vackra om vintern mitt i natten. Fotot fr\u00e5n julannandag 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Altartavlorna i den nya kyrkan flyttades fr\u00e5n den gamla kyrkan just f\u00f6re invigningen 1897.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ljuskronorna som hade tillverkats i Sverige har lyst upp Nya kyrkan \u00e4nda sedan 1897. Fr\u00e5n b\u00f6rjan endast med brinnande ljus men efter en tid med elektriska lampor.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Under gudstj\u00e4nsten p\u00e5 sj\u00e4lvst\u00e4ndighetsdagen i Kristinestads kyrka \u00e5r 1957 avt\u00e4cktes tre stentavlor med namnen p\u00e5 56 stupade f\u00f6rsamlingsbor under de tv\u00e5 senaste krigen. Fotot taget sommaren 2024.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kyrkan i Kristinestad \u00e4r \u00f6ver 120 \u00e5r gammal men kallas fortfarande ”Nya kyrkan”. Fotot taget fr\u00e5n nordost sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5ren 2016 – 2017 genomf\u00f6rdes en st\u00f6rre, yttre renovering d\u00e5 yttertaket f\u00f6rst\u00e4rktes och alla pl\u00e5tdelar f\u00f6rnyades. En del s\u00f6ndervittrade tegelstenar, fr\u00e4mst p\u00e5 den s\u00f6dra sidan f\u00f6rnyades p\u00e5 samma g\u00e5ng. Fotot \u00e4r taget fr\u00e5n sydv\u00e4st sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kyrkan fotograferad fr\u00e5n sydost sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
St\u00e4mningsfull bild av kyrkan, tagen av Camilla Nordlund i oktober 2025.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
B\u00e5de Kristinestads damk\u00f6r och mansk\u00f6r deltog i ”De vackraste juls\u00e5ngerna” som ordnades i stadens kyrka just f\u00f6re julen 2025.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lucian Minja Ylikoski med t\u00e4rnor lyste upp tillvaron under ljusm\u00e4ssan i stadens kyrka i advent 2025.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Nya kyrkan fotograferad fr\u00e5n berget som kallas allt fr\u00e5n Samskolberget till Kasberget och R\u00e5dhusberget men som p\u00e5 riktigt heter Kyrkoberget. Fotot ur Nils Bj\u00f6rs fotoalbum.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1958 gjorde Uno A. Kopisto upp en lista p\u00e5 pr\u00e4sterna i stadens kyrka.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2021. Uppgifterna om kyrkans byggande \u00e4r tagna ur gamla tidningar, som utgavs i Vasa. Krs TV gjorde sommaren en filmserie om kyrkorna i Kristinestad och om du vill se filmen som handlar om stadens Forts\u00e4tt l\u00e4sa Nya kyrkan i Kristinestad<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":8025,"menu_order":9,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22665","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22665","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22665"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22665\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30607,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22665\/revisions\/30607"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/8025"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22665"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}